Suicid Flashcards
(20 cards)
Vilket är det allra viktigaste första steget i en suicidriskbedömning och varför?
→ Att etablera god kontakt med patienten, eftersom bedömningen kräver tillit och samarbete.
Vilken strukturerad metod består suicidriskbedömning av enligt riktlinjerna, och vilka komponenter ingår?
→ En 7-stegsbedömning med aktuell suicidalitet, psykiatrisk bedömning, tidigare suicidförsök, riskfaktorer, skyddsfaktorer, information från anhöriga och samråd med kollega.
Hur kan du som läkare bedöma allvaret i ett suicidförsök utifrån objektiva och subjektiva faktorer?
→ Genom att använda Suicide Intent Scale (SIS) och utvärdera planering, avsikt och omständigheter kring handlingen.
Vad är ett exempel på en objektiv faktor som tyder på högre suicidrisk?
→ Att patienten skrivit avskedsbrev eller försäkrat sig om att inte bli upptäckt.
Vad kan starka subjektiva suicidtankar med låg objektiv planering tyda på vid bedömning?
→ T.ex. emotionellt instabilt personlighetssyndrom (EIPS), vilket inte nödvändigtvis kräver slutenvård.
Varför är tidigare suicidförsök en så viktig riskfaktor, och när är risken som högst?
→ Risken är störst under det första året efter försöket.
Vilken psykiatrisk diagnos medför den högsta relativa suicidrisken?
→ Depression, upp till 15–20 gånger ökad risk.
Vilka diagnoskombinationer utgör den största risken för suicid?
→ Samsjuklighet, t.ex. depression + substansbrukssyndrom.
Ge tre exempel på dynamiska risksituationer som kan utlösa suicidhandling.
→ Separation, akut kris och ökade suicidtankar vid nytt depressionsskov.
Vilken åtgärd är ofta underskattad men central för en fullständig suicidriskbedömning?
→ Att inhämta information från anhöriga.
Vad gäller för patientsekretess om anhörigkontakt är nödvändig i livshotande situationer?
→ Om överhängande risk för död → LPT kan bli aktuellt, vilket möjliggör kontakt.
Hur påverkar djup depression patientens skyddsfaktorer?
→ Skyddsfaktorer förlorar mycket av sin betydelse vid svår depression.
Vilka tre skyddsfaktorer är särskilt viktiga att identifiera i suicidbedömning?
→ Socialt stöd, ansvar för närstående och personlig motvilja mot självmord.
Vilken behandling har evidens för att minska suicidrisk vid bipolärt syndrom?
→ Litium – har en dokumenterad anti-suicidal effekt.
Vilket antipsykotiskt läkemedel har särskild effekt vid suicidprevention hos patienter med psykos?
→ Clozapin.
Hur stor andel av dem som försöker ta sitt liv har gått från tanke till handling inom ett år?
→ Cirka 60 %.
Vad bör du alltid göra efter en slutenvårdsperiod hos en patient med suicidrisk?
→ Boka uppföljning inom 7 dagar i öppenvård.
Vilka symtom bör du som läkare direkt behandla för att minska akut suicidrisk?
→ Ångest, sömnstörning, psykos och abstinens.
Vilket bemötande är mest effektivt vid suicidriskbedömning?
→ Icke-värderande, stödjande och samarbetande, med fokus på patientens berättelse.
Hur kan du förklara suicid för att skapa förståelse hos anhöriga och personal?
→ Som ett psykologiskt olycksfall: en permanent lösning på tillfälliga problem.
