Tentafrågor PU

Question 1

VT2020

Fråga3:1 (5p)

Ange ett vanligt sjukdomstillstånd som kan förebyggas med fysisk aktivitet , och förklara vilka mekanismer som är verksamma. Föreslå också en primär preventiv åtgärd på gruppnivå som skulle kunna förebygga det aktuella sjukdomstillståndet, förklara varför du anser att åtgärden är primär preventiv.

Answer 1

Diabetes typ 2 är en vanlig sjukdom som kan förebyggas med fysisk aktivitet. Fysisk aktivitet leder till en ökad vävnadskänslighet för insulin på grund av sänkt frisättning av insulin från de Langerhanska cellöarna och sänkt insulinkoncentration i plasma. Regelbunden fysisk aktivitet minskar därmed risken för att utveckla typ 2-diabetes bland personer med förstadier till diabetes eller ökad risk att få diabetes.

En primärpreventiv åtgärd på gruppnivå – primärpreventiv innebär att den förhindrar uppkomst av sjukdom som ännu inte drabbat individen – skulle kunna vara att erbjuda utökad fysisk aktivitet under anpassade former för ungdomar med övervikt .

Question 2

VT2020

Fråga 3:2 (5p)

I arbetet med Agenda 2030 för hållbar utveckling talar man om betydelse av kopplingar mellan de tre benen: ekologiskt , ekonomiskt och socialt. Studera mål 3 i Agenda 2030 och välj ut två delmål, och ge en kort beskrivning av hur de tre benen är relaterade till vart och ett av delmålen (Vi påminner om att ni kan hämta delmålen i Agenda 2030 från källor ni anser vara lämpliga)

Answer 2

Mål 3 är God hälsa och välbefinnande, under detta mål finns flera delmål, se nedan. För att få full poäng på denna fråga krävs att två delmål har valts och att termerna ekologisk/miljömässig, social och ekonomisk hållbarhet tydligt har beskrivits och relaterats korrekt i ett sammanhang, men tankar kring dessa delmål kan variera fritt och värderas inte vid poängsättning.

Med ekologisk hållbarhet menas att den handlar om jordens miljö och ekosystem dvs. ekossystemtjänster, biodiversitet, vatten, luft, land, naturresurser, klimat etc. och människors hälsa som kan påverkas av någon miljöfaktor.

Social hållbarhet handlar om att förbättra människors livsbetingelser i samhället dvs. mänskliga rättigheter, hälsa, trygghet, utbildning, välbefinnande, individens behov etc.

Ekonomisk hållbarhet innebär att det ska finnas en ekonomisk utveckling och tillväxt som inte medför negativa konsekvenser för den ekologiska eller sociala hållbarheten. Det innefattar även hållbar produktion och konsumtion.

3. 1 Minska mödradödligheten
4. 2 Förhindra alla dödsfall som hade kunnat förebyggas bland barn under fem år
5. 3 Bekämpa smittsamma sjukdomar
6. 4 Minska antalet dödsfall till följd av icke smittsamma sjukdomar och främja mental hälsa
7. 5 Förebygg och behandla drogmissbruk
8. 6 Minska antalet dödsfall och skador i vägtrafiken
9. 7 Tillgängliggör reproduktiv hälsovård, familjeplanering och utbildning för alla
10. 8 Tillgängliggör sjukvård för alla
11. 9 Minska antalet sjukdoms- och dödsfall till följd av skadliga kemikalier och föroreningar
12. A Genomför Världshälsoorganisationens ramkonvention om tobakskontroll
13. B Stöd forskning, utveckling och tillgängliggör vaccin och läkemedel för alla
14. C Öka finansiering och personal till utvecklingsländers hälso- och sjukvård
15. D Förbättra tidiga varningssystem för globala hälsorisker

Question 3

HT2019

Fråga3:1 (1p) Vilket av följande påståenden är inte en del av artikel 25 i FN:s deklaration om mänskliga rättigheter?

Answer 3

C

Question 4

HT2019

Fråga3:2 (2p)

Reflektera över de mänskliga rättigheterna och målet att uppnå jämlik hälsa i vårt eget land. Ge ett exempel där det är en utmaning att uppnå jämlik hälsa.

Answer 4

Studenten ska på ett genomtänkt sätt kunna diskutera frågan och ge ett relevant exempel, kan t ex vara att nå ut med erbjudande om screening till icke svensktalande.

