Ortopedi

Question 1

Vilka 3 typer kan man dela in femurfrakturer i?

Answer 1

• cervikala
• trokantära
• subtronkantära

Question 2

Hur ser den kliniska bilden typiskt ut vid cervikal femur fraktur?

Answer 2

Benet är förkortat och utåtroterat

Question 3

Vad är caput nekros och hur uppstår det?

Answer 3

Caput femoris försörjs av blodkärl som går vid kapseln, dessa skadas ofta vid cervikala frakturer. Caput får även viss blodförsörjning via lig teres men detta är ofta inte tillräckligt. Risken för skada på kärlen ökar med ökad felställning. Blödning i leden kan också bidra till caput nekrosen genom att skapa ökat tryck.

Question 4

Hur kategoriserar man cervikala femur frakturer?

Answer 4

Klassificeras enligt Garden

• Odislokerade: grad 1: inkliad, valgusställd och stabil Grad 2: Av men utan felställning
• Dislokerade: grad 3: Felställd men bibehållen kontinutet mellan fragment . Grad 4: Kontakt saknas mellan fraktur ytor - vanligt med läkningsstörningar.

Question 5

Vad är pseudoatros?

Answer 5

falsk led som kan bildas efter utebliven benläkning (på grund av dålig blodförsörjning) vid benbrott, ger belastningssmärtor, svaghet och vilovärk. Åtgärdas kirurgiskt med ex ben implantat.

Nonunion is permanent failure of healing following a broken bone unless intervention (such as surgery) is performed. A fracture with nonunion generally forms a structural resemblance to a fibrous joint, and is therefore often called a “false joint” or pseudoarthrosis (the Greek stem “pseudo-“ means false and “arthrosis” means joint). The diagnosis is generally made when there is no healing between two sets of X-ray. Nonunion is a serious complication of a fracture and may occur when the fracture moves too much, has a poor blood supply or gets infected. Patients who smoke have a higher incidence of nonunion. The normal process of bone healing is interrupted or stalled.

Symptom: The patient complains of persistent pain at the fracture site and may also notice abnormal movement or clicking at the level of the fracture.

Orsaker: avascular necrosis (the blood supply was interrupted by the fracture)
the two ends are not apposed (that is, they are not next to each other)
infection (particularly osteomyelitis)
the fracture is not fixed (that is, the two ends are still mobile)
soft-tissue imposition (there is muscle or ligament covering the broken ends and preventing them from touching each other

Question 6

Hur klassificeras trokantära femur frakturer?

Answer 6

Enligt evans grad 1-5

Question 7

Vad är typisk för trokantära femur frakturer?

Answer 7

Frakturplats extra kapsulärt så mindre risk för caput nekros. Vanligen hos patienter med osteoporos. Läker bra pga av god blodförsörjning.

Question 8

När kan en isolerad trokant fraktur uppstå?

Answer 8

• Fall direkt på trokanten

- avulsion då gluteus muskeln sliter låsen ben bit

Question 9

Hur klassificeras subtrokantära frakturer?

Answer 9

Enligt Seinsheimer 1-5

Question 10

Vad är typiskt för subtrokantära frakturer?

Answer 10

• lågenergi hos osteoporotiker
• högenergi trauma
• ofta felställda
• ofta mer blödning en trokantära frakturer

Question 11

Vad är en stressfraktur ? Vem kan det drabba?

Answer 11

Benet belastas allt för många cykler per tidsenhet för att bencellerna ska hinna ta hand om de mikrofrakturer som normalt uppstår. Dessa mikrofrakturer kan sedan progrediera till kompletta frakturer. Kan uppstå akut utan trauma.

Drabbar:

• väldigt fysisktaktiva personer
• Remodellering onormalt låg: anorexi, beh med bifosfanater, strålbehnadling

Question 12

Åt vilka håll kan höften luxera och vad kan det få för konsekvensker?

Answer 12

Bakåt
Framåt
nedåt

Avaskulär nekros
heterotop benbildning
ischiadicus påverkan
kärlskador
atros

Question 13

Hur klassificeras caput femoris frakturer?

Answer 13

Enligt pipkin

Question 14

Vad är typiskt för femur diafys frakturer?

Answer 14

• hörgenergi skada
• fall från hög höjd
• Ger ofta lokal smärta, instabilitet samt svullnad
• internfixeras med ex märgspik
• kan mobiliseras direkt efter operation

Question 15

Vad kan vara symptom på skelettmetastaser?

Answer 15

• skelett smärta
• fraktur
• påverkad neurologisk funktion

Question 16

Vilka är de vanligaste lokalisationerna för skelett metastaser?

Answer 16

kotpelar
lårben
överarm
bäcken

Question 17

Hur behandlar man skelettmetastaser?

Answer 17

• ingen botande behandling
• Farmakologiskt: smärtlindring, motverka hyperkalcemi
• strålning
• smärtlindrande och organfunktionsparande kirurgi

Question 18

Vad finns det för benigna mjukdelstumörer?

Answer 18

• lipom
• fibromatos
• neurofibrom
• schwanom

Question 19

Vad finns det för malign mjukdelstumörer?

Answer 19

sarkom

Question 20

Vad finns det för benigna bentumörer?

Answer 20

• exostoser
• endochondrom
• benigna bencystor
• osteoid osteom
• icke ossifierade fibrom

Question 21

Vad finns det för maligna bentumörer?

Answer 21

• osteosarkom
• chondrosarkom
• Ewings sarkom

Question 22

Var metastaserar sakrom?

Answer 22

till lunga

Question 23

Vad är Osteochondrit dissecans OCD och hur behandlar man?

Answer 23

Osteochondritis dissecans (OCD or OD) is a joint disorder in which cracks form in the articular cartilage and the underlying subchondral bone.

Dissecans innebär att ett benfragemtn är löst.

Vanligare hos yngre idrottare, vanligare vid medialt. Tros bero på repititivt microtrauma mot områden med dålig kärlförsörjning.

Behandling
Initialt anpassad aktivitet, följas kliniskt
•Vid stora besvär eller utebliven förbättring kan artroskopiskeller miniöppen fixering försökas•
Om lossnar &raquo_space;mekaniska besvär. En helt avlossad bit (dissecans), sämre läkningsförmåga, kan då behöva avlägsnas. Försöker ofta sätta tillbaka det på unga.

Question 24

Din patient är en ung tjej som spelar fotboll. Hon hörde något knäcka till i knät när hon fastande i gräset. Hin har mycket ont i knät som är svullet när hon kommer in till akuten. Vad misstänker du i första hand? Hur utreder du?

Answer 24

Med tanke på vem och hur hon skadat sig tänker jag ffa på främre korsbandsskada.

1) Fördjupar anamnesen. Vad som hänt, hur, när, kunde hon gå efter. Tidigare trauman? Andra sjukdomar? Läkemedel? Vanligen indirekt rotations- eller hyperextensionsvåld. Isolerad skada förekommer men kombinationen med menisk- och/eller medial kollateraligamentskada (unhappy triad) är vanlig. Upplever eventuellt att knät är instabilt.
2) Klinisk undersökning–Lachman–Främre draglåda–Pivot shift.
3) Knäpunktion –nästan alltid hemartros vid akut främre korsbandsskada
4) Röntgen (utesluta fraktur som genes till svullnad, slitfragment?)

Senare – •MR, Artroskopi

Question 25

Hur behandlar man en främre korsbandsskada?

Answer 25

•Alla behöver fysioterapi! Kontakt direkt efter skada •Ungefär hälftenbehöver en rekonstruktionsoperation= pgakan inte klara sitt arbete eller fritidsaktiviteter för att knät ”ger vika”(subluxation). Den vanligaste rekonstruktionsoperationen är med hamstringssenor,alternativt del av patellar-eller quadricepssena

Question 26

Vad är typiskt för en bakre korsbandsskada kliniskt? Hur skadas man vanlgen?

Answer 26

Skador på det bakre korsbandet är mindre frekvent än skador på det främre korsbandet. Skadan kan orsakas av ett indirekt vridvåld med hyperextension eller ett direkt bakåtriktat våld mot proximala delen av tibia, s k dashboard injury. Symtom: Ofta lindrigare symtom av subjektiv instabilitet och mer måttlig eller ingen ledsvullnad jämfört med främre korsbandsskada Kliniska fynd: Två enkla tester finns, dels bakre draglåda med ökat ledspel bakåt och dels ”posterior sag test” där tibia faller neråt i förhållande till femur då knä och höft flekteras i 90 grader med patienten i ryggläge.

Question 27

Hur testar du kollaterallligamenten i knäet?

Answer 27

Sidoledbanden testas med sidovackling. Om man vill koppla bort korsbandens sidostabiliserande effekt håller man knät lätt flekterat ca 20 grader

Question 28

Hur ter sig en patella luxation kliniskt?

Answer 28

Patella luxerar nästan uteslutande lateralt och det förekommer efter direkt våld i form av slag mot insidan av knäskålen men oftare vid forcerad knäflexion under samtidig kontraktion av den främre lårmuskulaturen samtidigt med ett utåtroterat underben. Predisponerande faktorer kan vara anatomiska avvikelser i form av valgusställning (ökad Q-vinkel), flack yttre ledfasett i femuropatellarleden och generell ledlaxitet. Patellaluxation är vanligast i de yngre tonåren, framför allt hos flickor. Symtom: I regel sker reposition direkt antingen genom att patienten själv slår tillbaks patella eller via en reflexmässig extensionsrörelse. Anamnesen blir då viktig och ofta kan patienten ge en målande beskrivning av händelseförloppet. Kliniska fynd: Vid förstagångslux föreligger ofta en kraftig hämartros (blod i leden), palpationsömhet framför allt i anslutning till mediala kanten av patella samt laterala femurkondylen. Recidiverande luxationer är vanliga och kan då helt sakna hydrops och ge lindringa symtom. Vid klinisk undersökning kan en ökad patellamobilitet kännas och patienten uppvisar ofta ett positivt apprehension test för patella.

Question 29

Hur behandlas patella luxation?

Answer 29

- sjukgymnastik 1a handsbehandling: särskillt testa mediala muskler som vastus medialis - Patellastabiliserande ortos - OP indicerat om >3 totala patellaluxationer eller frekventa subluxationer trots träning och ortos. ex Gracilisrekonstruktionav Mediala Patello-Femorala Ligamentet

Question 30

Din patient har haft sin första patella luxation. Hur ser prognosen ut?

Answer 30

* 50% får aldrig mer någon patellaluxation | * Operationsresultaten mycket bra på några års siktDe flesta blir stabila och då mycket nöjda

Question 31

Beskriv meniskens histologi/anatomi?

Answer 31

- halvmåndeformade - består av kollagen typ I, glucosaminoglykaner och vatten - blodkärlen ligger kapselnära - Proteoglycanernadrar åt sig vatten och ger menisken dess viscoelasticitet •Meniskerna är halvmåneformade, den mediala smalare, men större radie •Den laterala meniskenbredare, men mindre radie, täcker en stor del av tibialedytanvikigareän menisken medialt som tryckfördelare då laterala tibiaytanär konvex

Question 32

Vad har man för symtom vid tramuatisk meniskskada? Hur ser den kliniska bilden ut? ´Vilket typ av våld?

Answer 32

- Traumatiskameniskskador oftast hos yngre aktiva patienter, ofta i samband med idrottsaktivitet. Orsakas av ett rotationsvåld, ofta association till annan knäskada, såsom skada på det främre korsbandet. Ibland en stor bit av menisken som ligger ”inslagen”, kan låsa fast knät och ger ofta en kraftig smärta, skärande, smärta - Typiska symtom vid meniskskada är huggande smärta vid t ex vridrörelse och huksittande, låsningar eller upphakningar och intermittent svullnad. I akutskedet uppkommer ofta svullnad inom ett eller ett par dygn, hämartros saknas oftast men kan förekomma vid kapselnära skador. - Ett flertal olika menisktester såsom Apley och McMurrays test finns beskrivna. Direkt palpationsömhet över ledspringan i kombination med smärta vid rotation av underbenet i maximal flexion/extension förekommer ofta och kan räcka som undersökning. Vid inslagen menisk föreligger ofta sträckdefekt och/eller låsningstendens. Hydrops förekommer vid akuta skador men kan saknas helt. - Om menisken är instabil, drar det i kapselnsom är rikligt innerverad, ger en knivskarp smärta

Question 33

Hur ser den kliniska bilden ut vid degenerativa meniskador?

Answer 33

- Degenerativa meniskskadorfrämsthos äldre och medelålders,ofta associeradmed artros - Vid 60 års ålder har ca 50% en ”meniskskada”, degenerativa komplexa rupturer, många asymptomatiska individer till följd av ett lindrigt, och ibland obetydligt våld. - ofta svårt att skilja menisksmärta från atros - Degenerativa meniskskador kan ge mer av molvärk, ofta baktill i knät.

Question 34

Vilka tester kan du använda dig av när du misstänker meniskskada?

Answer 34

Direkt palpation över ledspringorna –ömt Finns i övrigt en mängd test ex McMurray, Apley ́s, Thessaly ́s,som alla bygger på att rotationer av knät ger en smärta från den sidan där menisken är skadad

Question 35

Hur utreder du och behandlar en meniskskada?

Answer 35

- fysisk undersökning: McMurray, Apley ́s, Thessaly ́s, - Många blir bra spontant - sjukgymnastik 3 månader - MR eller atroskopi - Operation: Kan ev sutureras om den är av där det är bra blodförsörjning. Annars resktion.

Question 36

Vad är typiskt för broskskador som kan uppstå i knät?

Answer 36

- Det hyalina ledbrosket saknar nerver, kärl och lymfatisk vävnad Avsaknaden av dessa gör ledbrosket skadekänsligt, saknar läkningsförmåga(blir inte hyalint brosk igen) Traumatisk broskskada förekommer ofta samtidigt med annan knäskada. - Bristen på innervering leder till att skadat brosk inte alltid ger kliniska symptom initialt. Istället så småningom synovit(ger smärta och svullnad) och/eller mekaniska problem såsom upphakningar eller låsningar - Påverkan på ledbrosket syns inte på belastad röntgen förrän omkring 50 % av broskskiktet försvunnit (Ahlbäck grad 1). MRThar hög känslighet. Vid en knäledsartroskopik an både diagnosen ställas och behandling ges.

Question 37

Hur behandlar man broskskador i knät?

Answer 37

1.I första hand sjukgymnastik. Brosket nutrierasvia ledvätskan (tvättsvamp), mår därför bra av rörelse 2.Om stora symptom operation:Resektion av brosk(logiskt då det lösa brosket som kan ge mekaniska symptom tas bort) 3. Mikrofraktuering, gör hål med pryl för att blodkärl/stamceller ska växa in, kan växa in fibröst brosk, Mosaikplastik, flyttar utborradeben/broskcylindrar–Kan få symptom från tagstället–hylalintbrosk på cylindernmen gränszonerna fibröst brosk–Lång rehab tid

Question 38

Vad är viktigt att få med i din anamnes hos ngn som söker pga smärta i handen?

Answer 38

- Trauma (tidpunkt, typ av våld) • Smärta (utbredning, rörelser, belastning, i vila) • Ledbesvär (morgonstelhet, upphakningar, andra leder) • Domning (frekvens, dorsal eller volar, utbredning, dygnsvariation, störd nattsömn) • Påverkan av arbete, fritid, kosmetik?

Question 39

Hur testar du sensibiliteten i handen?

Answer 39

Beröring eventuell sidoskillnad, enskilda fingrar etc. • Vasst och trubbigt • 2-punkts diskriminationstest

Question 40

Vad får man för motoriska bortfall vid medianus, ulnaris och radialis skada?

Answer 40

• Ulnarisnervskada -bortfall av ab-adduktion • Medianusnervskada -bortfallen opposition • Radialisnervskada -extension handled, fingrar

Question 41

Hur testar du m. flexor digitorium superficialis respektive profundus?

Answer 41

Superficialis: håller i dem andra finfarna och ber patienten böja Profundus: stabilisera fingret och se om det går att böja i DIP

Question 42

Hur undersöker du kärlfunktionen i handen vid handstatus?

Answer 42

- Kappilär återfyllnad -- färg igen inom 2-3 s - pulsar - ev doppler - färg, temp

Question 43

Hur kan du unersöka tonus i handen hos ngn som är medvetlös?

Answer 43

- Kolla passiva rörelser av fingrarna när du extenderar i handleden. - hur ställer sig fingrarna i vila -- normalt lätt flekterade.

Question 44

Vad är ett ganglion? Hur ter dem sig kliniskt? Var på handen uppstår dem vanligen?

Answer 44

Cystisk bildning från synovialmembran • Från led eller senskida Vanligast: – volart invid radialisartären eller från grundfalangens böjsenskida – Dorsalt på handryggen. - Ofta ett tecken på instabilitet eller ledlaxitet. Kan vara tidigt tecken på artros.

Question 45

Hur behandlar du ett ganglion?

Answer 45

- I första hand stabiliserande träning hos SG - Operation vid uttalade lokala besvär - 1/3 recidiverar

Question 46

Vad är Dupuytrens kontraktur?

Answer 46

Flexionskontraktur i fingrarna, dig IV, V Orsakas av kronisk inflammation i palmaraponeurosen, senorna oengagerade. Drbbar oftast män, vikingar från ca 40 år.

Question 47

Hur behandlar du Dupuytrens kontraktur?

Answer 47

- Åtgärdas vid sammanlagd kontraktur 45 grader i PIP och MP - Operation, Xiapex, Nålfasciotomi

Question 48

Vad har man för symptom vid karpaltunnel syndrom?

Answer 48

``` ^Domningar och stickningar i dig I-IV • Värk och smärta • Känselnedsättning • Nedsatt styrka av tummen • Muskelatrofi av thenarlogen • Fumlighet, tappar saker • Vaknar av att handen sover och får skaka igång den. ```

Question 49

Din patient berättar att hon vaknar av att handen sover och får skaka igång den. Vad misstänker du och hur utreder du?

Answer 49

Karpaltunnel syndrom - phalens test - tinels test - neurofys i oklara fall

Question 50

Hur behandlar du karpaltunnel syndorm?

Answer 50

- Nattlig ortos - Ergonomiråd - operation

Question 51

Vad är Triggerfinger (stenosans) och vad ger det för symptom?

Answer 51

- Spolformad uppdrivning av flexorsenan vid första annularligamentet - ”platsbrist” - oklar genes ``` Symptom ^Låsningsfenomen - uppdrivning fastnat proximalt om ligamentet • Knäppningar eller ”trigger fenomen” • Lokal smärta ```

Question 52

Hur behandlar du trigger finger?

Answer 52

Senskide klyvning

Question 53

Vad är Mb de Quervain? Vad får man för symptom? Hur behandlar man? Vilket test?

Answer 53

Stenoserande tendovaginit 1:a dorsala senfacket - abduktor pollicis longus - extensor pollicis brevis Smärta vid handledsrörelser - ulnardeviation - palpömhet Smärta vid Finkelsteins test Behandling: Ortos Operation

Question 54

Vad har man för symptom vid tumbas artros?

Answer 54

- Smärta vid rörelser av tummen - vilosmärta • Lokal ömhet vid tumbasen • Kraftnedsättning i tum - pekfingergreppet

Question 55

Hur diagnostiserar du och behandlar tumbas artros?

Answer 55

- röntgen | - ortos elr operation

Question 56

Vilka typer av handskador är akuta på akuten?

Answer 56

- Upphävd eller påverkad cirkulation - kompartmentsyndrom - purulenta tendovaginiter - purulenta artriter - högtrycksinjektion

Question 57

Vilken typ av felsällning kan du inte acceptera vid hand frakur?

Answer 57

- rotationsfelställning | - - kolla om fingrarna överlappar när patienten knyter handen

Question 58

Vad finns det för Indikationer för internfixation vid hanskador?

Answer 58

- tidig mobilisering inte möjlig med konservativ behandling • rotationsfelställning, vinkelfelställning, förkortning inte möjlig kontrollera konservativt • multipla frakturer • intraartikulära frakturer med ledytehak • öppna frakturer

Question 59

Vad är Ulnar kollateralligamentskada | «skidåkartumme» och vad är viktigt att tänka på?

Answer 59

Skada på ulnara kollateralligementet på tummen. Måste opereras då ledbandet kan fastna ovanför extensor hooden och kommer då inte läka vid konservativ behandling.

Question 60

Vad är mallet finger?

Answer 60

Kan inte extendera i DIP pga senan är av

Question 61

Vad är Boutonniere defomitet för ngt?

Answer 61

PIP i felxion + DIP i hyperextension is the result of an injury to the tendons that straightens the middle joint of your finger

Question 62

Vad är felon och hur ska du handlägga?

Answer 62

Infektion med pus i fingerblomman. Kräver incision och tömning. Kommer annars skrumpna när det läker.

Question 63

Vad är viktigt att tänka på vid djurbett/infektion i hand?

Answer 63

- infektion i led eller senskida - kräver OP! Antibiotika, gips och högläge i väntan på OP - odla om möjligt - sy aldrig djur eller människo bett - tetanus profylax - Tänk på var och patienten skadat sig vid ditt val av antibiotika

Question 64

Vad är viktigt att tänka på vid Högtrycksinjektionsskador?

Answer 64

- orsakas ofta av sprutpistoler med olja, lim och grejer - vävnadstoxiskt - följer senskida eller kärlnerv sträng - alltid fel att avakta -- kräver exploration och antibiotika ASAP

Question 65

Beskriv några av ligamenten som återfinns i ryggraden?

Answer 65

Innefrån och ut - lig longitudinale anterior - lig longitudinale posterior - lig flavum - lig intertransversalis - lig interspinale

Question 66

Vilket ligament håller atlas kring dens?

Answer 66

Lig transversum

Question 67

Hur går nerverna ut från halsryggen?

Answer 67

Går över kotan | C1-C8

Question 68

Vilka segment bildar N. Phrenicus?

Answer 68

C3,4,5 keeps the breath alive

Question 69

Beskriv några dermatom?

Answer 69

``` Tumme C6 Fuck u finger C7 Lillginger C8 Bröstvårta T5 Navel T10 Underliv/ljumske L1 Fotrygg L5 Häl S1 ```

Question 70

Vad ingår i spondylos bilden?

