Socioemotionell Utveckling

Question 0

Goodness of Fit Model

Answer 0

— Op9mal utveckling om det finns samstämmighet mellan barnets temperament och mammans beteende.
¡ Stora skillnader vad gäller vilket typ av temperament som är adap9vt i olika samhällen (Kina brukar oJa jämföras med USA)
¡ Vad som är adap9vt kan också förändras över 9d… ÷ Skillnader på grund av barnets ålder (t.ex. hög ak9vitet =
frustra9on hos den rik9gt lilla barnet men inte senare)
÷ Vad som anses vara adap9vt idag var kanske inte det förr i 9den (exempel i Kina med förändring över endast 10 år, se nästa bild)

Question 1

Temperament

Answer 1

“Biologically rooted individual differences in behavior tendencies that are present early in life and are relatively stable across various kinds of situations and over the course of time’’ (Bates, 1989).

— Vik9gt aG förstå eJersom temperament mäG i mycket 9dig ålder har visat sig vara relaterat 9ll personlighet i vuxen ålder, akademisk framgång, kogni9v förmåga, och diverse olika beteendeproblem (både
inåtvända och utagerande).
— Gene9sk grund (tvilling- och adop9onsstudier)

Question 2

Temperamentsdrag (Thomas and Chess)

Answer 2

Thomas & Chess klassificering
— Ak9vitetsnivå
— Biologisk rytm
— Distraherbarhet
— Närmande/undvikande inför nyheter — Adapterbarhet
— Uppmärksamhet/uthållighet
— Intensivitet
— Tröskelvärde
— ”Quality of mood” (glad - ledsen)

Question 3

Temperamentsdrag (Mary Rothbart och kollegor)

Answer 3

— Reac&vity = speed, strength and valence (posi9ve or nega9ve)
of an individual’s characteris9c responses to s9mula9on
¡ Approach/withdrawal = tendency to approach, or withdraw from novel situa9ons and novel people
÷ BIS = Behavioral Inhibi9on System ÷ BAS = Behavioral Ac9va9on System
— Self-regula&on = behaviors the individual uses to control their behavioral and emo9onal reac9ons to sources of both posi9ve and nega9ve s9mula9on
¡ ”Efforcul control” = aGen9onal focusing, inhibitory control, perceptual sensi9vity, and low intensity pleasure.

Question 4

Tre temperamentskategorier

Answer 4

— Easy child (40%)
¡ HiGar snabbt en biologisk rytm, vanligtvis glada, anpassar
sig läG

— Difficult child (10 %)
¡ Oregelbunden rytm, svårt med nyheter, många och
intensiva nega9va reak9oner

— Slow-to-warm-up child (15%)
¡ Uppvisar svaga reak9oner på omgivningen, anpassar sig
långsamt 9ll nya situa9oner

Question 5

Inhibition to the familiar

Answer 5

— Hur barnet reagerar när det kommer i kontakt med nya personer eller nya objekt (d.v.s. approach/withdrawal inom Rothbarts terminologi)
— 20% av alla barn är inhiberade (blyga) och 40% är oinhiberade (socialt framåt) barn.
— Individuella skillnader i inhibi9on beror på grad av ak9vering i det limbiska systemet (amygdala)èak9vering av det sympa9ska nervsystemet.
— Rela9vt stabilt över 9d, men påverkas av t.ex. uppfostran (”goodness-of-fit”)
Icke a= förväxla inte dessa med kogni&v inhibi&on, dvs a= inte kunna hejda motoriska handlingar

Question 6

Hur kan man mäta temperament?