Question 5

HT2019

Fråga3:3 (2p) Inom förebyggande hälsoarbete på samhällsnivå brukar vi tala om den preventiva paradoxen.

Vad innebär den?

Answer 5

Den preventiva paradoxen handlar om vilken strategi som är mest effektiv i det preventiva arbetet. En högriskstrategi innebär att man riktar in sig på ett mindre antal individer som har hög risk att insjukna, medan en befolkningsstrategi innebär att åtgärderna riktas till stora grupper, eller en hel befolkning. Då antalet individer med endast lätt förhöjd risk är så många fler innebär det att om insatserna riktas till dessa förhindras fler sjukdomsfall än om insatserna riktas till de relativt få individer som har hög risk.

Question 6

HT2019

Fråga3:4 (2p)

Ett annat begrepp som förekommer är ”proportionell universalism”. Vad menas med detta när vi diskuterar hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande samhällsinsatser?

Answer 6

Proportionell universalism innebär att interventioner riktas till alla, så att ingen blir utan intervention. Däremot styrs resurserna så att grupper som har större behov får mera riktade insatser.

Question 7

HT2019

Fråga3:5 (2p)

Två preventiva insatser för att minska förekomsten av livmoderhalscancer är HPV-vaccination och screening. Är vaccination respektive screening att betrakta som primär - eller sekundärprevention?Motivera dina svar.

Answer 7

Vaccination förebygger att sjukdom uppstår hos frisk individ, och är således att betrakta som primärprevention. Screening syftar till tidig upptäckt av sjukdom eller förstadium till sjukdom, så att behandling kan inledas tidigt. Screening är därmed att betrakta som sekundärprevention.

Question 8

HT2019

Fråga3:6 (2p)

Du har i uppgift att göra en sambandsbedömning vid misstänkt arbetsrelaterade luftvägsbesvär. Redogör för de aspekter som är nödvändiga att klarlägga för att kunna göra en sambandsbedömning?

Answer 8

Vid en sambandsbedömning måste diagnosen vara klargjord, exponeringen tillräckligt långvarig och höggradig. Det måste finnas ett tidssamband. Det måste också finnas vetenskaplig evidens som stödjer att exponeringen kan orsaka diagnosen

Question 9

Fråga3:7 (1p)

Ange två orsaker till arbetsrelaterad astma.

Answer 9

Tex isocyanater, vetemjöl.

Question 10

HT2019

Fråga3:8 (3p)

Som enskild individ kan man känna frustration över alla miljölarm samt möjliga hälsoeffekter. Välj ut tre exempel på miljögifter. För var och en av dem: ange möjliga exponeringsrelaterade hälsoeffekter och beskriv hur man bäst gör för att undvika att exponeras.

Answer 10

Tex -Bisfenol A; hormonstörande, hjärt - och kärlsjukdomar; undvik plastförpackningar (plastflaskor, matlådor samt ytbehandlade konservburkar)

BPA -Dioxiner/PCB; hormonstörande, cancer; undvik fet fisk från Östersjön, Bottniska viken, Vänern och Vättern -

Högflourerade ämnen (PFAS); hormonstörande, cancer; kontrollera innehåll i skidvalla, kläder, möbler, hushållsartiklar.

Question 11

HT2019 omtenta

Fråga3:1 (2p)

Ange de tre komponenter som vanligtvis används för att bestämma socioekonomisk situation.

Answer 11

Utbildningsnivå

Yrke

Inkomst

Question 12

HT2019 omtenta

Fråga3:2 (2p)

Förklara, utifrån begreppet ”socialgradient”, på vilket sätt skillnader i socioekonomisk situation korrelerar med hälsotillstånd?

Answer 12

Generellt kan sägas att lägre socioekonomisk situation också innebär sämre hälsa. Detta följer en social gradient så att stegvis högre SES också innebär stegvis bättre hälsa.

Question 13

HT2019 omtenta

Fråga3:3 (3p)

Tobaksrökning är ett hälsoproblem såväl i Sverige som globalt. Redogör för förekomsten av tobaksrökning i Sverige, i olika grupper baserat på kön och socioekonomi. Beskriv även översiktligt utvecklingen över tid de senaste 20 åren.

Answer 13

Andelen av hela befolkningen som röker tobak dagligen är ca 7% (2018).

Daglig tobaksrökning är vanligare bland kvinnor än bland män.

Andelen invånare som röker tobak dagligen är större i grupperna med förgymnasial och gymnasial utbildning (14 respektive 9 procent), än i gruppen med eftergymnasial utbildning, 4 procent (siffror från 2018).

