Utvecklingspsykologi Flashcards

0
Q

Varför är det som klinisk psykolog viktigt att veta om en viss typ av beteendeproblem är stabila över tid?

A

Det är viktigt när man funderar på när och om man ska sätta in åtgärder för barn. Även om det som har en stark biologisk koppling ofta är stabilt över tid betyder inte det att det inte går att förändra. T.ex. ADHD som till stor del är beroende av gener går att förbättra med hjälp av åtgärder.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
1
Q

Ge två exempel på hur arv och miljö kan samverka vad gäller barns utveckling av blyghet.

A

Barnets genetiska egenskaper påverkar hur omgivningen reagerar på barnet (evokativ gen-miljö-interaktion). T.ex. får inte barnet lika mycket social interaktion som respons på sitt beteende som ett oblygt barn. Dessutom väljer barnet miljöer som passar sin disposition (aktiv gen-miljö-interaktion). Blyga barn söker sig till umgänge och miljöer som tillåter dem vara blyga.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Nämn tre forskningsetiska aspekter som är viktiga att tänka på när man studerar barn eller ungdomar.

A
  • Om det finns möjlighet att utföra forskningen på en mindre utsatt grupp så ska man göra det. Dock bör man väga detta mot den eventuella nyttan av forskningen.
  • Om en behandling som testas visar sig ha positiva effekter bör kontrollgruppen erbjudas att genomgå behandlingen efter studien är avslutad, trots att detta försvårar uppföljning.
  • Informerat samtycke ska inhämtas från barn i den mån det är möjligt. Om det inte föreligger särskilda skäl bör även samtycke inhämtas från vårdnadshavare till barnet.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Vad innebär det att beteendeproblem bäst kan ses som en dimension istället för en kategori?

A

Oklart!?

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Redogör för tre förmågor där Piaget har visat sig underskatta barns förmågor, samt beskriv forskning som visat att de åldersangivelser som Piaget beskriver för dessa tre förmågor inte stämmer.

A

Imitation: Piaget trodde att ett barn kunde direkt imitation vid 4 månader och fördröjd imitation vid 18 månaders ålder. Här har senare forskning visat att barn kan utföra direkt imitation redan på BB och fördröjd imitation av ansikten redan vid 6 veckors ålder. Vid 6-9 månader kan de också imitera enklare handlingar och vid 12-18 månader är de duktiga på att imitera.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Vad innebär prenatala riskfaktorer. Förklara och ge fyra exempel.

A

Interna eller externa faktorer som på något sätt kan skada fostret.

  1. Mammor som ätit fisk med mycket kvicksilver i. Barn får problem som CP. En typ av teratogen = kemikalie/strålning/medicin som påverkar fostret
  2. Thalidomid, ett lugnande medel, ledde till deformerade barn med störd fysisk utveckling
  3. Alkohol, cigaretter, droger
  4. Stress
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Beskriv de olika stadierna i nervsystemets (hjärnans) utveckling.

A

Neurlation: Vid den tredje graviditetsveckan finns redan en primitiv hjärna som sedermera rullar ihop sig och bildar det neurala röret.

Neurogenes: cellerna som utgör det neurala röret är stamceller med mycket god förmåga att föröka sig, stamcellerna bildar progenitorceller som i sin tur bildar neuroblast och gliablast. Dessa mognar sedan till specialiserade neuron och gliaceller, blastproduktionen är klar efter ca 4-5 månader. Dendriter, axon synapser etc fortsätter att mogna in i vuxen ålder. Neurogenes är en anledning till hjärnans plasticitet och fortsätter att vara en faktor livet ut.

Migration: denna fas inleds strax efter att de första nervcellerna bildas och blir inte helt färdig förs än vid ca 8 månader. Detta är när cellerna lägger sig på rätt plats. Migrationen vägleds av gliaceller med hjälp av långa fibrer som går från ventrikulära zonen till kortex yta. Dessa kan stretchas ut i takt med att hjärnan växer. Denna period tillsammans med differentieringen är den känsligaste perioden i hjärnans utveckling.

Differentiering: detta är processen när neuroblasten mognar till specialiserade neuron. En cells dotterceller får olika uttryck, denna differentiering är klar redan vid födseln men mognaden fortsätter efter födseln.

Programmerad celldöd: vissa inaktiva synapser degenererar och dör, dells pga av yttre påverkningar och dels pga förprogrammering.

Synaptogenes: synapser bildas på två sätt. Experience expectant är väntade synapsbildningar som sker som ett resultat på vissa stimuli. Experience dependent är unika synapsbildningar som skiljer sig från individ till individ.

Myelinisering:

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Ge tre exempel på människor och/eller djur som visat att miljöfaktorer påverkar hjärnans utveckling.

A
  • Omfattande serie studier: prenatal taktil (?) upplevelse av stress eller beröring har visats påverka bildningen av dendriter samt beteende hos råttor. Råttorna som fått mer stimulans fick ungar med större hjärnor.
  • Råttors egna dendriter förlängs om de vistas i stimulerande miljö.
  • Om man syr igen ett öga under känslig period kan ma. Beröva synen på det ögat. Use it or lose it, baby.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Beskriv kortfattat huvudresultaten från studier undersökt effekten av ‘neonatal handling’ av råttor. Hur kan man förklara dem?