Answer 6

— Systema8skaobserva8oner
¡ Naturalis9ska observa9oner (hemmet, skolan)
¡ Strukturerade observa9oner (laboratorium)
÷ Riskrum (Kagan)
÷ Stranger Socialbility Procedure (PlunkeG)
Nackdelar: Observatören påverkar beteendet, svårt med beteenden som förekommer sällan, dyrt och 9dskrävande
— BeteendeskaXningar
¡ Frågor 9ll föräldrar, lärare eller annan person som känner barnet väl
¡ Intervju: samma som ovan men intervju har den fördel aG man har möjlighet aG ställa följdfrågor
¡ Självrapporter (enkät/intervju) – 9digast då barnet är ca 9 år
Nackdelar: Bias hos den som skaGar barnets beteende (t.ex. läG för föräldrar aG överdriva skillnader mellan syskon)

— Fysiologiska måX (OBS! Korrelat – inte för aG iden9fiera vilket temperamentsdrag en individ har)
¡ Puls - högre för inhiberade barn
¡ Kor9sol - högre för inhiberade barn
¡ Blodtryck - högre blodtryck
¡ Pupillernas storlek - mer vidgade pupiller i nya situa9oner
¡ Frontal assymetri – BIS relaterat 9ll ak9vering i högra delarna, BAS relaterat 9ll ak9vitet i vänstra delarna
¡ Specifika hjärnområden – skillnader i reak9vitet främst kopplat 9ll ak9vering av amygdala och skillnader i självreglering (efforcul control) kopplat 9ll ”anterior aGen9on system” (= ventromediala-orbitofrontalkortex, dorsolaterala PFC, anterior cingulate (ACC), and basal ganglierna)

Question 7

Främlingsrädsla

Answer 7

— Uppstår under andra halvåret
— Adap9vt system: en konflikt mellan närmande (styrs av intresse och nyfikenhet) och undvikande (styrs av rädsla). Leder 9ll aG barnet lär sig diskriminera mellan olika personer
— Stora individuella skillnader och varierar även över situa9oner ¡ Barnets temperament
¡ Barnets erfarenhet av främlingar
¡ Hur barnet och främlingen möts/hur föräldern reagerar
¡ Karaktärsdrag hos främlingen
¡ Uppväxtmiljö (t.ex. kollek9v barnuppfostran, terrorism)

Question 8

Vilken påverkan har de olika typerna av uppfostran på barn?

Answer 8

— Auktorita8v
— Högsjälvkänsla,högsocialmognad,högaakademiskapresta9oner,
god samarbetsförmåga

— Autoritär
— Ångescylldbarndomochmindregynnsamutvecklingitonåren. Dock något bäGre skolpresta9oner och mindre an9socialt beteende jämfört med 9llåtande och oinvolverad uppfostran.

— Tillåtande
— Impulsiva,trotsigaibarndomen.Dåligaskolpresta9oner,låg
självkontroll, trots och an9socialt beteende i tonåren.

— Oinvolverad
— Otrygganknytningochdåligaemo9onellaochsocialafärdigheteri barndomen. Dåliga skolpresta9oner, låg självreglering, trots och an9socialt beteende i tonåren

Question 9

Hur utvecklas moral?

Answer 9

— Påverkas av uppfostran
¡ Induk9on: få barnet aG förstå vilka konsekvenser hans/hennes handlande får för
andra människor
¡ Vilken typ av uppfostran som är bra för utvecklingen av barnets moral beror mycket på barnets temperament (goodness-of-fit)
— Social inlärningsteori
¡ Barn använder personer i sin omgivning som modeller, framför allt personer som
barnet har en bra rela9on 9ll och ser upp 9ll.
¡ Större påverkan av fak9sk handlande jämfört med vad någon säger aG man bör göra (”barn gör som man själv gör inte som man säger aG de ska göra”)
— Bestraffning av omoraliskt beteende är sämre än förstärkning av moraliskt beteende
¡ Om man bestraffar eG barn fysiskt för aG barnet slagits med eG syskon så visar man
ju själv aG det är OK aG använda sig av våld
¡ Om bestraffning används bör den användas konsekvent och en ordentlig förklaring bör ges eJeråt