Andelen rökare är störst i åldersgruppen 45-64 år, men andelen har under den senaste 20-årsperioden minskat i alla åldersgrupper, liksom i alla utbildningsgrupper.

Question 14

HT2019 omtenta

Fråga3:4 (2p)

Föreslå en hälsofrämjande insats på gruppnivå som kan bidra till minskat tobaksbruk. Motivera varför du anser att den kan klassas som hälsofrämjande.

Answer 14

Om alla nyblivna föräldrar inbjuds till en gruppverksamhet där man diskuterar levnadsvanor och hur man bäst skyddar sitt barn från ogynnsamma miljöer skulle tobak kunna vara en aspekt som lyfts. Genom att föräldrarna i den situationen kan stötta varandra och diskutera tobakens skadeverkningar kan den enskilde föräldern stärkas i att välja rökfrihet för att värna om sitt barns hälsa. Detta är en hälsofrämjande åtgärd.

Question 15

HT2019 omtenta

En man söker din mottagning med nydebuterad astma och även mesoteliom. Han berättar att han i sitt tidigare yrke har exponerats för asbest och mycket damm. För 40 år sedan bytte han bana och började arbeta på kontor.

Fråga3:5 (2p)

Hur bedömer du sambandet för respektive exponering gentemotr espektive sjukdom? Motivera varför.

Answer 15

Asbest-mesoteliom; samband finns och inkubationstiden kan vara 30-50 år.

Damm-astma; vetenskaplig evidens finns för ett samband men sjukdomen debuterar för lång tid efter upphörd exponering.

Question 16

HT2019 omtenta

Asbest är ett material som numer är förbjudet i Sverige på grund av dess hälsoeffekter. Fråga 3:6 (2p)

Vilka sjukdomar kan man få av asbest?Ange fyra diagnoser som är relaterade till asbestexponering.

Answer 16

Pleura plack

Asbestos-fibros

Lungcancer

Mesoteliom (cancer i lungsäckar)

• Även tjocktarmscancer och KOL

Question 17

HT 2019 omtenta

Oron ökar i samhället för miljöföroreningars påverkan på ekosystemet. Ökar gör även oron för vilka hälsoeffekter dessa ämnen kan ha. Sveriges riksdag har beslutat om nationella miljömål, där flera har betydelse för människors hälsa.

Fråga 3:7 (1p) Markera det av alternativen som inte är ett av Sveriges riksdagsbeslutade miljömål?

Säker strålmiljö

Grundvatten av god kvalitet

Livsmedelsproduktion i samklang med naturen

God bebyggd miljö

Answer 17

Livsmedelsproduktion i samklang med naturen

Question 18

HT2019 omtenta

Fråga3:8 (1p)

Var i det svenska sjukvårdssystemet finns miljömedicinsk kompetens som disciplin, vid utförandet av miljökonsekvensutredningar??

Answer 18

Arbets- och miljömedicinska kliniker

Question 19

VT2019

Fråga 3:1

I Åkerstad, en ort med 14.000 invånare, har myndigheterna bestämt att alla föräldrar som har barn i åldern 2-5 år ska erbjudas en matlagningskurs under temat ”Ditt barn är vad det äter”. Kursen leds av en dietist, ges på kvällstid 1g/v i fyra veckor och är kostnadsfri. Information om kursen skickas hem till familjerna, och vid besök på barnavårdscentralen uppmuntras föräldrarna att anmäla sig till kursen.

a)Var skulle du placera interventionen (matlagningskursen som beskrivs ovan) i Beatties modell? Motivera ditt svar! (2p)

Answer 19

Interventionen kan placeras i ruta B med hänvisning till att det är ett myndighetsbeslut och att det erbjuds till alla. Experter i form av dietister kommer att leda kursen. Man kan också tänka sig att placera den i ruta D med hänvisning till att den ändå kräver ett aktivt agerande från föräldrarna som måste ta beslutet och anmäla sig till kursen.

