På närakuten Flashcards
(283 cards)
1
Q
Vad är symptomen på kortisonbrist?
A
Trötthet, allmän svaghet, lågt blodtryck, illamående, kräkningar, buksmärtor. Om längre duration också avmagring och hyperpigmentering. Klassiska triaden är hypotoni, takykardi, feber.
2
Q
Vad orsakar en kortisonbrist?
A
Primär binjurebarksinsufficiens (Addisons sjukdom) har i regel en autoimmun orsak, ibland i kombination med diabetes mellitus typ I, hypothyreos och/ eller perniciös anemi. Andra orsaker kan vara metastaser, hypofystumörer och blödningar (tänk på Waran). Sekundär svikt ses vid bl.a. långvarig kortisonbehandling som utsatts hastigt.
Debuterar ofta i samband med ökad påfrestning – ökat kortisonbehov- som trauma, infektion/feber. Kan även drabba patient med kortisonbehandling eller en patient med känd Addisons sjukdom vid ett försämrat upptag av sin kortisonterapi som vid gastroenterit.
3
Q
Vad hittar du hos en patient som har kortisonbrist?
A
Allmänpåverkad patient. Om längre duration avmagring och hyperpigmentering exempelvis i handflatornas fåror. Hypotoni, takykardi, Lågt s-cortisol, lågt S-natrium, högt S-kalium. ev. höjda värden av kreatinin, TSH, S-Ca liksom sänkt P-glukos.
4
Q
Hur behandlas en med kortisonbrist?
A
Tillståndet är akut – kan vara livshotande om diagnosen missas. Enbart misstanken på diagnosen är tillräckligt skäl för behandling och remittering. Behandlingen akut består av hydrokortison (Solu-Cortef), 100 mg intravenöst och intramuskulärt samt i.v. vätska inför remitteringen. I efterförlopp ges peroral substitution (hydrokortison som tabletter Plenadren.och i regel också mineralkorikoid som Florinef).
5
Q
Nämn några orsaker till hälseneruptur
A
Akut överbelastning av hälsenan. Majoriteten sker under idrott, typfallet är otränade medelålders män under tennis- eller badmintonspel. Immunosuppression/cortisonbehandling försvagar senan och ökar risken för ruptur. Kinolonbehandling har också visat sig utgöra en riskfaktor.
6
Q
Vad är symptomen vid en total hälseneruptur?
A
Totalrupturen beskrivs som en smärtsam, tydlig knäpp eller knall i samband med bristningen av hälsenan. Vid totalruptur omöjligt att gå normalt på foten. Akut/oväntad hälseneruptur är oftast total
7
Q
Vad är symptomen vid en partiell hälseneruptur?
A
Partiell ruptur uppvisar smärta vid belastning och stelhet och uppstår i regel efter en tids hälsenebesvär.
8
Q
Hur utreds en hälseneruptur?
A
Klinisk diagnos i akuta skedet där man kontrollerar såväl passiv som aktiv rörelse i fotleden och jämför med andra sidan. Om osäkerhet och längre anamnes ultraljud eller MRT, ffa med frågeställning partiell ruptur/ bursit.
9
Q
Hur är behandlingen av hälseneruptur?
A
Ortopedremiss för bedömning kirurgisk behandling eller ej. Kirurgisk: operation med suturering av senan inom 3-5 dagar, i efterförloppet gips och/ eller ortos. Icke kirurgisk: gips (spetsfot 4 veckor, neutralläge 4 veckor) eller ortosfixation. Läkningsförlopp cirka 6 månader, d v s långvarig sjukgymnastisk efterbehandling.
10
Q
Vad är symptomen vid akut glaukom?
A
Snabbt debuterande häftig värk i och kring ena ögat. Huvudvärk. Illamående och kräkningar. Synnedsättning med dimsyn och oftast halofenomen runt ljuskällor. Kroniskt öppenvinkelglaukom har en långsam tryckstegring varför patienten i detta fall inte upplever smärtor.
11
Q
Vad ser du som undersökare vid ett akut glaukom?
A
Rött, värkande öga, ciliär injektion med dilaterade, slingriga konjunktivala kärl. Ev. ljusstel mellandilaterad pupill. Synnedsättning. Trycket kan vara så högt att man vid palpation av ögongloberna kan notera skillnaden i hårdhetsgrad mellan ögonen. Om man har tillgång till tonometri noteras trycket kraftigt förhöjt. Grund främre kammare.
12
Q
Hur behandlas akut glaukom?
A
Akut remiss till ögonklinik. Droppa aldrig mydriatika vid misstanke på trångvinkelglaukom. Smärtan kan bara vika genom att trycket sänks, viktigt med snabb behandling för att minska risken för framtida synnedsättning. På ögonklinik sänks trycket med ögondroppar, tabletter och laserbehandling av regnbågshinnan.
13
Q
Vad är orsaken till amaurosis fugax?
A
Variant av TIA-attack, vanligen orsakad av fibrinembolier från carotisplack. Nästan alltid ett lokalt symtom på generell kärlsjuka eller karotisstenos.
14
Q
Hur behandlas amaurosis fugax?
A
Akutremiss till neurolog- eller medicinklinik. Handläggs som TIA/stroke. Risk för bestående blindhet eller stroke. På kliniken ultraljud av karotiskärl och ställningstagande till antikoagulantia och/eller kirurgisk behandling. Kardiellt status och akut SR + CRP + palpera a. temporalis (diffdiagnos temporalisarterit).
15
Q
Vad menas med anafylaktisk reaktion?
A
Akut insättande systemisk överkänslighetsreaktion från flera organsystem, vilket ger ett livshotande tillstånd som inkluderar respiratorisk och/eller kardiovaskulär påverkan.
16
Q
Behandling vid en anafylaktisk reaktion?
A
Patienten sittande i lugn och ro, om cirkulatoriskt påverkad – liggande med höjd fotända.
Syrgas. Fri venväg.
Adrenalin injektion 0,5-0,8 ml i.m. (vuxen). Kan upprepas efter några minuter. Om starkt påverkad patient ge långsamt 0,3-0,5 mg i.v. (spädning med NaCl till koncentration 0,1mg/ml).
Antihistamin Tavegyl 1mg/ml 2 ml i.v sic.
Kortison inj. Betapred 4mg/ml i.v alt Solu-Cortef 100-200 mg i.v.
Inhalation salbutamol eller terbutalin Bricanyl.
Följ puls/bltr och pulsoximeter
Tidig tillförsel av adrenalin är viktigast, kan återupprepas var 10:e minut efter klinisk bild. Antihistamin och kortison har inte sin verkan förrän efter ca 1-2 timmar.
En behandling enligt ovan innebär inläggning.
Adrenalinpennor (Anapen/EpiPen/Jext), kortison och antihistamin förskrivs till alla patienter som drabbats av anafylaktisk reaktion. Glöm inte att instruera om handhavandet!
Misstanke om uppseglande anafylaxi behandlas som anafylaxi, enligt ovan. Allergisk stark reaktion med oro för försämring kan behandlas enligt nedan:
Antihistamin i form av Aerius, Loratadin eller Tavegyl.
Patienten sittande i lugn och ro.
Fri venväg.
Beredskap att ge syrgas, adrenalin, cortison – som ligger framme.
Betapred upplöst i vatten 10 st, till barn <6år 6 st. Alt injektionsform.
Förbered inhalation av betastimulerare.
17
Q
Hur behandlas en analabscess?
A
Remiss till kirurg – ibland spontan perforation, annars incision – ge aldrig enbart antibiotika. Incisionen görs i regel i full narkos. Efter dränering ges antibiotika endast om pat är allmänpåverkad liksom vid utbredd mjukdelsinfektion, hjärtklaffsjukdom eller nedsatt immunförsvar. Odling. Om odlingen visar tarmbakterier föreligger ökad risk för fistelbildning. Vid hudbakterier är risken låg. Läkningen av abscessen tar cirka 4 veckor med dagliga omläggningar och duschningar av såret.
18
Q
Vad är definitionen på stabil angina?
A
Bröstsmärta utlöst av fysisk/psykisk ansträngning. Symtomen har varit oförändrade till frekvens och karaktär i > 2 månader.
19
Q
Vad är definitionen på instabil angina?
A
Försämring av stabil angina (mer frekventa attacker, utlösta vid mindre ansträngning), nydebuterad (< 4 veckor) angina pectoris med lättutlösta besvär, viloangina, angina pectoris inom 2 veckor efter akut hjärtinfarkt.
20
Q
Vad ger du innan transport till en med instabil angina?
A
Före transport:
– syrgas grimma/ näskateter 3-5 l/min, öppen mask 5-10 l/min.
– Nitroglycerin 0,4-0,5 mg sublingualt.
– Morfin 3 mg i.v. kan behöva upprepas
– ASA 300-500 mg p.o.
21
Q
Vilka är symptomen vid akut aortadissektion?
A
Larmsignaler är svår akut bröst- eller ryggsmärta med smärtvandring. Allmänpåverkan/blodtrycksfall.
Status:(vid dissektion) Smärtpåverkan enligt ovan, pulserande bukresistens, blodtrycksfall kan vara olika på hö resp vä arm, nedsatta pulsar i ben.
22
Q
Vad är behandlingen vid akut aortadissektion?
A
Urakut patient som omedelbart skall till kirurg för operation. Sätt syrgas, smärtstillning, sänkt huvudända, perifera nålar, Ringer-Acetat. Hög mortalitet.
23
Q
Vad är symptomen vid appendicit?
A
Allmänsymtom med illamående, nedsatt aptit, ”sjukdomskänsla”, måttlig feber. Buksmärta. Initialt förläggs denna vanligen kring naveltrakten med smärtvandring ner mot hö fossa; McBurneys punkt (MB).
Status: Lätt till måttlig feber. Från palpationsömhet till rent bukmuskelförsvar över MB. Permans- (släppömhet tydande på peritonit) och Rovsings tecken (ökad ömhet i hö nedre kvadrant vid palp i nedre vänstra) kan vara positiva. Pat kan komma gående försiktigt framåtböjd. PR: ömhet upp mot höger.
24
Q
Vad är några orsaker till armvenstrombos?
A
Enformigt armarbete, fraktur nyckelben, axelskada, subcutan venport, malignitet, pacemakerkabel eller okänd orsak.
25
Vad är symptomen på en armvenstrombos?
Symtom-status: Ensidig arm-handsvullnad med en ökad kärlteckning upp mot axel och bröstkorg på samma sida. Missfärgad arm distalt samt en tyngdkänsla och värk.
26
Vad är det för symptom vid en bakteriell artrit?
Akut insättande ledsmärta i såväl vila som rörelse. I regel endast en led, framför allt de stora lederna (höft, knä, fot, axel). Bland intravenösa missbrukare drabbas även sacroiliaca- och sternoclavicularlederna. Feber, påverkat allmäntillstånd. Hos patienter med immunosupprimerande behandlingar kan diagnosen vara svår då symtom är diskreta.
27
Hur utreds en bakteriell artrit?
Inom primärvården status, temp och CRP. Vid misstanke på diagnosen akut remiss till ortopeden där vidare utredning och behandling görs.
På kliniken sker ledpunktion med odling och direktmikroskopi av ledvätska. Ledvätskan är vid septisk artrit grumlig med förhöjt antal leukocyter, laktat och sänkt ledsocker-blodsockerkvot. Led- plus blododling. Odling från misstänkta lokaler som kan vara orsak (urogenitalt, gastrointestinalt, munhåla, svalg, sår).
28
Nämn några orsaker till akut arteriell ischemi
Emboli eller trombos.
Embolikälla: Ofta förmaksflimmer, liksom murala tromber vid hjärtinfarkt eller vänsterkammaraneurysm.
Trombos: Immobilisering. Ocklusion av tidigare genomförd kärlrekonstruktion? Kärlsjukdom? Diabetes? Rökning? Claudicatio?
29
Hur handläggs akut arteriell ischemi?
Kan behöva morfin eller ketoprofen p.g.a. smärtan, låg-molekylärt Heparin och nål inför direktremittering till kirurgklinik – sotning.
Risk för irreversibla skador i muskel-nerv efter 4-6 timmar, i hud och skelett efter 12-16 timmar.
30
Hur är definitionen för astma hos barn?
Reversibel inflammatorisk luftvägsobstruktion.
Barn yngre än 2 år: 3:e obstruktiva episoden är astma. Barn över 2 år: 1:a obstruktiva episoden är astma. Atopiska barn: 1:a obstruktiva episoden är astma.
31
Nämn några symptom på astma hos barn
Återkommande torrhosta och pip i luftrören, speciellt nattetid liksom vid kroppsansträngning. Långvarig hosta i samband med förkylning. Andfåddhet, trötthet, ”sänkt kondition”, dålig tillväxt, skolfrånvaro.
32
Hur utreder du ett barn med misstänkt astma?
Symtom, miljö, heriditet. Ev. allergologisk riktad undersökning, PEF och spirometri med reversibilitetstest.
33
När ska ett barn med astma remitteras akut till sjukhus?
Vid otillräcklig effekt på 2–3 inhalationer eller recidiv inom två timmar skall barnet remitteras till sjukhus.
OBS! Akut remiss, ev. ambulanstransport vid takypné mer än 50/minut hos barn under 3 år med indragningar, nedsatta andningsljud vid auskultation, slöhet och trötthet, svårt att tala och äta p.g.a. andningssvårigheter. Saturationsmätning är av stort värde vid andningspåverkat barn. OBS – Tyst astma (inga ronki) kan vara ett livshotande tillstånd!
34
Vad är symptomen på en främre axelledsluxation?
Svår smärta. Pat kan knappast röra den engagerade armen.
35
Hur är status hos en med axelledsluxation?
Armen är i regel lätt abducerad/utåtroterad och fixerad mot kroppen och stöds i regel av den andra armen. Ofta ses en grop under akromion där caput humeri normalt skulle befinna sig.
Vid främre luxation inte ovanligt med påverkan av n. axillaris (deltoideuspares och sensibilitetsnedsättning lateralt på axeln)- god prognos. Om plexuspåverkan efter reponering gäller akut ortopedbedömning-operationsindikation.
36
Vad är symptomen vid en balanit?
Balaniten ger sveda vid vattenkastning och ömhet. Vid förhudsförträngning är förhuden ej retraherbar och bidrar till en tunn urinstråle/solfjäderstråle, alt. att förhuden blåses upp som en ballong vid miktion (ballonering). Förhudsförträngningen kan medföra recidiverande balaniter.
37
Hur uppkommer en barotraumisk otit?
Hastiga tryckförändringar som vid dykning eller flygning, i regel under förkylning med nedsatt tubarfunktion.
38
Hur är behandlingen vid en barotraumisk otit?
Tryckutjämna, ev. avsvällande näsdroppar. I sällsynta fall paracentes.
39
Vad orsakar en perifer facialispares?
Perifer facialispares utan känd orsak är en Bells pares. Av de perifera facialispareserna (p.f) med känd orsak år borreliainfektion den vanligaste (hos 10-20% av vuxna och i 50% av fallen hos barn med p.f.), herpes simplex, herpes zoster, otit, autoimmuna reaktioner, trauma.
40
Nämn några symptom vid en perifer facialispares.
Kan börja med en luftvägsinfektion, obehag kring örat, senare en plötsligt insättande nedsatt/upphävd mimik i hela ansiktshalvan. Initialt kan också ljudkänslighet, minskat tårflöde/salivation, smaknedsättning förekomma liksom en lätt nedsättning av sensibiliteten i samma sidas trigeminusnerv.
41
Vilket status hittar du vid en perifer facialispares?
Oförmåga att rynka pannan, defekt ögonslutning, hängande mungipa, utslätad nasolabialfåra. Eventuellt herpesblåsor. Första dagarna kan det förekomma en lätt sensibilitetsnedsättning i ansiktet på samma sida (trigeminus) liksom obehag vid starka ljud och smaknedsättning. Paresen kan vara partiell eller total. Gradera graden av pares för att kunna jämföra vid återbesök (t.ex. Sunnybrook, http://sunnybrook.ca/uploads/FacialGradingSystem.pdf eller House-Backmanskalorna).
42
Hur behandlas en perifer facialispares?