Answer 70

–Facettledsartros –Uncovertebralledsartros –Ligamentumflavumhypertrofi –Osteofytbildning

Question 71

Hur ter sig skillnaden kliniskt mellan rizopati och myelopati?

Answer 71

Rizopati–kompression av PNS–rotsmärta (=neuralgisk)–Sensoriskt bortfall i dermatometför den påverkade spinalnerven–Motoriska bortfall –slapp pares, om uttalat även atrofi–Nedsatta reflexer i nivån för den påverkade spinalnerven Myelopati–kompression av CNS–Oftast smärtfri!–Sensoriska bortfall distalt om skadan i medulla–Motoriska bortfall –spastisk pares distalt om skadan,ibland slapp pares i nivån för skadan–Stegrade reflexer distalt om skadan i medulla

Question 72

Hur ter sig rizopati kliniskt? Vad orsakar det?

Answer 72

Uppstår akut eller successivt och orsakas vanligen av diskbråck eller spondylos eller tumör (= expansiviteti neuroforamen). Symptom - Det dominerande symtomet är i regel utstrålande smärta men parestesieroch känselnedsättning är vanligt. Motorisk nedsättning (pares) är mindre vanligt. - Typiskt för rotsmärtan är rörelsekänslighet samt accentuering vid hostning, nysning och krystning. - Vid rizopatiföljer känselbortfallet gränserna för nervernas dermatom. - Känsel-och/eller kraftnedsättning är tydligare markörerParestypenmotsvarar perifera nervskador: Slapp pares, reflexbortfall, atrofi.

Question 73

Vad är typiskt vid C5 rizopati?

Answer 73

Disken mellan C4-C5. Smärta och känselstörning lokaliseras till axeln och en bit ned på överarmens lateral och framsida. I första hand blir m. deltoideus svag.Bicepsreflexen kan vara försvagad.

Question 74

Vad är typiskt vid C6 rizopati?

Answer 74

Disken mellan C5-C6. C6 rizopati är det vanligaste cervikala rotsyndromet. Sensoriska symptom förläggs till nedre delen av överarmens lateralsida och vidare radialt på underarmen och ut i tummen. Biceps & brachiorad. reflexerna kan försvagas eller falla bort. Dessa muskler kan försvagas.

Question 75

Vad är typiskt för C7 ( C6-C7 disken) rizopati?

Answer 75

Smärtan och känselrubbningen förläggs till underarmens utsida och ned till de mellersta fingrarna. Påverkad tricepsreflex. Motoriskt extensionssvaghet i armbågen och till viss del i handled och fingrar.

Question 76

Vad är typiskt för C8 ( C7-Th1 disken) rizopati?

Answer 76

Sensoriska symptom lokaliseras till underarmens och handens ulnara del. Handens småmuskler kan försvagas.

Question 77

Hur ser den kliniska bilden ut/symptom vid myelopati?

Answer 77

- Orsakar långsamt tilltagande domningar och känselbortfall, motorisk svaghet i extremiteterna samt balanssvårigheter. Om uttalat även blås-& tarmstörningar. - Balansstörningen är ofta första symtomet! - Den medulläraskadan leder till bortfall i de långa nervbanorna nedom nivån med: Parestypmotsvarande central lesion •spastisk pares •stegrade reflexer• klonus •Positivt Hoffmans tecken Sensibilitetsstörning - diffusa känselbortfall som ej följer dermatom, gärna fläckvis utbredning. -fumlighet i händerna -spinal ataxi i ben & bål• - Spinal stenos kan även ge segmentella symptom motsvarande bortfall i det ryggmärgssegment som står under tryck med skada på andra motorneuronet på den nivån, uni-eller bilateralt; blandbilder myelopati/rizopatiförekommer. - Lhermittesfenomen: Elektrisk stöt genom kroppen vid flektion/extension - Babinskis

Question 78

Vad sker vid hyperreflexi och spasticitet?

Answer 78

* Bortfall av inhiberande modulerande corticospinalabanor. | * Aktivering av tysta synapser + sprouting av afferentadorsalrotsfibrer

Question 79

Hur ser behandlingen ut vid rizopatisyndrom?

Answer 79

1. Expektans& konservativ behandling–Majoriteten blir symtomfria inom 3 månader!–Vila, smärtstillande, sjukskrivning–Sjukgymnastik terapeutiskt & förebyggande–Rökstopp!–Positivt omhändertagande & lugnande besked viktigt! 2. Operation–Utvalda fall där konservativ behandling misslyckats.–I smärtlindrande syfte (armvärk, ej nackvärk!) om smärtan inte kan lindras på annat sätt.–Vid snabbt progredierandemotoriska bortfall.–Endast där kliniska symtom och radiologi överensstämmer!

Question 80

Din patient söker för nacksmärta. Vad finns det för röda flaggor som indikerar en mer aggresiv utredning?

Answer 80

* Debut < 20 eller >55 års ålder * Icke-rörelserelaterad smärta * Stegrande smärta * Tidigare malignitet * Steroidbehandling/immunsuppression * Viktförlust & illamående * Nattlig smärta & feber * Utbredda atypiska neurologiska bortfall * Strukturell deformitet

Question 81

Vad i den funktionella anatomin i nacken motverkar hyper extension respektive hyperflexion?

Answer 81

Anteriora kolumnen: ALL, disk, PLL –motverkar extrem extension- ALL= anterior longitudinale PLL= post longitudinale Posteriora kolumnen: Facettleder och ligament, ligamentum flavum, ligamentum interspinosum –motverkar extrem flexion

Question 82

Vad är Brown-Séquard syndrome?

Answer 82

Is caused by damage to one half of the spinal cord, resulting in paralysis and loss of proprioception on the same (or ipsilateral) side as the injury or lesion, and loss of pain and temperature sensation on the opposite (or contralateral) side as the lesion.

Question 83

Vad finns det för riskfaktorer när det kommer till atros?

Answer 83

Ärftlighet Övervikt Tidigare ledskada Överbelastning i arbete/på fritid eller på grund av medfödd/förvärvad felställning i led

Question 84

Beskriv patogenesen vid atros?

Answer 84

Artros drabbar alla strukturer i leden, liksom en del omliggande vävnad, t ex synovialmembranet, ligament och muskulatur. Sjukdomsmekanismerna är inte helt kända och det finns flera möjliga delorsaker till artros, t ex biomekaniska och inflammatoriska tillstånd. En teori är att mikrotrauma förstör ledbroskets struktur och leder till ökat vatteninnehåll i brosket, vilket i sin tur gör det mindre motståndskraftigt mot belastning. Artros kännetecknas av obalans mellan uppbyggnad och nedbrytning i ledbrosket, där de nedbrytande faktorerna överväger. Ledbrosket blir trådigt, tunnas ut och kan så småningom försvinna helt. Benvävnaden under brosket blir hårdare än normalt. Runt ledytorna leder artros till broskutväxter med central förbening (osteofyter).

Question 85

Hur ser symptomen ut vid artros?

Answer 85

- Smärta, stelhet och nedsatt rörelseomfång. Smärtan uppträder främst vid igångsättning och belastning. I senare skeden av sjukdomsförloppet är det vanligt med smärta även i vila/under natten. - Vilovärk är något mer vanligt förekommande vid höftledsartros än övrig artros. Stelhet uppträder främst efter inaktivitet. - Morgonstelhet varar i allmänhet mindre än 30 minuter. Ledsvullnad och utgjutning kan förekomma. - Viss ömhet över leden kan förekomma. Stötömhet i fingerlederna är vanligt. - Många patienter beskriver en generell trötthet som inte går att vila bort. - Symtomen (se nedan) uppträder i allmänhet smygande, utdraget över lång tid och ofta utan att patienten kan ange någon säker tidpunkt för debut. Relativt vanligt är att symtom debuterar i samband med ett mindre trauma mot leden (typ vrickning). - Besvären vid artros går i skov. Perioder med intensiva besvär kan följas av perioder med symtomfrihet.

Question 86

Vilka kliniska fynd kan man förvänta sig finna vid artros?

Answer 86

- Nedsatt rörlighet, i vissa fall smärta i ytterlägena vid funktionsprövning. - Krepitationer från leden under rörelse. - Osteofyter kan ofta palperas runt ytligt liggande leder (knä- och fingerleder). - Nedsatt fysisk kapacitet kan uppmätas i funktionella tester som ofta utförs av fysioterapeut

Question 87

Hur utreder du en misstänkt artros?

Answer 87

- Diagnosen artros ställs på basen av en samlad bedömning av anamnes, symtom och kliniska fynd. - ev röntgen - sänkt ledspringa?, osteofyter? och subkondral skleros?- Bild under belastning. Överensstämmelse mellan röntgenförändringar och symtom är ibland låg. Sjukdomsprocessen vid artros är långsam och slätröntgen visar ofta inga förändringar i tidiga skeden av sjukdomsförloppet.

Question 88

Hur behandlar du artros?

Answer 88

- Information - Fyisk aktivitet och anpassad ansträngning - Atroskola - Viktnedgång - LM: Paracetamol, NSAID vd - Ev remiss till ortoped för ställningstagande om OP

Question 89

Hur ser symptom bilden ut vid höftledsartros?

Answer 89

- Symtomutvecklingen vid artros följer ofta ett speciellt mönster. Initialt uppkommer smärta endast vid belastning och fr a då igångsättningssmärta, t ex vid gående efter en stunds sittande eller vid de första stegen på morgonen. Efter hand uppkommer också vilovärk och nedsatt gångsträcka. I avancerade stadier är nattlig värk som leder till sömnstörningar ibland ett bekymmer. Smärtan och värken förläggs ofta in mot ljumsken med utstrålning till låret. - Efter hand tilltar stelhet och inskränkning av rörelseförmågan där förmågan till inåtrotation och extension påverkas först. - Patienten kan ha noterat benlängdsskillnad som kan vara funktionell p g a kontraktur och strukturell beroende på ben och broskförlust vid avancerad artros.

Question 90

Kliniska fynd vid höftledsartros?

Answer 90

- Vid inspektion av patienten i undersökningsrummet kan man notera avklädningssvårigheter (inskränkt rörelseförmåga) och hälta. - Atrofi av lårmuskulaturen ses ofta och kan mätas som låromfång. - Benlängdsskillnad kan bedömas via jämförelse av avståndet mellan spina iliaca anterior superior (SIAS) och spetsen av mediala malleolen, alternativt via uppskattning av höjdskillnad av crista iliaca hos stående patient. Det sistnämnda undersökningsmomentet bör dock användas med försiktighet eftersom en höftledskontraktur kan vilseleda. - Rörelseomfånget jämförs mellan sidorna och ofta är fr a inåtrotations- och extensionsförmågan nedsatt med smärta vid provokation. - Smärta mot ljumsken

Question 91

Vad är typiska förändringar på röntgen vid artros?

Answer 91

De klassiska radiologiska tecknen på artros är sänkt ledspringa, osteofytära pålagringar, ökad sklerosering av det subchondrala benet, samt cystbildning.

Question 92

Vad är gonartros?

Answer 92

Knäledsartros

Question 93

Vad är typiska symptom vid gonartros?

Answer 93

- Belastningsrelaterad smärta är det vanligaste debutsymtomet vid knäledsartros. - Smärtan förläggs oftast till insidan av knät då medial gonartros är den vanligaste formen - närmare 90 %. Utstrålande smärta är inte speciellt vanlig. - Vilovärk och nattlig värk är inte lika vanligt förekommande som vid höftledsartros och saknas helt hos ett flertal patienter. - Efter hand tillkommer felställning i knäleden samt rörelseinskränkning och hälta. Vid medial (insida) knäledsartros ställer sig knät i varus (hjulbenthet) och vid lateral artros i valgus (kobenthet). Vid avancerad artros kan det också bli en formförändring av knät beroende på osteofytära pålagringar. - Hos vissa patienter förekommer intermittent ledhinnesvullnad och även utgjutning i knäleden.

Question 94

Vad kan du hitta för kliniska fynd vid gonartros?

Answer 94

- Ofta palpationsömhet lokalt över angripen ledspringa. Man kan ibland palpera ostefyter, benpålagringar. Ledsvullnad (hydrops) kan förekomma. - Inskränkt rörelseomfång, fr a sträckdefekt är vanlig. - Krepitationer (knaster från leden) från ledspringor eller under knäskålen (patella) kan kännas ibland ev också höras. - Förekomst av gånghjälpmedel noteras. Varus-/valgusfelställning noteras enklast i stående. - Vid patellofemoral artros (mellan knäskålen och lårbenet) kan ibland smärta och knaster framkallas vid kompression av knäskålen.

Question 95

Hur kan man behandla gonartros kirurgiskt?

Answer 95

- Valgiserande tibiaostetomi är ett alternativ hos yngre aktiva patienter med isolerad, medial gonartros. Osteotomin medför att belastningsaxeln flyttas till den friska lateralsidan med symtomlindring som följd. - I enstaka fall kan isolerad lateral artros förekomma och vid valgusställning i knäleden kan variserande osteotomi, vanligen på femur övervägas. - Knäproteskirurgi. Vid isolerad medial artros är halvprotes ett alternativ med ofta kortare sjukhusvistelse och rehabiliteringstid. Halvprotes bibehåller ledens normala biomekanik bättre men protesöverlevnaden är lägre. När artros föreligger i flera kompartment utförs som regel totalplastik.

Question 96

Vad är hallux valgus?

Answer 96

Hallux Valgus är den vanligaste fotåkomman hos vuxna och är vanligare hos kvinnor än män. Hallux Valgus betyder att stortån är snedställd. Stortåns ände trycks mot andra tån och ibland ligger dessa två tår omlott, med den andra tån ovanpå den stora. Samtidigt blir leden mellan första mellanfotsbenet och stortån vinklad inåt, vilket gör framfoten bredare. Patientens huvudsakliga problem är smärta. Artros kan i vissa fall utvecklas i stortåns grundled (MTP 1), men det är dock är inte speciellt vanligt i samband med Hallux Valgus. Artros i stortåns grundled leder till s k Hallux Rigidus, d v s stel och smärtsam stortå. Etiologin till Hallux Valgus är okänd. Viss ärftlighet finns.

Question 97

Vad har man vanligen för symptom vid hallux valgus?

Answer 97

- Det vanligaste är att patienten söker läkarhjälp p g a smärta och problem med att få passande skor. Patienten är ofta besvärsfri barfota, men drabbas av smärta p g a tryck från skorna. Detta sker vid belastning och i samband med rörelse.

Question 98

Hur utreder du och behandlar hallux valgus?

Answer 98

- Sjukdomshistoria och kliniska fynd är klassiska och ger diagnosen. Om svårt att diffa---> - Röntgenundersökning görs för att utvärdera eventuell artros. - Laboratorieprover vid misstanke om artrit. Har dock ingen plats vid utredning av Hallux Valgus. Behandling - Tidiga/lindriga besvär behandlas med breda och mjuka skor samt främre pelott för att försöka bygga upp det främre fotvalvet. - Eventuell slemsäcksinflammation avlastas med skumplastinlägg med hål för det mest ömmaste stället, samt inflammationshämmande medel (NSAID). - Operation görs vid uttalade besvär och först efter att icke-operativ behandling inte har gett tillräckligt god effekt. Vid operation görs s k osteotomi, där felställningen rätas ut. Fixation sker då oftast med någon form av skruv eller spik, vilket innebär att patienterna kan påbörja belastning tidigt efter operationen. Återfall ovanligt.

Question 99

Vad är skolios? Vad finns det för typer? Vad orsakar det?

Answer 99

Vad: Skolios är en tredimensionell deformitet av ryggen, vilket innebär en deviation av kotpelaren och en rotation av kotorna i kröken, som också involverar bröstkorgen. Typer: Skolios kan delas in i funktionell och strukturell. Funktionell skolios kan orsakas av benlängdsskillnad och av ryggsmärta, men kommer inte att närmare beröras i denna artikel. Strukturell skolios förekommer hos cirka 3 % av barn och ungdomar. Cirka en tiondel av dessa drabbas av en ökande skolios och behandlas med korsett eller operation Orsaker: Strukturell: Idiopatisk, 80%, ärftligkomponent, vanligare hos tjejer. Neuromuskulär. Kongenital. Funktionell: Benlängdsskilnad, ryggsmärta

Question 100

Vad kan man ha för symptom vid skolios?

Answer 100

Skolios leder till en deformering av ryggens, bröstkorgens och midjans konturer. Utöver detta ger uttalad skolios upphov till fyra huvudsakliga problem: Försämrad lungfunktion Ryggsmärta Funktionsnedsättning Psykologiska effekter p g a deformiteten av rygg och bål

Question 101

När uppstår vanligen skolios och hur arbetar man med det i Sverige?

Answer 101

Skolios uppkommer ofta i anslutning till perioder av snabb tillväxt, och fr a vid tillväxtspurten i samband med puberteten. För att identifiera de barn som löper risk att få en uttalad skolios sker screening i svenska skolor i årskurs 4 respektive årskurs 7 eller 87.

Question 102

Vad påverkar hur mycket skolioskröken troligen kommer öka?

Answer 102

Debut ålder Krökning vid debut Tidig debut och stor krök ger stor risk för ökning

Question 103

Hut undersöker du och handlägger en patient med misstänkt skolios?

Answer 103

Vid det första besöket bör patientens ryggrad inspekteras i stående samt Adams test. För att kvantifiera använd skoliometer vid adam's test. Om skoliometervärdet överstiger 7 grader och en misstanke om skolios finns, och personen i fråga har tillväxt kvar rekommenderas ofta remiss till ortoped för bedömning. Vid klinisk undersökning skall också motorik och reflexer undersökas. Vid avvikelser i form av motorisk funktionsnedsättning, reflexasymmetri, uttalad smärta hos en i övrigt frisk person eller hyperreflexi skall ytterligare utredning med magnetkamera övervägas. För att säkerställa diagnosen behöver en helryggsröntgen i stående utföras. Stråldosen skall vara så låg som möjligt. Mindre skolioser behandlas inte (upp till ca 25 grader Cobb). Om tillväxt finns kvar kan ytterligare kontroller behöva göras för att se att inte progress sker. Intervallet mellan kontrollerna beror på tillväxthastighet och kvarvarande tillväxtpotential.

Question 104

Hur uppskattar man skoliosgraden på röntgen?

Answer 104

Graden av skolios mäts enligt Cobb, där största vinkeln mellan kotorna i ändarna av kröken mäts.

Question 105

Hur behandlas skolios?

Answer 105

Det finns idag två etablerade behandlingsalternativ, korsettbehandling vid måttlig skolios, och operation vid uttalad skolios. Cobbvinkel mellan 25 och 40 grader, och ibland upp till 45 grader. Förstahandsbehandling är korsett av Bostontyp som bärs ca 20 timmar per dygn. Alternativ till Bostonkorsett finns i form av korsett som enbart används nattetid, men är inte lika väldokumenterade. Operation görs vid stora skolioskrökar (mer än 45 grader Cobb vid kvarvarande tillväxt och mer än 50 grader Cobb vid avslutad tillväxt) för att undvika fortsatt progress. Vid idiopatisk och kongenital skolios stelopereras (fusioneras) kröken eller krökarna. Vid neuromuskulär skolios fusioneras ofta större delen av ryggen ända ned till korsbenet. Efter operation så försämras inte heller lungfunktion mer än den förväntade åldersrelaterade minskningen. Mindre skolioser behandlas inte (upp till ca 25 grader Cobb). Om tillväxt finns kvar kan ytterligare kontroller behöva göras för att se att inte progress sker. Intervallet mellan kontrollerna beror på tillväxthastighet och kvarvarande tillväxtpotential. Ex uppföljning var 6 månad.

Question 106

Vad är oseomyelit och spondylit? Vad finns det för predisponerande faktorer att utveckla ngt av dessa tillstånd?

Answer 106

Vanligaste lokalisation för denna typ av infektion är metafysen på de långa rörbenen och kotkroppar/disker. Vid osteomyelit i rörbenen uppstår snabbt ischemi med vävnadsnekros och eventuell abscessutveckling. Vid hematogent spridd spondylit börjar infektionen i den främre delen av kotkroppen, sprider sig till närliggande disk och därifrån till angränsande kotkropp. Diskhöjden blir därvid reducerad. ´Risk för uveckling av kronisk osteomyelit vid suboptimal behandling. Dessa bägge skelettinfektioner sprids oftast hematogent, men postoperativ/posttraumatisk eller direkt spridning förekommer också. Inte sällan kan ett mindre trauma i rörelseapparaten predisponera för hematogent nedslag. Predisponerande faktorer för bägge tillstånden innefattar främst malignitet, diabetes mellitus, kronisk alkoholism, kronisk njursjukdom särskilt med hemodialys, immunsuppression, endokardit, intravenöst missbruk och trauma.

Question 107

Vad finns det för etiologiska agens om kan ge upphov till osteomyelit och spondylit?

Answer 107

Staphylococcus aureus dominerar Streptokocker - även alfa-streptokocker, anaeroba streptokocker, pneumokocker Propionibacterium acnes Gramnegativa tarmbakterier Mycobacterier, särskilt M. tuberculosis förekommer I sällsynta fall koagulasnegativa stafylokocker, ssk S. lugdunensis Brucellos kan ge spondylit

Question 108

Vad kan man ha för symtom och kliniska fynd vid osteomyelit?

Answer 108

Lokaliserad ömhet, belastnings- och rörelsesmärtor Vid akut osteomyelit i rörbenen relativt akut insättande smärta, ibland lokal svullnad Feber, påverkat allmän tillstånd

Question 109

Vad kan man ha för symtom och kliniska fynd vid spondylit?