A
  • Råttor som separareats från sin mamma utvecklades snabbare p vissa områden, kroppsvikt, ögonutveckling, motorik. Förklaringsmodellen är att deras stressreceptorer är fler vilket ger snabbare återhämtning från stressade situationer och det kan driva på snabbare utveckling.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Redogör kortfattat för viktiga skillnader som finns hos en tonårings hjärna och en vuxens.

A

Frontalkortex är inte färdigutvecklad förs än man är 20-25 år. Detta leder sämre planeringsförmåga, inhibition och impulskontroll. Ungdomars kortex är inte lika effektivt, när de mognar tunnas den grå hjärnmassan ut blir mer effektiv. Vuxna behöver t.ex. Inte anstränga sina frontallober i samma utsträckning som ungdomar på en selektiv uppmärksamhetsuppgift.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Ge tre exempel på hur man med hjälp av beteendeinterventioner kan ändra hjärnans plasticitet.

A
  • Berikad miljö kan leda till större hippocampus.
  • Fysisk aktivitet ökar kognitiv funktion, neurotransmittorer och hippocampusvolym
  • Nutrition, kalorirestriktioner har visats öka storleken på hippocampus samt underlättar inlärning samt neurgenes
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Redogör för tre områden där Piaget underskattat barns förmågor.

A
  • Imitation, P trodde att barn kunde utföra direkt imitation vid 4 månaders ålder och fördröjd imitation vid 12 månaders ålder. Det visar sig att de kan imitera redan på BB och klarar av fördröjd imitation redan vid 6 veckors ålder.
  • Objektspermanens, P trodde det dröjde upp till 10 mån, men i själva verket klarar barn detta tidigare. Man tror att det är problem med arbetsminnet, inhibition och motoriken som gör att barn misslyckas med objektspermanensproblem.
  • Hierarkisk klassificering, har visats finnas hos barn redan vid 3 mån
  • Egocentrism, tidigare experiment har varit för svåra för barn och därmed missvisande
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Redogör för de olika stadierna i Piagets utvecklingsteori.

A
  1. Sensomotoriska stadiet (0-2 år): intelligensen utvecklas och uttrycks genom sensoriska och motoriska färdigheter. Nu skapas mentala koncept som tid, rymd och kausalitet.
  2. Preoperationella stadiet (2-7 år): Barnen får förmågan att uttrycka sig i tal och tänka i mentala bilder. Detta förbättrar deras monne och förmåga att forma koncept. Däremot är deras förmågma resonera begränsad.
  3. Konkret operarionella stadiet (7-11 år): kan resonera kring konkreta begrepp, förstår vid det här laget konservering. Dock svårt för abstrakta ideer och att utforma och testa hypoteser.
  4. Formellt operationella stadiet (11-15 år): Kan tänka abstrakt och använda hypotes-deduktivt tänkande. Får en ny sorts egocentrism, upplever att mer fokus ligger på dem än vad som egentligen gör.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Redogör för den kritik som Piagets teori fått.

A
  • Stadiemodellen är en inadekvat förklaringsmodell och skildrar inte barns dynamiska utveckling.
  • Han underskattade barns förmågor, mycket pga otillräckliga eller inadekvata forskningsmetoder (t.ex. för svåra test)
  • Underskattar omgivningens påverkan. Lägger för stor vikt vid den biologiska förprogrammeringen och barnets egna utforskande av världen.
  • Svag beskrivning av de processer och mekanismer som driver barns utveckling framåt
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Beskriv en studie där man undersökt barns kognitiva utveckling med hjälp av “violation of expectation”-metoden.

A

VoE bygger på att barnet torde reagera på om det ser något som bryter mot dess förväntningar.

En klassisk studie av Baillargeon använde sig av en möjlig och “omöjlig” situation för att testa detta. En skärm som roterade 180 grader åkte antingen in i en låda (möjlig situation) eller rakt igenom lådan (omöjlig situation). De fann att barn vid 3,5 månaders ålder dröjde kvar med blicken längre på den omöjliga situationen. Vilket visar att de redan hade en bild av vad som var fysiskt möjligt.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Vad är konservering (i Piagets teori)?

A

Att bara för att något ändrar plats eller form så behöver det inte ändra sina egenskaper som t.ex. volym eller mängd.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Vad är assimilation (i Piagets teori)?

A

När man försöker passa in nya upplevelser i existerande koncept.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
17
Q

Vad är ackommodation (i Piagets teori)?

A

När man omformar sin konceptuella förståelse av världen baserat på nya upplevelser.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
18
Q

Vad är jämviktstillstånd eller equilibrium (i Piagets teori)?

A

När både ackommodation och assimilation hamnar i balans, och upplevelserna runtomkring passar bra in i barnets konceptuella värld.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
19
Q

Vad är intersubjektivitet (i Vygotskys teori)?