Om slutningsdefekt av ögat skydd av ögonkammare och tårsubstitut, ev. tejpning av ögonlocket. Vid neuroborrelios doxycyklin för vuxna 1×2 i 14 dagar, för barn se FASS. Om icke påvisbar borrelia har Prednisolon i dos 30 mg x 2 i 5 dagar, sedan minska 10 mg per dag sammanlagd behandlingstid 10 dagar, visat en klart förbättrad utläkning. Antiviral behandling har inget värde om inte påvisad virusinfektion (blåsor i status – zoster oticus eller herpes simplexinfektion). Herpes behandling insätts inom 72 timmar efter att vesikler synts. De flesta pareserna går över helt inom 6-8 veckor. Återbesök kontroll efter 1-4-10 veckor, 70-80% återställda efter 10 veckor. Kvarstående besvär (men förbättring) efter 10 vkr till sjukgymnast för mimisk träning. Ett fåtal kan p.g.a. kvarstående symtom behöva behandling med botulinomtoxin eller operation. Om ingen förbättring efter 3 månader överväg utredning – annan orsak till paresen – remissfall.
43
Hur behandlas en bettolycka?
Sårrengöring- ej suturering i normalfallet. Kontrollera distalstatus. Om infektionstecken eller riskpatient behandling med antibiotika. Vid bett på händer- lednära eller djupare skador tar man ställning till ev. antibiotikaprofylax. Pasteurella multocida är känslig för pc-V, (klindamycin och erytromycin har ingen effekt på denna bakterie), i andra hand tetracyklin, och infektionen debuterar i regel inom ett dygn. Pc-V i 7-10 dagar första handsmedel vid tidig debut – senare debut talar för övriga bakterier enligt ovan med amoxicillin, vid pc-allergi doxycyklin cefalosporin, trimsulfa eller klaritromycin. Tänk på tetanusprofylax (men tetanussporer förekommer inte i normalfallet i munnen på hund och katt).
44
Vad är orsaken till en bicepsruptur?
Hos yngre (idrottare) ff.a som resultat av trauma p.g.a. kraftigt flexionsvåld mot stort motstånd. Hos äldre personer (vanligast) oftast degenerativa förändringar i senan som kan ge ruptur utan större trauma.
45
Vad är det för status hos en med bicepsruptur?
I regel diskreta symtom hos äldre patienter som upptäcker, vid total ruptur, en ”knöl” på överarmens framsida, som utgörs av den retraherade muskelbuken. Svullnad, palpationsömhet och eventuellt hematom på axelns framsida förekommer liksom obehag vid flektion och supination.
46
Hur vill du behandla en bicepsruptur?
Proximal ruptur: Hos äldre patienter är konservativ behandling med muskelträning via sjukgymnast oftast tillräckligt. Yngre idrottare kan behöva operativ behandling där senan sys fast. Distal ruptur: Måste i regel opereras för att bibehålla armbågens funktion i flektion och supination.
47
Vad finns det för orsaker till sinuit?
Infektioner: Virus. Bakterier (pneumokocker och haemophilus influenzae är vanligast, men också moraxella catarrhalis, streptokocker, anaerober, gramnegativa bakterier). Hyperreaktiv slemhinna, slemhinneirriterande agens, allergener, läkemedelsutlöst. Ofta utlöst av förkylning men också från infektioner tandrötter överkäken, främmande kropp eller mailignitet (äldre och ensidigt).
Cirka 15 % av alla sinuiter har bakteriellt agens. Antibiotika överförskrivs.
48
Vad är det för status vid sinuit?
De symtom som förr beskrevs vid sinuiter (perkussionsömhet, tyngdkänsla i ansikte och smärta vid framåtböjning) har visat sig inte ha någon klinisk signifikans för att bedöma en bakteriell sinuit. Högre träffsäkerhet vid vargata, kakosomi (upplevelse av dålig lukt – alt nedsatt luktsinne), ensidig snuva/värk, duration över 10 dagar.
Barn har dåligt utvecklade bihålor och får normalt endast infektioner i ethmoidal och maxillarsinus. Maxillarsinuit sällan före 7-8 års ålder.
Maxillarsinuit: den vanligaste formen av sinuit.
Akut ethmoidit (allvarligt tillstånd): Hos små barn rodnad, svullnad, ömmande vid näsroten och i mediala ögonvrån. Ofta föregående ÖLI. Blir högfebrila, allmänpåverkade. Sjukhusfall för i.v. antibiotikabehandling. Obehandlad kan den ge orbitaabscess eller sinus cavernosus trombos.
Frontalsinuit: ömhet över frontalsinus. Behandling som maxillarsinuit. Om svår smärta eller svullnad in mot ögonvrån remiss till öronläkare för dränage.
49
Hur behandlas en sinuit?
ÖLI-symtom < 10 dagar med färgad snuva och lätt/måttlig värk över kindhålor: sträva efter att återställa ventilationen till bihålan (avsvällande nässpray i lätta fall eller nasal steroid).
ÖLI-symtom > 10 dagar, tydlig värk i kind/tänder, färgad snuva eller påtaglig försämring efter 7-10 dagars ÖLI-symtom överväg antibiotika och nasal steroid.
Vuxna med akut bakteriell sinuit: PcV 1,6 g x 3 i 10 dagar, (haemophilus influenzae och streptoc. pneumonie vanligaste agens). Vid recidiv eller otillräcklig effekt efter 4-5 dagar antibiotikabyte till doxycyklin andra alternativ kan vara amoxicillin, amoxicillin + klavulansyra eller cefalosporin. Slemhinneavsvällande (försiktighet med avsvällande nässpray – kan orsaka rhinitis medicamentosa).
Det är också visat att även nasal steroid utan samtidig antibiotikabehandling tycks ha lika god effekt som antibiotikabehandling.
Akut bakteriell sinuit utan dränage/ effekt av behandling: Käkspolning + PcV. Vid misstanke på frontalsinuit utan dränage och vid kronisk sinuit: Remiss ÖNH.
50
Hur behandlas sinuit hos barn?
Okomplicerad rinosinuit hos barn behandlas inte regelmässigt med antibiotika om behandling välj PcV primärt ihop med slemhinneavsvällande – nasal steroid fr. 6 års ålder. Om barnet vägrar att ta detta eller kräks: Ge suspension amoxicillin med eller utan klavulansyra, vid pc-allergi ges trim-sulfa.
51
Vad är orsaken till blefarit?
Komplex och ej helt känd etiologi. Främre blefarit utgörs av en inflammation i ögonlockskanter ofta sekundärt till seborroisk dermatit eller infektion (ofta stafylococker). Torra ögon och akne rosacea predisponerande. Vid en bakre blefarit föreligger en dysfunktion i Meiboms körtlar.
52
Hur behandlas blefarit?
Riktar sig till symtomkontroll och minskade inflammationstecken. Ögonlockshygien med varma kompresser och massage av ögonlocken morgon och kväll. Efter rengöring mjukgörande salva som Oculentum Simplex APL. Behandlingen bör fortsätta även efter symtomregress. Antibiotikasalva (Fucithalmic) kan ges vid akuta besvär under ett par veckors tid. Orala antibiotika kan behövas vid verifierat Meibomitengagemang. Ev. svag steroidsalva under någon vecka. Seborroisk dermatit som behandlas med ketokonazolschampo kan förbättra blefariten.
53
Vad är orsaken till blod i sädesvätskan?
Vanligt och oftast helt ofarligt tillstånd där ett litet ytligt blodkärl brustit under samlaget. Förekommer även vid urinvägs-/ prostatainfektion, cancer i prostata eller urinvägar.
54
Hur behandlas hematospermi?
Om normala fynd: Exspektans och lugnande besked. Recidiverande episoder innebär urinvägsutredning.
55
Hur utreds en misstänkt stickskada eller blodsmitta inom vården?
Prov tas direkt vid misstanke på blodsmitta: HbsAg, anti-HCV, anti-HBs, anti-HIV. Proverna följs sedan upp med HbsAg samt anti-HCV och anti-HIV efter 3 respektive 6 månader.
56
Vad är hyposfagma?
Ofarlig spontanblödning/kärlbristning under konjunktivan.
57
Vad är status vid subkonjunktivalblödning?
Uppkommer akut. Blödning under konjunktiva, homogen rodnad inom hela blödningen. Ingen synpåverkan eller smärta.
58
Hur behandlas en subkonjunktivalblödning?
Ingen. Normaliseras på 1–2 veckor. Kontrollera blodtryck. Kontrollera INR om pat. behandlas med Warfarin. Om skavkänsla uppstår pga blödningen kan man ge pateinten tårersättningemedel, tex Oculentum Simplex.
59
Vad är behandlingen vid blöjdermatit?
Lufta! Täta blöjbyten. Tvätta med ljummet vatten, sur tvål (Lactacyd). Skyddande barnsalva. Vid större irritation hydrokortisonkräm i kombination med ett antimykotikum 2 ggr/dag till läkning och därefter nedtrappning. Odling och ev antibiotika per oralt vid sekundärinfektion.
60
Vad orsakar en borreliainfektion?
Spiroketinfektion överförd till människa från fästing. Desto längre tid fästingen bitit sig fast ju högre risk för smitta. Förekommer idag över hela landet, framför allt söder om Dalälven samt Norrlands kust. Primära infektioner debuterar i regel april till november.
61
Vad är symptomen på borrelia?
Ett erytem som i regel är asymtomatiskt, men kan också uppvisa hyperestesier och parestesier inom området. Allmänsymtom som trötthet, huvudvärk, muskelvärk, feber förekommer, f.r.a. vid multipla erytem.
62
Hur behandlas borrelia?
För vuxen: PcV 1 g x 3 i 10 dagar. Vid graviditet eller över 90 kg ges dubbel dos. Vid pc-allergi, ges doxycyklin 100 mg x 2 i 10 dagar, alternativt azitromycin i 5 dgr (500 mg dag 1 sedan 250 mg dag 2-5). Vid multipla erytem eller feberreaktion ges doxycyklin 100 mg x 2 i 10 dagar. Till gravida ceftriaxon iv.
För barn: PcV 25 mg/kg x 3 i 10 dagar, vid pc allergi: azitromycin 10mg/kg dag1 sedan 5 mg/kg dag 2-5.
Vid multipla erytem eller feberreakion ges Amoxicillin 15 mg/kg x 3 i 14 dagar. Vid pc-allergi azitromycin (10 mg/kg x1 dag 1 sedan 5 mg/kg x 1 dag 2-5) eller om över 8 år doxycyklin (4 mg/kg x 1) i 14 dagar.
Ingen indikation att antibiotikabehandla eller att kontrollera serologi vid ett asymtomatiskt fästingbett, – är få som får smittan i sig trots bett.
Erytemet avklingar på 5-7 dagars behandling, om inte-fel diagnos? Någon immunitet fåsinte. Vaccin mot borrelia finns ej.
63
Vad kännetecknar de olika graderna vid brännskador?
I:a graden: Ytlig, huden röd, öm och svullen. Brännande sveda. Kapillär återfyllnad snabbt efter tryck, mjuk hud och klarar vasst-trubbigt test.
II:a graden: Som I:a och ödem – blåsbildning.
III:e graden: Nekros med skador i alla hudlagren, huden vit eller i svåraste fall förkolnad.
64
Hur behandlas 1:a gradens brännskada?
Kräver vanligen ingen behandling förutom ev. lokal applikation med kortisonsalva eller lidokainsalva under några dagar, och smärtstillande vid behov. Läker inom 1 vecka utan ärrbildning.
65
Hur behandlas 2:a gradens brännskada?
Kräver ofta smärtstillande samt lokalbehandling med syfte att förhindra att sårytan torkar eller blir infekterad. Brännblåsan är i sig ett bra skydd för underliggande vävnad varför intakta blåsor kan lämnas utan åtgärd medan icke viabel hud försiktigt kan klippas bort. Som skyddsförband kan användas salvkompresser närmast såret, t.ex. Jelonet och utanpå sätts sterila, torra kompresser som fixeras med elastisk linda. Förbandet kan sitta 4-5 dygn. Därefter räcker det oftast med byte av ytterförband. Vid sekundär infektion insätts peroralt antibiotikum, t.ex. flukloxacillin. Odla vid behov. Överväg tetanusprofylax. Skadan bör läka på 2-3 veckor. Skadan kan läka utan ärr, men ibland ses pigmentstörning och ärrbildning.
66
Hur behandlas 3:e gradens brännskada?
Remissfall. Stor risk för sekundärinfektion. Snarast operation. Under transport till sjukhuset kan såret täckas med ren handduk. Brännskador i anslutning till näsa/mun samt könsorgan och analöppning kompliceras lätt av infektioner. Brännskador på fötter/i närheten av leder kan ge rörelseinskränkningar. Skadan ofta smärtfri då smärtreceptorerna i huden förstörts.
67
Vad är bältros?
Reaktivering av Varicella Zostervirus i ett spinal- eller kranialnervsganglion. Insjuknande förutsätter att man tidigare haft en primär varicellainfektion – vattenkoppor.
68
Vilka är vanliga symptom på bältros?
Vanligt med förkänningar i form av klåda eller lokala smärtor inom ett nervsegment innan rodnad och blåsor efter någon dag börjar uppträda.
69
Hur behandlas bältros?
Behandlingsindikation om > 50 år, fler än 10 blåsor utanför engagerat dermatom eller kranialnervsengagemang (ff.a ophtalmicus och oticus). Samtidiga neurologiska symtom, immunosupprimerad patient, barn och gravida med bältros är specialistfall och remitteras till barn- respektive infektionsläkare. Antiviral terapi ges i första hand med aciklovir alternativt valaciklovir. Tidigt insatt behandling (inom 3 dygn från första vesikeln) minskar risken för framtida postherpetisk smärta. Tidiga smärtan är nociceptiv till skillnad från den postherpetiska neurogena smärtan. Paracetamol (ev. plus kodein) eller tramadol vid behov. Den som drabbats av bältros kan smitta den som inte haft vattenkoppor.
Amitriptylin, gabapentin och pregabalin som används vid postherpetisk smärta används inte vid ”färsk” herpes zoster som smärtlindring.
70
Vad är en abscess?
Lokal infektion som ger upphov till en varansamling.
71
Nämn två differentialdiagnoser till abscess
Furunkulos, nodulocystisk acne vulgaris.
72
Hur behandlas en abscess?
Antibiotika vänder någon gång förloppet om tidigt insatt – d.v.s. före en lokal abscess uppstått. Flukloxacillin 1000 mg x 3 i 10 dagar, alternativ kan vara klindamycin 300 mg x 2 i 10 dagar Återbesök efter ett par dagar. Vid incision (1 cm snitt ev. kryss) av ”mogen” abscess ev. Kofferdamdrän i 2 dygn. Som grundregel behövs ej antibiotika efter incision om inte utbredd infektion i mjukdelar, immunosupprimerad pat. eller hjärtklaffsjukdom. I utbredda eller oklara fall tas sårodling före antibiotika insätts. Om pat är högfebril eller med allmänpåverkan – akutremiss!
73
Hur definieras chock?
Hypotension med åtföljande försämrat blodflöde genom kroppsorgan.
74
Vilka är symptomen vid olika grader av dehydrering?
Måttlig – förlorat ca 3 % av kroppsvikten. Symtom: Törst, ev. matt. Puls och blodtryck normala.
Tydlig – förlorat ca 5 % av kroppsvikten. Symtom: Torra slemhinnor, koncentrerad urin. Blodtryck normal men pulsen i regel ökad (tänk på ev. pulshämmande betablockadbehandling).
Svår – 5-10% av kroppsvikten. Symtom: Trött/ matt/ somnolent patient. Takykardi, blodtrycksfall, vasokonstriktion som ger marmorering, upphävd urinproduktion.
75
Hur behandlas diabetessår på fot?
Prevention. Rökstopp! God metabol kontroll. Behandling av ödem, smärta, nedsatt cirkulation och infektion. Avlastning av såret genom olika ortopedtekniska insatser i form av inlägg och specialskor. På många sjukhus finns specialmottagningar med särskilda fotteam för diabetiker (multidiciplinär sammansättning) – använd dessa!
Odling vid infektion! I första hand flukloxacillin i dosen 500 mg 2×3 i 3 veckor, alternativt klindamycin 300mg 1×3 i 2-3 veckor. Många förordar också kontrollodling efter denna tid för att förvissa sig om att infektionen botats.