Answer 109

- Lokaliserad ömhet, belastnings- och rörelsesmärtor - Vid spondylit något mera långsamt insjuknande med ryggvärk – vanligast i ländrygg, men kan även drabba thorakala och cervikala kotor - Vid spondylit dunkömhet över spinalutskott, smärtfixering av ryggen - Vid komplikation såsom kotkompression, diskprolaps eller epiduralabscess även risk för neurologiska bortfallssymtom - Feber och ev allmänsymtom

Question 110

Hur utreder du misstänkt spondylit?

Answer 110

- Blododlingar, urinodling, ev sårodling. - Akut punktion av misstänkt skelettdel (vid spondylit med hjälp av CT) med finnål, grovnål eller vid behov öppen biopsi. Materialet skickas till odling, direkt mikroskopi med Gramfärgning och cytologi (malignitet). Överväg även PCR-analys 16S rRNA-genen, särskilt vid redan pågående antibiotikabehandling. Vid tb-misstanke även syrafärgning, specifik odling och PCR för M. tuberculosis. Vid positiv blododling med relevant patogen kan man i regel avstå från punktionsodling, - CT/MRT - Ev ultraljud hjärta om du misstänker att en endokardit ligger bakom.

Question 111

Hur behandlar du osteomyelit/spondylit?

Answer 111

- Påbörja omedelbart (efter att bl a blododlingar tagits) intravenös empirisk antibiotikabehandling hos patient som är cirkulatoriskt instabil eller har neurologiska bortfallssymtom. * Inled med cefalosporin, t ex cefotaxim (Claforan) 1 g x 3 i.v. - Vid penicillinallergi: klindamycin (Dalacin) 600 mg x 3 i.v. - Följ upp med peroral behandling: - Kirurgi: Osteomyelit (gäller ej spondylit) kan om utebliven terapieffekt efter 2-3 dagar behöva opereras med dränage av subperiostal abscess, utrymning, fenestrering, ev. lokal antibiotikabehandling. Vid spondylit med neurologiska bortfallssymtom o/e risk för instabilitet kan akut dekompressiv kirurgi o/e stabiliserande operation behöva utföras. - Avlastning: Till begynnande röntgenologisk läkning p g a risk för patologisk fraktur. Spondyliter sängläge i normalt 1(-4) veckor beroende på smärtor, instabilitet och neurologiska bortfallssymtom.

Question 112

Vad är Pagets sjukdom? - Epidemiologi - Symptom? - Orsaker? - Patofysiologi? - Behandling? - Diagnos?

Answer 112

Det är även känt som osteitis deformans) and is a condition involving cellular remodeling and deformity of one or more bones. The affected bones show signs of dysregulated bone remodeling at the microscopic level, specifically excessive bone breakdown and subsequent disorganized new bone formation. These structural changes cause the bone to weaken, which may result in deformity, pain, fracture, or arthritis of associated joints. Paget's disease may affect any one or multiple bones of the body (most commonly pelvis, femur, and lumbar vertebrae, and skull), but never the entire skeleton and does not spread from bone to bone. Rarely, a bone affected by Paget's disease can transform into a malignant bone cancer. Epidemiologi - Drbbar ffa europeer - aget's disease is rare in people less than 55 years of age, and the prevalence increases with age. Symptom - Mild or early cases of Pagets are asymptomatic - Bone pain - Paget's disease affecting the skull may lead to loss of hearing. Orsak Unknown. Ev relaterat till virus infektion. Ärftligeht finns. gen mut i bla RANK Patofysiologi Initially, there is a marked increase in the rate of bone resorption in localized areas, caused by large and numerous osteoclasts (osteolys). The osteolysis is followed by a compensatory increase in bone formation induced by osteoblasts. This is associated with accelerated deposition of lamellar bone in a disorganized fashion. The resorbed bone is replaced and the marrow spaces are filled by an excess of fibrous connective tissue with a marked increase in blood vessels, causing the bone to become hypervascular. The bone hypercellularity may then diminish, leaving a dense "pagetic bone", also known as burned-out Paget's disease. Diagnos - Röntgen - An elevated level of alkaline phosphatase in the blood in combination with normal calcium, phosphate, and aminotransferase levels Behandling - Bifosfanater, kalk , D-vitamin - Calcitonin

Question 113

Vad kan orsaka/bidra till spinal stenos?

Answer 113

- Spondylos, facettledshypertrofi. - Hypertrofi av ligamentum flavum. - Diskdegeneration med sänkt diskhöjd, inskränkning av utrymmet i neuroforamina samt diskbuktning in i spinalkanalen. - Spondylolisthes, ”kotglidning”, på basen av minskad stabilitet i disk och facettleder som medför inskränkt utrymme för nervstrukturerna p g a kotornas positionsförändring i förhållande till varandra. - Kongenitalt trång spinalkanal medför att toleransen för de degenerativa utrymmeskrävande processerna är mindre.

Question 114

Vad har man för symptom vid central respektive lateral stenos i ländrygg?

Answer 114

Central - Calaudication liknande. Central stenos ger oftast bilaterala symtom i nedre extremiteterna, eventuellt med sidodominans. Symtomen föreligger främst i samband med gång och stående och lindras i sittande position. Liggande position på sidan är i allmänhet smärtfri medan ryggläge kan utlösa symtom. Förkortad gångsträcka p g a successivt ökande symtom med smärta, domning, trötthetskänsla i benen och dålig styrsel ingår också i den klassiska symtombilden. - Ev smärtlindring vid flexion a ryggen - Distal ryggsmärta som strålar ner i gluteerna i samband med gång och stående, kan också vara orsakad av stenos. - Aktiviteter med flexionsställning av ryggen kan ge ökad tolerans och uthållighet ex cykling, ryggsim, gång med hjälp av kundvagn eller gång i uppförsbacke. Lateral - nervtoskompression - Den laterala stenosen ger mer symtom av ischiaskaraktär d v s rizopathiliknande smärta som ibland kan vara ensidig. Smärtan försämras av aktivitet men kan även förekomma i vila. Strålar ut. Nedsatt känsel och försämrad motorik kan föreligga och patienten kan ha en positiv Lasegue.

Question 115

Namnge fotens ben?

Answer 115

- Talus - Calcaneus - Naviculare - Cuneiforme I-III - Cuboideum - Metatarsalben - Falang proxmal, medial distal - Sesamben

Question 116

Vad heter leden mellan talus och tibia?

Answer 116

Talokruralleden - övre språngbensleden

Question 117

Vad är typiskt för atros i talokruralleden?

Answer 117

- ovanligt - ffa om man har varit med om trauna - misstänkt hemokromatos om bilat.

Question 118

Vad kan man ha för symtom/klinisk bild vid akillestendinit?

Answer 118

- Smärtor, svullnad och ömhet kring senan | - ev krepitationer

Question 119

Vad orsakar ofta akillestendinit och hur behandlar du?

Answer 119

- Ofta relaterad till överansträngning Behandling - Akut/tidiga fall - immobilisering och vila ev gips, sekundärt smärtstillande och antiinflammatorisk medicin - Krepitinerande peritendinit kan behandlas med heparin 3-4 dagar - Kronisk tendinit: Avlsatning, antiinfl medicin, töjningsövningar ex explorering och avlägsnande av makroskopiskt påverkad sena ! man bör ej ge injektioner i senan pga risk för försvagning och ruptur

Question 120

Vilka stadium kan man dela in akillestendinit i?

Answer 120

Stadium 1: Paratenoit. Smärta, svullnad, värmeökning och krepitationer. Stadium 2: Paratenoit med tendino. Som 1 men öven förtjockning av senan. Stadium 3: Tendinos. Kroniskt stadium med degenerativa områden och bristningar. Krepitationer saknas med förtjockningen är mer uttalad.

Question 121

Vad har man för symptom/klinsik bild vid akillessenruptur?

Answer 121

Symptom - Vid skada tillfället kan upplevas som ett slag eller en spark - lokal smärta - svaghet Kliniskbild - palpabel defekt - med rörlighet vid kompression av vad muskeln saknas

Question 122

Hur behandlar man akillessenruptur?

Answer 122

- sutur av senan - gips- klackförhöjning | - konservativ beh: gips i spetsfotställning sedan cirkulär gips sedan ortos. Större risk för re-ruptur

Question 123

Vad är tennis leg?

Answer 123

- Ruptur av mediala gastrocnemicusbuken. Ger än mer proximalt belägen ömhet i jmf med alillesruptur. Behandlas emd smärtstillande och mobilisering.

Question 124

Vad är calcaneusbursit? Symptom? Behandling?

Answer 124

- Bursit som kan uppstå på insidan eller utsidan av akillessenans infäste på calcaneus. - Relaterat till tryck från olämpliga skor - Behandling: Avlastning, inlägg. I nödfall excition av bursan.

Question 125

Vad är calcaneodyni och vad orsakar det?

Answer 125

Innebär att hälenstrampdyan ömmar vid tryck, särskillt medialt främre. Benämns ibland pannikulit och trors bero på överbelastning. Ibland ses osteofyt = hälsporre

Question 126

När når individen sin peak bone mass och vad påverkar det?

Answer 126

- Vid 20-30 års ålder | - Påverkas av: gener, träning, nutrition, östrogen

Question 127

Vad finns det för riskfaktorer för osteoporos?

Answer 127

``` Starka - kvinnligt kön - läkemedel;kortison, levaxin översub - heriditet - sjukdomar Svaga - vitamin D-brist - lågt BMI - tidigt menopaus - rökning - överkonsumption av alkohol - malnutrition ```

Question 128

Vad finns det för riskfaktorer för att drabbas av osteoporos fraktur?

Answer 128

- låg bentäthet - tidigare lågenergi frakturer - fall benägenhet - ökad kroppslängd - nedsatt syn

Question 129

Vad är FRAX?

Answer 129

Socialstyrelsen rekommenderar användning av WHOs frakturriskkalkylator FRAX för ställningstagande till utredning och behandling. FRAX beräknar 10-årsrisken för osteoporosfraktur, som inkluderar klinisk kot-, handleds-, höft- eller överarm/axel-fraktur samt risken för höftfraktur enbart. 40-90 år.

Question 130

Vad kan orsaka primär osteoporos?

Answer 130

– Postmenopausal (ofta hormonberoende) | – Senil, > 70 års ålder (ofta nutritionsbetingad, drabbar båda könen)

Question 131

Hur påverkas benmassan med åldern?

Answer 131

Under uppväxttiden sker en nettobildning av ben, tills s k ”peak bone mass” har uppnåtts. Genetiska faktorer har störst betydelse för variationen i bentäthet mellan individer. Hos unga vuxna är det balans mellan bildning och resorption av ben. Därefter sker en årlig nedgång i bentäthet som accelererar till 1-2 % efter menopaus. Efter 65-årsåldern sker en lika stor förlust i bentäthet hos både män och kvinnor. Minskningen är lika stor i trabekulär som kortikal benvävnad. Den accelererad benförlusten de första åren efter menopausen omfattar både kortikalt och trabekulärt ben. Den trabekulär benförlusten börjar dock ofta redan i unga år, vilket resulterar i att kvinnor efter menopausen oftast först utvecklar osteoporos i ryggkotorna (med stor andel trabekulärt ben) och några år senare i höften (som till större del innehåller kortikalt ben).

Question 132

Varför kan påverka utvecklandet av senil osteoporos?

Answer 132

Åldersosteoporos beror på ärftliga faktorer, minskad koncentration av godnadhormoner, särskilt östrogen, samt i vissa fall på minskad bildning av D-vitamin, och minskat upptag av kalcium (ev malnutrition)

Question 133

Vad orsakar sekundär osteoporos?

Answer 133

- Läkemedel: ex.glukokortikoider, cytostatika,aromatashämmare,antiepileptika,heparin, Levaxin översubstitution - Sjukdomar : -endokrina -maligniteter-malabsortion-kroniska reumatiska sjd-njursvikt

Question 134

Vad är T-score och Z-score?

Answer 134

T-score -jmft med unga vuxna (peak bone mass) Z-score –jmft med åldersmatchade (används för att bedömma bentäthet hos yngre)

Question 135

Vad är diagnoskriterierna för osteopeni, osteoporos och manifest osteoporos?

Answer 135

Normal benmassa Föreligger då bentätheten ligger över 1 SD under medelvärdet hos unga vuxna kvinnor i samma population.(T-score). Minskad benmassa (osteopeni) Föreligger då bentätheten ligger mellan 1 och 2,5 SD under medelvärdet för unga vuxna kvinnor i samma population. Osteoporos Föreligger då bentätheten är mer än 2,5 SD under medelvärdet för unga vuxna kvinnor i samma population. Manifest osteoporos : Föreligger då bentätheten är mer än 2,5 SD under medelvärdet för unga vuxna kvinnor i samma population, samt en eller flera osteoporosfrakturer inträffat.

Question 136

Vad har FRAX för svagheter?

Answer 136

–Tar ej hänsyn till ryggspecifika riskfaktorer (kot kompressioner) –Ej för yngre –Ej för tidigare behandlade

Question 137

Du misstänker osteoporos. Hur ser din basala utredning ut? När ska man utreda vidare?

Answer 137

- Anamnes: Tidigare fraktur? Ärftlighet? Kost? Sjukdomar? Läkemedel? Rökning/alkohol? Sex hormoner (menopaus, sexuell funktion)? Tidigare operationer? Motion? Längd minskning? Smärtor? - Använd FRAX - Status: Allmäntillstånd, Gångförmåga, Kyfos Dunkömhet över spinalutskott, Ortostatism Förmåga att självständigt resa sig från stol, Balans, Längd, vikt - Provtagning Hb SR S-kalcium S-kreatinin och/eller S-cystatin C, för beräkning av eGFR S-ALP - Ev ytterliggare provtagning vid misstanke om sekundär osteoporos: El-, lever- och tyreoideastatus Blodstatus inkl diff, S-Fe, TIBC ALP, bilirubin, protein, blodglukos, S-elfores, Ca/joniserat Ca, 25(OH)-vitamin D, PTH, osteokalcin, S-kortisol, IGF-1, testosteron på män Urinsticka för albumin, glukos och erytrocyter Riktad provtagning om initiala prover och anamnes väcker misstanke i någon riktning. Kan gälla fosfat, PTHrp, tU-kortisol, tU-elfores, tU-Ca, B12, folat, LH, FSH, östradiol, prolaktin. Uteslut sekundär osteoporos och malignitet i skelettet (myelom, metastaser) med röntgen innan diagnosen primär eller idiopatisk osteoporos sättes. - Om risken för osteoporosfraktur enligt FRAX är > 15 % bör patienten utredas med bentäthetsmästning. Patienter med kot- eller höftfraktur tillhör den högsta riskkategorin och bör alltid utredas. Vid annan osteoporosfraktur och bentäthet under T-score -2,0 SD samt FRAX > 20 % föreligger behandlingsindikation och vid FRAX över 30 % föreligger en hög prioritet för utredning och behandling.

Question 138

Vilka blodporver vill du helst ta när det rör sig om osteomalci? Hur utreder man om man misstänker detta?

Answer 138

S-Ca ofta lågt (men normalt vid renal tubulär rubbning) S-fosfat lågt S-ALP högt, iso-ALP skelettfosfataser tU-Ca mycket lågt tU-fosfat lågt Lågt 25-OH-vitamin D se) PTH Osteomalaci orsakar osteopeni/poros, d v s låg bentäthet på DXA (se nedan). Denna undersökning kan inte differentiera mellan osteomalaci och osteoporos. Röntga långa rörben; fråga efter pseudofrakturer Benbiopsi i höftbenskammen efter tetracyklininmärkning Remittera till specialist! Osteomalaci kräver ofta höga vitamin D doser och ska monitoreras noggrant.

Question 139

Hur ser den icke-farmakologiska behandlingen ut vid osteoporos?

Answer 139

* Eliminera riskfaktorer * Fallprofylax * Träningsråd: sjukgymnast * Smärtlindring (analgetika/akupunktur/TENS...)

Question 140

När krävs osteoporos behandling vid kortisonbehandling? Ju ofta följer man upp`?

Answer 140

``` Peroral kortisonbehandling (Prednisolon >5 mg/dag i > 3 månader) . total tid so kurer räknas samman Bentäthet 1 ggr/år ```

Question 141

Vad finns det för olika osteoporosbehandlingar att tillgå?

Answer 141

- Antiresorptiva 1) Bisfosfonater: Peroralt (Alendronsyra, Alendronat®)Intravenöst (Zolendronsyra, Aclasta®) Effektiva: Ökar bentätheten och minskar kot-och höftfrakturer med ca. 35-40% för Alendronat och upp till 70% minskning i kotfrakturer för Zolendronsyra.Obs kräver rel god njurfunktion (GFR>35). Effekt sitter i upp till 1 år, viktigt om man vill bli gravid. 2) RANKL hämmare (Denosumab, Prolia®) Blockerar RANKL och hämmar osteoklasternas utveckling, aktivitet och därmed benresorption•Ökar bentätheten och minskar frakturincidensen (höft -40%, kot -60%)•Biverkningar ovanliga. Hudinfektion•Ingen dosjustering krävs för pat med nedsatt njurfunktion 3) SERM (Raloxifen, Evista®): selektiva östrogenreceptormodulerare. minskar risken för kotkompressioner men ej andra frakturer. Anabola 1) PTH analoger (Teriparatid, Forsteo®) Stimulerar osteoblaster att bilda nytt ben, framförallt trabekulärtben. Minskar kotfrakturincidensen med 65% (medel/uttalad kompression med 90%!) Icke-vertebralafrakturer med 50%. Anda LM –Strontiumranelat(Protelos®) Kalcium + Vitamin D för samtliga behandlingar: Lämplig substitutionsdos är för de flesta 500 mg kalcium (vid normal kost) och 800 IE D vitamin dagligen.

Question 142

Vad kan behandling med bifosfanater ha för biverkningar?

Answer 142

- osteonekros i käken | - atypiska atraumatiska frakturer

Question 143

Hur länge fortgår bifosfanat behandling vid osteoporos?

Answer 143

Läkemedelsverket rekommenderade 2007 att göra behandlingsuppehåll efter 5-6 års behandling med bisfosfonat.

Question 144

Vad är OPG?

Answer 144

Hämmar RANK ligand utttrycks av ostoblasterna

Question 145

Vid vilken ålder misstänker man sekundär osteoporos framförallt?

Answer 145

- kvinnor före 50 | - män före 60

Question 146

I vilken höjd slutar ryggmärgen?

Answer 146

L1

Question 147

Vilka diffdiagnoser tänker du på när en patient söker för ryggsmärta?

Answer 147

- spinal stenos - diskbråck - spondylit - tumör - trauma - lumbago - lumbago-ischias - ankyloserande spondylit - spondyloistes - diskbråck - myelom - osteoporos - cauda equina syndrom - degeneration - Glöm ej även att det kan vara relaterat till UVI, hjärtkörlsjukdom, gynekologisksjukdom

Question 148

Vad vill du få med i din anmnes när du har en patient framför sig som söker för ryggsmärtor?

Answer 148

- När började besvären?' - Hur har det utvecklats sig över tid? - Smärtans relation till ansträngning? - Smärtans karaktär, utstrålning? - Liknande besvär tidigare? - Trauma? - Arbetssistuation? - Lindrande faktorer? - LM? - Dem tre F:en - Andra symptom? feber, proböem att kissa, sensibilitetsrubbning? - Heriditet? - Tidigare malignitet - Viktnedgång, feber, nattsvettningar

Question 149

Hur lägger du upp din rygg undersökning vis smärtor i länd rygg?

Answer 149

- Inspektion: skolios, lordos. Gång. - Stående: Tå/häl gång, nigsittning, benlängdsskillnad? Palpations ömhet- muskler och skelett? Rörlighet --> sidoskillnader? Neurologisk undersökningi: Sensibilitet, bebinski, reflexer, grov kraft - Liggande: specifika tester Lasegues, SLR - Misstanke om neurologisk påverkan: sfinkter funktion, bulbocavernosus

Question 150

Hur lägger du upp din rygg undersökning vis smärtor i halsrygg?

Answer 150

- Inspektion: skolios, lordos. Gång. - Stående: Tå/häl gång, nigsittning, benlängdsskillnad? Palpations ömhet- muskler och skelett? Rörlighet --> sidoskillnader? Neurologisk undersökningi: Sensibilitet, bebinski, reflexer, grov kraft. I ben samt armar - Liggande: specifika tester Lasegues, kompression

Question 151

Vad är spondylos?

Answer 151

- Röntegen ord för Degenration i ryggen. Ses på röntgen som Sänkning av disk höjd, ben pålagring på kotkropparna och atros i facettlederna. Bara för det finn på röntgen betyder det inte alltid att det är orsaken till patientens smärta.

Question 152

Vad är diskbråck?

Answer 152

Diskens periferi eller vägg (anulus), som består av kollagenfibrer i flera lager och med olika sprickriktningar, omsluter en gel-lik kärna (nucleus). Före 20 års ålder är dessa strukturer elastiska och töjbara men därefter minskar vattenhalten successivt. Patologisk diskdegeneration innebär tidigt en större förlust av vatten med disksänkning, sprickbildning och bildning av osteofyter runt omkring disken. Fibrerna i anulus spricker i olika grad radiellt, circumferent eller transversellt och sprickan kan vara partiell eller total genom hela väggen. Detta möjliggör för delar av diskkärnan att tränga ut genom diskväggen, antingen partiellt (protrusion) eller helt (extrusion). Ett nucleusfragment som helt knoppats av från diskväggen och blivit liggande fritt i spinalkanalen kallas sekvester (sekvestration). Ryggsmärtan uppstår som följd av anulusskadan genom lokal excitation av nociceptorer (3). Nervrotssmärtan orsakas av en kombination av läckage av neurotoxiska ämnen från diskvävnaden och ett lokalt tryck mot nervroten.

Question 153

Var är diskbråck vanligt?

Answer 153

Diskbråck är vanligast på de två nedre nivåerna i ländryggen - L4/L5 (vanligen med L5-rot symtom) och L5/S1 (vanligen med S1-rot symtom)

Question 154

Vad har man för symptom/klinisk bild vid diskbråck?

