Pre-, pero-, postoperativ vård Flashcards
(74 cards)
Perioperativ vård
Dvs, hela vårdförloppet kring det operativa ingreppet. Och det inkluderar: preoperativ, perooperativ och postoperativ vård
Preoperativ vård
Innan operation
Perooperativ vård
Vård under operation
Postoperativ vård
Vård efter operation
Elektiv operation
En planerad operation.
Fördelen: inviduella riskfaktorer kan identifieras tidigt och patienten hinner förbereda sig inför operation. Tillskillnad från om patienten planeras in akut.
ERP
även kallat ERAS (Enhanced Recovery After Surgery) – Innebär att försöka optimera hela vårdförloppet både pre-, pero-, postoperativt.
För att skrivas ut från sjukhuset krävs det att pat. uppnår kritierna enligt ERP:
>Kan äta fast föda utan att komplettera med infusion
>Är adekvat smärtbehandlad
>Är sjäkvstndigt mobil eller uppnått samma värde innan op
>Pat. vill gå hem
Vad innebär preoperativ vård?
Syftet med preoperativ vård är att skapa bästa förutsättningarna för patienten inför operation och det kan göras genom att:
-Kommunicera informationen till patient så att patienten är förberedd på vad som kommer att hända, och känner sig delaktig.
-Preoperativ bedömning av riskfaktorer är viktigt och att genomföra preoperativa förberedelser.
Vad menas med att en operation kan ses som ett kontrollerat trauma?
En operation kan ses som ett kontrollerat trauma eftersom det skapar en ökad belastning på olika organ. Exempelvis:
-Hudbarriären som är ett viktigt immunologiskt skydd för att förhindra infektioner bryts i samband med en operation men även genom olika infarter som PVK, CVK eller KAD
- Och i samband med en operation så aktiveras patientens immunförsvar och koagulationssystem och en operation innebär även att stresspåslaget för kroppen ökar och det sympatiska nervsystemet aktiveras för att rusta kroppen att möta en krissituation. Det innebär att noradrenalin och adrenalin frisätts, vilket tillexempel ökar hjärtfrekvensen och hjärtats kontraktionsförmåga.
Vilka riskfaktorer finns som påverkar patientens återhämtning?
-Patientens tidigare sjukdomar
-Inviduella faktorer: Ålder
-Typ av operativ ingrepp: Om det är akut så hinner patienten ej att förbereda sig och då hinner man inte identifiera risker.
Vilka påverkningsbara riskfaktorer finns för återhämtningen?
Levnadsvanor: Som rökning, alkohol och fysisk aktivitet.
Vad handlar hälso- och sjukvårdsorganisationen?
Det handlar om att det måste finnas evidensbaserade riktlinjer som följs tillexempel basala hygeinrutiner och alla som jobbar inom vården har ett ansvar att arbeta för att minska risken för komplikationer och vårdskador.
Vad menas med att informationen behöver kommuniceras utifrån ett personcentrerad förhållningssätt?
-Att man utgår från patientens kunskap, vad hon redan vet och att man utgår därifrån.
-Att man använder en professionell tolk istället för en närstående. Speciellt när det är känslig information som ska överlämnas.
-Att man tänker på integriteten: att man exempel väljer en avskild plats.
Varför är olika informationsvägar viktiga?
Eftersom de kompletterar varandra.
-Muntlig information och kommunikation
-Skriftlig ex. broschyrer
-Online information
-Anatomidockor, skriva eller rita.
-Man kan även uppmuntra patienten att ta med sig sina närstående vid informativa samtal
-Våga möta patientens känslor så att hon känner sig hörd och sedd genom att bekräfta hennes oro genom att vara uppmärksam och lyssna aktivt.
Hur går det preoperativa smatalet till för en patient som ska genomgå en elektiv operation?
-Inleda samtalet med frågor från patienten och närstående
-Patienten ska få preoperativ information i god tid före inskrivningsdagen. I det preoperativa samtalet ska det ge information om praktiska förberedelser som hygienrutiner och preoperativ intag av mat och dryck.
-Om oro uppstår, och hur det ska hanteras.
-Ta med egen musik och spelare
-Tolkbeställning
-Hur närstående får besked efter operationen
Hur går det till med en preoperativ bedömning av en anestesiolog?