A

Den gemensamma förståelse som två personer har när de för ett samtal.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
20
Q

Vad är scaffolding (i Vygotskys teori)?

A

Att barns inlärning fungerar bäst genom att mer kompetenta individer ger dem en grundläggande ställning att klättra upp för, som sedan hela tiden kan byggas på.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
21
Q

Piaget ansåg att det preoperationella stadiet präglas av egocentrism. Vad lade han fram för stöd för detta, och vad har senare forskning visat om detta?

A

Animism, egocentriskt tal, problem med perspektivtagning. Forskning har emellertid visat att barn anpassar sitt språk till vem de talar med.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
22
Q

1) Vilka diagnoskriterier och subtyper finns det vad gäller ADHD? (Observera att diagnoskriterierna inte bara inkluderar en lista med symptom utan även tre andra kriterier)

A
DIAGNOSKRITERIER:
Koncentrationsproblem:
Lättdistraherad
Slarvfel, ouppmärksam på detaljer
Svårt att bibehålla uppmärksamheten inför uppgifter och lekar
Undviker/ogillar uppgifter med mental uthållighet
Tappar bort saker
Lyssnar inte på direkt tilltal
Hyperaktivitet/Impulsivitet:
Verkar vara på språng eller gå på högvarv
Pratar ofta överdrivet mycket
Har ofta svårt att vänta på sin tur
Övriga krav:
Funktionsnedsättning
Symptom innan 12 (tidigare 7) år
Problemen ska vara närvarande i flera miljöer
SUBTYPER:
Kombinerad subtyp (vanligast)
Främst koncentrationssvårigheter
Främst problem med impulsivitet/hyperaktivitet (väldigt ovanlig hos barn i skolålder)
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
23
Q

2) Man kan dela in CD/ODD i olika subgrupper. Vilka subgrupper finns det och ser utfallet (dvs hur det går senare i livet) olika ut för dessa subgrupper?

A

Olika subtyper:
Start i barndomen - symptom innan 10 år (“childhood onset type”) ofta är det värre om det startar i barndomen
Start i ungdomen - ej symtom innan 10 år (adolescent onset type”)
Begränsad till tonåren (“adolescent limited”) - väldigt lite prediktion av problem i framtiden eftersom det är så vanligt.
Ett annat sätt att dela in olika typer kan vara ODD/CD med eller utan “callous-unemotional (CU) traits”.
De värsta framtidsutsikterna har de som har både ODD/CD och CU (de har mest diagnostiska problem vid uppföljning)
I värsta fall kan konsekvenserna bli kriminalitet och antisocial personlighetsstörning.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
24
Q

3) Kognitiv träning med hjälp av datoriserade program har använts som en typ av behandling för ADHD. Vilka andra former av behandling finns det för barn med denna diagnos?

A

Kognitiv träning.
Föräldrautbildning.
Medicin (centralstimulantia)
Kost rik på essentiella fettsyror (omega-3) verkar kunna mildra symptomen något.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
25
Q
  1. Redogör för följande begrepp som är centrala i Piagets teori om kognitiv utveckling: konservering, assimilation, ackommodation och jämviktstillstånd (eng. equilibrium)
A

KONSERVERING: Den logiska tankeförmågan att kunna uppfatta att en kvantitet är likadan oavsett behållare, form eller uppenbar storlek.
ASSIMILATION: Ta in ny information som passar ihop med redan existerande schema (till skillnad då från ackommodation där schemas måste anpassas efter ny information)
ACKOMMODATION: Att anpassa ett gammalt schema när man stöter på en ny grej alt. anpassa tankesättet så att det passar med ny info (en form av adaption)
JÄMVIKTSTILLSTÅND: Barnet strävar efter ett jämviktstillstånd.
Först är barnet nöjt med sitt tankesätt = jämnvikt
Sedan upptäcker det att tankesätt och världen inte passar = icke-jämnvikt
Barnet ändrar info/tankesätt så att det passar igen = jämnvikt

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
26
Q
  1. Piaget beskrivs som konstruktivist. Vad innebär detta?
A

Barns egen aktivitet ses som drivkraften i utvecklingen.

27
Q
  1. Vad innebär konservering och varför klarar enligt Piaget barn i det preoperationella stadiet inte av konservering?
A

KONSERVERING: Den logiska tankeförmågan att kunna uppfatta att en kvantitet är likadan oavsett behållare, form eller uppenbar storlek.
VARFÖR BARN I PREOPERATIONELLA STADIET INTE KLARAR DET:
Centrering (fokuserar på en aspekt)
Perceptionsstyrning (tänker mer på hur det ser ut än på logik)
Ser tillstånd istället för process.
Irreversibilitet (kan inte gå tillbaka i tanken).