76
Vilken är vanligaste orsaken till gastroenterit hos barn?
Virusinfektion är vanligast.
77
Hur behandlas gastroenterit hos barn?
Symtomatisk. Vätskeintaget viktigt för barnet. Använd rumstempererad vätska enligt nedan. Låt barnet äta och dricka ofta och i små portioner (teskedsvis) framförallt om kräkningar föreligger.
78
Hur definieras diarré?
Fler än tre lösa avföringar per dygn.
79
Nämn några orsaker till diarré
Nedanstående är ett axplock av vanliga orsaker till akut diarré:
Tarminfektioner: Banal enterokolit med virus (rotavirus, calcivirus t.ex. Norwalk (vinterkräksjukan), enteriska adenovirus, astrovirus). Bakterier som E-coli enterit (EHEC, ETEC), salmonella, shigella, yersinia campylobacter. Parasitsjukdomar som giardia och amöbiasis.
Födo- eller läkemedelsutlöst: Direkt antibiotikabiverkan eller rubbad bakteriell balans orsakad av antibiotika, laxantia överdosering, läkemedelsbiverkan som t.ex. NSAID och järnsubstitution, hög alkoholöverkonsumtion, matförgiftning med toxin från staph.aureus, clostridium perfringens eller bacillus cereus.Celiaki, laktosintolerans.
Tarmsjukdomar: IBS, divertikulit, ulcerös kolit, Mb Crohn, mikroskopisk kolit.
80
Vad är divertikulit?
Inflammation i tarmdivertiklar. Risken att drabbas av divertikulit ökar med ökande ålder, hos rökare och högkonsumenter av alkohol. Oftast drabbas colon descendens och sigmoideum.
81
Hur behandlas divertikulit?
Tarmvila om opåverkad patient med måttligt förhöjd CRP (< 75). Där gäller flytande kost och ev. antibiotika i form av trimsulfa eller kinolon med tillägg av metronidazol. Vid behov smärtstillande. Patienten följs upp efter första divertikuliten med kolonutredning (rektoskopi, koloskopi).
Hög CRP och/eller allmänpåverkad pat inremitteras till kirurgklinik för parenteral nutrition/antibiotika. Risk för perforation, blödning, abcessbildning, men också fistelbildning. Immunosupprimerade patienter visar diskret symtombild med ökad risk för perforation.
82
Vad är droppfinger?
Avlossning av sträcksenan vid fästet i ytterfalangens bas (dig II-V) vilket ger en oförmåga att räta ut leden, d.v.s. ett droppfinger.
83
Nämn några andra namn på droppfinger
Mallet-finger. Hammarfinger. Extensorsenskada
84
Vad är vanligast orsaken till ett droppfinger?
Ofta boll som träffat fingret, ibland utan trauma.
85
Vad är det för status hos en med droppfinger?
Oförmåga att extendera i DIP-leden, normal flektionsförmåga. Ofta en viss ömhet och svullnad över dorsalsidan av leden vid senfästet.
86
Hur utreds ett droppfinger?
Klinisk diagnos. Röntgen efter trauma; ingår mer än 1/3 av ledytan i avlossat fragment gäller operation.
87
Hur behandlas ett droppfinger?
Fingerskena som håller DIP-leden i extenderat läge (ej PIP-leden – som ska kunna röras fritt) i 6-10 veckor, efter detta nattskena flera månader. Vid tvättning och omläggning under de första 6-10 veckorna stöds fingret eftersom DIP-leden inte får flekteras under den tiden (= börja om från början), medför sämre slutresultat. Efter behandlingen finns i regel kvarvarande extensionsdefekt på 10-20 grader, men minskar ofta i efterförloppet. Om behandling uteblir – kroniskt droppfinger. Operation om mer än 1/3 av ledytan ingår i avlossat fragment.
88
Vad är orsaken till en dropphand?
Inklämning av N. Radialis vid 1. proximalt vid humerus dorsala omfång eller 2. distalt strax nedanför armbågsleden (i supinatorslitsen) vid sidan av m. Extensor carpi radialis brevis.
Proximal inklämning: Fraktur, direkt våld, ”måndagspares”- hängande arm över parkbänkens ryggstöd under alkoholpåverkan i det klassiska fallet, eller ”smekmånadsförlamning” (pat kan inte med att be partnern att flytta huvudet från armen).
Distal inklämning: Muskulärt tryck. Frakturer i området eller från synovit vid RA.
89
Hur utreds dyspepsi?
I det akuta läget på jourcentral övervägs differentialdiagnoser som kan behöva akut omhändertagande. Utredningen av dyspepsi görs på ordinarie mottagningstid. Lab initialt: Hb, ev.F-Hb x 3 (men tänk på att neg svar inte är bevis på att det inte blöder), ev. CRP.
Snabb utredning om symtom debuterar eller förändras efter 45 års ålder liksom vid viktnedgång, anemi, GI-blödning, positiv F-Hb, sväljningsproblem/-smärta, upprepade kräkningar, palpabel resistens, ikterus, tidigare ulcus, hereditet för gastroinstestinal cancer eller NSAID användare.
90
När ska polis underrättas i samband med dödsfall?
Polis skall underrättas om:
1. Dödsfallet orsakats av yttre påverkan, som skada, olycka, suicid m.fl.
2. Dödsfallet kan misstänkas ha samband med fel eller försummelse inom hälso- och sjukvården.
3. Oklart dödsfall där tidigare sjukdom och anamnes inte förklarar dödsfallet. Inkluderar också missbruk och långt framskriden förruttnelse.
4. Den döde inte kunnat identifieras. Dödsbeviset lämnas då till polis med de uppgifter som läkaren känt till.
5. Vid tveksamhet om polisanmälan skall göras, rådfråga polisen.
91
Vad orsakar en epididymit?
Infektion av urinvägspatogena bakterier (äldre män- spec. vid avflödeshinder). Komplikation vid klamydiainfektion (yngre män), mer sällan gonorré. Mycket vanligt hos kroniska KAD-bärare.
92
Vad är det för typiska symptom vid en epididymit?
Svullnad och rodnad av ena skrotalhalvan. Temperaturstegring. Ibland besvär som vid nedre UVI.
93
Hur ställs diagnosen epididymit?
Klinisk bild och vid behov ultraljudundersökning.
94
Hur behandlas epididymit?
Akutremiss vid minsta misstanke om testistorsion (gäller fr.a pojkar yngre män). Till yngre män doxycyklin. Till män över 50 år: Kinolonpreparat. Behandlingstid minst 3 veckor. Gärna suspensoar. NSAID-behandling ger snabbare smärtlindring. Kontrollpalpation efter 2 månader.
95
Nämn några differentialdiagnoser till epididymit
Testistorsion. Morgagnis hydatid. Testistumör.
96
Hur orsakas en epiduralblödning?
Huvudtrauma med bristning av i regel meningeala artärer.
97
Vad är det för symptom vid en epiduralblödning?
Klassisk” bild: Skalltrauma med medvetandegrumling/medvetslöshet, vaknar upp och sedan åter ner i medvetandesänkning, stor risk för inklämning av hjärnstammen. I regel handlar det om timmar, men kvarstående risk flera dagar efter traumat. ”Det fria intervallet!”
98
Hur utreder du en misstänkt epiduralblödning?
Obs! Lumbalpunktion kontraindicerad! Skallröntgen utan fraktur utesluter ej diagnosen. Misstanke om diagnosen innebär akutremittering för CT-skalle.
99
Vad är en epiglottit?
Struplocksinflammation
100
Vad orsaker en epiglottit?
”Klassisk bild” är bakteriellt orsakad med Haemophilus Influenzae B. Idag ovanligt hos barn efter att vaccineringen införts i det allmänna vaccinationsprogrammet (1993). Hos vuxna också pneumokocker, streptokocker eller virus.
101
Vad är symptomen på en epiglottit?
Startar ofta som en övre luftvägsinfektion med halsont och hög feber. Snabb utveckling, i regel inom ett dygn.
102
Vad hittar du vid undersökning av en epiglottit?
Allmänpåverkad patient som helst sitter upp och kan ha svårt att svälja saliven. Rodnade slemhinnor med svullen/ rodnad epiglottis (enligt lärobok klassiskt som ett körsbär) bakom tungan. Vid misstanke: spegla.
103
Hur behandlas epiglottit?
Vid minsta misstanke: Lämna aldrig patienten ensam! Sittande ställning med lugn och ro viktigt. Förbered för transport till sjukhus, sätt venflon och ge hydrokortison 100 mg i.m. Om möjligt ge också antibiotika ampicillin eller cefalosporin. Om patienten slutar att andas -kan komma plötsligt!- försök att ventilera med Rubens blåsa eller mun-mun metoden. I nödfall koniotomi. Palpera fram krikoidbrosket, vilket är lätt på en vuxen men svårt på en barnhals. Tvärsnitt för en 6-7 mm intubationstub för vuxen. På barn kan man sticka in en eller flera venflonkanyler som kopplas till nippeln på en tub med 4 mm innerdiameter, vilken man sedan kan koppla till en Rubens blåsa. Akut till sjukhus och medfölj transporten.
104
Hur är definitionen på epilepsi?
Två oprovocerade anfall till följd av abnorma, repetetiva, synkrona urladdningar i storhjärnans bark. Även efter ett oprovocerat anfall med hög risk förytterligare anfall kan definieras som epilepsi. Störst risk att insjukna är före ett års ålder eller över 65 års ålder. Diagnosen bör sättas av neurolog eller barnläkare/barnneurolog.
105
Vad är några orsaker till epilepsi?
I det flesta fall oklar orsak (cirka 40 %). Cerebrovaskulär sjukdom, cerebral tumör, cerebral infektion, neurodegenerativ sjukdom, förvärvad skada, trauma. Hereditära faktorer. Indelning i strukturell, genetisk, infektiös, metabol eller immunologiskt orsakad epilepsi eller idiopatisk-okänd orsak. Kramptröskeln kan sänkas av t.ex. sömnbrist, hormonella faktorer (hos kvinnor premenstruellt samt graviditet), elektrolytrubbningar, hypoglykemi, infektioner – feber, oro, stress, hyperventilation, abstinens (efter bl.a. alkohol, bensodiazepiner), sänkt kramptröskel av läkemedel som tricykliska antidepressiva liksom tramadol, sistnämnda direkt olämpligt att förskriva till epileptiker. Ljud och ljusfenomen kan trigga anfall. Efter ett oprovocerat anfall är risken för nytt anfall 30-40 procent, efter två oprovocerade anfall 70 % risk att få fler.
106
Hur är behandlingen vid ett pågående krampanfall?
Stoppa inte något i munnen, håll inte emot krampande extremitet. Postiktalt framstupa sidoläge, övervakning tills fullt medvetande. Vid toniskt – kloniskt anfall som varat mer än 5 min: Syrgas 10–12 l/min. på mask. Diazepam 10 mg iv (0,15–0,20 mg/kg kroppsvikt – högst 5 mg/min.) eller i rektallösning. Till barn och ungdom alternativt midazolam i munhålelösning. Om otillräcklig effekt återupprepas dosen efter fem minuter och om möjligt också fosfenytoin (ProEpanutin) 20 mg FE (fosfenytoinekvivalenter)/kg max 1500 mg FE) iv. Vid osäkerhet om det är ett EP-anfall, kom ihåg hypoglykemi: glukos iv alternativt glukagon.
Pat. remitteras till sjukhus om påverkat allmäntillstånd eller om anfallet är långvarigt, upprepas eller om skada sker i anslutning till anfallet eller om inte epilepsidiagnosen tidigare är känd.
107
Vad är orsaken till erysipelas?
Akut hudinfektion orsakad av betahemolytiska streptokocker, vanligen grupp A. I sällsynta fall grupp G-streptokocker eller staph aureus. Predisponerade faktorer är venös insufficiens, lymfödem, sår och eksem.
108
Vad är det för symptom vid erysipelas?
Rodnad som snabbt sprider sig, värk, värmeökning, ömhet, ibland svullnad och feber med illamående/kräkning. Drabbar fr.a. underben men också armar (post strålbehandling), ansikte/öra.
109
Nämn några differentialdiagnoser till erysipelas
Akut ventrombos, erythema chronicum migrans, insektsstick, böld. I ansiktet också rosacea och zoster ophtalmicus. Vid samtidig stark smärta och starkt allmänpåverkad patient ha nekrotiserande fascit i åtanke (”mördarbakterien”) – ovanlig men akut livshotande djup infektion orsakad av strept gr A.
110
Hur behandlas en erysipelas?
Vid allmänpåverkan, hög feber eller snabb progression – inläggningsfall för parenteral antibiotikabehandling. Vid behandling utanför sjukhus PcV per os i 3-dosering (1g x3 till vuxen, 12,5-25 mg/kg x3 till barn). Rita med tuschpenna på huden avgränsningen av infektionen och be patienten/anhörig följa så att rodnaden inte fortsätter att öka. Vid pc-allergi ge klindamycin (300mg x2 till vuxen, 5 mg/kg x3 till barn) – undvik erytromycin. Vid svullnad kompression via stödstrumpa + högläge.
Recidivtendens vid venös insufficiens eller lymfödem. Misstänkt blandinfektion med samtidig staph aureus behandlas med flukloxacillin (1 g x3 till vuxen, 15-25 mg/kgx3 till barn).
111
Vad orsakar en extern otit?
Mycket badande, öronpetning liksom psoriasis är vanliga orsaker till diffus extern otit. Hörselgångsfurunkel orsakas av inflammation i talgkörtel, ibland via stafylokocker införda genom öronpetning.
112
Vad är det för symptom vid en extern otit?
Diffus extern otit: Smärta, eventuell sekretion ur hörselgång, måttlig hörselnedsättning. Vid inspektion ses alla grader av inflammatorisk reaktion i huden från lätt svullnad till total ocklusion.
Hörselgångsfurunkel: Alltid i yttre hörselgången, ofta ömmande lymfkörtlar bakom och framför örat.
Använd ej samma instrument i båda öronen, varken sug eller örontratt. Alternativt undersök alltid friska örat först. Använd engångssugar vid infektionstecken.
113
Hur behandlas en extern otit?
Diffus extern otit: Alltid rensugning. Undvik vatten, tvål/schampo i hörselgången. ”Pilla ej i örat!” Steroidhaltiga örondroppar (gr 1-3) ev. med antibiotika under 5-7 dagar. Vid svullnad: Tamponad indränkt med alsolsprit 1 % som får sitta 1 dygn. Pat får själv droppa alsolsprit var fjärde timma under dagtid. Om ilsket kan man behöva rengöra på nytt efter ett dygn och lägga ny tamponad innan droppbehandling enligt ovan kan påbörjas. Skydda hörselgången genom att använda fetvadd i öronen vid bad/dusch.
Hörselgångsfurunkel: Försiktig rengöring med koksalt eller alkoholindränkt öronpinne. Installera tamponad indränkt med steroid-antibiotikasalva, därefter en veckas behandling med örondroppar innehållande kortison och antibiotika. Om furunkeln är fluktuerande och kvarstående bör den incideras och dräneras i lokalanestesi. Skölj ordentligt med koksalt under ingreppet.
Lokal behandling med örondroppar innehållande oxytetracyklin och poly- myxin B + glukokortikoid eller ciprofloxacin med eller utan glukokortikoid.
Svårbehandlad infektion hanteras av ÖNH-specialist och efter odling (misstanke pseudomonas).
114
Vad är symptomen vid en extrauterin graviditet?
Diagnosen skall misstänkas tidigt hos kvinnor i fertil ålder med lågt sittande buksmärtor, speciellt i samband med blödningsrubbning. Symtom kan uppkomma redan efter vecka 5 – en vecka förskjuten menstruation – men ff.a vecka 8-12.
115
Vad är det för symptom vid en extrauterin graviditet?
Ömhet vid palpation. Misstanken kan förstärkas via ett positivt graviditetstest U-hCG (S-hCG är känsligare) och hos gynekolog med ett vaginalt ultraljud.
116
Hur handläggs en extrauterin graviditet?
Direkt misstanke på extrauterin graviditet innebär en akut remiss till gynekolog för bedömning. Risk för stora blödningar – kan gå fort. Dropp och ev. smärtlindring med Ketogan eller morfin.