Question 20

VT2019

Fråga 3:1 I Åkerstad, en ort med 14.000 invånare, har myndigheterna bestämt att alla föräldrar som har barn i åldern 2-5 år ska erbjudas en matlagningskurs under temat ”Ditt barn är vad det äter”. Kursen leds av en dietist, ges på kvällstid 1g/v i fyra veckor och är kostnadsfri. Information om kursen skickas hem till familjerna, och vid besök på barnavårdscentralen uppmuntras föräldrarna att anmäla sig till kursen.

b) Skulle du beskriva matlagningskursen som en preventiv eller hälsofrämjande intervention? Motivera ditt svar! (2p)

Answer 20

Interventionen är hälsofrämjande i så motto att den kan stärka föräldrarna i valet av såväl råvaror som tillagningsmetoder, och uppmuntra att hellre laga mat själv än köpa färdigrätter eller halvfabrikat. Man kan också tänka sig att den i förlängningen har en preventiv effekt, då goda matvanor bidrar till minskad risk att utveckla övervikt/fetma – som i sin tur kan leda till diabetes eller hjärt-kärlsjukdom, bland såväl barn som vuxna.

Question 21

VT2019

Fråga 3:1

I Åkerstad, en ort med 14.000 invånare, har myndigheterna bestämt att alla föräldrar som har barn i åldern 2-5 år ska erbjudas en matlagningskurs under temat ”Ditt barn är vad det äter”. Kursen leds av en dietist, ges på kvällstid 1g/v i fyra veckor och är kostnadsfri. Information om kursen skickas hem till familjerna, och vid besök på barnavårdscentralen uppmuntras föräldrarna att anmäla sig till kursen.

c) På vilket sätt kan en matlagningskurs enligt ovan bidra till ökad jämlikhet i hälsa? (1p)

Answer 21

Interventionen har potential att leda till bättre matvanor i grupper med låg socioekonomisk status, där det är känt att intaget av fett och socker är högre än i andra grupper, och intaget av frukt och grönsaker är lägre. Detta är faktorer som påverkar hälsan. En förutsättning för detta är att man lyckas nå just dessa grupper, vilket skulle kunna vara möjligt genom riktade insatser i samband med BVC-besök.

Question 22

VT2019

Fråga 3:2 (2p)

Måttet DALY brukar användas som mått på ohälsa i en population, ibland uttryckt som sjukdomsbörda orsakad av en viss sjukdom/sjukdomsgrupp. Vad står akronymen DALY för, och vilka är de två komponenter som ingår?

Answer 22

DALY står för Disability Adjusted Life Years och är ett kombinerat mått som illustrerar ohälsa hos en population genom att kombinera summan av år som förlorats pga funktionsnedsättning Years Lived with Disability (YLD) och för tidig död Years of Life Lost (YLL).

Question 23

VT2019

Fråga 3:3 (2p)

Ge exempel på sjukdomsgrupper där måttet DALY ger bättre information om sjukdomsbördan än måttet mortalitet, och förklara varför det är så.

Answer 23

Kroniska sjukdomar som t ex diabetes, KOL, psykiska sjukdomar, leder ofta till en betydande funktionsnedsättning och ibland för tidig död. Då är DALY mer informativt, eftersom man annars missar den funktionsnedsättning som medför stort lidande för både patient och anhörig. Det är också viktigt mått ur hälsoekonomisk synpunkt.

Question 24

VT2019

Fråga 3:4 (2p)

Inom toxikologi används olika begrepp som additiv effekt, synergistisk effekt, potentierande effekt och försiktighetsprincipen. Förklara vad som menas med de fyra begreppen.

Answer 24

• Additiv effekt; två eller flera ämnen förstärker varandras toxiska effekt på ett additivt sätt (tex 1+1=2).
• Synergisk effekt; två eller flera ämnen förstärker varandras toxiska effekt på ett multiplikativt sätt (tex 1+1>2).
• Potentierande effekt; ett ämne som normalt inte är så toxiskt kan förstärka ett annat ämnes toxiska effekt.
• Försiktighetsprincipen; Om man inte säkert vet att ett ämne är helt ofarligt ska man betrakta det som potentiellt farligt till dess motsatsen bevisats.

Question 25

VT2019

Fråga 3:5

Regeringen har utfärdat en förordning med miljökvalitetsnormer (MKN) för utomhusluft, luftkvalitetsförordningen (SFS 2010:477). MKN syftar till att skydda människors hälsa och miljön samt att uppfylla krav som ställs genom vårt medlemskap i EU.

a) Ange två grupper av luftföroreningar som omfattas av MKN. (1p)

Answer 25

Kolväten, polyaromatiska kolväten (PAH), kväveoxider, marknära ozon, partiklar (PM10/PM2,5), kolmonoxid, och bensen är exempel på luftföroreningar som omfattas av MKN.