28
Q
  1. Redogör för följande begrepp som är centrala för Vygotskys teori: intersubjektivitet, scaffolding och privat tal.
A

INTERSUBJEKTIVITET: När två personer samarbetar och går in i en uppgift med olika kunskap och kommer ut ur med med samma.
SCAFFOLDING: Att stöjda barnet lagom mycket, ge mycket hjälp i början och sedan tona ner den.
PRIVAT TAL: Att prata för sig själv, som ett kognitivt stöd. Först är talet externt sedan internt, relaterat till hur svår uppgiften är och hjälper barnet att klara av uppgiften. Privat tal utvecklas senare till en “inre röst” när en tänker. Används framförallt när barnet ska lösa en mellansvår uppgift.

29
Q
  1. Piaget ansåg att det preoperationella stadiet präglas av egocentrism. Vad presenterade Piaget för stöd för att barn i detta stadie är egocentriska och vad har senare tids forskning uppvisat för resultat vad gäller detta?
A

Animism (tror att objekt/djur har mänskliga egenskaper)
Svårt att skilja på din/min höger/vänster
3 mountain problem
Egocentriskt tal
SENARE FORSKNING:
Egocentrism:
Små barn anpassar sitt tal efter vem de pratar med (till exempel andra barn i olika åldrar)
Kan beskriva ngt som stort i ett sammanhang och litet i ett annat
När man använder mer vardagligt material än berg och getter i 3-d mountain klarar de det (också ett exempel på hur kognitiva förmågor kan vara specifika och kontinuerliga)
Animism:
Förekommer bara vid objekt barnen ej haft kontakt med (t.e.x. solen)
Barn ger tidigt psykologiska förklaringar till personer men ej objekt.
Utvecklingen är succesiv

30
Q
  1. Barn talar ibland högt för sig själva när det ska göra vissa uppgifter. Hur förklarar Piaget respektive Vygotsky detta beteende och vems syn har fått mest forskningsstöd?
A

PIAGET: Egocentrism - barn pratar inte med andra utan tänker högt på, om och för sig själva
VYGOTSKY: Att det hjälper till med uppgiften (har fått forskningsstöd - barn presterar bättre med private talk och använder det bara när uppgiften är svår, men inte när den är alldeles för svår).

31
Q
  1. Hur förklarar Siegler på vilket sätt barn utvecklar olika strategier för att lösa problem?
A

OVERLAPPING WAVES MODEL: Barn använder olika metoder olika mycket över tid. En stor variation på strategier testas, barnet fortsätter med de som är adaptiva. Sieglers teori är en slags “kognitiv evolutionsteori” (Baserad på variation och selektions-teori, dvs att när ett barn ställs inför ett problem så alstrar/testar det ett antal olika lösningsstrategier och undersöker hur användbara de är. När barnet blir mer erfaret så går strategierna genom ett urval, vissa används mer och mer och “överlever” och de som används mindre “dör av” ) Metoderna överlappar varandra.

32
Q
  1. Vad i barnets omgivning kan påverka utvecklingen av självbiografiskt minne?
A

FÖRÄLDRASTILAR: Om föräldrarna har en elaborate style, och ber barn att vidareutveckla sina historier (om självupplevda händelser), och frågar om detaljer, blir deras minne bättre än om de bara har en ‘repetitive style’, där de bara ställer frågor.
KÖN: Flickor får ofta bättre självbiografiskt minne, vilket man tror i alla fall delvis förklaras av att vuxna talar med pojkar och flickor på olika sätt.
KULTUR: I kollektivististiska kulturer har barn ofta mindre självbiografiskt minne.
TYDLIGT UTVECKLAD SJÄLVBILD: ger bättre verbala minnen. Kan det vara så att omgivningen påverkar den?

33
Q
  1. Hur kan man studera kognitiv/exekutiv inhibition hos barn?
A

INTERFERENS/DISTRAHERBARHET: Stroopliknande uppgift där barnet ska säga flicka när det ser en pojke, natt när det ser dag, o.s.v.
IMPULSKONTROLL: Barnet får i uppgift att trycka på en knapp när någonting händer, förutom när det också står stopp. Hur är barnets förmåga att hejda sig?

34
Q
  1. Ge exempel på vilka metoder som man kan använda för att studera utveckling hos spädbarn.
    Inlärning:
A

Klassisk betingning
Operant betingning
Habituering- här studerar man spädbarns utveckling. Habituering är viktigt för att barnet ska få intresse för nya saker. Blir barnet mer förvånade om målet eller handlingen ändras? Man studerar också vad barnet har lärt sig att känna igen. Man har sett att de blir mer förvånade om målet (objektet) ändras eller är nya. Ex: Woodwards studie med bollen och nallen och en hand som sträcker sig fram.

35
Q
  1. Hur påverkar barnets förmåga att ta sig fram genom att krypa utvecklingen av övriga funktioner?
A

När barnet börjar krypa lär det sig att använda ”depth cues” för att detektera faror tex där man kan ramla. Denna inlärning måste ske separat för olika kroppshållningar. Krypning påverkar och stärker också vissa neurala kopplingar. Det får en ny nivå av hjärnorganisation vilket kan se i att deras hjärnaktivitet blir mer organiserad i EEG mätningar. Det kan vara så att krypningen stärker neurala kopplingar för att de får förbättrad syn och förståelse för rymd.