117
Hur är en typsik feberkramp?
– temp >38,5 grader
– kort duration, högst 15 minuter, men vanligen kortare (<5 minuter)
– symmetrisk, inte fokal
– inga kvarstående neurologiska symtom eller bortfall efter anfallet
118
Nämn några differentialdiagnoser till feberkramp
Epilepsi, affektkramp, frossa, bakteriell meningit/ CNS infektion, hypoglykemi, elektrolytrubbning, metabol sjukdom.
119
Hur definieras en övre urinvägsinfektion?
Bakteriell infektion i njurvävnad och/eller prostata. Systemiskt svar med feber > 38 grader, allmänpåverkan.
120
Vad är vanliga orsaker till övre urinvägsinfektioner?
Urinvägspatogena bakterier, ofta E-coli, enterokocker, Proteus mirabilis, Klebsiella. Kan vara följd av katetisering och prostatbiopsi.
121
Vad är det för symptom vid en övre urinvägsinfektion?
Ofta hög feber med frossbrytningar, ryggvärk och ibland flanksmärta. Dunkömhet över njurlogerna. Förhöjt CRP, leukocyturi och bakteriuri (mer än 100 000 bakterier/ml). Ibland illamående och kräkningar, ev. miktionsbesvär. Allmänpåverkan.
122
Hur utreds en misstänkt övre urinvägsinfektion?
Urinsticka, urinodling, CRP (ofta > 100).
123
Hur behandlas en övre urinvägsinfektion?
Vid kräkningar/ allmänpåverkan skall patienten ha parenteral behandling initialt. Ff. a. gravida och äldre som löper ökad risk för urosepsis. Förstahandsalternativ är peroralt ciprofloxacin 500mgx2 kvinnor i 7 dagar män i 14 dagar. Alternativt trimetoprim/ sulfametoxazol 160/800 mgx2 i 10 dagar till kvinnor och 14 dagar till män. i 10 dagar. Sjukhuset kan också ha tillgång till licenspreparaten ceftibuten eller cefixim. . Vid utebliven effekt och med unilateral flanksmärta, bör patienten remitteras till akut datortomografi för med frågeställning uretärobstruktion eller njurabscess (speciellt viktigt hos patienter med stensjukdom eller känt avflödeshinder).
124
Behöver en övre urinvägsinfektion följas upp?
Kontrollodling rekommenderas inte längre om symtomfrihet.
125
Vad är orsaken till femte sjukan?
Parvovirus B19. Inkubationstid: 4-14 dagar.
126
Vad är det för symptom på femte sjukan?
Hos många barn är infektionen asymtomatisk. Annars initialt lättare virustecken med med sjukdomskänsla, trötthet, feber. Typiskt är kraftig välavgränsad rodnad på kinderna ”slapped cheek”. Efter ett par dagar uppkommer även erytem på bål och extremiteter formade i girlanger. Utslagen kan ibland klia, är kvar ca en vecka, men kan komma och gå längre.
127
Hur behandlas femte sjukan?
Symtomatisk.
Hos immunsupprimerade och vid sjukdomar med störd blodbildning kan femte sjukan orsaka anemi. Smitta hos gravida kan i mycket ovanliga fall leda till anemi med komplikationer hos fostret (hydrops fetalis).
128
Vad är vanlig orsak till fingerluxation?
Vanlig idrottskada. Hyperextension av proximala leden, ofta fotbollsmålvakter eller handbollspelare.
129
Hur handläggs fiskkrok i hand eller hud?
Bedöva med Xylocaininjektion (utan adrenalin) – ledningsanestesi.
När bedövningen tagit, vrid fram med hjälp av en tång, – spetsen så att den med sin hulling tränger igenom huden på nytt, och fortsätt varvet fram med kroken.
Alternativt – klipp av krokspetsen med en avbitartång nedanför hullingen. Drag tillbaka den avklippta kroken vilket går lätt då hullingen är bortklippt.
Bedöm behov av tetanusvaccination.
130
Vad är symptomen på fjärsingstick?
Lokal intensiv smärta, svullnad, missfärgning av huden och domningar. Allmänsymtom i form av frossa-svettningar, illamående/ kräkningar och dåsighet förekommer. Domningarna är i regel övergående men kan ta tid, svullnad kan kvarstå i månader.
131
Hur behandlas ett fjärsingstick?
Giftet inaktiveras i värme och man bör försöka (utan att skålla sig) hålla skadad kroppsdel i hett vatten (över 40 grader) tills smärtan avklingar – vilket kan ta 30-90 minuter. Rester av gifttagg bör plockas bort. Antibiotika ges ej profylaktiskt.
132
Vad är vanligaste orsaken till flytning hos barn?
Streptokocker och hemofilus vanligast. Eventuellt springmask, främmande kropp, candida.
133
Vad är det för symptom hos ett barn med flytningar?
Flytning från underlivet, klåda, sveda. Om kraftig rodnad tänk på streptokockinfektion (”stjärtfluss”).
134
Vad bör ingå i utredning hos ett barn med flytningar?
Urinodling, Step A, bakterieodling, tejptest.
135
Hur är behandlingen till barn med flytningar?
Allmänna råd om måttlig hygien, löst sittande underkläder. Avvakta odlingssvar och ge riktad antibiotikabehandling, eller behandling mot springmask. Vid misstanke om främmande kropp akut remiss till barnklinik. Om misstanke på övergrepp gäller anmälningsplikt till socialtjänsten.
136
Vad är definitionen på fotledsstukning?
Ligamentskada som uppstår när fotleden hamnar utanför sitt normala rörelseomfång. Vanligaste orsak är supinationsvåld. Följden blir en ligamentskada som framför allt drabbar lateralsidan, med ligamentum fibulotalare (FTA) och därnäst ligamentum calcaneo fibulare.
137
Vad är det för symptom efter en fotledsstukning?
Svullnad, ömhet och hematom kring laterala malleolen. Belastningssmärta.
138
Vad är det för status oftast efter en fotledsstukning?
Distinkt ömhet framför och ev. nedanför (oftast) laterala malleolen. Ökad smärta vid supination. Ev. svullnad/hematom.
139
Vad bör ingå i utredning av en fotledsstukning?
Stabilitetsprövning, om möjligt (lättare att bedömma efter ett par dagar). Bedöm hela fibula vid undersökningen; särskild observans på ev. hög fibulafraktur. Röntgen i tveksamma fall (ffa hos växande och äldre där skelettet är svagare än ligamenten). Är malleoler och fibula-tibia-syndesmosen oömma brukar röntgen vara negativ. Större risk för fraktur fotled om palpationsömhet någon av malleolerna bakre delen från spetsen och 6 cm uppåt eller oförmåga att belasta direkt efter skadan och med fyra steg vid undersökningen. Vad gäller mellanfoten ökad risk för fraktur om palpationsömhet proximala metatarsale V eller över os naviculare eller oförmåga att belasta direkt efter skadan och med fyra steg vid undersökningen.
140
Hur behandlas en fotledsstukning?
I akutläget hård lindning med högläge 15-20 minuter för att undvika blödning/svullnad (linda med en helt uttänjd Dauerbinda för bästa kompression). Kylomslag i smärtlindrande syfte appliceras utanpå bindan. Vid oförmåga att stödja på foten krycka några dagar, därefter full belastning. Under några dagar kompressionsförband (och ev. kryckor). NSAID kan ges kortare tid för att kunna stödja på foten. Stödjande bandage via en elastisk binda, tejpning eller ortos (t.ex. Air-Cast) 10-14 dagar. För idrottsman ofta säsongen ut, minst 3 månader. Tidig koordinations och rörelseträning. Full rörlighet och smärtfri belastning fås oftast inte förrän efter cirka 6 veckor. Balansträning på balansplatta dagligen under 3 månader minskar risken för nya skador. Vid upprepade distorsioner är första behandlingen alltid träning enligt ovan via sjukgymnast. Hjälper inte detta remittera laterala skador till ortoped för bedömning av ev. ledbandsplastik.
Mediala skador tar längre tid till läkning än laterala. God prognos. Opereras aldrig.
Även vid totalruptur läker ligament ihop om bara några få fibrer har kontakt. Vid rätt behandling kan återgång i fotbollsspel etc. ske efter 1-2 veckor.
En smärtande fotled efter distorsion skall alltså tränas upp aktivt, ej avlastas mer än några dagar. Ev. NSAID, vb i kombination med paracetamol för att kunna öka träningen.
141
Hur är den akuta handläggning vid främmande kropp i luftrör?
Har patienten fått ner ett främmande föremål i luftvägarna men kan andas, hosta och tala: Kan vara smärtsamt men viktigt att fortsätt hosta, föremålet kan hostas upp. Uppmana patienten till att hosta. Lämna inte patienten ensam, andningshindret kan förvärras.
Handläggning enligt ABCDE. Titta i munnen och ta ut föremålet om lättillgängligt med ett fingersvep, gör dock ej upprepade försök och leta dock inte med fingrarna i svalget om ej synligt.
Vid totalstopp när patienten inte kan andas eller tala, urakut att få bort den främmande kroppen. Patienten lutar sig framåt alt. luta patienten framåt så att huvudet är lägre än bröstet, utfärda kraftiga ryggdunk (5 st) med öppen hand mellan skulderbladen för att ev. lossa föremålet som antingen fortsätter neråt (ffa till höger lunga) eller ev. lossar och kan hostas upp. Om ingen effekt av ryggdunk görs buktryck (5 st) med patientens rygg mot dig. Tag runt patienten- knuten hand (mot mitt emellan navel och bröstben) gör stötvisa tryckningar inåt-uppåt (Heimlichs manöver). Kontrollera i munnen om främmande kroppen kommit upp. Alternera 5 ryggdunk- 5 buktryck tills föremålet kommit upp.På liggande patient gör motvarande buktryck i liggande.
Vid medvetslöshet påbörjas HLR varpå man kan lyckas att via inblåsningar blåsa ner föremålet. På sjukhus laryngoskopi för att möjligen lokalisera främmande kropp. Om ovan stämband försök till extraktion med Magills tång. I annat fall vidare åtgärder m.h.a narkos som koniotomi eller endotrakeal intubation.
Små barn läggs över knät och ges 5 st ryggdunkar alternerat med 5 st buktryck (barn > 1år)/brösttryck (barn <1 år). Vid medvetslöshet görs HLR.
142
Hur handläggs en främmande kropp i magtarmkanalen?
Barn mellan 6 månader och 4 års ålder är den vanligaste patienten. I barnets undersökning av omvärlden kan ett mynt, en knapp eller någon plastpärla råka slinka ner vid sväljning. Vid opåverkad pat. och vid mindre föremål expektans. Glöm inte att fråga om hosta – föremålet kan ha hamnat i luftvägarna. Om osäkerhet och vid större föremål gäller röntgen för att följa förloppet. Påverkad patient, eller att barnet har en känd GI- anomali eller är opererad i området, alltid röntgen. Batterier och flera magneter följs extra uppmärksamt. Ev. skopi p.g.a. risk för frätskador. Magneter tillsammans kan förorsaka perforation om slemhinna hamnar mellan magneterna.
143
Hur handläggs främmande kropp i matstupen?
Patienten kan i regel säga exakt när det fastnade i matstrupen och vad man försökte svälja – ofta större bit otuggat kött. Symtom på stopp innebär sväljningsproblem ev. med smärta och patienten kan vid större stopp inte svälja saliven. Om andningspåverkan akutremiss till öronläkare, annars remiss via esofagusröntgen. Anamnes på att fisk eller kycklingben skulle ha fastnat i matstrupen innebär akutremiss för skopi – penetrationsrisk!
144
hur handläggs främmande kropp i näsan?
Vanligast hos barn och psykiskt funktionshindrade patienter. Före utplockning av främmande kropp rekommenderas avsvällning och bedövning (Xylocaispray). Utplockning med hjälp av instrument eller sug. Stadigt stöd för huvudet. Vid problem remiss till öronläkare, ev. narkos. Vid främmande kropp i näsan som legat en tid kan symtomen vara en ensidig, illaluktande snuva. Det händer att dessa patienter behandlats p.g.a. sinuit utan effekt innan grundorsaken uppdagas.
145
Hur handläggs främmande kropp i svalget?
Här handlar det ofta om fiskben som fastnat kring tonsillerna/ tungbasen. Fiskbenet bortplockas med Hartmans tång, bedöva (Xylocainspray) för att minska svalgreflexer. Litet fiskben som ej hittas kan avvaktas någon dag, om det sitter i svalget i andra fall remiss öronläkare. Fiskben i matstrupe alltid akut till öronläkare för skopi.
146
Vad är symptomen på främmande kropp i ögat?
Skav, tårflöde, blefarospasm.
147
Hur utreds misstänkt främmande kropp i ögat?
Inspektera konjunktiva och under ögonlocken. Färgning kan underlätta diagnostiken. Små främmande partiklar resp. skrapmärken på kornea ses ibland endast med hjälp av kornealmikroskop.
148
Nämn några differentialdiagnoser till främmande kropp i ögat
Känsla av främmande kropp i ögat kan uppkomma även av torra ögon med defekt tårfilm, ögonhår som böjt sig inåt, episklerit, konjunktivit, kontaktlinsproblem, pterygium, ögonlocksblefarit, keratit. Överväg också om risk för penetrerande främmande kropp ex vid ”hamrande” fr.a. sten eller metall.
149
Hur behandlas en främmande kropp i ögat?
Om fynd inte påträffas, spolas ögat med fysiologisk koksaltlösning och med hjälp av en ögonlockshake everteras ögonlocket. Därefter ögonsalva innehållande antibiotika. Diskutera med ögonläkare om påtaglig förbättring inte inträder inom 24 timmar. Kvarliggande främmande kropp på kornea/under ögonlock?
Behandling av en främmande kropp på kornea: Central främmande kropp på kornea i optiska zonen skall till ögonläkare. Övriga: Bedöva med tetrakain ögondroppar 1 %. Kan den främmande kroppen tas med bomullspinne?– ska alltid blötas först att inte irritera ögat. Om detta ej går, skrapa då med främmandekroppsinstrumentets trubbiga del alternativt borrning med cornealfräs, hela ev. rostringen ska bort. Ögonsalva ev.med antibiotika om misstanke på infektion. Ev. förband är omdiskuterat. Tänk på att man inte får köra bil med ett förtäckt öga!
OBS! Vid djupa främmande kroppar, t.ex. metallflisa som bränt sig fast och centralt sittande främmande kroppar remittera alltid till ögonklinik. Detsamma gäller kvarvarande rostringar- salvbehandling kan underlätta behandlingen dagen efter.
150
Hur handläggs en förgiftning med frätande ämnen?
Frätande ämne som t.ex. maskindiskmedel och liknande – skölj munhålan med ett par glas vatten.- inspektera om skador. Om opåverkad pat ge mjölk eller liknande för utspädning. Vid maskindiskmedel risk för skador esofagus o ventrikel till sjukhus. Undvik kräkning – kan framkalla än mer skada på uppvägen.
151
Hur handläggs en förgiftning med petroleumprodukter?
Petroleumprodukter om dyspné fundera kring aspiration kan kräva inhalation av betastimulerare och syrgas. Vid hostreting (anamnestisk uppgift) i samband med intag eller kräkning inom fyra timmar efter intaget tänk på aspirationsrisken och uppföljning med lungröntgen. Utspädning via mejeriprodukter – ingen framkallad kräkning.
152
Hur handläggs en förgiftning med giftig svamp?
Misstänkt intag av giftig svamp söker inom närmsta timmarna överväg att provocera fram kräkning alt. ventrikelsköljning (onödigt om kräkningar) och aktivt kol. Viktigt att försöka identifiera vilken svampsort det rör sig om – mot vissa finns antidoter. Olika symtomatologi och prognos. Såväl njur- som leversvikt finns med i panoramat. Giftinformationscentralen vet mer. Ofta kan biologilärare/ svampexperter på orten vara behjälpliga.
153
Nämn några orsaker till förmaksflimmer
Ofta okänd men ökad risk vid: Hypertoni. Ischemisk hjärtsjukdom. Hjärtsvikt. Vänsterkammarhypertrofi. Klaffel. Stora förmak. Stress. Etylmissbruk. Högt koffeinintag. Sömnapné. Tyreotoxicos. Postoperativt efter hjärtkirurgi. Vid paroxysmalt flimmer ofta helt normala fynd mellan perioderna avseende hjärtfunktion.