-Anamnes tas
-En riskbedömning görs, vilket innebär att läkaren försöker identifiera vilken ASA klass patienten tillhör, och det handlar om att ha rätt beredskap inför varje operation. Ju högre ASA klass patienten tillhör, desto större bedöms riskerna med operationen att vara
-Pågående läkemedelsanvändning
-Val av anestesiform
-Premedicinering
-Allergier
Hur går en preoperativ bedömning av cirkulationen till?
-Anamnes ex: om pat. har angina, hjärtsvikt, hypertoni, hjärtrubbningar?
-Aktuell medicinering?
-EKG och röntgen?
-Provtagning: kontroll av Hb och elektrolysstatus
-Behövs blodgruppering? BAS-test, beställning av blod?
Varför är det viktigt att en bedömning av patientens koagulationsförmåga görs?
Eftersom det handlar om att förebygga allvarliga blödningskomplikationer under och efter kirurgiska ingrepp.
-En bedömning behöver göras av patientens koagulationsförmåga:
-exempel om patienten har lätt att få blåmärken eller blöder vid tandborstning
-Blodprover för kontroll av koagulationsstatus
-Och om pat. står på antikoagulation så behöver medicineringen justeras preoperativ.
Hur går det till att göra en preoperativ bedömning av respirationen?
-Anamnes: har patienten KOL, astma, röker patienten?
-En utredning kan göras vid behov med tillexempel lungröntgen och spirometri
Hur går en preoperativ bedömning av vitala organfunktion till av njursjukdomar? och leversjukdomar?
- Anamnes: Tidigare känd njur eller lever sjukdomar?
-Blodprovstagning kan genomföras för att kontrollera exempelvis kreatinin eller levervärden.
-Olika leversjukdomar kan påverka blodets koagulationsförmåga.
Hur går en preoperativ bedömning av vitala organfunktion till av en patient som har diabetes?
När det gäller diabetes så gäller det att man tar regelbundna glukosvärden viktigt att blodsockernivån är stabil preoperativ.
Hur går en preoperativ bedömning av vitala organfunktion till av en patient med malnutrition eller obesitas?
-Viktigt att man tar en aktuell vikt och BMI
-Såväl som malnutrition och fetma utgör det riskfaktorer vid kirurgi som exempelvis försämrad sårläkning.
Vilka är de tre ohälsosamma levnadsvanorna i samabnd med kirurgi?
Rökning: Rökning definieras som daglig rökning oavsett mängd. Även passiv rökning har betydelse.
Alkohol: Gränsern för alkoholmissbruk enligt socialstyrelsen är:
-10 standardglas eller mer per vecka
-4 standardsglas eller mer per drycktillfälle en gång i månaden eller oftare
Fysisk inaktivitet
Varför är det viktigt att identifiera aktuella rök- och alkoholvanor?
Främst så är det två orsaker till varför det är så viktigt att identifiera patientens aktuella rök- och alkoholvanor.
-Första: Flera organfunktoner funkar sämre redan innan operationen, vilket ökar risken för komplikationer som försämrad sårläkning och lunginflammation.
-För det andra: Så är det påverkbara riskfaktorer vilket innebär att organ funktioner förbättras om patineten slutar röka, dricka före och efter operationen, vilket också innebär en minskad risk för komplikationer. -Och att det kan vara motiverande för patienten att sluta
Vilka risker ger rökningen?
Sårkomplikationer:
-Som tillexempel sämre sårläkning och ökad risk för sårinfektion, pga. relativ hypoxi (syrebrist i vävnaderna)
-Och att kolmonoxidet binder till hemoglobiet, tar alltså syrets plats
-Niktotiner ger sympatikuspåslag och det gör att den perifera cirkulationen minskar genom att kärlen drar ihop sig och detta påverkar sårläkningen negativt och ökar risken för olika sårkomplikationer.
Lungkomplikationer:
=Som pneumoni pga. reducerad lungfunktion tillföljd av rökning.
-Försämrad ciliefunktion, lungorna är inte längre skyddade mot mikroorganismer
-Rökning innebär också en ökad risk för inflammation i bronker/brokioler
-Ökad slemproduktion, och postoperativt kan det innebära att svårt att hosta upp det.
-Rekomendation: Rökstop minst 6 veckor före och efter operation, för att minska risken för postoperativa komplikationer.