36
Q
  1. Beskriv kortfattat hur barnets synförmåga utvecklas under det första levnadsåret.
A

Det nyfödda barnets perceptuella värld är mycket annorlunda än en vuxens. De har dålig synskärpa men de kan se färger.
· Det visuella systemet utvecklas fort de första månaderna.
· Redan i de första veckorna av livet kan nyfödda se ett objekt storlek och form som konstant.
· Runt 2 månader kan de fokusera på objekt lika bra som vuxna.
· Runt 4 månader kan de diskriminera färger som vuxna.
· Under 2:a hälften av första levnadsåret kan de förstå piktorala djupledtrådar (ex tittar de på den omöjliga kuben extra länge)Binokulära djupledtrådar och se rörelse.
· Från 5 månader kan barn se form och mönster

37
Q
  1. Beskriv kortfattat de olika stadierna avseende hur barns gripförmåga utvecklas under det första levnadsåret.
A

Nyfödda: har dåligt koordinerade ”svepningar” med händerna som kallas prereaching mot ett objekt framför dem. Eftersom de har dålig arm och handkontroll missar de ofta objektet.
3-4 månader: Nu när de kan sträcka sig kontrollerat byts gripreflexen ut mot ulnar grasp, en klumpig rörelse då barnet sluter sina fingrar mot handflatan. Men de justerar sitt grepp till storlek och form hos objekt.
4-5 månader: När de kan sitta behöver de inte båda händerna för att hålla i ett objekt och kan då hålla det med en hand medan den andra utforskar, eller föra objektet från hand till hand.
9 månader: Här använder sig barnet av tummen och pekfingret i samma hand för att välkoordinerat gripa tag i saker. Detta kallas Pincer grasp. De lär sig nu att plocka upp små saker som russin och öppna och stänga små lådor.

38
Q
  1. Vilka olika kategorier av anknytning finns det i barndomen?
A
TRYGG ANKYTNING (B)
OTRYGG ANKNYTNING (ambivalent (C), desorganiserad (D), undvikande (A))
39
Q
  1. Redogör detaljerat för hur barn med olika kategorier av anknytning agerar under lek, separation och återförening i observationsmetoden ”strange situation.” (OBS! Alla tre delarna (lek, separation och återförening ska finnas med i ditt svar)
A

TRYGG ANKNYTNING: Leker med föräldern som trygg bas och säker hamn, ledsen vid separation, visar glädje och kontakt vid återförening och blir snabbt tröstad
AMBIVALENT ANKNYTNING: Klänger på föräldern, extremt ledsen vid separation, ledsen/arg och otröstbar vid återförening
UNDVIKANDE ANKNYTNING: Skiljer inte på föräldern och främlingen, reagerar inte/lite vid separation men uppvisar fysiologisk stress, tar ej kontakt vid återförening
DESORGANISERAD ANKNYTNING: Motsägelsefulla, blandade beteenden (både undvikande och ambivalenta), visar rädsla för föräldern och freezing

40
Q

Vad är några vanliga definitioner på stress?

A

Olika definitioner:
• Ett stimulus/situation (tenta), en individuell bedömning av situationen (jag klarar inte detta), en respons (hjärtklappning, oro, sömnsvårigheter)
• Selye- en ospecifik respons på påfrestningar
• Lazarus- balansen mellan den bedömda situationen och tillgängliga resurser
• McEwen- något som uppfattas som ett hot mot organismen och som utlöser fysiologiska och beteendemässiga responser

41
Q

Beskriv de tre olika traditionerna inom stressforskning.

A
  1. Omgivningen- objektivt
    • Fokus på bedömning av omgivande händelser som ställer stora krav på anpassning
    • Hänsyn till vilken utsträckning involverar hot, förlust, fara eller liknande
    • Kan flera stressande faktorer verka additivt?
    • Sårbarhetsfaktorer- hur kommer det sig att vissa personer är eller mindre mottagliga för stressjukdomar?
    • Hur mäta? Med tex checklistor som SRRS- själva förändringen är det centrala, även positiva händelser
  2. Upplevelse (psykologiska traditionen)- subjektivt
    • Fokus på individens egna subjektiva utvärdering av sin egen förmåga att hantera de särskilda krav som en viss händelse ställer på henne.
    • Organismens uppfattning och värdering av det potentiella hotet från objektiva händelser i omgivningen är central för en stressupplevelse och därmed stressrespons
    • När omgivningens krav överstiger ens förmåga att hantera kraven säger individer att de är stressande och får en negativ känslomässig respons.
    • Alltså- appraisal (tolkning) är centralt här
  3. Biologiska traditionen
    • Fokus på aktivering av specifika biologiska system pga av psykologiska eller fysiologiska krävande omständigheter.
    • Dessa system är:
    • SNS och sympatiska NS (adrenalin och noradrenalin)
    • HPA-axeln (kortisol)
42
Q

Vad är generella adaptionssyndromet?