Answer 154

- Insjuknandet kan vara plötsligt i samband med en aktivitet eller smygande med initialt enbart en ländryggvärk (lumbago). Denna kan sedan accentueras och efter några dagar åtföljas av en smärtutstrålning i benet (nedom knät) korresponderande till nervrotens dermatom. - Bensmärtan accentueras ofta av sittande men också av ökat buktryck som exempelvis vid hosta eller toalettbesök. - Symtomen lindras initialt bäst av att ligga, gärna på rygg med 90 graders flexion i höft och knän. - Utöver smärta kan nervpåverkan ge en sensorisk störning motsvarande dermatomet och/eller en motorisk påverkan av myotomet (t ex pares av fotens extensor). Ett stort i ryggkanalen centralt beläget diskbråck kan orsaka ett s k cauda equina-syndrom. Detta innebär en påverkan av flera av de sakrala nervrötterna med motorisk och sensorisk påverkan av blås- och tarmfunktion som följd. - Lumbalt diskbåck: sned uträtade lordos pga smärta - Inskränkt rörelse omfång - Neurologiska bortfall (ses sällan) - Påverkad motorik ex vid smärthämning - Reflexer kan falla bort eller försvagas - pos straight leg raise test (finns även korsat då man får smärta från andra sidan). smärtor ska stråla nedom knö och helst uppträda innan 60 grader. Kan skärpas genom att man trycker i knät eller dorsalflexterar foten samt ber patient lyfta huvudet - pos lasegues

Question 155

Achiles reflexen är försvagad på vänster sida? Vilken nervrot e påverkad?

Answer 155

S1 påverkan - lämnar under S1

Question 156

Patellarreflexen är försvagad på ena sidan. Vilken nervrot e påverkad?

Answer 156

L4 lämnar under L4

Question 157

Stortåextension. vilken muskel? Vilken nervrot?

Answer 157

Extensor hallucis longus , L5

Question 158

Var är L5 dermatomet?

Answer 158

Utsida lår, utsida -framsida underben, fotryggen

Question 159

Plantarflexion av fot. Vilken muskel? Vilken nervrot?

Answer 159

Gastrocnemius , S1

Question 160

Var är S1 dermatomet?

Answer 160

Lårets och underbenets baksida, utsidan av foten

Question 161

Var är L4 dermatomet?

Answer 161

Lårets framsida, underbenets fram och insida

Question 162

Vilket mytom har L4?

Answer 162

Quadriceps (knäextension)

Question 163

Efter anmes och status misstänker du diskbråck i ländryggen. Hur går du vidare med handläggningen?

Answer 163

- Undantaget cauda equina-syndrom, är den initiala behandlingen vid diskbråck i ländryggen icke-kirurgisk. Viktigast är att informera patienten om den gynnsamma prognosen (De flesta förbättring inom 2 veckor. Ca 90 % blir helt besvärsfria inom 6 veckor.) och den troliga orsaken till besvären. Uppmuntra patienten att undvika att vila i sängen och att så snart som möjligt komma upp och röra på sig. Vid eventuell försämring och påverkan av blås- och tarmfunktion skall patienten uppmanas att söka vård akut. - Paracetamol, eventuellt i kombination med ett NSAID-preperat rekommenderas initialt. OBS! uteslut eventuella kontraindikationer till NSAID. Opioider bör undvikas (p g a biverkningarna). Vid svår ischias kan man prova läkemedel mot neuropatisk smärta (exempelvis gabapentin eller pregabalin) - Träning hos sjukgymnast (remiss) - Vid utebliven effekt av den icke-kirurgiska behandlingen eller vid en progress av symtom kan man ca 6-8 veckor efter symtomdebuten överväga kirurgi. Först måste man dock säkerställa diagnosen med en radiologisk utredning

Question 164

Vad är cauda equina syndrom?

Answer 164

Cauda equina-syndrom (CES) orsakas av att de lumbala nervrötterna, oftast i de nedre segmenten i ländryggen (cauda equina), utsätts för en uttalad kompression som kan leda till att blås- tarm- och sexualfunktionen påverkas och i värsta fall slås ut (1). Den vanligaste förklaringen är ett stort diskbråck (oftast centralt) men det kan också bero på andra mer sällsynta orsaker, t ex: Epiduralblödning postoperativt eller efter en punktion Infektion Tumör (primär eller metastas) Syndromet kan uppstå antingen akut inom några timmar, oftast p g a ett akut diskbråck, eller successivt under dagar/veckor, exempelvis vid stenos.

Question 165

Vad har man för symptom/klinisk bild vid cauda equina syndrom?

Answer 165

- Det snabba förloppet ger oftast en uttalad ryggvärk med bilateral svår ischias. Det långsammare förloppet kan dock börja smygande som viss ryggvärk under längre tid med ökad bilateral krampkänning glutealt, framförallt i samband med extension av ländryggen - Svårigheter och/eller känningar av att behöva kissa - Dålig urinstråle - Ofrivillig flatulens (gasavgång) - Ofta halvsidig eller partiell ”ridbyxeanestesi” - Bortfall av bulbocavernosus-reflexen 3 s:en - Sensibilitetsnedsättning för beröring på insidan lår, i perineum och perianalt (”ridbyxeanestesi”) - Sfinktertonusen (analsfinktern) är svag eller obefintlig - Stortåflexionskraften är svag eller obefintlig - ”trigonum”-testet som kan utföras samtidigt som man gör en blåstappning eller sätter KAD. Med Foleykateterns blåsa uppspänd drar man försiktigt i katetern och patienten skall då vid normalt test få känsla av behov av att kissa. Avsaknad av detta talar för ett eventuellt CES-R.

Question 166

Vad är degenerativ spondyloistes?

Answer 166

Kotglidning som kan uppstå pga degenerativa förändringar i facettlederna samt diskdegeneration. Vanligast på L4-L5 nivå. Vanligt i 40 års åldern. Vanligast hos kvinnor. Kan ge ansträningsrelaterad smärta i korsryggen. Kan leda till stenos. Kirurgisk behandling finns.

Question 167

Vad kan ryggtumör ge för symprom?

Answer 167

- smärta/värk ffa i vila och värst nattetid - Anemi, viktnedgång, trötthet - neurologisk bortfall, kan debutera akut: svaghet, känselbortfall, inkontines - spinal stenos symptom

Question 168

Vad är diffus skeltal hyperostos?

Answer 168

Även kallat Mb Forestier. Prevalens på 5-10% hos dem över 65. Förbening av lig longitudinale anteriorutan andra tecken på spondylos samt frånvaro av sakroilit. Kan även sen föbeningar av ligamnet och senlfästen i resterande skelett. Patienten upplever ffa värk och stelhet. Behandlingen densamma som för annan degenerativ ryggsjukdom.

Question 169

När används Waddell test?

Answer 169

För att utvärdera en eventuell emotionell aspekt av smärtan. Man gör saker som inte borde göra ont.

Question 170

Hur många cervikala nervrötter finns det? Lämnar dem ryggraden över eller under kotan?

Answer 170

Passerar över pedikeln på respektive kota dem tillhör. C1-C8

Question 171

Nämn några saker som kan orsaka smärta i halsryggen?

Answer 171

- diskbråck - tumör - spondylit - instabilitet: degenerativa eller trauma - instabilitet i C1-C2 ofta relaterat till RA - Uttalade degenerativa förändringar i vertebral leden.

Question 172

Hur är smärtan vid artrit status?

Answer 172

Svår smärta. samt smärta vid passiv och aktiv rörlighet av leden.

Question 173

Ge några exempel på sår som inte läker adekvat?

Answer 173

- Sår som konstant blöder och därför inte kan läka - Sår som har för mycket eller för lite inflammation för att sårläkningsprocessen skall fortskrida - Smutsiga sår - endast rena sår läker! Allt dött, främmande kroppar, nekroser, etc måste avlägsnas!

Question 174

Vilka faktorer kan påverkar sårläkningen?

Answer 174

Ålder Nutritionsstatus Infektion Malignitet Kroniska sjukdomar (t ex diabetes, anemi, etylism) Immunhämmande läkemedel (t ex steroider, cytostatika)

Question 175

Vad är viktigt att penetrera i din anamnes vid sårskada?

Answer 175

- Högenergitrauma? - patienten skall i så fall handläggas enligt ATLS-konceptet - Vad hände? (vidare utredning avseende eventuell bakomliggande utlösande sjukdom om t ex synkopering eller krampanfall och ej bara snubbling eller olycka orsakat sårskadan) - Kontaminerad eller ren skada? - Tid sedan skadetillfället? Skademekanismer (vanligaste typerna) - Skärskada - Krosskada - Bitskada (Människa? Djur?) - Bränn- och köldskador - Kemiska skador Tidigare och nuvarande sjukdomar Aktuella läkemedel (inkl immunosuppression) Överkänslighet (främst för lokalanestetika eller antibiotika) Status på tetanusvaccination

Question 176

Hur bedövar du vid sårskada som du ska undersöka/suturera?

Answer 176

Lokalbedövning 1) Utför alltid distalstatus innan lokalbedövning! 2) Behöver inte anläggas sterilt, men rengör alltid ytan för insticket. Man kan oftast med fördel bedöva direkt i sårkanten. Aspirera alltid först, deponera därefter lokalbedövningen Preparatval (vanliga exempel) Bupivakain (Marcain 0,25 %)- långsammare anslag, längre duration Mepivakain (Carbocain 1 %)- snabbare anslag, kortare duration Man kan minska smärtan vid lokalbedövning genom att : Värma bedövningsvätskan till kroppstemperatur Buffra med 5 ml natriumbikarbonat 50 mg/ml (spruta in i lokalanestesiflaskan med rosa nål, 2-4 ml är vad som får plats. Måste därefter användas inom 24 timmar).

Question 177

Hur lägger du Fingerbasblockad ?

Answer 177

Används vid sårskada på fingrar och tår - Stick vinkelrätt från dorsalsidan i huden helt proximalt och invid benet - För nålen i palmar riktning men gå inte genom huden palmart. (Du lägger alltså palmart först sedan drar ut nålen och lägger vid dorsal sidan på handen sist) - Deponera lokalbedövning i två kvaddlar - Bedöva därefter andra sidan av fingret (totalt två instick, fyra kvaddlar)

Question 178

Vilka sår ska primär förslutas? Hur lång tid har du på dig?

Answer 178

Sår som går genom hela kutis alternativt ned till djupa dermis bör primärförslutas för att underlätta läkningen. Detta gäller både "rena" sår (alltså utan kontaminering) och kontaminerade sår där komplett rengöring uppnåtts. Traditionellt sett har man sagt att sår äldre än 6-8 timmar (ibland 12 timmar, längre tider ju mer kraniellt på kroppen) är kontaminerade och inte skall primärförslutas. Undantag har varit t ex ansiktet där man angett en övre gräns på 24 timmar då ansiktet har god genomblödning och det finns risk för stigmatiserande ärrbildning.

Question 179

Vad är Fördröjd primärförslutning och när är det lämpligt?

Answer 179

Överväges främst vid sår med hög misstanke om kontamination eller hos patient med nedsatta läkningsbetingelser (t ex diabetes mellitus, immunosuppression). Såret lämnas öppet Adekvat förband i såret (t ex jelonet, koksaltskompress, aquacel eller annat lämpligt förband) Därefter yttre förband Förband bytes dagligen eller med längre intervall beroende på skadans natur och lokal Efter några dagar kan man efter förnyad mekanisk rengöring (inkl ev debridering och revision) försluta såret om inga infektionstecken föreligger

Question 180

Vad är sekundärläkning och när är det indicerat?

Answer 180

Sekundärläkning innebär att såret får läka av sig självt med hjälp av adekvat sårvård. Indikationer för sekundärläkning: - Ytliga skrapsår (behöver ofta ingen omläggning alls) - Kliniskt infekterade sår - Sår där komplett rengöring inte kunnat uppnås - Djur-/människobett - Överväg även vid höggradigt kontaminerade sår och/eller nedsatt läkningsförmåga hos patienten

Question 181

Vad använder du för sutur material vid suturering av begränsade sårskador?

Answer 181

Alltid monofil icke-resorberbar sutur och enstaka suturer vid begränsade sårskador i "vanlig hud" Så tunn sutur som möjligt utan att riskera sutureringens hållfasthet 3-0 – främst skalpen, ryggen, sår med hög spänning 4-0 – större delen av kroppen 5-0/6-0 – främst i ansiktet

Question 182

När används Vävnadslim?

Answer 182

Lämpar sig för mindre sår, utan större tension, går inte genom dermis Fördelarna jämfört med suturering är finare ärr och mindre smärta/obehag Nackdelen är sämre hållfasthet, kan därför medföra ökad risk för sårruptur (varför man bör undvika att limma sår som går ner i djupa dermis)

Question 183

Vad är steri-strips och när kan de användas?

Answer 183

Små sterila tejpbitar (Steri-strips) appliceras vinkelrätt eller diagonalt över såret Kan i enstaka fall räcka som ensam förslutning vid mycket ytliga sår Ofta bör det dock användas som förstärkning ovanpå lim eller suturering

Question 184

När ska du överväga antibiotika profylax vid sårskador? Och vad väljer du för antibiotika i första hand?

Answer 184

Överväg däremot profylax vid: Djupare sårskador belägna nära leder och senor, samt vid samtidiga frakturer (misstanke om öppen fraktur). Patienter med uttalad nedsatt läkningsförmåga eller ökad infektionsrisk (t ex immunosupprimerade, diabetiker vid sår i extremiteter). I första hand flukloxacillin (Heracillin, Flucloxacillin) 500 mg 2x3 i 3 dagar Vid PC-allergi ges t ex klindamycin (Clindamycin) 300 mg 1x3 i 3 dagar

Question 185

Vad kan hända om suturerna sitt för kort eller lång tid?

Answer 185

För kort suturtid medför risk för sårruptur, vilket kan ge väldigt fula ärr. För lång suturtid orsakar onödigt ful ärrbildning.

Question 186

Nämn några lämpliga sutur tider för olika sår?

Answer 186

Förslag på lämpliga suturtider: 5-7 dagar - ansikte, hals 10-14 dagar - övre extremitet, bål, skalp 14-17 dagar - nedre extremitet, rygg Vid sår med stor risk för ruptur, samt hos patienter med nedsatt läkningsförmåga kan ännu längre suturtider övervägas. Om man anlagt även djupa subdermala suturer kan man överväga att reducera suturtiderna för de transkutana suturerna med några dagar.

Question 187

Vad ger du för råd till patienten som du har suturerat ett sår på?

Answer 187

- Om man vill tejpa: När suturerna är borttagna kan man tejpa över ärret med osteril papperstejp (s k kirurgtejp). Tejpa under 3-6-12 månaders tid, byt när det behövs. Erfarenhetsmässigt ger detta mindre och smalare ärr och minskar risken för ärrhypertrofi. Allmänna råd - Undvik att bada tills suturerna är borttagna (duscha går dock bra, vare sig förbandet är vattentätt eller ej) - Undvik belastning som tydligt ökar spänningen i såret under tiden suturerna sitter - Undvik solexponering av ärret i 12 månader efter läkning - Sök sjukvård vid infektionstecken

Question 188

Vad är Ärrhypertrofi?

Answer 188

Ärrprocessen pågår i närmare ett år och är mycket individuellt betingad. I en del fall uppstår störningar i ärrprocessen och en överdriven ärrbildning sker där ärret är rodnat, upphöjt, får hård konsistens och inte sällan kliar. Bakgrunden till varför en del ärr utvecklar hypertrofi är inte helt klarlagd, men sår i hud som är utsatt för påfrestningar (t ex strama förhållanden vid suturering, sår där huden rör mycket på sig) är oftare drabbade. Tejpning kan förebygga ärrhypertrofi. Manifesta hypertrofa ärr kan behandlas antingen konservativt med t ex kompressionsförband eller silikonplattor, alternativt aktivt med kortisoninjektioner eller ärrexcision och ny suturering utan stramhet.

Question 189

Vad är Lymfangit?

Answer 189

Orsak Streptocock- eller stafylokockinfektion i sår, abscess i hud eller mjukdelar. Interdigital candidainfektion. Symtom Röda streck på huden, ofta proximalt om ett sår eller en abscess. Ev. tempstegring. Röda strecken på huden utgör vidgade blodkärl sekundärt till dilaterade lymfkärl och är ej tecken på infektion i blodkärl/sepsis. Initialt diskreta/inga besvär förutom strecken på huden. Så småningom temperaturstegring och regionala adetiter. Risk för sepsis.

Question 190

Vad är tromboflebit?

Answer 190

Definition Trombos i ytlig ven (oftast v saphena magna eller parva) med inflammatorisk reaktion. Orsak Kan uppstå spontant i varikösa kärl, venös insufficiens, vid Mb Buerger, vid koaguleringsdefekter, läkemedelsutlöst samt som ett paramalignt fenomen. Dessutom ofta sekundärt efter injektion, infusion eller efter variceop. Symtom Akut lokal smärta efter ytlig ven ofta på ena benet, alt. i arm fr.a. efter infusioner. Status Palpationsöm indurerad venstam med ödem och/eller rodnad. distinkt ömmande ”sträng” i ytlig ven kan palperas.

Question 191

Vad orsakar erysipelas? Vad hamn man för symptom/klinisk bild ? Hur behandlar du?

Answer 191

Dominerande etiologin är β-hemolytiska streptokocker, framför allt grupp A och G. Akut, oftast välavgränsad, rodnad, värmeökad, ibland ömmande, hudinfektion, som snabbt breder ut sig. Oftast finns allmänpåverkan och feber/frossa med minst 38 °C kroppstemperatur. Infektionen är begränsad till dermis. Behandling: Immobilisering, markera ut hur stort det rodnade området är sedan fenoximetylpenicillin (Kåvepenin) eller bensylpenicillin.

Question 192

Vad är paronychi?

Answer 192

Är en infektion av paronychium, vilket är epidermis som omger nageln, och går med svullnad, rodnad, värk. Vanligtvis orsakat av ett lokalt trauma, ett litet sår i anslutning till nagelband - eponychium - och huden kring nageln. Infektionen är ofta ett resultat av skada i samband med diskning, manikyr eller inåtväxande nagel. Vanligaste patogenen vid akut paronychi är Staphylococcus aureus och Streptococcus pyogenes. Kronisk paronychi orsakas ofta av svamp (Candida).

Question 193

Hur behandlar du paronychi?

Answer 193

Behandling akut paronychi - i tidigt skede kan infektionen ge vika genom högläge, lokalbehandling med Alsolspritomslag och immobilisering. Om infektionen ej svarar på denna behandling eller spridit sig rekommenderas behandling med antibiotika (flukloxacillin, klindamycin). Vid begynnande smältning kan ibland tillräckligt dränage erhållas genom att man försiktigt lyfter på nagelbandet med ett fint trubbigt instrument. Om smältningen är mer uttalad skall paronychiet och eponychiet incideras och lämnas öppet. Resektion av laterala delen av nageln eller hela nageln kan bli nödvändigt om infektionen är belägen under nageln. Behandling kronisk paronychi - behandling av svampinfektion.

Question 194

Vad är PULPAINFEKTION - PANARITIUM ?

Answer 194

Pulpaabscess eller kragknappsabscess orsakas vanligtvis av bakterier som inokulerats via ett penetrerande trauma. Tumme och pekfinger drabbas vanligast. Bidragande orsaker kan vara stickskador (nål, sticka, glasbit). Men en pulpaabscess kan även bildas från en obehandlad paronychi som sprider sig ned i fingerpulpan. Fingerpulpan är indelad i 15-20 små mikro-compartments av små fibrösa septa belägna mellan periostet och huden volart. Abscessbildning i fingerpulpan ger upphov till tryckökning i vävnaden och uttalad smärta. Svullnaden och tryckstegringen i vävnaden kan även leda till lokal nekros.

Question 195

Vad har man för symptom/klinisk bild vid pulp abscess i fingret?

Answer 195

man ska misstänka pulpaabscess hos patienter med hastigt påkommen bultande smärta, rodnad och svullnad av fingertoppen. Smärtan från en pulpaabscess är oftast mer intensiv än smärtan från en paronychi. Svullnaden brukar sällan påverka vävnaden proximalt om DIP-leden.

Question 196

Hur behandlar du en pulpa infektion i fingret?

Answer 196

pulpan dekomprimeras genom en incision strax volart om nagelns laterala kant med samtidig delning av fasciesepta och debridering av infektionshärden. Ev. antibiotika.

Question 197

Vad är bekteriell tendovaginit?

Answer 197

Bekteriell infektion i senskidorna. De synoviala senskidorna har sparsam blodförsörjning men rikligt med synovial vätska vilket utgör ett utmärkt substrat för bakterier.

Question 198

Hur går sen skidorna i handen?

Answer 198

fingrarnas böjsenor omges av en synovial senskida. Senskidorna till pek-, lång- och ringfingret sträcker sig från distala falangen till i höjd med distala böjvecket i handflatan. Senskidan till lillfingret sträcker sig från distala falangen på lillfingret till proximalt i handflatan, där senskidan utvidgar sig och bildar den ulnara bursan. Tummens senskida sträcker sig från ändfalangen till i nivå med handledsvecket där den kommunicerar med den radiala bursan. Anatomiska varianter är vanliga. Den radiala bursan kan kommunicera med den ulnara bursan i nivå med handleden. En infektion i detta område kan ge upphov till ett s k V-flegmone (en infektion som drabbar både senskidan till tummen och lillfingret).

Question 199

Vad har man för symptom/klinisk bild vid bakteriell tendovaginit?

Answer 199

Septisk tendovaginit yttrar sig i ett rodnat, svullet, värmeökat finger med lokal ömhet motsvarande senskidans utbredning. Fingret står i lätt flektionsställning och försök till passiv eller aktiv extension utlöser stark smärta. Ofta föreligger feber, lymfangit, inte ovanligt är även en påtaglig svullnad på fingrets dorsala omfång. Infektionen ger upphov till en tryckökning i senskidan som kan äventyra senans blodförsörjning. Tryckökningen tillsammans med toxisk påverkan kan leda till snabb nekros av böjsenan. Tidsperspektivet brukar vara två till tre dagar, men ibland kan en septisk tendovaginit blossa upp inom ett halvt till ett dygn.