154
Vad är det för symptom vid förmaksflimmer
Ofta (30 %) asymtomatiskt. Andfåddhet. Trötthet. Bröstsmärta. Känsla av hjärtklappning eller oregelbunden hjärtaktion.
155
Hur utreds ett förmaksflimmer?
EKG ställer diagnos. Bedöm hjärtfrekvens. Lab i form av tyroideaprov, elstatus, kreatinin och leverstatus.
156
Hur behandlas ett förmaksflimmer?
Akut remiss till medicinklinik vid
1) Flimmerduration < 48 timmar för ställningstagande till farmakologisk konvertering eller till akut elkonvertering. Opåverkad pat kan åka taxi eller som passagerare i bil.
2) Påverkad patient, med hög hjärtfrekvens, ev. samtidig angina, hjärtsvikt, synkope och/eller hypotension med systoliskt tryck < 100 mm Hg. Sätt i.v. nål. Ge syrgas 2-3 liter på grimma. Vb Furosemid 40 mg i.v. vid svikt. Larma ambulans.
Hos opåverkad patient med förmaksflimmer kan behandling startas på vårdcentral. Men gärna kontakt med kardiolog, och med planering inför ev. elkonvertering.
> 48 timmar eller av okänd duration. Grundstenarna är frekvensreglering
(sänka hjärtfrekvens till cirka 80-90/min- med betablockad, kalciumantagonist eller digitalis), återställande av sinusrytm samt emboliprofylax i form av Waran om ej kontraindikationer i så fall allt oftare NOAK (apixaban, dabigatran eller rivaroxaban) ASA är inte tillräckligt. Även de med intermittent flimmer ska som regel ha antikoagulantia (i princip alla över 65 års ålder + under med ökad riskprofil).
Remiss för planerad elkonvertering och Waranjustering.
157
Hur utreds misstänkt förstoppning hos ett barn?
Anamnes: Frekvens, avföringskonsistens (Bristol). Avföringsinkontinens. Debutålder. Mekoniumavgång. Psykomotorisk utveckling. Andra symtom som talar för neurologisk, endokrin eller metabol sjukdom. Status: Tillväxt. Bukpalpation, palpation per rektum. Inspektion av ryggslut. Tecken till neurologisk sjukdom. Lab/ rtg: Transglutaminas. BÖS görs ffa vid misstanke om fekalom men kan i vissa fall användas för att stärka diagnosmisstanken.
158
Hur behandlas förstoppning hos ett barn?
Vid akut förstoppning ges klyx. I första hand rekommenderas sorbitol.
Mjukgörande salva i ändtarmsöppningen. Vid analfissurer lokalanestetika. Om längre anamnes bör barnet följas upp på BVC, VC eller barnmottagning. Allmänna råd om kost- och toalettvanor. Regelbunden tarmtömning samma tid på dagen. Gärna direkt efter måltid för att utnyttja den gastrokoliska reflexen. Bra sittställning med stöd för fötterna viktigt att understryka, ffa för mindre barn som sitter på toalett. Makrogolpreparat med dos behandlingssvar. Avföringen bör vara daglig och enligt Bristolskalan 3-4.
159
Hur definieras förstoppning hos vuxna?
Defekationsintervall över 3 dagar, hård avföring och tömningsbesvär vilket leder till krystningar och känsla av ofullständig tarmtömning.
160
Hur behandlas förstoppning hos vuxna?
I det akuta läget: Tarmirriterande medel: Droppar (natriumpikosulfat), alt. rektallösning (natriumlaurylsulfoacetat, natriumdokusat, sorbitol), tabl./supp. (bisakodyl), Medlen som stimulerar tarmperistaltiken genom en direkt verkan på tarmväggens nervplexa kan ges vid tillfällig, kortvarig förstoppning. Vid svårare förstoppning eller fekalom pröva makrogolpulver som ofta fungerar bra när andra behandlingar ej fungerat.
Vid svår förstoppning kan behandling under kortare tid ges med paraffinemulsion i doser upp mot 10-30 ml x 1-2, används fr.a. inom den palliativa vården. Kan hämma upptaget av fettlösliga vitaminer varför man rekommenderar användning i högst fem dagar i följd, med ett par dagar emellan kurerna.
Förebygg akut förstoppning: Ge tid för toalettbesök.
Kostomläggning: Fibrer – bröd bakat på kli, linfrö eller fullkorn, plommon, fikon, mogna päron, rikligt med dryck. Ökat vätskeintag.
Ökad fysisk aktivitet: Promenera, cykla, bukmuskelgymnastik.
Bulkmedel: T.ex. sterkuliagummi, används vid lättare förstoppningsbesvär.
161
Vad är det för riskfaktorer för gallstensbildning?
Riskfaktorer för stenbildning är kvinnligt kön (tidig debut), graviditet, övervikt, ålder, hereditet.
162
Vad är det för symptom vid gallstensanfall?
Starka smärtor under höger arcus med utstrålning mot ryggen (Th5-6) med påverkad patient som har svårt att vara stilla i samband med attackerna. Ofta samtidiga kräkningar. Smärtorna utlöses ofta av fet mat, men även äpple, morot – individuellt. Man kan ha typiska koliksmärtor utan påvisbara gallstenar. Vissa fall av gallvägssjukdom uppvisar mer en dyspepsiliknande bild med illamående molvärk och spänningskänsla i buken.
163
Nämn några komplikationer och tillhörande symptom till gallsten
Komplikationer till gallsten:
Akut kolecystit: Initialt symtom såsom gallkolik, efter hand molvärk under höger revbensbåge, palpömhet och feber.
Akut kolangit: Buksmärta, ikterus, frysningar/feber.
Pankreatit: Se separat avsnitt i detta kapitel.
Gallperitonit: Kemisk eller bakteriell vid perforation.
Gallstensileus. En gallsten perforerar inflammerad gallblåsa och intilliggande tarm så att stenen mekaniskt obstruerar i tarmen.
164
Hur utreds gallsten?
Klinisk diagnos vid gallstensanfall. Efter stenanfall fortsatt utredning- uppföljning (remiss ultraljud) på vårdcentral Vid misstanken om kolecystit: temp, CRP. Akut ultraljud eller CT kan utföras på kirurg klinik.
165
Hur behandlas gallsten och dess komplikationer?
Akut gallkolik: På mottagning ges 75 mg diklofenak im, eventuellt ytterligare 50 mg om inte god effekt. Om allergi mot NSAID eller otillräcklig effekt ges opioidpreparat i injektion, i hemmiljö motsvarande i stolpiller. Utebliven effekt innebär kirurgremiss.
Lätta gallstensbesvär: Dietråd (undvika fet mat, äpple), smärtlindring med NSAID. Upprepade samt långvariga besvär remitteras för kirurgiskt åtgärdande. Om år mellan besvär föreligger ingen operationsindikation. Om gallgångskonkrement bör de alltid åtgärdas p.g.a. risk för komplikationer som gallstas, kolangit och pankreatit.
Akut kolecystit: Remiss till kirurgklinik vid feber eller febertoppar. Parenteral nutrition, NSAID, ev. antibiotika (fr.a. hos äldre pat eller vid feber) och ställningstagande till akut kolecystektomi (vid gallblåsestenar) resp. endoskopisk sfinkterotomi och stenextraktion (vid gallgångsstenar). Laparoskopisk teknik förstahandsmetod. Ultraljud visar typisk bild vid akut kolecystit.
Akut kolangit, gallperitonit, gallstensileus: Remiss kirurgklinik.
Gallstenar kan idag inte lösas medikamentellt, ”stötbehandling” (jämför njursten) är inte heller i dagsläget aktuellt som behandling. Asymtomatiska gallstenar åtgärdas inte.
166
Hur är behandlingen vid geting-, bistick, och myggbett?
Vid bi-/getingstick: Avlägsna gadden. Vid lokalreaktion > 10 cm: Antihistamin per oralt. Överväg T Betapred i stötdos vid svår lokalreaktion. Vid kraftig reaktion se rubrik Anafylaktisk reaktion.
Alla med allmänpåverkan, tidigare kraftig reaktion och de som fått stick i munhåla eller öga ska söka akut!
Vid myggbett ges antihistamin per oralt. Fungerar även bra som förebyggande mot besvär. Hydrokortison lokalt.
Egenvård: Fungerande lokalbehandling är applicering av ASA: Huden fuktas och gnids in med en tablett acetylsalicylsyra på stickstället alternativt löses 1 tabl i cirka 30 ml vatten och det bitna området baddas med bomullstuss. Alternativt apotekets receptfria After-bite.
167
Vad är gikt?
Utfällning av uratkristaller i led vilket medför en aseptisk synovit.
168
Vad är symptomen vid gikt?
Akut insättande intensiva smärta som i regel debuterar på efternatten. ”En hund sitter och biter i framfoten!” Leden uppsvullen, blårött missfärgad, värmeökad. Stortåns MTP-led är den vanligaste lokalisationen, men även andra leder kan drabbas (knä, fot, armbåge, handled, fingrar men även extraartikulära strukturer som bursor och senskidor). Besvärsfria intervaller mellan giktattackerna.
169
Hur behandlas gikt?
Akut behandling ges med NSAID i högdos snarast efter insjuknandet. Efter 4-7 dagars maxdos nedtrappande dos som bibehålls tills besvären är borta vilket brukar ta max 14 dagar. Där NSAID är olämpligt ges kortison i form av Prednisolon i dosen 10-20 mg x1 som initialdos, trappas ned under 2-4 dagar. Anfall kan även kuperas via steroidinjektion i.m. i form av triamcinolon, kan upprepas efter 24-48 timmar. I en del fall kan ex tempore preparatet Kolkicin fungera bra(ex tempore 0,25 mg licenspreparat vid 0,5 mg). Ingen interaktion med Waran – kan ges vid hjärtsvikt och snabb effekt. 1 mg som laddningsdos sedan 0,5 mg vara annan timma tills effekt max 4 mg dygn 1. Dygn 2 och tills besvären är över, 0,5 mg var åttonde timma. Vanligt med magbesvär vid den här behandlingen! Långtidsbehandling: Allopurinol minskar produktionen av urinsyra och bör endast användas efter upprepade attacker. Inled då med 100 mg/dag och med gradvis ökning till 300 mg/dag efter 4 veckor. Inled ej behandlingen under pågående attack. Målet är P-Urat < 420 µmol/l. Vid insättning av allopurinol kan NSAID ges parallellt under ett par veckor (attack kan annars provoceras fram).
Asymtomatisk hyperurikemi behandlas i regel ej. Vid persisterande P-Urat > 600 mikromol/l övervägs dock behandling – speciellt om njursten finns i anamnesen.
170
Vad är orsaken till glaskroppsavlossning?
Glaskroppscortex (glaskroppens yttre hölje) lossnar från retina (oftast som del i vanligt åldrande).
171
Hur är symptomen vid glaskroppsavlossning?
Plötslig debut av svarta prickar/grumlingar som rör sig i synfältet. Vanligt med ljusblixtar i kanten av synfältet, speciellt vid blickrörelser. Som regel debut efter 40 års ålder, närsynta och ögonopererade drabbas tidigare.
Grå skugga från periferin tyder på samtidig näthinneavlossning. Asymtomatiskt hos många.
172
Hur ställs diagnosen glaskroppsavlossning?
Diagnos ställs efter undersökning i ögonmikroskop hos ögonläkare.
173
Hur behandlas en glaskroppsavlossning?
Vid plötslig uppkomst av symtom tydande på glaskroppsavlossning: remiss till ögonläkare för skyndsam undersökning inom en-två dagar. Undersökningen sker för att utesluta retinal ruptur som behöver profylaktisk laser för att förhindra näthinneavlossning. Retinala rupturer uppstår hos ca 15% av symptomgivande glaskroppsavlossningar. Vid enstaka kroniska prickar i synfältet, i avsaknad av ljusblixtar och i avsaknad av ”gardin” i synfältet endast expektans. Patienten skall uppmanas att söka ögonläkare om det plötsligt uppträder en mängd nya prickar i synfältet. Vid anamnes på även skugga/gardin i synfältet akutremiss till ögonläkare med frågeställningen näthinneavlossning.
174
Vad är orsaken till en peritonsillit?
Vanligast i efterförlopp till bakteriell tonsillit, ökad risk hos rökare.
175
Vad är symptomen vid en peritonsillit?
Oftast ensidig stark smärta med utstrålning upp mot örat. Svårt att svälja, allmänpåverkad, feber och svårigheter att öppna munnen, grötigt tal.
176
Vad är det för status vid en peritonsillit?
Peritonsillär abscess: Utanför tonsillen en svullnad av mjuka gommen, svalgtapp förskjuten mot motsatta sidan, ensidig rodnad peritonsillärt, trismus (svårt att gapa).
Retrofaryngeal abscess: Svullnad under halsmandeln i samband med/efter en tonsillit. Smärta. Grötigt tal. Kan ibland ses med spatel men oftare med spegel. Sällsynt.
177
Nämn några differnetialdiagnoser till peritonsillit
Mononukleos, angina vincenti, epiglottit.
178
Hur behandlas en peritonsillit?
Till ÖNH för incicion. Incision ofta efter provpunktion, debridering samt tömning av den funna abscessen. Upprepas under 1–3 dagar.
Antibiotikabehandling. Förstahandsmedel PcV till vuxna och barn, om allergi Klindamycin 300 mgx3.
Ibuprofen och/eller paracetamol som smärtstillande.
Alltid inläggning av barn och ev av vuxna om allmänpåverkan o/e risk för spridning.
Barn: remiss ÖNH för tonsillektomi efter en peritonsillit. Vuxna remitteras efter andra peritonsilliten.
179
Vad orsakar en tonsillit?
Virus (Adeno, Epstein-Barr virus). Bakteriella ff.a Streptokocker grupp A, även C och G.
180
Vad är det för symptom vid en tonsillit?
Akut insjuknande med svalgsmärtor ofta ut mot käkvinklar, öron samt lymfkörtelförstoring. Samtidiga förkylningstecken hos vuxna talar mer mot viros. Barn har oftare en mer blandad sjukdomsbild. Paronyki, impetigo, scarlatinaliknande exantem eller konstaterade tonsillitfall i omgivningen stärker misstanken på streptokocker.
181
Vad hittar du i status vid en tonsillit?
Rodnade, svullna ofta proppbelagda tonsiller samt palpabla ömmande körtlar i käkvinklar. Eventuell smultrontunga. Impetigo? Paronyki? Scarlatinaliknande utslag? Man kan i svalget inte med blotta ögat avgöra om virus- eller bakterieutlöst.
Komplikationer: Halsböld, otit, pneumoni. Glomerulonefrit och reumatisk feber (feber, artit, hjärtpåverkan – med risk för klaffskador) är ovanliga och innebär kontakt med barn eller infektionsklinik.
182
Hur utreds en misstänkt tonsillit?
Patienter med akuta symtom på ont i halsen utan tecken på virusorsakad ÖLI (snuva, hosta) rekommenderas kontakt med läkare inom 1–2 dygn för bedömning.
* Halsont med samtidig snuva/hosta/ heshet/mun- svalgblåsor, ev. konjunktivit är sannolikt viros. Provtagning behövs inte.
* Halsont utan samtidig snuva/ heshet utreds ang ev tonsillit om 3–4 av följande kriterier föreligger (s.k. Centorkriterier): feber (≥ 38,5), ömmande lymfkörtlar i käkvinklarna, beläggning på tonsillerna (hos barn 3–6 år räcker rodnade och svullna tonsiller), frånvaro av hosta. Vid 3–4 av dessa kriterier uppfyllda rekommenderas att snabbtesta för påvisande av streptococker grupp A.
– Vid endast enstaka av sistnämnda symtom är orsaken troligen virus. Avstå från provtagning liksom antibiotika.
– Vid 3–4 symtom föreligger ev infektion med streptococcer grupp A. Snabbtest! Vid pos utslag erbjud antibiotika, sjukdomstiden förkortas då med 1–2½ dygn. Vid neg test undviks antibiotika ge symtomatisk behandling vb.