A

Generella adaptionssyndromet (GAS)= Detta är Selyes syn på stress: GAS är ett reaktionsmönster som kroppen har när den utsätts för stora påfrestningar och kan delas in i 3 faser.
• Fas 1: alarmreaktionen då sympatiska NS aktiveras, adrenalin och noradrenalin utsöndras, det gäller att fäkta eller fly.
• Fas 2: Motståndsfasen, här återhämtar man sig, kortisol produceras för att kroppen ska orka med stressen.
• Fas 3: Utmattningsfasen, om individen inte återhämtar sig uppkommer ett tillstånd av psykisk och fysisk utmattning som kan leda till olika sjukdomar så som hjärt- och kärl, mag- och tarm.

43
Q

Vilka fysiska, kognitiva och emotionella effekter kan man få av stress?

A

Omedelbara fysiologiska konsekvenser av stress:
• Ökat blodtryck
• Immunaktivering
• Mobilisering av energi (ökat cerebralt blodflöde, aptitförlust, konsolidering a minne)
• Förlust av sexlust och erektion
• På längre sikt: minskad hippocampusvolym vid cushingssjukdom, egentlig depression, , PTSD m.m.
Kognitiva konsekvenser av stress:
• Akut-mer fokuserad, ev bättre minne
• Kronisk- exekutiva funktioner försämras
• Trauma- påverkan på uppmärksamhet, vid PTSD kan fragmenterad inlagring och framplockning förekomma.

Emotionella konsekvenser av stress:
• Akut- förhöjd arousal, oro, ångest
• Kronisk- nedstämdhet
• Trauma- förhöjd arousal (påverkar uppmärksamheten för traumatiserade stimuli), ångest

44
Q

Beskriv Lazarus och Folkmans stressmodell

A

Primär tolkning av omvärlden-resulterar i olika utgångar beroende på hur man tolkar:
• Stimuli är irrelevant
• Stimuli är godartat-positiv tolkning
• Stimuli är skadligt- hotfull tolkning
• Stimuli skadligt- utmanade tolkning
Sekundär tolkning
• Man utvärderar resurser
• För-och nackdelar med olika coping-strategier
Coping- strategier för att minska stress och negativa effekter:
• Närmande eller undvikande
• Problemfokuserad eller känslofokuserad

45
Q

Beskriv Karaseks och Theorells jobbstressmodell.

A

Effekterna av psykiska krav på de anställda har att göra med hur mycket kontroll/beslutsutrymme de har. Det finns 4 olika modellsituationer som är kombinationer av mycket/lite beslutsutrymme och höga/låga krav. Organisationens stöd till de anställda spelar också roll. Värsta situationen skulle vara den ”iso-spända”, ett spänt arbete utan stöd. Den bästa situationen skulle vara ett avspänt arbete med stöd.

46
Q

Beskriv allostasmodellen för stress.

A

Allostasmodellen:
• När homeostasen (balans i kroppen) är i fara sätt en allostatisk respons igång som ska skydda organismen
• Man bibehåller homeostas genom förändring
• Sker tack vare mediatorer i tex autonoma NS, i neuroendokrina och immunsystemen.

Skadliga effekter av allostas är ”allostatisk överbelastning, kan ske genom:
• Återkommande påslag av allostas, en normal respons egentligen men som upprepas över tid
• Brist på ”tillvänjning” (habituering)
• Förläng respons pga. långsam avstängning
• Felaktig respons som gör att andra mediatorer kompenserar med hyperaktivitet. (låg kortisolproduktion kan leda till höga cytokinnivåer)

47
Q

Beskriv kortfattat de parasympatiska effekterna på kroppen.

A

Parasympatiska nervsystemet- Stimulering av detta främjar:
• Näringsupptag-stimulering av mag-tarm kanalen
• Återhämtning- återuppbyggnad av skadade celler m.m.
• Energisparande- glukos sparas som glykogen och triglycerider sparas i fettvävnad
• Allt detta medieras via acetylkolin via muskarinreceptorer

48
Q

Beskriv sympaticuspåslagets effekter på kroppen.

A

Sympatiska nervsystemet- förbereder kroppen för flykt eller strid genom att höja beredskapen och prestationsförmågan:
Effekt på hjärta och blod:
• Medieras via noradrenalin och adrenalin via beta och alfa receptorer
• Ökad hjärtfrekvens
• Ökad kontraktionskraft
• Ökad kontraktion av blodkärl i bl.a. mag-och tarmkanalen, huden och könsorganen
• Dilatation av blodkärl till stora muskler-mer blod till dessa
• Ökad trombocytaggregering (blodplättar blir klibbiga för att vid ev skada kunna stoppa blodflödet snabbt) – trögflytande blod

Effekt på mag-tarm kanalen:
• Hämmar spottkörtelsekretion
• Hämmar mag-tarmkanalens rörelser
• Kontraktion av blodkärl till mag- tarmkanalen
• Minskar sekretion av saltsyra, bukspott och andra safter här
• Hämmar frisättning av galla

Hormonella effekter:
• Pancreas (bukspottkörteln): minskad frisättning av insulin som behövs för upptag av glukos (ej i skelettmuskler), ökad frisättning av glukagon som höjer blodsockret
• Njuren: ökad frisättning av renin- ökad vattenreabsorption och kärlsammandragning
• Binjuremärgen: ökad frisättning av adrenalin och noradrenalin
Metabola effekter:
• Adrenalin: ökad nedbrytning av glykogen till glukos, triglycerider till fria fettsyror och glycerol
• Glukagon: ökad nedbrytning av glykogen till glukos, ökad omvandling av aminosyror till glukos, ökad nedbrytning av triglycerider till fria fettsyror och glycerol
• Båda dessa leder till: ökad mängd glukos, fria fettsyror och glycerol i blodet.