Question 200

Hur behandlar man en bakteriell tendovaginit?

Answer 200

Strikt immobilisering, högläge och D ränage av senskidan, odling, spolning och i.v. antibiotika.

Question 201

Hur ter sig bakteriell artrit i handen? Vad är den typiska kliniska bilden? Vanliga orsaker?

Answer 201

Ses vanligtvis i handens MCP- och PIP-leder. PIP-ledsartrit uppstår ofta efter stickskador orsakade av taggar eller andra vassa föremål. En specialvariant av MCP-ledsartrit inträffar efter knytnävsslagsmål där knogen träffat en tand. Skada kan leda till penetration av hud och ledkapsel över MCP-leden varvid leden kan koloniseras av human munflora (streptococker). Ledbrosket kan skadas då proteolytiska enzymer från leukocyterna bryter ned kollagenet i ledbrosket, vilket kan ske inom 1-2 dygn. Infektionen är vanligen orsakad av Stafylococcus aureus eller streptokocker. Septisk artrit brukar ha samma anamnes som septisk tendovaginit. I status finner man en öm och värmeökad led, som är svullen och rodnad kring hela sitt omfång. Den är palpationsöm på alla sidor och har nedsatt rörlighet med stark smärta vid flexion till ändläget. Att det gör mycket ont att flektera är alltså ett observandum. I status intensivt ömmande, rodnad, svullen led. Tydlig ömhet runt om leden och smärta såväl vid passiv som vid aktiv rörelse i leden. Temperatur, CRP och LPK kan vara normala vid septisk artrit/tendovaginit.

Question 202

Hur behandlar du bakteriell artrit i handen?

Answer 202

Sårodling. Leden öppnas och leden urspolas. Spolning kan behöva upprepas under de närmaste dagarna. Efter odling och genomspolning skall såret lämnas öppet och handen immobiliseras i funktionsställning. Initialt antibiotika i.v. Immobilisering minskar påfrestningen på den infekterade handen och gör att bakterierna inte sprids så lätt utmed handens glidskikt.

Question 203

Vad har man för symptom/klinisk bild vid infektion i handflatan?

Answer 203

ätt abducerade fingrar, p g a infektionsbetingad tryckökning (ödem).

Question 204

Vad är Aseptisk tendovaginit?

Answer 204

Är vanlig i t ex fingerextensorernas senskidor under extensorretinaklet vid handleden. Den yttrar sig i ömhet, rörelsesmärta och svullnad men ofta med mindre grad av rodnad och värmeökning än vid bakteriell genes. Orsaken kan vara en ospecifik inflammation, reumatisk sjukdom, gikt eller pyrofosfatsynovit. Mb de Quervain och peritendinitis crepitans, dvs inflammation i de radiala sträcksenefacken, är specialfall av aseptiska tendovaginiter. Vid kraftiga aseptiska inflammationer kan ibland både CRP och LPK vara höga.

Question 205

Vad är aseptisk artrit?

Answer 205

Aseptisk artrit kan liksom aseptisk tendovaginit komma krypande med ett långdraget förlopp, som inom ett par dagar plötsligt förvärras. Handleden drabbas ofta. Ibland finns monotona rörelser eller tunga påfrestningar för handleden i anamnesen. Förloppet kan sträcka sig över flera veckor och det är vanligt med recidiv eller tillfälliga försämringar. Orsaken kan vara en ospecifik inflammation, reumatisk sjukdom, gikt eller pyrofosfatsynovit. Mb de Quervain och peritendinitis crepitans, dvs inflammation i de radiala sträcksenefacken, är specialfall av aseptiska tendovaginiter. Vid kraftiga aseptiska inflammationer kan ibland både CRP och LPK vara höga.

Question 206

Vad är HANDRYGGSFLEGMONE ? Symptom? Behandling?

Answer 206

Bakgrund - då vävnaden på handryggen är luckrare än på volarsidan kan en subcutan infektion på handryggen lätt sprida sig och ge upphov till smältning av vävnaden. Symtom - svullnad, rodnaden på handryggen brukar vara betydligt mer omfattande på dorsalsidan än på volarsidan. Ibland ses även blåsbildning. Behandling - högläge, immobilisering och i.v. antibiotika.

Question 207

Hur ter sig herpes simplex infektion i handen?

Answer 207

Dessa orsakas av en autoinokulation av typ I eller typ II Herpes simplex-virus i skadad hud. Infektionen kan ske som en komplikation till en primär oral eller genital herpes lesion. Tillståndet är vanligare hos människor som i sin yrkesutövning exponeras för saliv från infekterade individer (tandhygienister, tandläkare, respiratorvakt). Symtom - hastigt påkommande svullnad, erytem och påtaglig lokaliserad ömhet i det infekterade fingret. Smärtan är ofta mycket intensiv relativ det ganska beskedliga kliniska fyndet som utgörs av små vätskefyllda blåsor, rodnad och svullnad. Feber, lymfadenit och axillär lymfadenopati kan förekomma. Diagnosen kan bekräftas med hjälp av virusodling på blåssekret.

Question 208

Hur behandlas en herpes simplex infektion i handen?

Answer 208

Herpesinfektionen är oftast självbegränsande och försvinner inom en till två veckor. Tidigt insättande (inom 48 timmar från symptomdebut) av antiviral behandling (aciklovir, famciklovir eller valaciklovir) kan mildra symptomen. Tillståndet är smittsamt till dess huden läkt och blåsorna torkat.

Question 209

Vad finns det för olika saker som kan ge infektion vid djur bett?

Answer 209

- Pasteurella multocida är den viktigaste patogenen och karaktäriseras av en mycket snabb symtomutveckling. - S. aureus och S. intermedius förekommer i munfloran hos en del friska hundar, men orsakar sällan infektion vid bett och i så fall senare i förloppet och med långsammare symtomutveckling. - Streptokocker, oftast alfa- men även beta-streptokocker, kan också infektera djurbett. - En ovanlig, men viktig, pc-känslig patogen är Capnocytophaga canimorsus (DF2) som är relativt vanlig i hundens munflora, men som även förekommer hos katt. Bakterien kan i sällsynta fall ge upphov till fulminanta infektioner hos immunsupprimerade.

Question 210

Hur handlägger du ett hundbett?

Answer 210

1) Distalstatus 2) Noggrann sårrengöring. Den viktigaste preventiva åtgärden. Död vävnad ska excideras. Kontrollera alltid distalstatus. Vid fula handskador krävs ofta en bedömning av ortoped eller handkirurg. Sårrengöring görs lämpligen med koksaltsköljningar via 20 ml-spruta och grov kanyl. Överväg odling vid infektionstecken. 3) Immobilisering av den skadade kroppsdelen Kan vara en fördel. Om möjligt högläge. 4) Antibiotika. Förstahand: T. Kåvepenin, T. Amimox. Vid pc-allergi:T. Doxyferm. OBS! Vid infektion med uttalade lokalsymtom (t ex tecken till tendovaginit) eller vid allmänpåverkan, bör patienten remitteras till sjukhus för parenteral antibiotikabehandling och ev kirurgisk behandling. 5) Tetanusskydd. Tetanussporer förekommer ej i munfloran hos hund och katt. Risken för tetanus efter bett är därför ej högre än vid andra sårskador och beror av eventuell kontamination med smuts eller jord. 6) Information; Alla patienter som skickas hem bör upplysas om vikten av att snabbt höra av sig igen om symtomen förvärras.

Question 211

Vad innebär akromioklavikularartros? Symptom/klinisk bild? Behandling?

Answer 211

Artros i arkomioklavikular leden. Incidensen ökar med åldern. Ger rörelsesmärtor och abduktionsinskränkning. Leden bli uppdriven och osteofyter kan inkräkta på det aubakromiala rummet och ger defekter och smärta i supraspinatus senan. Behandling: Kortison injektion. Resektion av laterala delen av nyckelbenet med bevarande av akromioclavikulära ligament.

Question 212

Vad kan ge artropati i sternoklavikularleden?

Answer 212

Inflammation och subluxation i leden kan bero på inflammatoriska sjukdomar eller pga uttänjning av ligament som stabiliserar leden.

Question 213

Vilka muskeler bildar rotatorkuffen?

Answer 213

- m. teres minor - m. infraspinatus - m. supraspinatus - m. subscapularis

Question 214

Vad har man för klinisk bild vid supraspinatus ruptur och när kan det uppstå?

Answer 214

Rörelsesmärtor i leden, särskillt aktiv abduktion. Kan föreligga ömhet över tuberculum majus. I kroniskafall föreligger även nedsatt styrka vid abduktion, även vilovärk kan förekomma. Kroniska fall kan ses som att humerus är kranialt förskjutet på röntgen. Akut ruptur syns inte på röntgen utan krävs MR. Vid trauma hos yngre individer. Hos äldre behöver inte trauma förekomma.

Question 215

Hur behandlar du någon med supra spinatus ruptur?

Answer 215

Konservativ - Fysioterapi - analgetika - kortison injektioner Kirurgi - akromioplastik - tar bort akromion - Ynger: sy ihop den brustna senan

Question 216

Vad är atropati?

Answer 216

Kombo av atros, subluxation och senrupturer

Question 217

Vad är akut supraspinatustendinit och vilka drabbas?

Answer 217

Tendinit i rotatoraponeurosen och intilliggande bursa kan uppstå akut hos medelålders och äldre, kan uppstå vid ansträngande arbete, efter annat sjukdomstillstånd eller kirurgiska ingrepp. Ofta hittas ingen orsak. Ibland förenad med förkalkning så kallat peritendinitis calcera aka kalkaxel. Patienten får svåra akuta smärtor och kan ibland vara lätt febrila.

Question 218

Hur ser den kliniska bilden ut vid supraspinatustendinit?

Answer 218

Svårt smärttillstånd i axeln utan föregående trauma. Palp öm över senaponeurosen över tuberculum majus, uttalade rörelsesmärtor men inget artritstatus (passiv rotation utan svåra smärtor). Röntgen visar förkalkning i anslutning till senan.

Question 219

Hur behandlar du supraspinatustendinit?

Answer 219

- Injektion med smärtlindrande med lång duration och kortison är bra i det akuta skedet. Ev aspirera förkalkningen. - Antiinflammatoriskt och smärtstillande lm de närmsta dagarna - Fysioterapi för att träna upp rörligheten - Lugnande besked: God prognos och i regel får man inte recidiv. En del förkalkning vid senan kan kvarstå.

Question 220

Vad innebär impingement syndrom i axeln och vilka drabbas?

Answer 220

Efter långvarid ansträning, särskillt arbete ovan axel höjd. Vid denna typ av aktivitet kompimeras rotatorkuffen och dess bursor under akromion = impingement som kan ge upphov till kronisk bursit. Detta kan ge kroniskt smärttillstånd i axeln.

Question 221

Hur ser den kliniska bilden ut vid impingement syndrom i axeln?

Answer 221

Långvarig ansträngningsrelaterad smärta i axeln. Smärtorna kan provoceras genom att armen hålls i abduktion och utåt roteras med böjd armbåge mot motstånd. Man kan även injecera smärtstillande i bursa subacromiale och om smärtan då försvinner vid aktiv abduktion talar det för impingement. En kpng och böjd akromion predisponerar för impingement. Man kan också ha pålagringar på akromions främre laterala hörn som ytterliggare kan minska det subakromiala rummet. Röntgen och MR är u.a.

Question 222

Hur behandlar du impingement syndrom i axeln?

Answer 222

- modifiera arbetsituation - injektion med kortison - fysioterapi - avslipning av det främre hörnet på akromion

Question 223

Vad är periartrit/frozen shoulder? Hur är den kliniska bilden?

Answer 223

Beror på skrumpning av ledkapseln. Kan utvecklas pga skador eller smärttillstånd i axeln, efter immobilisering. Ger fortskridande rörelseinskränkning och smärta i axeln. Patienter med diabetes drabbas oftare. Symptomen progedierar långsamt under ett par månader och peakar efter 5-6 månader och patienten kan då ha sömnstörande vilovärk. Efter ytterliggare 1-2 månader läker det sedan ut spontant. Hur det utvecklas är oklart ev sympatisk relfexdystrofi eller fibrotisering av kapseln till följd av inflammation som utlöst av vävnadsskada. Röntgen kan ev visa inaktivitetsatrofi dvs. fläckvis benabsorption.

Question 224

Hur behandlar du periartrit/frozen shoulder?

Answer 224

- analgetika - rörelseträning hos fysioterapeut - ev: tänja ut kapseln med injection av vätska, mobilisera axeln i narkos, delsning av strama kapsel strukturer - gos prognos på sikt

Question 225

Vad är scapula alata? Vem kan få det och varför?

Answer 225

Vingskapula. Beror på pares av n. thoracicus longus då nerven har ett utsatt förlopp. Paresen kan uppstå pga neurit eller mekanisk skada ex haft ryggsäck på sig. Ses genom att scapula står ut från ryggen. Behandlingen är konservativ och prognosen god.

Question 226

Vad innebär Milwaukeesskuldra?

Answer 226

Är en destruktiv artropati som drabbar humeroskapularleden. Drabbar ffa äldre kvinnor. Blodigt exsudat, destruktioner, mjukdelsförkalkningar och subluxtion på röntgen. I många fall blir op med protes.

Question 227

Hur kan en proximal bicepsruptur uppstå och hur ser den kliniska bilden ut?

Answer 227

Degeneration i senan kan ge upphov till ruptur vid lätt till måttligt våld. Hos unga idrottare kan även kraftig kontraktion ge upphov till ruptur. Smärta över bicepsfåran proximalt på humerus. Kan även känna muskelbuken mer distalt på överarmen. Smärtinskränkt supination och till viss del flexion.

Question 228

Hur behandlas en proximal biceps ruptur?

Answer 228

Äldre och medelålders kan behandlas konservativt och funktionen brukar då bli god. Hos yngre kan man överväga att reparera skada kirurgiskt.

Question 229

Vad är thorakobrakialt kompressionssyndrom?

Answer 229

Kompression av nerver och kärl i närheten till thorax. Patienten kan då ha utstrålande smärtor vid aktivitet. Kan framkalla besvären kliniskt genom att abducera och utåt rotera i axeln. Kan även be patienten vrida huvudet åt sidan och psv framkalla besvär och pulsbortfall i armen. Behandlas ffa med fysioterapi ev kirurgi.

Question 230

Vad är normal flextion i armbågen?

Answer 230

Normalt (-10)-0-145 grader

Question 231

Vilka tester för impingement i axeln kan du göra?

Answer 231

Hawkins-Kennedy impingementtest: Framåt flexion i humeroskapularleden 90 grader, flexion i armbågsled 90 grader sedan inåtrotera i humeroskapularleden. Positivt om patienten upplerver smärta vid supra spinatus senan. Neer impingement tecken: Flexion i humeroskapular leden ca 90 grader, abducera sedan lite och bör armen i uppåt till överarmen hamnar vid patientens öra. Positivt vid smärta vid supraspinatus senan.

Question 232

Vilka tester kan du använda för att undersöka rotatorkuffen?

Answer 232

Jobes test: Patienten abucerar armen i 90 grader, för sedan fram armen ca 40 grader, Be patienten pronera dvs tummen ska peka ned mot golvet. Be sedan patienten försöka föra armen uppåt medans du erbjuder motstånd. Testet är positivt vid smärta eller svaghet. Pattes manöver: Patienten flexterar i humeroscapularleden 90 grader i scpula planet. Har även armbågen i 90 grader och försöker sedan rotera lateralt mot motstånd. Om patienten upplever smärta och eller svaghet är testet positivt. Gerbers lift off test: Patienten lägger handryggen mot ländryggen. Sedan be patienten inåtrotera dvs försöka föra handen från ryggen prova utan och med motstånd. Klarar patienten inte att lyfta handen från ryggen tyder detta på en skada i subscapularis. Positivt vid smärta eller svaghet.

Question 233

Hur ser den kliniska bilden ut vid akut cuffruptur?

Answer 233

Äkta akut utan degeneration ovanligt •Unga drabbas oftast av tuberculum majus fraktur istället•Kliniskt pseudoparalys dvs:Kan ej röra armen mer än 45-90 grader i abduktion trots bedövning

Question 234

Hur är de olika faserna vid frozen shoulder?

Answer 234

1. Insjuknande fas(2-9 mån)rörelsesmärta –Hypervasculär synovitNSAID, injektion, rörelseträning avlastad 2. Sjukdomsfas(3-12 mån)stelhet–Fibroblastproliferation –transformering till myofibroblaster (Liknar Dupuytrens kontrakturer)–MMP roll? kapselrelease/delning undantagsfall 3. Upptiningsfas(12-42 mån)mobilisering, träning

Question 235

Vad stabiliserar humeroskapularleden statiskt och dynamiskt?

Answer 235

Statiska stabilisatorer •De beniga komponenterna •Labrum •Ledkapseln Dynamiska •Rotatorcuffen

Question 236

Vad är multidirektionell instabilitet?

Answer 236

- Multipelt ledlaxa individer, medfödd instabilitet - Besvär framför allt från: axel, handled, knä, armbåge-Unga, idrottare-Statiska stabilisatorer fungerar ej - Dynamiska stabilisatorer överbelastade, smärta –söker - Störd humeroskapular rytm - Sekundärt impingement - Kliniskt positiva instabilitets tecken: Apprehension och relocation - Behandling: Konservativ med träning undantag kirurgi

Question 237

Hur utför du apprehension test och relocation test i axeln?

Answer 237

Apprehension test: Patienten ligger på rygg. Abducerar armen 90 grader, 90 graders flexion i armbågsleden sedan maximal extension i humeroscapular leden. Positivt test vid smärta eller rädsla för luxation. Relocationtest: Utförs som apprehensionstest med att patienten ligger på rygg. Abducerar armen 90 grader, 90 graders flexion i armbågsleden sedan maximal extension i humeroscapular leden. När patienten känner obehag stabiliserar du leden anteriort genom att trycka med sin hand över humerus huvudet och för det posteriort. Patienten ska då uppleva att obehaget/smärtan försvinner.

Question 238

Vad är ett bankhart lesion?

Answer 238

Är en avlossning av labrium från sitt fäste på cavitas glenoidale . Med en sådan ska följer avlösning av främre nedre kapseln.

Question 239

Vad är Hill–Sachs lesion?

Answer 239

A Hill–Sachs lesion, or Hill–Sachs fracture, is a cortical depression in the posterolateral head of the humerus. It results from forceful impaction of the humeral head against the anteroinferior glenoid rim when the shoulder is dislocated anteriorly.

Question 240

Hur påverkas armen vid bicepssena ruptur?

Answer 240

Förlust av ca 30% av flexionskraft | Förlust av ca 50% av supinationskraft

Question 241

Vad är hooks test?

Answer 241

Kan utföras vid misstänkt bicepssena ruptur. Be patienten flextera ambågen 90 grader och sedan supinera armen. För in ditt pekfinger från den laterala sida. Ska normalt nå in ca 1 cm eller till DIP på ditt finger. Man kan sedan föra senan framåt. Om detta inte går är testet positivt. Smärta kan tyda på partiell ruptur.

Question 242

Vad är Volar line of Lewis?

Answer 242

Linje längs volara cortex –delar radiusstyloiden i mitten –Delar ledytan i mitten

Question 243

Vad är CRPS 1 OCH 2?

Answer 243

Det finns två typer av CRPS. CRPS 1, klassisk sympatisk reflexdystrofi, definieras som smärta, dysfunktion i autonoma nervsystemet, trofisk förändring och funktionsnedsättning, utan någon identifierbar nervskada. CRPS 2, kausalgia, är identisk, men med en konstaterad nervskada. Sjukdomsprocessen är komplex och dynamisk. Den startar perifert men förändringar sker även i ryggmärgen och på kortikal nivå. Det kan beskrivas som en inledande inflammationsprocess som startas av Centrala Nervsystemet till följd av skada eller irritation. Normalt ska sedan en reparationsfas, läkningsprocess, komma igång men av någon anledning blir det en störning någonstans i systemet och processen blir patologisk. Symtom på CRPS kan vara smärta, svullnad, stelhet, kontrakturer, svårigheter i finmotorik, känselstörningar, atrofi av hår och naglar, hudförändringar samt färg- och temperaturskillnad mellan drabbad och icke drabbad extremitet 

Question 244

Hur påverkar ödembildning handen och läkningsprocessen efter ex en distal radius fraktur?

Answer 244

Ödem ökar spänningen i vävnaderna vilket försämrar cirkulationen och ger en långsammare läkningsprocess. Ödemet ökar friktionen mellan glidytorna och bidrar till smärta och försämrad rörlighet. Vid långvarigt ödem har svullnaden ofta blivit djupt sittande och ger en diffus förändring med fibrosbildning.

Question 245

Vad bör ingå i din kliniska smärtanalys?

Answer 245

``` Debut Duration Intensitet (VAS) Förlopp Modalitet Lokalisation Utlösande och modulerande faktorer Sömn Konsumption av LM Fysiska aktivitets nivå ```

Question 246

Vad är allodyni?

Answer 246

Smärta som utlöses från stimuli som normalt inte gör ont

Question 247

Vad är parestesi?

Answer 247

Onormal sensation

Question 248

Vad är neuralgi?

Answer 248

Smärta inom en nervs utbredningsområde

Question 249

Vad är dysestesi?

Answer 249

Obehaglig parestesi (onormal sensation)

Question 250

Vad kan orsaka rörelseinskränkning?

Answer 250

Makaniskt Artukulät: inslagen menisk, frikropp Extraartikulär: sammanväxningar mellan senor ich fascior ``` Motoriskt Senskada Muskelskasa Smärthämning:inflammation Nervskada Bristande sammarbetsförmåga ```

Question 251

Vad kan orsaka hälta?

Answer 251

``` Smärta Muskelsvaghet Rörelseinskränkning Deformitet Nuromuskelär störning ```

Question 252

Vad är trendelenburg hälta?