– Vid 4 uppfyllda kriterier samt även symtom i närmiljö och/eller paronyki och/eller impetigo och/eller smultrontunga och/eller scarlatinalikt utslag föreligger sannolikt infektion med streptococcer gr A. Ev. snabbtest. Erbjud antibiotikabehandling. Antibiotika verkar ffa på symtomen feber och halsont.
– Hos barn < 3 år är grupp A-streptococker mycket ovanliga. Annan orsak skall övervägas (virus vanligast).
– Hos barn 3-6 år räcker det med rodnade och svullna tonsiller som anledning att snabbtesta.
Snabbtest (Strept-A): I regel hög specificitet och god sensitivitet. Ger otillfredsställande svar särskilt tidigt i förloppet. Kan även bli positivt på avdödade streptococker varför provtagning vid täta recidiv är mindre tillförlitligt. Påvisar heller inte Strept C och G eller Fusobacterium necrophorum.
CRP: tillför inget i diagnostiken. Ev. Monospot/ALAT övervägs om > 5 dagars anamnes (monospot positivt först efter 5–7 dagars sjukdom).
Symtom och fynd som kan indikera allvarlig sjukdom hos patienter med eller utan halsont: uttalad allmänpåverkan och konfusion (invasiv sjukdom), andningssvårigheter epiglottit), svårigheter att svälja saliven (epiglottit), ensidig halssmärta (peritonsillit, retro/parafaryneal abcess), svår halssmärta med normalt halsstatus (peritonsillit, retro/parafaryneal abcess, epiglottit), svårigheter att gapa (peritonsillit, retro/parafaryneal abcess), mycket svår smärta på hals, bål eller extremiteter (fasceit), buksymtom: diarré och kräkningar(toxinpåverkan av GAS), membraner på och utanför tonsillerna (difteri).
183
Vad är behandlingen vid tonsillit?
Vid virus etiologi, ingen specifik behandling- smärtstillande Alvedon, eventuellt NSAID och gurgelvatten Xylocain. Vid streptokockbetingad tonsillit ges PcV 12,5 mg/kg kroppsvikt x 3 i 10 dagar. Vuxna 0,8-1,0 gram x 3. Vid pc-allergi Klindamycin eller Erytromycin. Vid terapisvikt Klindamycin (eller Cefadroxil) överväg mononukleosdiagnos.
Allmänpåverkade patienter till sjukhus.
Vid terapisvikt ompröva diagnosen.
Smittfrihet normalt 2 dygn efter påbörjad behandling.
184
Vad är några orsaker till hematuri?
Hematuri kan ha många orsaker och behöver nödvändigtvis inte komma från urinvägarna. Fyndet är vanligt hos kvinnor i anslutning till menstruationer, vid sår runt uretraöppningen eller vid vaginal och rektalblödningar. Noteras också som en fysiologisk effekt i samband med fysisk aktivitet. Från urinvägarna kan blodet komma från uretralesioner i samband kateterisering, prostataförstoring, cystiter, blåsstenar, njur- och uretärstenar, glomerulonefrit, pyelonefrit, tuberkulos samt vid maligna förändringar i njurar, blåsa och prostata. Dessutom vanligt vid farmakologisk behandling med NSAID, ASA, Waran och andra antikoagulantia.
185
Hur utreds hematuri?
Makroskopisk hematuri skall alltid utredas med CT-urografi eller ultraljud av urinvägar, samt cystoskopi och -cytologi. Viktigt med snabb utredning. Hos män även prostatapalpation och PSA. Makroskopisk hematuri skall betraktas som malignitet till dess motsatsen är bevisad! I samband med UVI – kontroll efter behandlingen.
Mikroskopisk hematuri: Patienter med hematuri och samtidiga urinvägssymtom (exkl. UVI som behandlas – kontrolleras) bör utredas med cystoskopi och CT-urografi. Asymtomatisk mikroskopisk hematuri = ej utredning.
Det finns ej medicinska skäl att screeningtesta vuxna för mikrohematuri!
Mikroskopisk hematuri + proteinuri av oförklarlig anledning leder till misstanke om nefrit, och föranleder utredning.
186
Hur behandlas hemorrojder
Reglering av tarmfunktionen, ordinera bulkmedel t.ex. sterkuliagummi. Vid besvär i form av blödning eller smärta:
Akut trombotiserad hemorrojd: Mycket smärtsamt. Behandlas genom omläggning med kompresser indränkta med alsollösning och smärtstillande salva/gel (lidokain 5%). Sängläge med högläge av stjärten. Fibrosering sker i trombosmassan och ger som regel inte besvär i efterförloppet- men tar 2-3 veckor. Ej operativ åtgärd annat än i undantagsfall; incision ger ökad risk för blödning, kan öka besvären och förkortar inte läkningstiden. (däremot incision om analhematom).
Yttre besvärande hemorrojder: Salva med kombination av glukokortikoider + lokalanestetika risk för dermatit- hudatrofi om långvarig behandling. Behandling max tre veckor per behandlingsomgång med salva eller supp. med steroid gr I.
Inre hemorrojder: Supp. med kombination av glukokortikoider + lokal-anestetika.
Recidiverande/långdragna besvär remiss kirurgi.
187
Vad är orsaken till Henoch-Schönleins purpura?
Immunologiska mekanismer utlöser processen t. ex. efter en förkylning. Vanligaste vaskuliten hos barn.
188
Vad är det för symptom vid en Henoch-Schönleins purpura?
Vanligen ett par veckor efter ÖLI, vanligare på höst/vintern. Barn ffa i 3-10 år åldern. Purpura, ofta palpabel, kan även ha inslag av petekier (ffa på nedre extremiteter).
Ingen trombocytopeni eller koagulopati. Artrit eller artralgi (ca 80%). Buksmärta (ca 60%), risk för invagination. Njurpåverkan (hematuri, proteinuri). Ca 35% har glomerulonefrit vid sjukdomsdebut, uppkommer oftast inom 4–6 veckor. Njurengagemang är vanligare hos äldre barn och vid mer långdragna utslag inkl. buksmärta.
189
Hur utreds en Henoch-Schönleins purpura?
Klinisk diagnos efter uteslutande av diffdiagnoser. Ffa utesluta låga trombocyter och annan koagulopati. Autoantikroppar kan diffa mot annan vaskulit. Urinanalys ffa för att utvärdera njurengagemang.
SR, CRP, blodstatus med diff., PK-INR, APT-tid, elektrolyter, kreatinin/ cystatin C, urea, urinsticka, U-albumin/kreatinin, Strep A, (ev. svalgodling), blodtryck.
Remittera till barnläkare för diagnos och uppföljning. Barn med endast utslag kan följas i öppenvård. Vid buksmärtor och/eller njurpåverkan skall barnet läggas in på barnklinik.
Urinsticka, U alb/krea kvot ska kontrolleras efter 1, 2, 3, 4, 8, 12 veckor samt vid 6 månader. vid okomplicerat förlopp utan njurengagemang vid debut.
190
Nämn några differentialdiagnoser till Henoch-Schönleins purpura
ITP (immunmedierad trombocytopen purpura – låga trombocyter), infektioner med vaskulit, meningokockinfektion, urtikaria med vaskulit, blodmalignitet/leukemi, läkemedelsutlöst vaskulit, trauma/ misshandel, purpura fulminans, HUS.
191
Hur behandlas Henoch-Schönleins purpura?
Symtomatiskt, smärtlindring. Paracetamol, NSAID (kontraindicerat vid aktiv blödning). Spontan förbättring hos de flesta barn, ibland recidiv. Barn med svår buksmärta respektive måttlig till svår njurpåverkan kan vara aktuella för annan behandling (tex kortison resp. ACE hämmare) via barnklinik.
192
Hur ska heshet mer än 3 veckor hos vuxen handläggas?
Remiss till ÖNH för stämbandsinspektion och utredning för ev larnxcancer
193
Hur behandlas hicka?
I regel slutar hickan av sig själv men man kan prova att hålla andan, andas i påse, alternativt dricka ett glas kallt vatten (dricka ifrån kanten som vetter ifrån sig själv – ”upp och ner”), massera främre delen av mjuka gommen liksom bakre svalgväggen med spatel, alternativt massera nervus frenicus (1-2 cm under käkvinkeln 5-10 sek, sedan byta sida, återupprepas efter någon minut).
I läkemedelsväg kan T Primperan 10 mg, 1 x 1-3 provas. En del har lyckats med T Adalat 10 mg x 1-2 x 3. Sammantaget -det finns ingen riktigt bra behandling. Om långvarig hicka remiss till ÖNH-klinik för bedömning.
194
Vad är definitionen på hjärnskakning?
Kortvarig medvetslöshet och/eller minneslucka direkt efter skalltrauma.
195
Vad är det för symptom vid hjärnskakning?
Tonusförlust vid traumat, i regel följt av kortvarig medvetslöshet. Efter uppvaknandet kan allmänsymtom som illamående, kräkning, huvudvärk, förvirring och amnesi förekomma. Om krampanfall efter traumat innebär detta en ökad risk för intracerebral blödning.
196
Vad är det för differentialdiagnoser till hjärnskakning?
Epiduralhematom, subaraknoidalblödning, subduralhematom.
197
Hur är behandlingen vid hjärnskakning?
I det akuta skedet fria luftvägar, enklare neurologstatus, frakturmisstanke? Patient över 6 år utan varningssymtom och som genomgått CT med normalfynd kan som regel skickas hem enligt ovan. Efter utredning ev. analgetika men inte ASA eller annat NSAID med tanke på blödningsrisk. Primärt vila, senare viktigt att komma i gång. Undvik närmaste dagarna-veckan fysisk/ psykisk ansträngning/ idrott, alkohol och aktiviteter som kräver hög koncentration längre tid, t.ex. datorarbete.
198
Hur handläggs en hjärtinfarkt?
Vid typiska symptom, aktuell anamnes förenlig med hjärtinfarkt, ev. med konstaterade EKG förändringar eller förhöjt Troponin, akut ambulanstransport till medicinklinik.
Viktigt att patienten är smärtstillad.
Sittande patient får syrgas på grimma 2-4 l/min.
Nitroglycerin i form av Glytrin spray 1-2 puffar om blodtrycket är över 100 mmHg.
ASA 500 mg i brustablett om ej allergisk eller står på Waran.
Morfin i.v. i små doser (som kan upprepas) 1-2,5 mg i.v. tills patienten är smärtfri.
Om inkompensationsbild ge Furosemid i.v. 40 mg som kan upprepas.
199
Vad är orsaken till hyperglykemi?
Diabetes mellitus, vid debut av typ 1 diabetes eller vid otillräcklig insulinbehandling. Påverkan inte direkt kopplad till P-Glukosvärdet. Nydebuterad diabetes mellitus typ I på barn kan utvecklas fort. Äldre med långvarig diabetessjukdom kan ha höga glukosvärden utan större påverkan.
200
Vad är det för symptom på hyperglykemi?
Initialt trötthet, törst, ökande urinmängder och ev. synrubbningar. Vid ketoacidos tillkommer symtom som: slöhet, buksmärta, illamående, kräkning, konfusion, kramper och chock.
201
Vad hittas i status vid hyperglykemi?
Potentiellt livshotande tillstånd vid ketoacidos. Acetondoft och ketoner i urinen. Vid progredierande acidos takykardi, perifert kall, Kussmauls andning. Medvetandesänkning eller förvirring. Ev. samtidiga infektionstecken (pat kan vara normo- eller hypoterm trots infektion) som utlösande faktor till ketoacidos.
202
Vad ingår i utredning av hyperglykemi?
Påverkad patient med ambulans till sjukhus. Provtagning blodgas (venös alt arteriell), Blod, elektrolystatus, b-glukos samt infektionsprover. Helst B-ketoner som kan följas under behandling, om ej tillgång U-sticka (U-ketoner). Överväg tyroideaprover, amylas, HbA1c.
Ofta hyponatremi som korrigeras då hyperglykemin korrigeras. Kalium följs nogsamt under behandling då risk för hypokalemi när acidosen korrigeras.
203
Hur behandlas en diabetes ketoacidos?
Snabb vätsketillförsel viktigast! Syrgas vid behov. På sjukhus insättning av insulininfusion 0.1E/h/kg kroppsvikt med täta kontroller av elektrolytstatus, vätskestatus, B-glukos och B-ketoner. Beakta eventuell samtidig infektion (ge antibiotika), samtidig alkoholmissbruk (tillför inj. B1-vitamin) och ev behov av trombosprofylax. Opåverkad patient 4-12 enheter snabbverkande insulin som kan behöva upprepas.
204
Vad orsakar en hyperkalcemi?
Hyperparatyroidism, malignitet, tiazider, litium, vitamin D-intox, sarkoidos, immobilisering, hypertyreos, familjära former.
205
Vad är symptomen på hyperkalcemi?
Trött, depression, njursten, värk, förstoppning, polyuri, muskelsvaghet. Ofta mkt höga värden om symtom.
206
Hur utreds hyperkalcemi?
Kalciumvärdet måste relateras till aktuellt albuminvärde. Sök grundorsak.
207
Hur behandlas hyperkalcemi?
Efter grundorsak. Sätt i tillämpliga fall ut kalciumtillskott och D-vitamin. Om S-Ca >3,50, samt Joniserat P-Ca>1,30, allmänpåverkad och dehydrerad pat remitteras akut till medicinklinik kräver intensivvård. Vid hyperkalcemisk kris alltid dehydrerad patient och dropp i form av nariumkloridlösning eller Ringeracetat igångsätts snarast.
208
Vad är definitionen på hyperkalemi?
S-Kalium över 5,6 mmol/l, allvarliga symtom i regel över 6,5 mmol/l (värden varierar mellan olika laboratorier).
209
Vad är orsaken till hyperkalemi?
Njurinsufficiens, läkemedel (kaliumtillskott, kaliumsparande diuretika, ACE-hämmare, ARB, icke selektiva betablockerare NSAID), intorkning, katabola tillstånd, muskelskador, hastigt utsatt steroidbehandling, digitalisintox är andra orsaker till hyperkalemi. Om opåverkad patient är det inte ovanligt med hemolys i provet eller stas vid provtagningen.
210
Vad hittar du för symptom vid hyperkalemi?
I regel symtomlös. Vid högre värden (ca 6,5) trötthet, muskelsvaghet, parestesier, svaga senreflexer. Vid kaliumvärde mot 7 mmol/l konfusion, arytmier (bradykardi, ledningshinder risk för lågfrekvent ventrikelflimmer och asystoli).
211
Hur ska du utreda en hyperkalemi?
Om opåverkad patient ny provtagning utan stas! Om fortsatt förhöjt mot 6,5 mmol/l akut remiss till medicinklinik. EKG kan visa höga spetsiga T-vågor, förlängd QRS- och P-R tid.
212
Hur behandlas hyperkalemi?
Genomgång av medicinering. Vid höga värden inneliggande med övervakning. Ev. bikarbonat i.v. Om arytmier kan kalcium behöva ges i.v. alt adrenalin (obs ej kalcium om pat står på digitalis).
213
Vad är vanligaste orsaken till hypoglykemi?
Som regel en överbehandling av tablett- eller insulinbehandlad diabetes mellitus. Vanligtvis symtom när P-glukos <3.5 mmol/l. Dock individuell variation.
214
Vad är det för symptom vid hypoglykemi?
Initialt hungerkänsla, svettningar, darrningar, irritabilitet, dubbelseende, huvudvärk, illamående, parestesier för att senare utveckla förvirring, medvetslöshet, fokala neurologiska bortfall och eventuellt krampanfall. Koma.
215
Hur är behandlingen vid hypoglykemi?
Vaken patient: Druvsockertabletter, juice, mjölk som återupprepas.
Ej vaken patient: Injicera 30 % glukoslösning 30-50 ml i.v. Alternativt inj Glukagon 0,5-1 mg s.c eller i.m. Glukagoninjektion som följs upp med glukos. Tänk på att hypoglykemierna efter peroral antidiabetika kan vara långvariga och kräva sjukhusvård. Har man inte möjlighet att omgående mäta P-Glukos på medvetandesänkt diabetiker är det bättre att ge glukos än att avvakta.
Om patienten inte återfår medvetande efter 10 min alternativt efter att B-glukos stigit till rimlig nivå (> 6 mmol/l) bör annan orsak till medvetslöshet eftersökas.