49
Q

Vilka effekter ser vi när kortisol utsöndras i blodet?

A

Metabola effekter av kortisol:
• Precis som adrenalin och glukagon leder det till: Ökad mängd glukos, fria fettsyror och glycerol i blodet (ökar överlevnad vid svält)
• Ökad nedbrytning av glykogen till glukos
• Ökad nedbrytning av protein till aminosyror (ej i aktiva muskler)
• Ökad omvandling av aminosyror till glukos
• Hämmar proteinsyntesen
• Ökad nedbrytning av triglycerider till fria fettsyror och glycerol
• Hämmar insulinsyntesen i pancreas
Antiinflammatoriska effekter:
• Hämmar transkriptionen av flera cytokiner (protein som är immunförsvarets neurotransmittor) vilket leder till:
• Minskar kapillärernas permeabilitet (vidgning) vilket leder till:
• Minskad migration av vita blodkroppar till infekterat område
• Minskad fagocytos hos makrofager neutrofiler
• Sänker feber
• Hämmar också det specifika immunsystemet: minskad produktion av t-celler och antikoppar.
• Hämmar också bildning av prostaglandiner som:
• stimulerar nociceprorer=smärta
• höjer termostaten i hypotalamus=feber
• Vidgar blodkärlen=vita blodkroppar kan komma igenom
Andra Effekter:
• Kortisol förstärker sympatikus blodtryckhöjande effekt
• Ökar inlagringen av fett i buken (viceralt fett)-ökar risk för en mängd sjukdomar, demens, diabetes m.m.

50
Q

Vilka är några typiska stressreaktioner som har observerats i naturen?

A
  • Försvarsreaktionen
  • Vaksamhetsreaktionen (freezing reaction)
  • Skendödsreaktionen (chock)
  • Uppgivenhetsreaktionen
  • Tend and befriend
51
Q

Vad har stress för effekt på könsorganen?

A

Män:
• Kortisol hämmar GRH som behövs för att hormonerna FSH och LH ska bildas- mindre testosteron och sperma
• Hämmar erektion och sexuell upphetsning
Kvinnor:
• Samma här men effekterna leder till mindre östrogen och ägglossning
• Ökning av prolaktin som också hämmar östrogen och progesteron
• Hämmad sexlust och upphetsning

52
Q

Vad är Cushings syndrom?

A

Cushings syndrom: Är en förhöjd frisättning av kortisol pga av tex tumör, äter kortison.
Konsekvenser:
• Depression, ångest, konfusion
• Ansamling av fett i ansikte, buk och övre delen av ryggen
• Förtunnad hud
• Minskad muskelmassa
• Ansamling av vatten och natrium
• Dålig sårläkning
• Osteoporos (benskörhet)
• Ökad infektionsrisk
• Sänkta halter könshormon, hyperglykemi (risk för diabetes)

53
Q

Vilka två huvudtyper av smärtnervtrådar finns det?

A

A-delta fibrer= Myeliniserade, skickar vidare information om snabb och stark smärta. Associerat med snabb, skarp smärta där man får en reflex att snabbt dra bort kroppsdelen som gör ont.
C-fibrer= Dirigerar signalen långsamt. Leder smärta som är molande, bultande smärta som kan upplevas en längre tid-längre än A-delta i alla fall.

54
Q

Vad är reproduktiv hälsa enligt WHO?

A

Reproduktiv hälsa enligt WHO:
• Ett ansvarsfullt, tillfredsställande och säkert sexualliv, förmågan att fortplanta sig, frihet att besluta om sitt barnafödande och möjligheten att få friska barn.
• Förutsätter kunskap om och tillgång till födelsekontroll och smittskydd samt säkra förhållanden under graviditet och förlossning.

55
Q

Vilka fysiska problem får den som lider av fetma?

A

Konsekvenser av en stor och tung kropp (förutom stigma i samhället)
• Lungorna komprimeras, tungt att andas
• Lederna, fr.a. knäna belastas hårt
• Hjärtat får jobba hårdare för att pumpa runt blodet, ofta högt blodtryck
• Ofrivillig barnlöshet (påverkar hormonbalansen, kvinnor får mer och män mindre testosteron)

56
Q

Vad har fettvävnad för endokrina effekter?