Answer 252

Ankgång. Beror på glutealinsufficiens

Question 253

Vilken typ av hälta ger quadriceps insufficiens?

Answer 253

Gör att man för fram benet med en roterande rörelse

Question 254

Vad ger peroneuspares för typ av hälta?

Answer 254

Tuppgång. För att foten inte ska släpa i marken tvingas man lyfta upp benet högt vid varje steg.

Question 255

Vad är valgus och varsus?

Answer 255

Valgus riktad ut från kroppen | Varus riktad in mot kroppen

Question 256

Typiska smärtor vid artros?

Answer 256

``` Igångsättningssnärta Post excersionssmärta Belstaningsmärta Vilo värk Nattligvärk (måste gå upp för att kunna somna om igen) ```

Question 257

Vad är en bakercysta? Hur behandlar man?

Answer 257

En cystbildning i knäväcket. Vanligt med artros. Behandlas konservativt, opereras bort vid proteskirurgi

Question 258

Vad är Morbus Buerger (MB) [tromboangiitis obliterans, endangiitis eller endarteritis obliterans]?

Answer 258

Är en icke aterosklerotisk segmentell inflammatorisk kärlprocess som drabbar små och medelstora artärer och vener, främst hos yngre män. Orsakas av en autoimmun reaktion, i sin tur utlöst av någon komponent i tobaksrök. Sjukdomen debuterar praktiskt taget alltid före 45 års ålder. Vanligare i medelhavsområdet och asien. Om patienten helt slutar röka brukar de akuta symtomen ofta klinga av spontant, och nya skov är då ovanliga.

Question 259

Vad är det vanligaste orsakerna till amputation?

Answer 259

- Aterioskleros - trauma - tumör - infektion - diabetes (kombo arterioskleros, neuropati och microangiopati)

Question 260

Vad är de viktigaste indikationerna för amputation?

Answer 260

- livräddande: infektion, tumör - smärtlindrande: svåra ischemiska smärtor - funktionsförbättrande: när patientens funktion förbättras av amputation och protesförsörjning.

Question 261

Vad finns det för kliniska tecken på ichemi?

Answer 261

- kyla - nedsatt kapillär återfyllnad - pulsbortfall - blekhet/missfärgning - smärta

Question 262

Hur bör differensen mellan överarm BT och tå BT vara?

Answer 262

Bör ej överstiga 40 mmHg

Question 263

Hur bör ett tå BT vara?

Answer 263

Bör ej understiga 20 mmHg

Question 264

Hur förändras energiåtgången vid amputaion?

Answer 264

Den normala gången är ekonomisk. Vid underbensamputation ökar energi åtgången med upp till 40% och vid lårbensamputation upp till 70%.

Question 265

Vad är viktiga saker att överväga när du har en patient med manifest/hotande gangrän framför dig?

Answer 265

- optimalt AT: cirkulation, intorkning - Möjlighet till kärlkirurgi? - Nutritionsstatus - Lokal infektion? - Funktionsförmåga: ADL, tidigare gångförmåga, mentalstatus, social prognos

Question 266

Hur går en amputation till kirurgiskt?

Answer 266

- Man vill vara så atraumatisk som möjligt. - skelett delas så de inte blir några skarpa kanter - Nerver dras fram och delas så de retraheras in i skyddande mjukdelar. - Större kärl frisisekeras, ligeras - sugdränas för misnka risken för hematom - elastisk linda för att motverka ödem - gips för att skydda stumpen

Question 267

Vad för postoperativa komplikationer kan uppstå vid amputation?

Answer 267

- infektion (inträffar i 15% av fallen) - nervreperesenation finns kvar och fantomkänsla är därför vanligt postoperativt - Fantomsmärta: vanligt post op, kvarstående bara hos någon % av de som opereras. - neurom - nervkomprssion

Question 268

Vad är ett neurom och hur ter det sig kliniskt?

Answer 268

- uppstår när nerv klyvs vid ex opertation. Kan prsaka smärta om det växer in i ärrkant eller benkant. Föreligger ofta ett distinkt smärtande område med lokaliserad ömhet. Misstanke stärks om man injercerar lite loka anastetikum och man får smärtlinding. Behandlas med neuromtransposition aka neuromet flyttas till mindre utsatt område.

Question 269

Vad finns det för kontraindikationer vid knäpunktion?

Answer 269

``` • Infektion omkring insticksstället. Relativ: • INR över terapeutisk nivå, låga trombocyter (under 50) • Upprepada punktioner • Efter steroid injektion. ```

Question 270

Vilka komplikationer kan uppstå vid knäpunktion?

Answer 270

``` • Infektion • Blödning • Dry tap – Ingen ledvätska vid tappning. • Nytt instick, • Större nål (viskös ledvätska) • Fel diagnos? ```

Question 271

Vilka analyser gör man på ledvätska?

Answer 271

^^ Ledv-kristaller • Ledv-laktat • Ledv-leukocyter • Odling

Question 272

Vilken missbildning ska man också ha i åtanke vid fotdeformiteter?

Answer 272

Höften

Question 273

Vilka huvudgrupper av kongenitala anomalier finns?

Answer 273

- reduktionsdefekt - duplikationsdefekt - dysplasier

Question 274

Vad är osteogenesis imperfecta?

Answer 274

Flesta fall orsakas av deletioner elr.mutationet i gener för kollagen typ I. Brett kliniskt spektrum med perinatalt letala former till ökad fraktur benägenhet. Frakturerna läker dock på normal tid. Andra symptom blåaktig sclerae, tunn och känslig hud, dåliga tänder, nedsatt hörsel. Incidens 1/25000. Röntgen visar osteoporos, ev frakturer och felställningar. Obotlig.

Question 275

Hur ser etiologin ut vid artros?

Answer 275

PRIMÄR – normal användning – ingen uppenbar orsak SEKUNDÄR - Normalt brosk – onormal användning § Trauma; fraktur, menisk-, ledbandsskada § Kongenitala sjukdomar § Neuropati

Question 276

Vilka biologiska förändringar ses vid artros?

Answer 276

- muskel atrofi - ben remodellering med skleros - synovial hypertrofi - osteofyt pålagringar - ligmanet dysfunktion

Question 277

Hur ser prevalensen ut vid finger, höft och knäledsartros?

Answer 277

``` Finger OA 40-49 år – 10% 70år – 70-90% Vanligare hos kvinnor Höft OA > 55 år – 3-4% Samma prevalens män och kvinnor Knä OA > 45 år – 4-30% > 75 år – 40-60% Vanliga hos kvinnor ```

Question 278

Typiska anamnes vid höft artors?

Answer 278

``` • Smärta, målande, djup, utstrålning nedåt - belastning - morgon (< 30 min) • Vilovärk, postfunktionell värk • Hälta (antalgisk gång, kortare ben) • Svårt att nå foten ```

Question 279

Kliniska fynd vid höftledsartros?

Answer 279

* Rörelseinskränkning * Rörelsesmärta (främst rotation) * Hälta (Trendelenburg) * Benlängdsskillnad

Question 280

Mekanisk proteslossning - Varför?

Answer 280

* Ackumulerad skada * Slitagepartikel reaktion * Stress shielding * Vätsketryck * Utslitna - trasiga protesdelar * Lös från början?

Question 281

Vad är Femuro-acetabulär inklämning?

Answer 281

Definition Pålagringar på lårbenshalsen (cam) och acetabulum (pincer) som kan innebära tryck och skada på broskringen (labrum acetabuli) och ledbrosket. Orsak Skadan uppkommer ffa vid belastning i ledens ytterlägen – ofta idrott – ffa fotboll och ishockey. Symtom Initialt symtomfritt, med mer skada på broskring och ledbrosk följer smärta ffa vid belastning. Smärtan kan förläggas även utanför leden vilket kan göra diagnosen svår.

Question 282

ur klassificeras gonartros?

Answer 282

Ahlbäck 1) sänkt ledspringa 2) ingen ledspringa 3) Nednötning under 5 mm 4) Nednötning 5-10mm 5) Nednötning mer än 10 mm

Question 283

Vad består ben av?

Answer 283

Hydroxyapatitkristaller (70%) | Kollagenfiber (30%)

Question 284

För att få callusläkning krävs lagom | mycket strain. Hur mkt?

Answer 284

Optimal strain = 10-30%

Question 285

Indirekt benläkning Skillnad diafysärt och metafysärt ben?

Answer 285

Diafysärt ben • Hematom – brosk – förbening. Rejäl callus. Metafysärt ben • Membranös benbildning. • Ingen/minimal callus

Question 286

Skilland mellan direkt och indirekt benläkning?

Answer 286

En absolut stabil fraktur läker med endostal (eller direkt) benläkning . Detta innebär att nya kärl bildas som löper mellan frakturändarna och överbrygger frakturen. Sedan läker frakturen direkt utan callusbildning. - En relativ stabilitet skapar man tex genom yttre fixation (gips) eller genom märgspikning. Frakturändarna har vid dessa fixationer fortfarande en viss rörlighet. Läkningen kommer därför här att ske med en callus som beskrivet på förra sidan.

Question 287

När använder man märgspik?

Answer 287

En spik fyller ut hela benets märghåla. - Utmärkt stadga mot böjkrafter. - Vid gång pressas frakturändarna samman, vilket förbättrar läkningen. - Full belastning direkt efter behandling rekommenderas. - Man får en indirekt benläkning. - Tvärskruvar fästs i var ände av märgspiken för att förhindra rotationsfelställning och förkortning av benet till följd av frakturen.

Question 288

När använder man plattor och skruvar?

Answer 288

Möjlighet att komprimera frakturändarna och åstadkomma direkt benläkning. Plattan skall placeras så att den utsätts för ffa sträckkrafter, om den böjs vid belastning kommer den att brytas av pga utmattning med tiden. Kompres-sionsskruv En sned fraktur kläms ihop med tvärgående skruvar. Gängor bara i ena frakturfragmentet för att de ska pressas samman av skruven.

Question 289

Vad är pseudoartros?

Answer 289

- När en fraktur inte lyckas läka uppstår en pseudartros. En pseudartros är en fibrös förbindelse mellan de båda frakturändarna. Ibland utvecklas till och med en fibrös ledkapsel med ledvätska inuti. Man får en extra led på extremiteten.

Question 290

Vad är Hypertrofisk pseudartros?

Answer 290

När det finns goda förutsättningar för läkning, men en allt för instabil fraktur uppstår detta. Benet försöker läka men lyckas inte riktigt. En förbättrad frakturstabilitet genom förbättrad fixation leder oftast till att dessa frakturer läker.

Question 291

Vad är Atrofisk pseudartros?

Answer 291

Här är förutsättningarna för läkning dåliga, med försämrad blodförsörjning och med dålig stabilitet. Frakturändarna atrofierar. För att möjliggöra läkning krävs ofta både ökad stabilisering och läkningsstimulerande bentransplantationer.

Question 292

Orsaker till misslyckad frakturläkning?

Answer 292

- Dålig blodförsörjning - Instabilitet: Allt för låg stabilitet ger försämrad läkning, men frakturbelastning är ofta gynnsam för läkningsförloppet. Total immobilisering är därför inte att rekommendera. - Diastas: Stort avstånd mellan frakturändarna - Omfattande mjukdelsskador. Försämrar tex blodförsörjningen. - Infektion: Kontamination av skadan eller iatrogent under behandlingen. Viktig orsak till försämrad läkning. - Ju större energimängd som överförts vid frakturen, desto större risk för att någon av dessa saker inträffar.

Question 293

När används direkt respektive indirekt läkning?

Answer 293

Direkt • Enkel fraktur • Ledengagerande fraktur Indirekt • Enkel fraktur • Komplex fraktur

Question 294

Varför osteosyntera?

Answer 294

Möjliggör tidig mobilisering – Förhindrar medicinska komplikationer (MOF - multitrauma, lungemboli, penumoni) – Minskar funktionella komplikationer (lednära frakturer)

Question 295

Basala krav för frakturläkning?

Answer 295

1. Oseteogena celler 2. Osteoinduktivt stimulus – Mitogenes – Differentiering – Både lokala och systemiska faktorer Påverkas av • Vaskularitet • Co-morbiditeter • (Given behandling 3. Gynnsam mekanisk miljö – Olika för olika delar av kroppen Påverkas av • (Given behandling

Question 296

Hur ser benets blodförsörjning ut?

Answer 296

a. Periostal blodförsörjning (2/3) b. Medullär blodförsörjning (1/3)

Question 297

Vad innebär non-union och delayed union?

Answer 297

1. Non union (lite arbiträrt) – En fraktur som inte har och inte kommer att läka 2. Delayed union – En fraktur som tar längre tid på sig att läka än förväntat WHO: – En fraktur som inte läkt på 9 månder och som inte visat någon radiologisk progress på 3 månader

Question 298

Vilka faktorer kan påverka fraktur läkning?

Answer 298

Patienten • Rökning • Malnutrition • Immunosupression ``` Frakturen • Vissa delar av skelettet • Högenergiskador • Infektion • Given behandling – Högenergikirurg – Fel stabilitet ```

Question 299

Hur skiljer sig mediala och laterala kollateral ligamenten i knät?

Answer 299

Mediala kollateralligamentet Breda ligamentkomplex, flera delar, integrerat med kapsel och mediala menisken Laterala kollateralligamentet En isolerat rund struktur, ligger lateralt utanför leden. Skadas sällan isolerat.

Question 300

Vad innefattar ett Biopsykosocial approach?

Answer 300

Biopsykosocial approach innefattar bl.a. dels noggrann biomekanisk analys av rörelseapparaten, dels orienterande neurologiskt status, dels checklista avseende röda (medicinska) och gula (psykosociala) riskfaktorer och riskindikatorer.Grundläggande är alltid analys av: livsstil, arbete, psykosocial situation.

Question 301

Vad innebär unimodal. intermediär och multimodal rehabilitering?

Answer 301

* Unimodalrehabiliteringen enstaka åtgärd insätts * Intermediär rehabiliteringmer omfattande åtgärder av olika professioner. * Multimodal rehabilitering–ett antal välplanerade och samordnade åtgärder under en period–personalen arbetar i team och består av flera professioner

Question 302

Vad ingår i multimodal rehabilitering, MMR1?

Answer 302

•Team: arbetsterapeuter och fysioterapeuter ``` •Komponenter: –individuell rehabplan –smärthantering/coping –fysisk träning–arbetsinriktade insatser –vidmakthållande strategier/återfallsprevention ``` •Mindre intensivt än MMR2

Question 303

Vad ingår i Vad ingår i multimodal rehabilitering, MMR2?

Answer 303

•Team: arbetsterapeuter, fysioterapeuter, psykologer, läkare •Komponenter: –individuell rehabplan –smärthantering/coping –kognitiv beteendeterapi för ångest och depression –fysisk träning –arbetsinriktade insatser –vidmakthållande strategier/återfallsprevention •Mer intensivt än MMR1

Question 304

Hos vilka typer av patienter lämpar sig unimodal rehabilitering?

Answer 304

* Lokaliserad eller regional smärta utan betydande psykosocial samsjuklighet eller stor inverkan i livet * Generaliserad smärta hos patient har relativt goda smärthanteringsstrategier * Är i arbete/studier eller tydlig plan finns för arbetsåtergång

Question 305

Hos vilka typer av patienter lämpar sig intermediär rehabilitering?

Answer 305

* Ökad smärtintensitet * Större inverkan på dagliga livet–sjukskrivning–slutat göra saker/gör men kraschar efter * Depression/ångest/stress * Signalerar svårighet att hantera situationen

Question 306

Hos vilka typer av patienter lämpar sig multimodal rehabilitering?

Answer 306

•Lokaliserad/regional/generaliserad smärta där smärtintensitet, psykosociala faktorer och beteendemässiga faktorer påverkar och ger stor inverkan i livet •Otillräckliga smärthanteringsstrategier •Nedstämdhet, oro/ångest eller rädsla-undvikande –måttliga nivåer –MMR1 –starkt förhöjda nivåer –MMR2

Question 307

Evidensläget för fysisk träning vid långvarig smärta?

Answer 307

``` Stark evidens för att fysisk träning ger små men signifikanta kort-och långsiktiga effekter på: •smärta •fysisk funktion •psykologisk funktion •allmän hälsa ``` Vid fibromyalgi enbart kortsiktiga effekter på smärta. Måttligt stark evidens för att fysisk träning i kombination med beteende medicin har positiva effekter vid långvariga smärtor.

Question 308

Vad finns det för kriterier för att delta i MMR?

Answer 308

* Beredskap för konkreta beteendeförändringar finns * Medicinsk utredning klar och behandling optimerad * Fysiska/psykiska/sociala förutsättningar för deltagande finns * Ingen pågående beroendeproblematik

Question 309

När sker anläggning och utveckling av rörelseapparaten?

Answer 309

3v organogenes, neuralplatta blir neuraltub 4v limbbuds 5v handplate 6v fingrar/tår formas 7v finger separation påbörjas. Övre och nedre extremitet roterar 8v fingrar helt separerade

Question 310

Vad är Polydaktyli?

Answer 310

Man har extra fingrar elr tår

Question 311

Vad är syndaktyli?

Answer 311

När t.ex. tår inte separerat

Question 312

Vad är DYSMELI = LimbDeficiency(LB)?

Answer 312

samlingsnamn för reduktionsmissbildningar. Kan vara treansversella elr longitudinella.

Question 313

Vad är Pes Equino Varus Adduktus(PEVA)?

Answer 313

Klumpfot•Incidens1/1000•Dubbelsidigt i 50% av fallen•Vanligare hos pojkar (3:1)•Etiologin multifaktorielldelvis genetisk förklaringtroligen inte anläggnings-rubbning * Stramning av mjukdelsstrukturer plantartoch medialt * Lokalt onormalt hög kollagenproduktion (i ligament, senor och muskulatur) * Förkortade senor och muskler dorsalt (tibpost, gastrosoleus, långa tåflexorer)

Question 314

Hur behandlas PEVA?

Answer 314

* Upprepade redressioneroch seriegipsning * Oftast percutanachillotomi * Minimerar behov och omfattning av kirurgi Återfalls prevention •Heltid 3 månader efter avgipsning ortos •Sedan ca 14 timmar per dygn (sovtid) •Fortsätter till ca 4 års ålder Har mkt god prognos

Question 315

När sker gångdebut? När går man symetriskt?

Answer 315

- Gångdebut 8-18 månader - Symetrisk gång 0,5-1 år efter debut •Avvikelser bör föranleda utredning

Question 316

Vad är Intoeing?

Answer 316

Anteversion collumfemorisCa 40°vid födsel -ca15°hos vuxenÖkad anteversion vanligare hos flickorOfta mest symtomgivandekring 4 årSitter W, ”kissingpatella”, ”egg-beater” stil vid löpningMed normal tillväxt vrids både femuroch tibiautåt!I sällsynta fall derotationsosteotomii tonåren

Question 317

Vad är pes planovalgus?

Answer 317

Plattfot. Flexibel •Fysiologisk•Ofta familjär•Ingen värk –ingen behandling•Information•90 % normaliseras innan vuxen ålder•Inget samband rygg-eller andra besvär•Om Värk/Trötthet medialt: •Skoråd+/-inlägg Rigid •Coalitio•Calcaneo-Navikulär•Talo-Calcaneär•Utebliven separation mellan benanlag•Symtom: lokal värk, vanligt med upprepade stukningar

Question 318

Hur ska man tänka kring Habituell tågång?

Answer 318

•Normal passivt ROM•Normal neurologi•Uteslut CP/neurologisk sjd•Kongenital kort hälsena?•Töjning, evgånggips•Åtgärd tidigast vid 5-6 år•Töjningar•Gastrocnemiusförlängning

Question 319

Vad är Anisomeli? Vad är viktigt att tänka på?

Answer 319

= benlängdsskilnad •Oliklånga ben vid födelsen är patologiskt och kräver utredning •Höftlux, reduktionsmissbildning? •Vanlig asymetri(<1cm)•ca 15 procent av den vuxna befolkningen en benlängdsskillnad >1 cm

Question 320

Hur kan man behandla benlängdsskillnad?

Answer 320

* <1,5cm sällan symtom•Ingen åtgärd * >2cm överväg borrepifyseodes•Måste ske med 1-2 års kvarvarande tillväxt. Borrepifyseodes bromsar tillväxtzonen/er på det långa benet och tillåter det korta att ”växa ikapp” om det sker vid korrekt tid. * >5cm överväg förlängning

Question 321

Vad är Mb Osgood Schlatter?

Answer 321

Etiologi Benets tillväxthastigheten överstiger muskel-senkomplexetsförmåga att töjas, leder via patellarsenan till ökad tension över apofysen. Repetitiv belastning/mikrotrauma vid tuberositas av kraften från patellarsenan. Vanligare i samband med perioder av hastig tillväxt. Klinisk diagnos Behandling Information om att det är godartat och självläkande (upp till 2 års duration) Aktvitetsmodifiering! Undvik det som utlöser smärtan.

Question 322

Vad är Mb Sinding Larsen?

Answer 322

Samma genes som vid Mb SchlatterInte lika vanligt. Symtom vid seninfästningen mot apexpatellae- Behandling Information om att det är självläkande. Aktvitetsmodifiering! Undvik det som utlöser smärtan.

Question 323

Vad är Calcaneus apofysit ”Sever ́sskada”?

Answer 323

Apofysit - severs skada - är en av de absolut vanligaste orsakerna till smärta i häl hos barn mellan ungefär 8-15 års ålder. Andra namn på sjukdomen är calcaneus apofysit, apofyitis calcanei eller apophysitis calcanei. Det är klassat som en överbelastningsskada och är något som vanligtvis provoceras fram av aktivitet och hård belastning. Smärtan kan komma plötsligt och kan variera i grad. Smärtpunkten är ofta lokaliserad i bakre delen av hälbenet och sitter i närheten av tillväxtzonerna. Severs skada är något som läker ut, men det tar oftast relativt lång tid - uppemot 1 år är inte ovanligt innan besvären har försvunnit. Orsaken brukar anses vara hård belastning på berörda områden under lång tid samtidigt som kroppen växer. Tillväxtzonerna i hälbenet kan då utsättas för stress och påfrestning som leder till att utvecklingen störs och tillika smärtan i hälarna uppstår. Andra orsaker, så som exempelvis en uppluckring utav benet där senan fäster inträffar, kan leda till samma typ av smärta. Då gäller smärtan själva fästet för senan.