216
Vad är hypokalemi?
S-Kalium <3,6 mmol/l.
217
Nämn några orsaker till hypokalemi
Akut: Diuretika, diarré, kräkningar. Kroniskt: I regel diuretikabehandling (ffa furosemid och tiazider). Förekommer också vid celiaki, anorexi, laxantiaöverkonsumtion, kortisonterapi-Cushing, hyperaldosteronism. Även efter hög konsumtion av lakrits.
218
Vad är det för symptom vid hypokalmi?
Värden mellan 3,0- 3,6 innebär som regel en påverkad patient. Mellan 2,5- 3,0 trötthet, muskelsvaghet -framför allt i ben, muskelsmärtor, hyporeflexi, obstipation- ileus. EKG kan visa ST-sänkning, T-våg sänkt eller inverterad, förlängd QT-tid och ev. tillkomst av U-våg. Men även arytmier alltifrån VES till kammarflimmer- ökad risk om samtidig digitalisbehandling.
219
Hur behandlas hypokalemi?
Grundregel vid patologiskt prov: Ta om provet. Om opåverkad patient fortsatt utredning dagtid, men om S-K under 3,0 ge kaliumsubstitution i form av kaliumklorid eller kaliumcitrat. Vid diuretikabehandling kontrolleras framför allt denna. Vid hypokalemi ofta samtidig magnesiumbrist. Påverkad patient alltid akut in till medicinklinik.
220
Hur utreds barn med hälta?
Status och anamnes är avgörande för fortsättningen. Coxitis simplex är den vanligaste orsaken till plötslig hälta hos förskolebarn, ofta har barnet nyligen haft ÖLI. Ökad mängd vätska i höftleden kan ses på ultraljud. Rtg höftled görs för att utesluta andra orsaker till hältan som Perthes och epifysiolys. Temp, CRP för att diffa mot infektioner i led och skelett. I regel går besvären över på cirka en vecka, vid längre tids besvär vidare utredning. Septisk artrit, osteomyelit ska uteslutas. Aktiv ledinflammation, symtom från flera organ kan tala för reumatologisk sjukdom. Malignitet är ovanligt. Ett barn som vaknar nattetid av smärta är en varningssignal. Frikostigt med provtagning CRP, blodstatus, diff. Röntgen vid påtaglig palpationsömhet, rörelseinskränkning, smärta nattetid.
221
Vad finns det för orsaker till ileus?
Mekanisk ileus: P.g.a. adherenser (i regel efter tidigare operationer), föda (t.ex. otuggade apelsiner), stenoseringar (t.ex. efter strålning eller flera divertikuliter), vaskulära orsaker (mesenterialkärlsocklusion), bråck, gallstensileus, volvolus, tumörer. Paralytisk ileus (bristande neuromuskulär aktivitet i tarmen): Postoperativt, antikolinergika i större doser, inflammations- och smärttillstånd i buken (inkl. stensmärtor). Invagination: Fr.a. hos barn under 2 års ålder.
222
Vad ses för symptom vid ileus?
Buksmärtor i intervaller, kräkningar (om lågt hinder även fekala), meteorism. Upphörd gasavgång, livliga metalliskt klingande tarmljud initialt. Om inte hindret löses/opereras övergår tillståndet till ökad allmänpåverkan, med dehydrering och chockbild peritonit och sepsis. Invagination: Intervallsmärtor, kräkningar, ofta blod rektalt. Invaginationen kan vara palpabel.
223
Hur handläggs ileus?
Akutremiss till kirurg. Invagination hos små barn löses i första hand med kontraströntgen med reponeringsförsök av tarmen. Detta efter smärtstillning alternativt operativt, fr.a. om allmänpåverkan.
224
Vad är orsaken till svinkoppor?
Staph. Aureus (90 % av fallen) och/eller betahemolytiska streptokocker gr A. Vid bullös impetigo alltid stafylokocker. Smittar via direktkontakt.
225
Vad ses i status av svinkoppor?
Välavgränsade områden med vesikler samt tjocka, lite smetiga, honungsgula krustor på rodnad botten. Ofta i ansikte, runt mun och näsa, i hårbotten eller på händer. Ofta satellitlesioner.
226
Hur behandlas svinkoppor?
Informera om smittsamhet mellan syskon och kamrater. Byt handduk och örngott dagligen.
Lokalbehandling: Krustor avlägsnas genom baddning med tvål och vatten alt Klorhexidinlösning. Därefter påstryks ev. kräm i form av lokalt antibiotika i form av retapabamulin eller väteperoxid. Vid utbredda förändringar, regionala adeniter liksom vid feber ges flukloxacillin alt. cefalosporin peroralt, i andra hand klindamycin som även ges vid pc- allergi. 1 veckas behandling är tillräcklig. Om odling visar växt av streptokocker gr A kan PcV användas – erytromycin vid pc- allergi.
Egenvård: Tvätta dina och barnets händer ofta. Använd engångstvättlappar. Ej samma handduk till alla familjemedlemmar. Klipp naglar korta på barnet, undvik att peta i sår eller i näsan. Täck såren med förband om möjligt (använd engångshandskar). Byt örngott, handdukar och kläder dagligen – tvätta vid så hög temperatur som möjligt. Rengör leksaker dagligen – undvik tygdjur. Rengör dörrhandtag och bordsytor dagligen samt andra områden som berörs ofta. Var hemma från dagis till såren torkat ut och sårskorporna fallit av.
227
Vad är orsaken till irit?
Vanligast hos vuxna är idiopatisk form följt av HLA-B27-associerad, mindre vanligt infektiös. Övrig etiologi kan vara inflammatorisk tarmsjukdom (Mb Crohn, ulcerös kolit), Mb Bechterew, Reiters syndrom, psoriasisartrit, herpes zoster, RA (juvenil), sarkoidos, MS, borrelios.
228
Vad är det för symptom vid irit?
Värkande rött öga med kraftig ljuskänslighet, ökat tårflöde och dimsyn är dominerande symtom. Oftast endast ena ögat drabbat. Inte sällan måttlig synnedsättning.
229
Vad hittar du i status vid en irit?
Vid undersökning noteras perikorneal (ciliär) rodnad och mios. Sent i förloppet kan pupillen ses oregelbunden och ljusstel pga sammanväxningar mellan pupillkanten och linsen – synekier. Vid undersökning med spaltlampa ses ljusväg och celler i främre kammaren och ibland även precipitat på kornealendotelet. Vid belysning i det friska ögat får patienten ofta värk i det sjuka ögat p.g.a. iriskontraktion.
230
Hur handläggs en irit?
Akut remiss till ögonklinik/ögonläkare. Viktigt att snabbt påbörja behandling, inte minst med pupillvidgande medel för att förhindra synekier. Ofta recidiverar iriter regelbundet och om patienten haft iriter förut och väl känner igen symtomen, kan behandling för det akuta skovet initieras i primärvården och sedan följas upp av ögonläkare. Lämplig behandling är steroiddroppar 6-8 ggr dagligen samt Cyclopentolat (Cyclogyl) x 3. Utredning om ev. bakomliggande systemsjukdom vid misstanke.
231
Vad är orsaken till karpaltunnelsyndrom?
Inklämning av n. medianus i karpaltunneln. Hormonell påverkan som graviditet, p-piller, Handledstrauma inkl vibrerande verktyg, RA, ganglier, synovit, diabetes.
232
Vad är symptomen vid karpaltunnelsyndrom?
Kardinalsymtom är nattliga smärtor/sovande hand. Ffa medianusinnerverade delen således volart dig l t.o.m. halva dig IV. Tilltagande sensibilitetsnedsättningar och minskad kraft. Handaktivitet som att gå upp och skaka handen brukar lindra.
233
Vad finns i status vid karpaltunnelsyndrom?
Perkussion av nerven ger ibland utstrålande sensationer (Tinells tecken). Provokationstest med maximal handledsflektion under 1 minut framkallar i regel symtomen (Phalens test). Senare tenarmuskelhypotrofi och nedsatt styrka i tummens palmarabduktion är sena tecken (tum/pekfingergreppet).
234
Hur behandlas karpaltunnelsyndrom?
Lindriga symtom behandlas med handledsskena (neutralläge) ff.a nattetid om besvär dagtid – dygnet om. NSAID kan provas men tveksam effekt. Vid utebliven förbättring liksom vid muskelhypotrofi operation – goda operationsresultat. Karpaltunnelsyndrom under graviditet (ödem) brukar ge sig fort efter partus.
235
Vad är en keratit?
Avgränsad, unilateral infektion på kornean.
236
Vad är orsakar en keratit?
Bakteriell infektion i hornhinnan. Predisponerande faktorer är kontaktlinsanvändande, trauma, korneakirurgi, immunosuppression. Vanl S. Aureus, streptokocker, Moraxella, Serratia eller Pseudomonas (helt dominerande agens hos kontaktlinsbärare).
Virus (vanligaste och allvarligaste är Herpes Simplex).
Svamp (ffa hos kontaktlinsbärare, patienter med kronisk ytsjukdom samt immunosupprimerade).
237
Vad är symptomen vid en keratit?
Oftast ensidigt. Rodnad, skav, värk, ljuskänslighet, ev. pus, nedsatt syn och ökat tårflöde.
238
Vad finner du i status vid keratit?
Perikorneal kärlinjektion. Vid bakteriell orsak ofta tjockt och varigt sekret. Lokaliserad korneal grumling som regel färgbar med fluorescein. Vid bakteriell keratit kan man oftast se ett kornealt infiltrat, ibland med blotta ögat. Celler och ljusväg i främre kammaren. Herpes simplexkeratit känns igen på den typiska ”dendritika” lesionen – en ytlig, förgrenad epiteldefekt som tydligt tar färg med fluorescein. Ses oftast endast med kornealmikroskop.
239
Hur behandlas en keratit?
Vid misstanke på keratit skall patienten remitteras akut till ögonklinik. Pseudomonas är en aggressiv infektion som obehandlad kan smälta ned kornea på mindre än 24 timmar. Även bakteriella keratiter av annan genes kan ge synskadande ärr i hornhinnan om inte infektionen snabbt och adekvat behandlas. På ögonklinik ofta behandling med flera olika topikala antibiotika för att täcka hela bakteriespektrumet efter att odling tagits. Herpes simplexkeratit skall behandlas med aciklovirsalva. Per oral behandling behövs vanligen inte utan ges ffa vid samtidig uveit orsakad av HSV, djupare engagemang, synhotande lesion eller täta recidiv. Terapin inriktas av ögonläkare mot misstänkt agens.
240
Vad är symptomen vid kikhosta?
Initialt som förkylning med rethosta. Övergår till svår rethosta under upp till 6 veckor, värst nattetid. Hostattacker med kikningar där barn kan ”kikna”, tappa andan och bli cyanotiska i ansiktet. Spädbarn kan få andningsuppehåll. Inte ovanligt med kräkningar ihop med hostattackerna. Hög feber antyder komplikation.
Smittsamhet: Mycket smittsamt. Högst smittsamhet under förkylningsstadiet de första veckorna men även under hostattackerna. Vaccination ger immunitet ca 6-7 år efter senaste vaccindos och genomgången infektion ca 15 år.
Komplikationer: Pneumoni, otit. Kikhosta är en allvarlig sjukdom för barn < 1 år och barn med annan kronisk sjukdom. Dödsfall förekommer.
241
Hur ställs diagnosen kikhosta?
Klinisk diagnos som bekräftas med PCR från nasofarynxaspirat. Personer med karakteristiska symtom eller långdragen hosta samt personer som har hosta och varit i kontakt med någon med bekräftad kikhosta bör provtas.
242
Hur behandlas kikhosta?
I de flesta fall ingen behandling. Högläge. Spädbarn med kikhosta bör observeras på sjukhus.
Erytromycin minskar smittsamheten, men påverkar inte symtomen om inte behandling ges innan kikningarna debuterat. Erytromycin bör ges förebyggande till barn <6 månader som utsatts för smitta. Barn 6–12 månader bör få behandling vid begynnande symtom, och även äldre barn samt vuxna med kikhosta som har kontakt med spädbarn bör behandlas.
243
Hur behandlas en klamydiainfektion?
Kostnadsfri, i första hand tetracykliner i form av doxycyklin, alternativt erytromycin. På många ställen används istället azitromycin för bättre compliance då detta preparat ges i engångsdos. Gravida kvinnor behandlas med amoxicillin.
Klamydiakonjunktivit behandlas med peroral antibiotika.
244
Hur ska en klamydiainfektion följas upp?
Anmälan enligt Smittskyddslagen, blankett 40018, till smittskyddsläkaren. Anmälande läkare (eller enligt lokala rutiner) tar ansvar för partnerspårning, undersökning och behandling. Kontrollprov rekommenderas fyra veckor efter behandling.
245
Vad finns det för orsaker till knuta på halsen?
Infektiös genes: Ofta snabb debut i anslutning till övre luftvägsinfektion, vanligt hos barn. Atypiska mycobakterier.
Malignitet: Oftast tillväxande resistens under en längre tid (månader). T.ex. lymfom eller metastas från huvud- halsområdet eller lungor.
Missbildning eller medfödd förändring: Knuta som funnits i många år talar för detta. Halscysta vanligast hos barn men kan debutera så sent som i 18-20 årsåldern.
Övrigt: Struma, kroniska lymfadeniter, lipom, aterom, abscesser, tyreoideatumörer, tyreoidit, lymfangiom, dermoidcysta, hematom efter trauma m.m.
246
Hur ska en knöl på halsen utredas?
Anamnes, palpation där konsistens, rörlighet samt ömhet eller icke ömhet noteras. Akuta lymfkörtlar är oftast ömma, elastiska och rörliga, malignitet oftast hård, oöm, ej ruckbar. ÖNH-status, thyroidea, övriga stora lymfkörtelstationer. Hos barn vanligt och avvakta tills infektion avklingar och svullna lymfkörlar minskar, ompalpation efter 1-2 veckor.
Enligt cancercentrum standardiserat vårdförlopp för huvud och halscancer skall nytillkommen förstorad lymfkörtel eller knöl på halsen som inte varierar i storlek remitteras till ÖNH med mottaganade samma dag för vidare utredning med finnålspunktion mm.
247
Vad är definitionen på ett kompartmentsyndrom?
Ökat vävnadstryck inom ett anatomiskt rum, s.k. ”kompartment”, oftast en muskelloge.
248
Vad är orsaken till ett kompartmentsyndrom?
Ökad volym inom något kompartment, p.g.a. färskt trauma med blödning, svullnad, muskelhypertrofi p.g.a. kraftig fysisk aktivitet eller tryck från utsidan av t.ex. cirkulärt gips. Detta leder till minskat blodflöde till området. Anatomiska förhållanden, trånga kompartments, predisponerar. Vid kroniskt kompartmentsyndrom dominerar troligen kombinationen av långvarig fysisk aktivitet och anatomiska förhållanden som orsak. Även hypotoni i vävnaden efter skada, medvetslöshet/intoxikationer kan framkalla kompartmentsyndrom.
249
Vad är symptomen vid kompartmentsyndrom?
Akut kompartmentsyndrom: Kraftig smärta, ofta utan synligt trauma. Vanligaste lokalisering: Underbenets muskelloger, mer sällan fotled, underarm eller lår. Kroniskt kompartmentsyndrom: Uppträder successivt och är ofta mer diffus och svårtolkad i symtombilden.
250
Hur behandlas ett kompartmentsyndrom?
Avlägsna eventuella cirkulära gips direkt. Akuta fall remitteras vid misstanke för direkt omhändertagande på sjukhus. Operativ behandling med öppnande av aktuell muskelloge för att ”släppa på trycket” kan rädda vävnaden från bestående skador. Kroniska fall kan ibland behandlas genom träningskorrektion.
251
Vad är en konjuktivit?
Inflammation av ögats bindhinna.
252
Vad är symptom och status vid en konjuktivit?
Allergisk konjunktivit är oftast bilateral och karaktäriseras av klåda, rodnad, skavkänsla och tårflöde. ”Kullerstensliknande” hyperemiska upphöjningar på insidan av ögonlocken. Ev. kemos.