A

Fettväven som endokrint organ:
• Producerar cytokiner och hormoner (IL-6, TNF) Fr.a. fettet innanför bukväggen producerar detta
• Producerar också leptin och adiponectin

57
Q

Vad har interleukin 6 (IL-6) för relation till fetma?

A

Interleukin-6 (IL-6)
• Är en riskfaktor för hjärt- och kärlsjukdom, har man mycket av IL-6 har man mycket inflammation i kärl
• Aktiverar HPA-axeln- Stress/kortisol stimulerar fettväven vilket leder till bukfetma- mer IL-6 produceras- mer stress – blir en ond cirkel.
• Men: tar man bort IL-6 från en råtta och låter den vara i samma miljö som en normal råtta, blir den väldigt överviktig (IL-6 hämmar aptiten)

58
Q

Vad har leptin för relation till fetma?

A

Leptin:
• Produceras i relation till mängd kroppsfett man har
• Signalerar till hjärnan att kroppen fått energi och vi blir mätta (aptithämmare)
• Är proinflammatoriskt, också en hjärt-och kärlsjukdoms riskfaktor
• För mycket leptin kan leda till leptin-resistens (feta har ofta massa leptin i blodet men blir hungriga ändå)
• Tar man bort leptin från en mus, blir den jättetjock precis som med IL-6.

59
Q

Beskriv den metainflammation som kan uppstå vid höga mängder visceralt fett.

A

Visceral fetma-metainflammation
• IL-6 och leptin verkar först aptithämmande men sen förloras den effekten
• Fetma gör kroppens celler insulinreistenta för att mer fett inte ska lagras in i fettväven- leder till högt blodsocker
• Fetter frisätts från fettväven för att kroppens ka använda som energi istället för glukos- höga blodfetter
• Ökar energiförbrukningen gnom att aktivera SNS- högt blodtryck
• Fetma leder till inflammation på olika ställen: hjärnan, levern blir större, muskler förfettas, fett lagras in i blodkärlen

60
Q

Vad gör insulin i kroppen?

A
  • Ökar cellernas upptag av glukos
  • Ökar lagringen av glukos glukogen i lever och muskler
  • Ökar inlagringen av fettsyror i fettväv
  • Minskar nedbrytning av protein (är ett anabolt hormon)
  • Minskar fettnedbrytning
  • Minskar bildningen av glukos
  • Blodsocker går ner
61
Q

Diabetes typ 1

A

Typ 1
• Är en autoimmun sjukdom som slår ut beta-cellernai bukspottkörteln
• Alltså: kroppen producerar inte insulin och behandlas oftast med insulininjektioner
• Vanligast hos pojkar
• Kallas också ungdomsdiabetes eftersom det vanligtvis utvecklas hos unga
• Finns ärftlighet, teorier finns om att det kan utlösas av en virusinfektion

62
Q

Diabetes typ 2

A

Typ 2:
• Kroppens celler är resistenta mot insulin
• Alltså: kroppen producerar insulin men det har ingen effekt (vilket leder till att beta-celler kan bränna ut sig så att kroppen inte längre producerar insulin).
• Behandlas med medicins som ska öka känsligheten
• Är framförallt en levnadssjukdom även om genetiska faktorer kan påverka risken att drabbas
• Är kopplat till metabola riskfaktorer

63
Q

Vilka fysiska och psykiska symptom ser vi med diabetes?

A

Fysiska symtom:
• Stora Urinmängder – allt glukos återabsorberas inte av njuren och drar med sig vatten
• Ökad törst pga ökad diures
• Konstant hunger och viktnedgång (pga av vävnaden ej kan ta upp tillräckligt med glukos)
• Ateroskleros (åderförkalkning)
• Trötthet (ej kan ta upp glukos)
• Illamående, dimsyn
• Acetonlukt = tecken på ketos. Ketonkroppar bildas av fettsyror för att ersätta glukos.
Psykiska symtom
• 2/3 av diabetiker har psykiska symtom
• Vanligast är depressiva och ångest symtom
• Vid hypoglykemi (när blodsockret blir alltför lågt) kan panikattacker förekomma
• Vid typ 1 finns ett samband med ätstörningar (insulindos avgör hur mycket fett som lagras in + ökat matfokus)

64
Q

Hur behandlas diabetes?

A

• För mycket insulin leder till hypoglykemi och är akut livsfarligt
• För lite insulin leder till glukosbelastning vilket på sikt kan leda till allvarliga konsekvenser (ögon, njurar)
• Man ska alltså balansera insulinet vid behandling
• Man mäter glukosbelastningen med HbA1c (hur mycket glukos som sitter på hemoglobinet)
• Fysisk aktivitet är viktigt! Kan hjälpa glukostransport utan insulin. Musklerceller har en glukostransportör som aktiveras vid fysisk aktivitet
Kosten är viktig vid båda typerna:
• Mat som påverkar blodsockernivåerna lite gör att mindre insulin krävs
• Gör det lättare att dosera insulin
• Mindre belastning på beta-cellerna vid typ 2
• Mindre glukos lagras in som fett vilket är viktigt, eftersom viktnedgång påverkar typ 2 positivt