Question 324

Vad är Främre knäsmärta (patellofemoraltsmärtsyndrom)?

Answer 324

•Ont att sitta länge med böjda knän•Ont gå i trappor och cykla•Utan tydlig svullnad eller mekanisk upphakning•Vanligen övergående Behandling Information om att det är godartat Aktivitetsmodifiering Tålamod

Question 325

Du har massa haltande barn på mottagninen. En är i spädbarnsåldern, en i smäbarnsåldern, en i tidiga skol år och en förepubertal. Vad är det troligaste andledningen till att de haltar?

Answer 325

Spädbarn: höft lux Små barn: Simplex coxit Tidiga skolår: Mb Perthes Förpubertet: Höftfyseolys

Question 326

Vad är DDH?

Answer 326

(Developmental Dislocation(Dysplasia) of the Hip)

Question 327

Vad finns det för riskfaktorer vid DDH?

Answer 327

* Genetik: vanligare hos flickor(6:1) * Hereditet: vanligare hos förstagradssläktingar * Hormonellt: maternellahormoner (relaxin) påverkar flickor mer än pojkar * Första barnet * Prematuritet * Intrauterintläge trångt i livmodern= ”mekanisk risk”sätesposition

Question 328

Kliniska fynd vid DDH?

Answer 328

``` •Instabil?•Luxerbar(Barlowpositiv) click of exit •Luxerad(Ortolanipositiv) click of entry •Kort ben? Svårt vid bilat lux! •Abduktionsinskränkning •Assymetriska hudveck - Galeazzitest (bör utföras utan blöja) - Överskjutning av medellinjen ```

Question 329

Hur behandlas DDH?

Answer 329

- reponering - Abduktionsläge •Von Rosen skena 6 veckor•liknande beh-Pavlikharness, Frejkabyxa •benbålgips(om >3mån - Rtg kontroll

Question 330

Vad innebär höftdysplasi?

Answer 330

Acetabulumför brant för åldern•”sen mognad” | Överväg kirurgi om upprepad patologisk mätning och utebliven spontan normalisering

Question 331

Vad är Simplex coxit?

Answer 331

Coxitis simplex är ett akut, inflammatoriskt och självläkande irritationstillstånd i höftleden. Det är den vanligaste orsaken till höftsmärta och hälta hos barn. Orsaken är fortfarande okänd. Möjligen kan tillståndet bero på en immunologisk reaktion. 70 % av de drabbade har nyligen haft en övre luftvägsinfektion (ÖLI). Bakomliggande trauma kan också vara en förklaring. Vanligast 3-6 år (2-12 år). Ofta akut debut (Efter viros?). Duration: Dagar –vecka (ibland bifasisk). ``` Symtom Hälta/Belastar inte Rörelsesmärta (nedsatt rotationsomfång) Normala eller nästan normala infektionsparametrar Afebril/Subfebril ```

Question 332

Hur handlägger du en misstänkt coxitis simplex?

Answer 332

Annan sjukdom MÅSTE uteslutas (Klinisk undersökning, Röntgen, Temp, crp, SR, Hb, diff?Överväg ultraljud. Klinisk uppföljning efter 3-4 veckor Ny röntgen efter 3 månader om kvarvarande symtom (Perthes?) Anamnes Föregående trauma? Föregående eller aktuell infektion? Feber? Allmänpåverkan t ex trötthet, aptitlöshet? Symtomatologi och duration. Liknande besvär tidigare? Andra sjukdomar Status Gångmönster; hälta, ovilja att belasta benet? Inspektion: svullnad, rodnad, värmeökning? Blåmärken eller purpura i huden? Undersök fotled, knäled, höftled i nämnd ordning. Uteslut även symtom från ryggen. Vid undersökning av den drabbade höften noteras vid Coxitis simplex ofta ömhet över leden i ljumsken. Vanligen finns också rörelseinskränkning, fr a vid inåtrotation, extension och abduktion. Barnet håller gärna benet lätt flekterat och utåtroterat då den ställningen framkallar minst smärta. Labb CRP, LPK, SR ska vara normala eller nästintill. Temp: barnet är afebrilt Bilddiagnostik Ingen bilddiagnostik behövs i normalfallet. Slätröntgen kan övervägas i oklara fall för differentialdiagnostik. Övriga undersökningar Vid tveksamhet, t ex om septisk artrit inte kan uteslutas, görs ultraljud och/eller ledpunktion via (barn-)ortoped.

Question 333

Hur ser behandling och prognos ut vid coxitis simplex?

Answer 333

Behandling Vila och avlastning så länge barnet inte själv vill gå. Sängläge kan vara aktuellt. Är barnet i stillhet kan förbättring gå snabbare. Vidta alltid försiktighet med smärtlindring till barn för att inte maskera andra möjliga sjukdomar. En kortare tid kan det vara aktuellt med paracetamol eller antiflogistiska, ex tablett ibuprofen vid behov. UPPFÖLJNING Föräldrar eller annan ansvarig anhörig bör åter ta kontakt om barnet inte är förbättrat inom en vecka, eller tidigare vid försämring som feber, svår smärta. PROGNOS Prognosen vid Coxitis simplex är mycket god. Alla tillfrisknar utan framtida men. Tillståndet kan dock recidivera vilket är viktigt att informera om.

Question 334

Vad är Perthes sjukdom?

Answer 334

``` Avaskulärnekros av caputepifysen oklar genes störd cirkulation till caput initial synovit debut 4-8 år◦Pojkar/Flickor: 3:1 varierande prognos (yngre = bättre) förlopp över 2-4 år ``` Hälta •Antalgisk? Benlängdsskillnad?Initialt oftast lätt värk(synovit)•höft, ljumske, knä Stelhet •Nedsatt inåtrotation och abduktion. Symtomfria perioder men återkommande hälta och höftsmärta efter belastning. Besvären tilltar med tiden. Varar till skillnad från Coxitis simplex över en vecka. Röntgen ger diagnosen!Läker alltid men lämnar ofta en formförändring av höftleden. Tid från debut till ”utläkt” ca 2-3 år

Question 335

Hur behandlas Perthes sjukdom?

Answer 335

Konservativ(75 %): NSAID, sjukgymnastik, aktivitets modifiering Kirurgisk •Centrera caput(containment) •Begränsa deformitet •Förebygga/fördröja ledsvikt (artros)Varusosteotomi, Valgusosteotomi, osteochondroplastikmm

Question 336

Vad är höftfyseolys?

Answer 336

- Innebär glidning i tillväxt zonerna * Oftast i förpuberteten (7-16år) * Okänd genes–oftare långa kraftiga barn–mekanisk belastning på fysen?–ökad risk vid hypogonadism, hypotyreos, behmed tillväxthormon * Ofta smygande förlopp med lätta symptom (hälta, ljumsk-eller lår/knäsmärtor) * Bilateralt i 20-50% av fallen - Skicka på akutröntgen! - Behandling ät alltid operation

Question 337

Hur ger neuromuskulära tillstånd upphov till ortopediska deformiteter? Exempel på sådana nuromuskulära tillstånd?

Answer 337

Cerebral Pares, Ryggmärgsbråck, Neuropatier(t.ex. Charcot-Marie-Toothssjukdom(CMT)) ochMyelopatier Nervpåverkan (central/perifer) --> Ger sänkt eller ökad muskeltonus (spasticitet) --> Imbalans mellan agonister och antagonister --> Ortopediska deformiteter

Question 338

Vad är Cerebral pares?

Answer 338

Samlingsnamn för en rad störningar av bl. a. muskelkontrollen, vilka uppstått på grund av en hjärnskada innan hjärnan är färdigutvecklad; under fostertiden, under födseln eller under de första två levnadsåren Prevalens2/1000 –vanligaste funktionshandikappetMotorikFörsenad motorisk utvecklingIcke-progressiv hjärnskada (< 2 års ålder) ger progressiva deformiteter i rörelseapparaten under uppväxten. Klassificeras utifrån dominerande motoriskt mönster och vilka kroppsdelar som är mest drabbade. - spastiskt - dyskinetisk - ataxi - blandformer

Question 339

Vad för muskulära problem kan man ha om man har cerebral pares?

Answer 339

``` • Spasticitet Defekt reglering av muskeltonus och reflexer (oförmåga anpassa muskeln till olika behov) • Dålig muskelstyrka • Dålig selektiv motorisk kontroll (koordination, inbördes muskelaktivering) → muskelkontrakturer → skelettdeformiteter ```

Question 340

Vad kan man få för problem med höften om man har cerebral pares?

Answer 340

``` Normala höftleder vid födseln • Många icke-gångare utvecklar dysplasi och ca 15-20% luxation under barndomen Varför är luxation ett problem? • 50% får smärta • Förkortning, ökade kontrakturer → Svårigheter sitta, ligga, stå, hygien ```

Question 341

Vilka ortopediska komplikationer uppstår hos ngn med Ryggmärgsbråck Myelomeningocele?

Answer 341

* Slapp pares | * Bortfall muskelfunktion (imbalans agonister/antagonister) → Deformiteter

Question 342

Vad är pes cavus?

Answer 342

Pes cavus is a human foot type in which the sole of the foot is distinctly hollow when bearing weight. That is, there is a fixed plantar flexion of the foot och högt fotvalv. Patologisk tills motsatsen är bevisad. Vanligen neurologisk orsak • Perifer Neuropati (Charcot-Marie-Tooth sjukdom) • Central orsak • Ofta progredierande • Symtom • felbelastning • dålig muskelkontroll, stukningar, värk * Behandling * Inlägg * Mjukdelskorrektion (senförlängning, sentransferering) * Osteotomier

Question 343

Vad ska man tänka på vid septisk coxit hos barn?

Answer 343

OBS! Vid septisk coxit måste artrotomi med fenestrering av höftleden utföras akut för att förhindra caputnekros

Question 344

Hur behandlas osteomyelit/septisk artrit hos bar?

Answer 344

``` - I.v. beh ca 5-7 dagar (kloxacillin eller cefotaxim/cefuroxim) - Byte till p.o behandling efter klinisk förbättring (följ crp + SR) - Antibiotika 4-6 veckor ``` - Om tillståndet inte avklingar på 1-2 dygn överväg upprepad ledspolning / abcess utrymning

Question 345

Skelettegenskaper hos barn?

Answer 345

``` • Ofullständig mineralisering (epifys) – frakturer syns kanske inte på röntgen? • Mindre mineraliserat – lägre hållfasthet • Tjockt periost – läker snabbt, tillväxt, remodellering • Tillväxtzon (fys) – Längdtillväxt, remodellering felställningar • Ligament relativt starkare – fraktur i stället för ligamentskada ```

Question 346

Vilka typer av frakturer kan barn framförallt råka utför?

Answer 346

FYSEOLYSFRAKTURER Fyseolysfrakturer går genom benets tillväxtzon. Salter och Harris (SH) har utformat en klassificering av dessa frakturer som blivit allmänt accepterad. Tanken med indelningen är att man på ett enkelt sätt skall förstå prognosen för att välja rätt behandling. • 30% av barn- & ungdomsfrakturer • Kan vara höggradigt instabil men läker snabbt • God potential för remodellering • Ökad risk för tillväxtstörning(3-5). Reposition ”early and gentle” 90% traktion 10% translation • Avstå reposition om > 7 dagar. Böjfraktur • Diafysärt. • Multipla kompressioner utan synbart kontinuitetsavbrott. • Kan ge sekundära problem • Stabil. • Bör ofta reponeras. Green stick fraktur • Periost och kortikalisavbrott på tensionssidan • Böjfraktur på kompressionssidan. • Ofta stor primär dislokation. • Potentiellt instabil. • Bör reponeras Avulsion Ex Sleeve frakturdistalt på patella. Eller emenentia fraktur. Medial epikondyl fraktur. Infraktion/Torusfraktur/Buckle fracture • Metafysärt. • Kompression utan kortikalt avbrott på tensionssidan. • Stabil. • Gipsskena som smärtlindring. Komplett fraktur. • Kortikala avbrott på alla sidor • Instabil. • Gipsskena 3-4 v.

Question 347

Vad innebär Suprakondylär humerusfraktur? Hos vem är den vanlig?

Answer 347

Vanlig barnfraktur upp till ca 10 års ålder. Orsakas vanligen av fall på utsträckt arm. Ca 95 % är av extensionstyp, d v s med dorsal dislokation av det distala fragmentet av varierande grad. Kondylpartiet är normalt ventralbockat ca 30 grader och det kan därför vara klokt att ta en jämförande bild på den friska armbågen vid tveksamheter. Distalstatus skall alltid undersökas akut. Frakturen var tidigare ökänd för cirkulationskomplikationer av typ compartment-syndrom/Volkmann-kontraktur, men sedan man började med stiftning är detta ovanligt. Vad gäller cirkulationen är god perifer cirkulation viktigare än palpabla pulsar. Nervskador förekommer men är oftast av traktionstyp med god prognos och full restitution efter 1–3 månader. Typ 1-3. Typ 1 gips övriga op. Risk för kärl- och nervskador relativt stor vid typ 3. Typ I Odislocerad Typ 2 Vinklad utan rotation ett intakt cortex Typ 3 Dislocerad med rotation

Question 348

Vad kan en fyseoelys fraktur ha för följder?

Answer 348

Tillväxtzonerna är en svag punkt i skelettet och frakturer genom dessa (fyseolyser) är ganska vanliga. Skador på fyserna kan leda till tillväxtstörningar, med vinkelfelställningar och längdreduktion som följd

Question 349

Vid vilken ålder sker slutning av tillväxtzonerna?

Answer 349

Flickor brukar ske vid 14-15 års ålder och hos pojkar vid 16-17 års ålder.

Question 350

Vad är ad latus?

Answer 350

omlottställning, typ av dislokation (felställning) efter en fraktur.

Question 351

Vad är en apofys?

Answer 351

ursprung eller fäste för senor och ligament.

Question 352

Vad är medial (ulnar) epikondyl fraktur?

Answer 352

Barnfraktur. Ulnara epikondylen är ett muskel- och ledbandsfäste, som radiologiskt under uppväxten har en klar apofys. Vid valgus våld och framförallt armbågsluxationer kan epikondylen slitas loss i apofysen och dislokationen kan vara betydande. Kan ligga inslagen i leden. Öppen reposition och fixation av epikondylen med 2 st 1,6 mm stift, alternativt skruv eller smart nails.

Question 353

Vad är radial (lateral) humeruskondyl fraktur?

Answer 353

Barnfraktur En inte helt ovanlig fraktur som uppkommer vid fall mot armbågen. Röntenologiskt kan det vara svårt att förstå omfattningen av frakturen. Radiala kondylen anläggs som en separat kärna, som initialt är ganska liten. Frakturen är oftast intraartikulär och har ett metafysärt fragment, som kan vara ganska litet. Följaktligen kan ett litet metafysärt fragment innebära att drygt halva armbågens ledyta är avlöst och oftast påtagligt instabil. Behandlas med gips eller stift.

Question 354

Vad är humerusdiafysfraktur?

Answer 354

Relativt ovanlig. Förekommer i alla åldrar och är en av de vanligare förlossningsskadorna. Kan i de flesta fall behandlas konservativt med ”collar and cuff”. Totalt avhoppad kan accepteras. Undvik vinkelfelställning mer än 15-20 grader. Ligger underarmen mot bröstkorgen är rotationen tillfredsställande. Tänk på att det är tyngdkraften som rätar ut armen, så stående och sittande är primärt att föredraga framför liggande under första veckan. Rtg kontroll efter 2 veckor. Kan ev fixeras med TEN spikar.

Question 355

Vad är proximal humerus fraktur?

Answer 355

Dessa frakturer uppkommer genom fall mot axeln, ofta från höjd. Vanlig ridolycka. Frakturen kan vara fyseolys typ S-H 1 el 2 eller metafysär. 80 % av humerus längdtillväxt sker proximalt och det finns därför en betydande remodelleringspotential och följaktligen kan stora felställningar accepteras om barnet har kvarvarande tillväxt. Behandling: Collar and cuff i ca 2 v. Tidig mobilisering. Om läget inte är acceptabelt t ex avhoppad fraktur bör frakturen reponeras och för att förhindra dislokation fixeras frakturen bäst med flexibla märgspik från distala humerus.

Question 356

Hur tänker man kring axelledsluxation hos barn?

Answer 356

Extremt ovanligt före 14 års åldern. Försök aldrig att reponera misstänkt axelluxation hos ett barn utan att ha diagnosen röntgenologiskt konfirmerad, då det troligen är en proximal humerusfraktur. Om det trots allt är axelledsluxation, kan den oftast reponeras med vaken patient i bukläge och scapularotation. Hos mindre barn förekommer habituella, oftast bakre, luxationer. Dessa skall åtminstone primärt behandlas konservativt.

Question 357

Vad är pigluxation?

Answer 357

Förekommer hos mindre barn < 3-4 år. Orsakas av longitudinellt drag i armen. Subluxation av caput radii? Barnet har ont och vill inte röra på armen. På röntgen syns inget avvikande. Med flekterad armbåge och tryck över caput radii supineras underarmen, vilket kan ge upphov till ett klick, varpå barnet är smärtfritt. Om detta inte fungerar efter 2-3 försök röntgenkontrolleras armbågen. Om normal röntgen: expektera 4-5 dagar, varefter alla barn jag sett varit besvärsfria.

Question 358

Vad är typiskt för CAPUT RADII-FRAKTURER ?

Answer 358

Fall på sträckt arm. Svullen armbåge och ömhet över capitulum. Röntgen ger diagnos. 30 graders felställning kan accepteras. Gipsskena i 2 veckor. Om felställningen överstiger 30 grader i första hand sluten reposition i narkos. Med extenderad arm pressa i varus och försök att med tummen reponera capitulum. Går inte detta kan man med perkutant stift försöka lyfta frakturen på plats. Flexibel märgspik införd från distala radius kan användas för reposition och fixation. I undantagsfall kan öppen reposition och stiftning vara nödvändigt.

Question 359

Vad är monteggiafraktur?

Answer 359

Isolerad ulnafraktur med dislokation av caput radii Vid alla isolerade underarmsfrakturer, och definitivt vid ulnafrakturer, måste röntgen innefatta en rak armbågssida, där caput radiis läge i förhållande till humerus kan bedömas. Radius förlängning skall gå igenom centrum på radialakondylen.

Question 360

Vad innebär där typiskt för diafysära ulnara och radius frakturer hos barn?

Answer 360

Hos mindre barn är periostet starkt och brukar förhindra att benändarna ”hoppar av”. Remodelleringen på denna nivå är betydligt sämre och felställningar kan påverka pronation och supination, varför mindre felställningar skall accepteras (< 10-15 grader). Sluten reposition i narkos. Helarmsgips, som efter 3 veckor kan kortas ner till underarmsgips, som behålls i ytterligare 3 veckor. Röntgenkontroll efter 12-14 dagar och vid behov rereposition. Om oacceptabelt läge vid kontrollröntgen kan det vara klokt att TEN-spika frakturen. Risk finns för refraktur och kontaktidrott eller liknande bör undvikas under sammanlagt 2-3 månader.

Question 361

Vad är typiskt för distal metafysär radius fraktur?

Answer 361

Vanligaste typen och allt från odislocerade infraktioner till helt avhoppade frakturer förekommer. Acceptabelt frakturläge är något kontroversiellt. Genom fortsatt tillväxt sker en korrektion av dorsal-/volarbockning med ett par grader per år, medan radial-/ulnarbockning korrigeras betydligt sämre. Beroende på felställning, över 20 grader reposition och gips.

Question 362

Vad finns det för varningstecken på barnmisshandel?

Answer 362

* Flera tidigare läkarbesök pga enkla skador * Berättelsen orimlig i förhållande till skadan * Skyller på äldre syskon * Skyller på trivialt trauma * Söker läkarvård sent * Anamnesen ofta felaktig!!

Question 363

Vid vilka typer av frakturer bör barnmisshandel misstänkas?