Kontaktlinsbärare kan uppvisa en särskild form av allergisk konjunktivit. Av okänd anledning, ofta efter överdrivet linsbärande eller hos linsbärare med nedsatt tårfilmsfunktion, kan det utvecklas en långdragen typ 4-allergisk reaktion; så kallad Giant Papillary Conjunctivitis (GPC). Denna kännetecknas av kraftigt förstorade papiller i tarsala konjunktiva, ffa i övre ögonlocket. Detta leder till bristande lins-komfort med skav och obehag vid linsbärande, men inte så mycket besvär annars.
Viruskonjunktivit är ofta initialt ensidig – sedan i regel engageras också det andra ögat och ger ofta mer uttalad skav och rodnad, ibland synpåverkan ffa i form av ljuskänslighet. Konjunktival injektion. Vattnig sekretion vanligast (men kan även vara kladdig). Ögonlockssvullnad. Ev. kemos. Ofta i samband med ÖLI. Duration 2–4 veckor. Vid korneal påverkan och synnedsättning remiss till ögonläkare för fortsatt handläggning.
Bakteriell konjunktivit är ofta initialt ensidig – sedan engageras i regel också det andra ögat och ger en uttalad rodnad (mest uttalad perifert; ej limbusnära) liksom på insidan av ögonlock.
Även varig sekretion. Smitta genom direktkontakt. Igenklibbade ögonlock på mornarna. Insidan av ögonlocken med ”knottrigt” utseende; endera bleka runda prickar eller ”kullerstensliknande” hyperemiska upphöjningar. Ev. kemos.
Klamydiakonjunktivit ger oftast ganska rejäl rodnad, men ingen påtaglig varig sekretion. Misstänk vid terapisvikt och papiller hos sexuellt aktiv person. Ofta knottrigt, ”kullerstensliknande” utseende av tarsala konjunktiva och kan misstolkas som allergisk konjunktivit. Ev. kemos. Vid misstanke om Klamydiakonjunktivit: skyndsam remiss till ögonläkare vidare handläggning och provtagning/odling med konjunktivalskrap. Man måste skrapa rejält med klamydiaprovtagningspinne. Bedöva först. Odling tar tre dagar PCR-prov snabbare. Patienter med klamydiakonjunktivit är ofta symtomlösa bärare av genital klamydia – skall remitteras för genital provtagning och smittspårning. Inkubationstid 1–2 veckor. Barn med klamydiakonjunktivit kan ha blivit smittade via födslovägarna och burit smittan symtomlöst länge.
253
Hur utreds en konjunktivit?
Om kontaktlins-patient färgning för att utesluta keratit – inte ovanligt med pseudomonas (kan smälta ner kornea på cirka ett dygn). Vid misstanke på klamydakonjunktivit remiss till ögonläkare för odling med skrapning under ögonlocket och per oral behandling.
254
Hur behandlas en konjunktivit?
Allergisk konjunktivit: Lokal behandling med mastcellstabiliserande natriumkromoglikat. Vid bristande effekt väljes antihistaminika eventuellt i kombination med peroralt antihistamin. GPC behandlas med linsvila och långvarig behandling – flera månader – med lokala antihistamindroppar.
Viruskonjunktivit: Kausal behandling saknas, men tårsubstitut kan vara av värde i symtomlindrande syfte.
Bakteriell konjunktivit: Initialt ingen antibiotikabehandling. Flertalet akuta infektiösa konjunktiviter läker utan antibiotikabehandling. Vid måttliga besvär tvättning ljummet vatten några gånger/dygn. Vid uttalade besvär eller symtom > 5 dagar antibiotikadroppar eller salva. Visus ska vara normalt. Om utebliven förbättring ny undersökning och ev. odling. Rätt diagnos eller resistens mot använt antibiotika? I första hand används fucidinsyra alt. kloramfenikol. Som andrahandsmedel, efter kontakt med ögonläkare: levofloxacin, moxifloxacin ciprofloxacin eller azitromycin. För kontaktlinsbärare övervägs behandling med levofloxacin p.g.a. risk för pseudomonas.
Klamydiakonjunktivit: Peroral behandling med doxycyklin. Barn erytromycin. Lokal antibiotikabehandlingen botar inte. Remiss könspoliklinik för smittspårning. Anmälan till smittskyddsläkare.
255
Vilka är symptomen vid en kornealerosion?
Kan vara intensiv smärta med ökat tårflöde, skavkänsla, ökad ljuskänslighet och blefarospasm.
256
Vad hittar du i status vid kornealerosion?
Efter infärgning med fluorescein, ses erosionen tydligt vid belysning med blått ljus. Uteslut djupare eller genomgripande skada, uteslut främmande kropp.
257
Vad ger en korsbandsskada för symptom?
Främre korsbandsskada ger akut symtom av smärta och en känsla av ”att något gick sönder”, knät svullnar snabbt (inom 6 timmar = stor sannolikhet för korsbandsskada). Pat har känsla av att knät viker sig, är instabilt. Pat har svårt att gå nedför trappa p.g.a. instabiliteten. (Om endast svårighet att gå uppför är detta prognostiskt bra). Bakre korsbandsskada ger mindre symtom och mindre svullnad.
258
Vilka är de typiska orsakerna till korsbandsskada?
Främre korsbandet (vanligast) kan typiskt skadas vid hyperextension, vridning av knät förenat med trauma eller ofta helt utan synlig provokation, t.ex. att idrottaren ”fastnat med foten i gräset”. Främre korsbandskada är betydligt vanligare idrottsskada än bakre korsbandsskada och har kraftigare symtom. Bakre korsbandet skadas typiskt vid direktvåld mot proximala tibias framsida, t.ex. utrusande fotbollsmålvakt som träffas på benet. Även varus/valgus våld mot extenderat knä.
Predisponerande faktorer: Korsbandsskada är en vanlig skada inom lagidrotter som handboll och fotboll. Betydligt vanligare hos kvinnor.
259
Vad finner du vanligtvis i status hos en med korsbandsskada?
Knäleden svullen, även efter flera dagar.
Främre korsbandsskada:
Typiskt positivt Lachmans test (tibia provoceras framåt med en hand medan den andra fixerar femur, med knät i 15-20 graders flektion). Positivt test om tibia förflyttas framåt utan tydligt ”stopp”). Oftast positiv främre draglåda. Om hemartros föreligger vid korsbandskada är orsaken med stor sannolikhet främre korsbandskada. Vid bakre korsbandsskada är typiskt bakre draglådatestet positivt. Säkert tecken på bakre korsbandskada är om proximala tibia faller bakåt då pat ligger på rygg med knät i 90° flexion och har musklerna avslappnade. Remittera till sjukhus på misstanke om korsbandsskada.
260
Hur utreds en korsbandsskada?
I akutläget bör punktion utföras för att diagnosticera en ev. hemartros.
Röntgen av knät är standardundersökning vid hemartros eftersom man då fått ett ordentligt våld och har att utesluta skelettskada. MRT kan ge diagnosen i upp till 95 % av alla korsbandsskador, men begränsas av varierande tillgänglighet och kostnad. Artroskopi är fortfarande det bästa sättet att definitivt få diagnos.
261
Hur behandlas en korsbandsskada?
Om knät svullnar snabbt (< 30 min) efter skada är det en allvarlig skada med blödning. Punktera! Fettpärlor i blodet ger misstanke om ledyteskada eller fraktur. I akuta skedet för övrigt sedvanligt omhändertagande på idrottsplatsen (skadeplatsen) med kompression, kyla och avlastning. Hos aktiva yngre idrottare är operativ behandling förstahandsbehandling. Artroskopisk korsbandsrekonstruktion efter en tids rehabilitering, för att låta svullnaden gå ned, stärka muskulaturen och öka rörlighet. För andra än aktiva, yngre idrottare är operation ej givet. Huvudprincipen är muskulär rehabilitering med utvärdering efter 3 – 4 månader.
Korsbandsskador är allvarliga och har ofta för idrottare stora konsekvenser med avbruten idrottskarriär. Ofta artros i efterförloppet. Operation minskar ej risken för artrosutveckling.
Ledytefrakturer utreds med datortomografi och skall opereras snarast.
262
Vad är vanliga orsaker till kräkningar hos spädbarn?
Slutningsfunktionen hos övre magmunnen är ännu inte fullt utvecklad. Kan även ses som ett ospecifikt symtom i samband med infektion som otit eller UVI. Pylorusstenos med kaskadkräkningar liksom födoämnesintolerans är andra orsaker.
263
Hur utreds ett spädbarn med kräkningar?
Status ev. CRP och urinprov. Komplikationer som dehydrering och/ eller avplanande längd/ viktkurva antyder annan orsak och föranleder remiss till barnläkare för utredning.
264
Hur behandlas ett spädbarn med kräkningar?
Barn som växer och ter sig välmående – ingen åtgärd. Små och täta måltider, rapning efter maten, hålla patienten upprätt efter måltid. Alla spädbarn med viktavplaning – viktnedgång eller påverkade utreds av barnspecialist.
265
Hur behandlas en köldskada?
Massera området – men inget tryck! – värm från annan del av kroppen (t.ex. hand i armhåla). Inomhus uppvärmning i vatten (kroppstempererat) ev. värmefläkt. För att förbättra mikrocirkulation ASA, kalciumantagonist eller lågmolekylärt Heparin. Mot smärtan NSAID och/ eller paracetamol med eller utan kodein. Vid djup skada med nekroser övervägs kirurgisk revision.
Efter en köldskada kvarstår under år ökad känslighet för kyla.
266
Vad är orsaken till körtelfeber?
Epstein-Barr virus infektion.
267
Vilka symptom kan du finns hos en med körtelfeber?
Ömmande förstorade lymfkörtlar, hög långvarig feber, halsont, grötigt tal. Lever- och mjältförstoring. Yngre barn oftare asymtomatiska. Halsinfektionen varar ofta i 2-3 veckor, konvalescens allt från veckor till månader.
268
Vad är status hos en med körtelfeber?
Förstorade rodnade tonsiller med gråvita beläggningar. Förstorade lymfkörtlar i hals-nacke men också i axiller- ljumskar. Mjälten kan vara förstorad, ömmande liksom levern.
269
Hur utreds misstänkt körtelfeber?
Monospot snabbtest kan visa positivt resultat efter 1 veckas sjukdom. Serologi säkrare ffa för yngre barn. Leukocytos. Transaminasstegring. Strep A/ odling kan påvisa samtidig bakteriell infektion.
270
Hur behandlas en körtelfeber?
Symtomatisk behandling. Vid stora sväljsvårigheter kan kortare tids sjukhusvård behövas för att ge adekvat vätska och nutrition. Näringsdryck kan provas. Ofta lång konvalescens (flera månaders trötthet). Undvik antibiotika – om inte dubbelinfektion. Undvik framför allt ampicillin, som ger utslag. Viktigt att informera om avhållande från kontaktidrott. En vanlig rekommendation är minst fyra veckor efter insjuknandet. Kan behöva anpassas beroende på idrott och på om tecken till mjältförstoring finns kvar under längre tid.
271
Vad är ljumskbråck?
Bråck som vandrar ner i inguinalkanalen
272
Vad är symptomen vid ljumskbråck?
Uppdrivning i ljumsken, kan vara asymtomatisk. Vanligen tryck/hållkänsla/smärta ner i ljumsken, f.r.a. vid ansträngning. Vid inklämning: Akut smärta i bråcket med ileusbild som kan övergå till peritonit och gangrän – akut in till kirurg.
273
Hur utreds ljumskbråck?
Undersökning med pat. stående ger bättre fyllnad av bråcksäck, framträder bättre om patienten hostar. Palpera inguinalkanalen- hostanslag? Är kanalen vidare än normalt? Många bråck faller helt tillbaka i liggande och därmed mindre risk för inklämning.
Femoralbråck innebär en större risk för inklämning och remitteras alltid för operation. Debutsymtomet kan vara akut smärta vid inklämning – vanligare hos kvinnor. Herniografi eller ultraljud vid oklar diagnos.
274
Hur behandlas ljumskbråck?
Inklämning: Analgetika och muskelrelaxerande i form av morfin och diazepam. Försök att trycka tillbaka bråcket och remittera till kirurg. Irreponibelt bråck innebär akutoperation.
Vid små bråck och äldre patient utan symtom exspektans, ev. bråckband.
275
Vad är den vanliga orsaken till lungemboli?
I regel djup ventrombos där embolier passerar höger hjärthalva till lungan.
Riskfaktorer är tidigare djup ventrombos, långvarig immobilisering (sängläge, längre resor), varicer, venös insufficiens, rökning, hereditet för ventrombos, malignitet, efter trauma/fraktur. Hormonpåverkan via östrogen, p-piller eller graviditet ska ej glömmas. I övrigt var god se ventrombos.
276
Vad är det för symptom vid lungemboli?
Kardinalsymtom är akut dyspné, bild av pleurit-hemoptys samt högerkammarsvikt. Symtomatologin beroende av embolimassans utbredning.
Även hastig försämring i andra sjukdomar (som hjärtsvikt, KOL, postoperativ vård) bör inge en misstanke att patienten drabbats av lungemboli. Oklar bröst- och buksmärta kan vara symtom på lungemboli.
277
Hur utreds en misstänkt lungemboli?
Andningsfrekvens, syrgasmättnad, EKG kan visa ett nytillkommet förmaksflimmer liksom högergrenblock.
Diagnosstöd (enligt Wells) där < 4 poäng innebär låg sannolikhet och > 4 poäng hög sannolikhet för lungemboli:
3 poäng malignitet -behandlad eller pågående- under senaste 6 månaderna.
1,5 poäng immobilisering mer än 3 dagar eller kirurgi senaste månaden.
3 poäng tecken på djup ventrombos.
1,5 poäng pulsfrekvens över 100 slag/min.
1,5 poäng tidigare genomgången djup ventrombos.
1 poäng hempotys.
3 poäng lungemboli sannolikare orsak till besvären.
Utöver denna bedömningsmall bör man ta hänsyn till östrogenbehandling och graviditet.
Lungröntgen kan vara normal. D-dimer används för att utesluta en lungemboli vid låg klinisk misstanke, vid högre misstanke gäller fortsatt utredning med CT.
278
Hur behandlas en med lungemboli?
Fri venväg. Syrgas 5-10 l/minut via näskateter. Om oro ge Morfin 10 mg/ml ½-1 ml intramuskulärt. Omgående transport till medicinklinik. Om möjligt ge lågmolekylärt Heparin före transport.
279
Hur behandlas en med lungödem?
Patienten sittande med syrgas 2-5 l/minut, ev CPAP om tillgängligt. Lätt stas kring överarmar och lår.
Smärtstillande/ångestdämpande i form av morfin i .v. 2,5-5 mg kan upprepas tills effekt.
Inj. Furosemid 40 mg i.v.
Nitroglycerin; glycerylnitrat 1-2 sprayningar under tungan om blodtryck över 100 mm Hg.
280
Vad är lymfangit?
Inflammation i lymfkärl.
281
Vad orsakar en lymfangit?
Akut streptokock- eller stafylokockinfektion med ursprung i infektion distalt om lymfangiten. Infektionen ger upphov till vidgning av lymfkärlet med dilatation av omgivande små blodkärl som följd. De röda strecken som ses på huden är dessa vidgade blodkärl och de utgör inget tecken på ”blodförgiftning” (sepsis).
282
Vad är symptomen vid lymfangit?
Rodnat streck proximalt om infektionen.
Diagnos: Initialt diskreta besvär utöver själva strecken. Så småningom tempstegring och ömmande lokala adeniter.
283
Hur behandlas lymfangit?
Vid lymfangit måste man misstänka att infektionen kan sprida sig och i värsta fall förorsaka en sepsis. Därför antibiotikabehandling – nedan vuxendoser.
– Vid lätt till måttlig lymfangit ge t ex T Kåvepenin 1 g, x3 i 10 dagar. Vid pc allergi klindamycin 300 mg 1×2 i 10 dagar.
– Vid djup sårinfektion ge t ex T Heracillin 500 mg, 2 x 3 i 10 dagar. Vid pc-allergi ge klindamycin.
Frossbrytningar och feber talar för bakteremi/sepsis. Arrangera för venväg-dropp och transport akut till infektionsklinik. Finns möjlighet, prov för blododling och därefter i.v. antibiotika.