Answer 363

``` Misshandel bör misstänkas vid: • ”Hörnfraktur” • Femurfraktur hos icke gångare • Multipla frakturer • Frakturer i olika läkningsfas ```

Question 364

Vad är Plantarfasciit?

Answer 364

I folkmun kallat hälsporre. Drabbar ofta personer över 50 år. Plantarfascian (senspegeln under foten) belastas kontinuerligt vid gång, löpning e t c. Vid tyngre eller upprepad ensidig belastning kan överbelastningsskada uppstå. En sådan skada är relativt vanligt förekommande och kan ge mycket besvär. Efter långdragen tung belastning eller efter upprepade småskador kan ett benutskott bildas från främre, nedre delen av calcaneus. Utskottet syns vid röntgenundersökning, varför tillståndet ofta benämns hälsporre. Hälsporre ses dock ibland hos friska individer vid röntgenundersökning och saknar därför patologisk valör. Hård belastning kombinerat med dåliga skor, hårt underlag eller frekvent löpning/hopp på just hårt underlag kan leda till överbelastning med smärta som följd. Partiell bristning i plantarfascian vid fästet i calcaneus leder till smärta under hälen (att det verkligen förekommer partiell ruptur av plantarfascian är dock inte bevisat med någon vetenskaplig säkerhet). Individer med låga (pes planus) eller höga fotvalv (pes excavatus) är sannolikt predisponerade för plantarfasciepati, åtminstone förekommer problemet oftare hos individer med dessa fotfelställningar.

Question 365

Vad har man för symptom/klinisk bild vid plantar fasciit (hälsporre)? Hur behandlar man?

Answer 365

SYMTOM Belastningssmärta och värk efter belastning. Morgonstelhet kombinerad med relativt uttalad smärta vid första stegen på morgonen. Detta symtom är ofta uttalat och kan vara mycket besvärligt. Mycket varierande symtomatologi från lättare obehag vid löpning till invalidiserande smärta som omöjliggör arbete och idrott. KLINISKA FYND Klassisk anamnes samt distinkt tryckömhet vid plantarfascians infästning (oftast något mer medialt än rakt under hälen) på calcaneus alternativt diffus ömhet över plantarfascian. Utbredd ömhet är dock relativt sällsynt förekommande. Röntgenundersökning görs för att utesluta stressfraktur i calcaneus, som dock inte är särskilt vanligt förekommande. Denna undersökning visar ibland en klassisk hälsporre som är sekundär till inflammationen. Att en hälsporre påvisas bidrar dock inte till diagnosen i övrigt eller ändrar behandlingen. Behandling Stötdämpande skor kompletterade med avlastande inlägg. Inläggen ska dels avlasta plantarfascians fäste, och dels korrigera höga respektive låga fotvalv, i fall då dessa förändringar föreligger. Anpassad träning och stretching Initialt ofta mycket smärtsamt tillstånd som lindras med NSAID, t ex: Tabl Voltaren 50 mg x 3 Lokal kortisoninjektion ger ofta god övergående smärtlindring vid långdragna förlopp. I enstaka svåra och långdragna fall kan operation övervägas. Då görs vanligen tenotomi, d v s avskärning av plantarfascian God prognos. Tiden kan dock vara lång tills dess utläkning och full symtomfrihet uppnåtts, ofta över ett år.

Question 366

Vad är Heel Fat Pad Syndrome?

Answer 366

Heel pad syndrome is a pain that occurs in the center of the heel. It is typically due to atrophy of the fat pad which makes up the heel. Risk factors include obesity. Vanligt efter trauma. Molande värk, belastningsrelaterad. Svårbehandlad.

Question 367

Hur många bursor har vi i hälen?

Answer 367

Two bursae are located just superior to the insertion of the Achilles (calcaneal) tendon. Anterior or deep to the tendon is the retrocalcaneal (subtendinous) bursa, which is located between the Achilles tendon and the calcaneus. Posterior or superficial to the Achilles tendon is the subcutaneous calcaneal bursa, also called the Achilles bursa. This bursa is located between the skin and posterior aspect of the distal Achilles tendon.

Question 368

Vad är Retrocalcanear bursit?

Answer 368

Inflammation of the calcaneal bursae is most commonly caused by repetitive (cumulative) trauma or overuse, and the condition is aggravated by pressure, such as when athletes wear tight-fitting shoes. Retrocalcaneal bursitis may also be associated with conditions such as gout, rheumatoid arthritis, and seronegative spondyloarthropathies. In some cases, retrocalcaneal bursitis may be caused by bursal impingement between the Achilles tendon and an excessively prominent posterosuperior aspect of the calcaneus (Haglund deformity). In Haglund disease, impingement occurs during ankle dorsiflexion. In retrocalcaneal bursitis, posterior heel pain is the primary presenting chief complaint, and patients may report limping. Some individuals may also present with an obvious or noticeable swelling (eg, a "pump bump," presumably named in association with the wearing of high-heeled shoes or pumps). Swelling and redness of the posterior heel may be clearly apparent in patients with retrocalcaneal bursitis (eg, pump bump). The inflamed area may be slightly warm and tender to palpation.

Question 369

Hur behandlar man Retrocalcanear bursit?

Answer 369

Beh: Vila, bättre skor, stretch, NSAID, kortison, bursektomi Om haglunds exostos : Haglunds operation

Question 370

Vad är Hälsenetendinos (Achillestendinopati) ?

Answer 370

Orsaker Överbelastningsskada i hälsenan kan uppkomma i samband med: ensidig och upprepad belastning för hög träningsintensitet belastning på hårt underlag, t ex löpning på asfalt Viktuppgång och trånga skor som klämmer kan öka symtomen, men orsaken är alltid att hälsenan belastas mer än den tål. I vissa fall finns dock ingen känd orsak. SYMTOM Vid peritendinit föreligger krasande ljud (krepitationer) vid rörelse av foten. Peritendinit är en akut inflammation mellan senan och paratenon. Vid detta tillstånd föreligger dock ingen skada på själva senan. Smärta vid belastning. Ofta är denna smärta mest uttalad efter ett träningspass. Vilovärk och stelhet, speciellt efter belastning. Morgonstelhet är ett vanligt och ofta svårbemästrat symtom. KLINISKA FYND Krepitationer vid peritendinit (relativt sällsynt). Smärta vid palpation. Smärtan kan vara relativt uttalad. Uppdrivning och ömhet över eller framför senan. En ömmande knöl i själva senan, cirka 3-5 cm ovan infästningen i hälbenet, är ett vanligt symtom. Denna ömmande knöl talar för att det föreligger tendinos (degenerativ förändring) i själva senan.

Question 371

Hur behandlas achilles tendinos?

Answer 371

- Initialt ges ofta inflammationsdämpande medicin (NSAID) i tablettform: Tabl Voltaren 50 mg x 3 - träning hos sjukgymnast - korrigera skor - Akut peritendinit behandlas med gott resultat med Inj heparin 15000 IE iv i 3 dagar, d v s ett blodförtunnande medel, som minskar sammanväxtningar mellan senan och paratenon. - kirurgi: I enstaka fall blir operation nödvändig. I samband med ingreppet avlägsnas den skadade delen av senan, d v s borttagning av tendinosvävnad. I regel avlägsnas också den djupa slemsäcken och det bakre hörnet av hälbenet mejslas bort i syfte att minska trycket på senan om skadan ligger långt distalt i närheten av infästningen till calcaneus. - Den senaste tiden har lovande resultat erhållits med s k skleroserande behandling. Detta är en smidig åtgärd som görs med hjälp av ultraljud. Injektion av ett skleroserande medel i nyinväxta kärl görs.

Question 372

Vad betyder tendinos?

Answer 372

Tendinos betyder att det föreligger degenerativ förändring i senan lokaliserat till den ömmande delen.

Question 373

Vad är Apofysit (Sever ́s disease)?

Answer 373

-8-15 år-Mycket idrott-Smärta på sidorna-Inflammation i tillväxtzonen-Vila, hälinlägg, tejp Is a painful inflammation of the calcaneal apophysis (calcaneal apophysitis).The calcaneal apophysis develops as an independent center of ossification (possibly multiple). It appears in boys aged 9-10 years and fuses by age 17 years; it appears in girls at slightly younger ages. During the rapid growth surrounding puberty, the apophyseal line appears to be weakened further because of increased fragile calcified cartilage. The etiology of pain in Sever disease is believed to be repetitive trauma to the weaker structure of the apophysis, induced by the pull of the tendo calcaneus (Achilles tendon) on its insertion. This results in a clinical picture of heel pain in a growing active child, which worsens with activity. The typical clinical presentation of calcaneal apophysitis (Sever disease) is an active child (aged 9-10 years) who complains of pain at the posterior heel that is made worse by sports, especially those involving running or jumping. The onset is usually gradual. Often, the pain has been relieved somewhat with rest. On x-ray increased sclerosis and fragmentation of the calcaneal apophysis can be seen (can also be seen in individuals without problems).

Question 374

Vad innebär hälseneruptur?

Answer 374

Ffa män, vanligen i 35 till 40-årsåldern. Vanligt under idrottsutövning. En akut hälseneruptur är total och uppstår under aktivitet men utan yttre våld. Med klassisk anamnes (se nedan) är rupturen alltid total. Partiell hälseneruptur är en överbelastningsskada som är ett led i en kronisk hälseneproblematik med smärta och stelhet. I sällsynta fall kan en totalruptur uppkomma spontant hos patienter med svaga senor efter exempelvis immunosuppression, långvarig cortisonbehandling. Vanligt vid: Snabb acceleration framåt efter att ha haft dorsalflekterad fotled, t ex efter att ha räddat en badmintonboll långt bak i planen och därefter snabbt rusat fram mot en stoppboll vid nätet. Plötsligt kraftig dorsalflektion av fotleden, t ex efter fall från en stege eller ilandhopp från båt. STATUS Positivt Thompsons test, dvs man får ingen medrörelse av foten vid kraftig kompression av vaden från sida till sida. Ska undersökas med patienten i bukläge! En palpabel grop finns också under första dygnet, oftast 4-6 cm ovan calcaneus övre hörn. Patienten har inte särskilt mycket smärta men har svårt att gå och klagar över dålig balans. Patienten kan ofta utföra plantarflektion obelastat d v s liggande på undersökningsbrits men saknar förmåga att gå upp på tå på skadesidan.

Question 375

Möjliga diffdiagnoser till hälseneruptur?

Answer 375

Muskelbristning i gastrocnemius (oftast mediala muskelbuken mitt på vaden) Fotledsdistorsion Kroniska hälsenebesvär med ökad smärta

Question 376

Hur utreds och behandlas en misstänkt hälseneruptur?

Answer 376

- Diagnosen är i akutskedet (första tre dagarna) klinisk. Ultraljud kan användas vid osäkerhet när längre tid gått sedan rupturen. - Alla patienter med AHR har hög risk för att utveckla djup ventrombos och bör därför ges trombosprofylax i 10 dagar. Icke kirurgisk - Aktiv icke-kirurgisk behandling med kort gipstid (0-14 dagar) och efterföljande gradvis ökat rörelseomfång i ortos alternativt ortosbehandling direkt utan föregående gipsimmobilisering. Behandlingen startar med spetsfotsläge. Belastning tillåts efter 2-4 veckor. Immobiliseringsperioden avslutas efter ca 8 veckor. Kirurgisk - Senan sutureras med två modifierade Kesslersuturer - Kryckor Högläge Fysioterapi

Question 377

Vad är typiskt för calcaneus frakturer?

Answer 377

- Trauma där man landar på fötterna (stege) alt trafikolycka - Fler män - Unga vuxna - Behandling: Gips, avlasta, operation Man bör notera graden av breddökning av calcaneus jämfört med friska sidan, varisering av calcaneus, nedpressning av den bakre ledytan in i calcaneus med uträtning av den normala s k Böhlervinkeln samt om sustentaculum talifragmentet är stort och intakt. Vidare bör man utesluta att en luxations/subluxationsbild föreligger där i svåra fall fotleden också är involverad och fibula ledar mot calcaneus lateralt.

Question 378

Vad är typiskt för Plantar fascieruptur?

Answer 378

- Fasciitökar risken - Plötsligt trauma - Total eller partiell - MR - Smärtlindring, evavlastning

Question 379

Vad kan ge hälsmärta?

Answer 379

Akut - Hälsenebristning (ATR) - Kalkaneusfraktur - Plantar fascieruptur - Osteomyelit - tumör Kronisk - Plantar fasciit - Hälsporre - ”HeelFat PadSyndrome” - Retrocalcanearbursit - Achillestendinopati - Haglund ́s exostos - Apofysit(Sever ́s disease)

Question 380

Vad är definitionen av smärta`?

Answer 380

Smärta är en obehaglig och emotionell upplevelse förenad med verklig eller möjlig vävnadsskada eller beskriven som en sådan skada

Question 381

Hur klassificeras kotfrakturer?

Answer 381

• Type-A injuries: failure under axial compression of the anterior elements with intact posterior constraining elements • Type-B injuries: failure of the posterior constraining elements (tension band or PLC injuries) • Type-C injuries: failure of anterior and posterior elements leading to deplacement

Question 382

Vad är segmentell rörelsesmärta SRS?

Answer 382

Segmentell rörelsesmärta (SRS) är en undergrupp till långvarig ryggsmärta, där smärttillståndet kan kopplas till degenerativa förändringar i ett eller flera rörelsesegment, smärtan och funktionsbegränsningen accentueras av ryggbelastande rörelser och i allmänhet lindras i vila/avlastning. Ett rörelsesegment utgörs av två kotor med mellanliggande disk och facettleder. Debuten sker i 30-årsåldern, prevalensen är störst mellan 40 och 50 år för att minska efter 55 år. Huvudsymtomet vid segmentell rörelsesmärta är låglumbala centrala ryggsmärtor, ibland i kombination med utstrålande bensmärtor. Bensmärtorna är inte sällan diffusa, icke-rotspecifika. Typiskt för smärtan är att den varierar beroende på position och belastning. Patienten kan ibland vara helt smärtfri, t ex i liggande eller vid promenader, medan smärtan förvärras av vissa rörelser. Typiskt försämrande är långvarigt sittande, stillastående, bilkörning, tunga lyft och belastade rotationer. Symtomatologin kan variera från lindriga till mycket kraftiga besvär. Det vanliga är att besvären varierar över tid. Diagnosen av segmentell rörelsesmärta grundar sig på en kombination av: - Anamnes med mekanisk/belastningsutlöst ryggsmärta enligt ovan. - Typiska degenerativa förändringar på MR/CT/slätröntgen samt - Kliniska fynd med lokaliserad välavgränsad smärta vid djuppalpation på ryggen nivåmässigt överensstämmande med röntgenfynden. - Frånvaro av psykosociala sk ”distress producing factors” och personlighetsmässiga negativa faktorer. Behandling - multimodal - kirurgisk: De kirurgiska alternativen är antingen steloperation (fusion) eller diskersättning med protes.

Question 383

Prover du alltid tar när ngn söker för ryggont?

Answer 383

* Blodstatus/LPK, CRP (ev kalcium, ALP, plasma, protein elfores) * Urinsticka * Temp

Question 384

På vilka 4 nivåer kan nerven komprimeras i ryggraden?

Answer 384

Disc level. This is the most common area where nerves are compressed. Mostly by herniated discs and less frequently due to spinal stenosis. Level of lateral recess. This is the area below the disc where the nerve runs more laterally towards the foramen. Narrowing of the lateral recess is caused by facet arthrosis, usually in combination with hypertrophy of the flavum ligament and bulging of the disc. Foramen. This is the area between two pedicles, where the nerve leaves the spinal canal. Narrowing of the foramen is seen in facet arthrosis, spondylolisthesis and foraminal disc herniation - usually a migrated disc from a lower level. Extra-foraminal. This is the area lateral to the foramen. Nerve compression in this area is uncommon, but is sometimes caused by a laterally herniated disc.

Question 385

Vad är rhabdomyolys? Vad kan orsaka det?

Answer 385

Rhabdomyolys är ett syndrom som karakteriseras av skelettmuskelsönderfall och frisättning av muskelns intracellulära komponenter i blod och urin. Patienten kan få muskelsmärta och färgad urin (tefärgad) på grund av myoglobinuri och metmyglobin. Svårighetsgraden kan variera från asymtomatisk stegring av CK till ett livshotande tillstånd med elektrolytrubbning och akut njursvikt. ORSAKER Traumatisk eller p g a muskelkompression - Trauma mot musklerna (krossskador) - Immobilisering p g a att patienten är medvetslös och ligger i samma position under en längre tid. - Kirurgiska ingrepp med långvarig muskelkompression eller kärlocklusion p g a tourniquet alternativt kärlrekonstruktion. - Frakturer i nedre extremiteter. - Djupa brännskador samt elektriska skador. Icke traumatisk - Ansträngningsrelaterad rhabdomyolys - Excessiv fysisk träning. Speciellt i samband med hög värme eller om patienten har hypokalemi som kan vara en predisponerande faktor. - Grandmal-anfall. - Dysfunktion i temperaturregleringen: Vid malignt neuroleptikasyndrom, serotonergt syndrom samt malign hypertermi eller drunkningstillbud och hypotermi. - Myopatier: Patienter med metaboliska myopatier (Carnitin Palmitoyl Transferasbrist är den vanligaste muskelsjukdomen hos vuxna) utvecklar återkommande episoder av rhabdomyolys efter muskelansträngning. Icke ansträngningsrelaterad rhabdomyolys - Läkemedelsutlöst: Stort antal läkemedel kan orsaka rhabdomyolys (t ex statiner, SSRI-preparat, litium, kolchicin, ketamin, zidovudin, och även stora doser koffein). - Drogutlöst: Till exempel, alkohol, heroin, amfetamin, metadon och LSD. - Toxinutlöst: Vid vissa ormbett och insektsbett, samt svampförgiftning. - Infektionsutlöst: Kan vara associerad med flera virus och bakteriella infektioner såsom influensa A och B, coxackievirus, EBV, HSV, parainfluensa, adenosvirus, HIV, CMV, mykoplasma, legionella, streptocock- eller stafylokockinfektion (som vid STSS) samt falciparum-malaria. - Endokrin/elektrolytrubbningar: Kan uppstå framförallt i kombination med andra predisponerande faktorer. Exempel; hypotyreos, hypertyreos, feokromocytom, diabetisk ketoacidos, hyperosmolärt non-ketotiskt syndrom (HNKS), hyponatremi och hypernatremi.

Question 386

Vad har man för symptom/klinisk bild vid rhadomyolys?

Answer 386

Den typiska symtomtriaden är myalgi, tefärgad urin och förhöjt CK. Utöver dessa symtom och hos patienter med svårare grad av rhabdomyloys uppkommer symtom som: Trötthet Feber Takykardi Illamående Kräkningar Buksmärta Blåsor Missfärgad hud Ischemiska vävnadsskador Akut njusvikt: 15-50% av patienterna med rhabdomyolys drabbas av akut njursvikt. Sepsis, dehydrering och acidos är predisponerande faktorer för akut tubulär nekros. Koagulationsrubbning: Vid svåra fall av rhabdomyolys kan patienten drabbas av DIC till följd av frisättning av protrombostiska substanser som tromboplastin från nekrotisk muskelvävnad. Kompartmentsyndrom: Kan vara en komplikation till rhabdomyolys efter vätskeresuscitering men kan vara också en orsak till rhabdomyolys som vid trauma.

Question 387

Hur utreder du och behandlar misstänkt rhabdomyolys?

Answer 387

Labb - Kreatinkinas (CK) P-CK (CK-MM) och andra muskelenzymer ökar kraftigt men senare än S-myoglobin. P-CK börjar öka 2-12 timmar efter muskelskadan och når maximum efter 24-72 timmar. P-CK sjunker 3-5 dagar efter att muskelskadan har upphört. CK har en halveringstid på cirka 36 timmar. - U- och S-myoglobin Myoglobin ökar snabbt men är känsligare för tillfälliga fluktuationer i diures. Molekylen är ringa proteinbunden och utsöndras snabbt i urin. Den har en halveringstid på 2-3 timmar, varför det inte är ovanligt att CK-nivåer fortsätter att vara höga trots lågt S myoglobin. S-myoglobin bör följas på patienter som är medvetslösa för att i tid upptäcka uppkomst av rhabdomyolys. Nivån korrelerar till rhabdomyolysens svårighetsgrad. - Elektrolyter, koagulationsstatus De tre hörnstenarna av behandlingen är: - Behandla vätske/elektrolytrubbningar - Behandla orsak - Identifiera samt behandla kompartmentsyndrom

Question 388

Vilka ortopediska skador är livshotande?

Answer 388

* Instabila bäckenringskador * Långa rörbensfrakturer * Multipla frakturer * Öppna frakturer * Traumatiska amputationer -Livshotande p.g.a. akut blödning

Question 389

Tecken på instabil bäckenfraktur?

Answer 389

* Symfysvidgning>2 cm * Disloceradbakre skada * Vertikal felställning >1/2 cm * L5 transversalutskott * Spina ischiadica * Tuber ischiadicum

Question 390

Hur kan man reponera ett vidgat bäcken?

Answer 390

Inåtrotation av benen reponerarett vidgat bäcken vilket minskar blödning. inåt rot och för ihop dem. Gördel stabiliserar sedan den reponeradefrakturen vilket också minskar blödning.

Question 391

Hur hanterar du en öppenfraktur?

Answer 391

* Enl ATLS * Distalstatus * Reponera * Temporärstabilisering * Antibiotika! •Tätt förband över fuktig NaCl kompress * Sårrevision på op inom 24h av ORT & Plastik * Akut sårrevision på op om gravt förorenat sår

Question 392

Hur mkt blod kan du förlora vid olika frakturer?

Answer 392

–Underben 500-1000 –Lårben1000-1500 –Bäcken>1500

Question 393

Varför repostition?

Answer 393

``` –Minskar smärta –Minskar blödning –Minskar mjukdelsskadan•Kärl / Nerv / Senor / Hud –Förenklar Stabilisering –Förenklar transport ```

Question 394

Vad är akut kompartment syndrom?

Answer 394

“Det akuta kompartmentsyndromet är en allvarlig irreversibel form av onormalt förhöjt intramuskulärt tryck som ger upphov till vävnadsnekros och permanent funktionsnedsättning om det lämnas obehandlat.” Orsaker HöglägeYttre tryckArtärocklusion ----> långvarig ischemi --> post ischemisk reperfusion ----> ökat intra muskulärt tryck Minskad volym av muskelloge. Ökad muskelvolym ----> ökat intra muskulärt tryck

Question 395

Symptom vid akut kompartment syndrom?

Answer 395

* Smärta–Smärta-Smärta•Spänd& hårdextremitet * Palpöm * Nedsattaktivrörlighet * Smärtavid passivtöjning! * Känselbortfall(försent?) (OBS pulsar och sat normal)

Question 396

Hur är trycket vid kompartment syndrom?

Answer 396

Diastoliskt blodtryck minuskompartmenttryck: > 30 mm Hg = OK för tillfället..... < 30 mm Hg =KOMPARTMENTSYNDROM! Perfusionstryck > 30 mmHg (> 40 för traumatiserad muskel)

Question 397

Åtgärder vid misstänkt kompartment syndrom?

Answer 397

* Lossa alla förband * Extremiteteni hjärthöjd * Åtgärda ev hypovolemi * Tidig Läkarbedömning * Palpera * Passivtöjning * Sensibilitet * Upprepa * Fattabeslut: Fasciotomi/ fortsattobs

Question 398

Hur åtgärdas kompartment syndrom kirurgiskt?

Answer 398

Ett lateralt snitt: främre och laterala kompartments | och ett medialt snitt för att öppna bakre superficiala och djupa kompartment