Question 26

VT2019

Fråga 3:5

Regeringen har utfärdat en förordning med miljökvalitetsnormer (MKN) för utomhusluft, luftkvalitetsförordningen (SFS 2010:477). MKN syftar till att skydda människors hälsa och miljön samt att uppfylla krav som ställs genom vårt medlemskap i EU.

b) Vilka är de vanligaste källorna till de valda luftföroreningarna? (1p)

Answer 26

Trafik, uppvärmning, jordbruk, industri är exempel på källor till luftföroreningar (källan beror på typ av luftförorening).

De valda föroreningarna är t ex kolväten, polyaromatiska kolväten (PAH), kväveoxider, marknära ozon, partiklar (PM10/PM2,5), kolmonoxid, och bensen är exempel på luftföroreningar som omfattas av MKN.

Question 27

VT2019

Fråga 3:5

Regeringen har utfärdat en förordning med miljökvalitetsnormer (MKN) för utomhusluft, luftkvalitetsförordningen (SFS 2010:477). MKN syftar till att skydda människors hälsa och miljön samt att uppfylla krav som ställs genom vårt medlemskap i EU.

c) Hur kan luftföroreningarna påverka hälsan och vilka särskilt känsliga grupper av individer finns det? (2p)

Answer 27

Luftföroreningar kan påverka hälsan genom att öka risken att drabbas av hjärtkärlsjukdom, lungsjukdomar, cancer. Särskilt känsliga individer är barn, äldre och individer som redan har hjärtkärl- eller lungsjukdom.

Question 28

HT2018 omtenta

Fråga 3:1 (4p)

Det finns ett antal modeller för att beskriva hälsans bestämningsfaktorer, tex Solfjädermodellen. Beskriv denna eller någon annan liknande modell och ge exempel på var du som läkare skulle kunna bidra och med vad. Rita gärna.

Answer 28

Alla modeller för hälsans bestämningsfaktorer är likartat uppbyggda; i botten/längst in finns sådant vi har svårt att påverka, som ålder, kön och arv, och ovanför/utanför kommer mer psykologiska faktorer såsom hopp och tillit, och sen sådant som individen har lättare att själv påverka, såsom levnadsvanor (vilka dock också påverkas av samhälleliga förutsättningar). Överst/ytterst kommer samhällsfaktorerna. Ett exempel på en modell är den som vi använder i undervisningen här på läkarutbildningen på LiU, den sk Östgötamodellen (som bygger på den ursprungliga Solfjädermodellen), se bild. Det är viktigt för poängsättningen på denna uppgift att hierarkin i bestämningsfaktorerna framkommer i svaret.

Läkare kan bidra med kunskap på många olika nivåer, tex genom preventivt arbete avseende levnadsvanor eller genom hälsofrämjande insatser för att stärka patienters tilltro till sin egen förmåga att hantera sin sjukdom. Eller genom att delta aktivt i olika samhällsaktiviteter. Poängsättningen på denna uppgift beror framförallt på hur väl underbyggda argument som framförs, eftersom väldigt många olika svar kan vara rätt.

Question 29

HT2018 omtenta

Fråga 3:2a (2p)

Förklara begreppet socioekonomisk situation (SES) och ange minst två vanliga sätt att mäta SES.

Answer 29

SES handlar om din sociala status och dina ekonomiska förutsättningar i det samhälle du lever i, och som synliggör samhällets hierarkiska struktur. Vanliga sätt att mäta SES är att mäta utbildningsgrad, inkomstnivå och yrkesstatus (men det finns fler, tex bostadssituation); man kan använda både registerdata och självrapporterade data. Det finns officiella klassifikationssystem, såsom det förut mycket vanliga SEI, SocioEkonomisk Indelning.

Question 30

HT2018 omtenta

• Fråga 3:2a (2p) Förklara begreppet socioekonomisk situation (SES) och ange minst två vanliga sätt att mäta SES.*
• Svarsförslag: SES handlar om din sociala status och dina ekonomiska förutsättningar i det samhälle du lever i, och som synliggör samhällets hierarkiska struktur. Vanliga sätt att mäta SES är att mäta utbildningsgrad, inkomstnivå och yrkesstatus (men det finns fler, tex bostadssituation); man kan använda både registerdata och självrapporterade data. Det finns officiella klassifikationssystem, såsom det förut mycket vanliga SEI, SocioEkonomisk Indelning.*

Fråga 3:2b (2p) Det är ett känt faktum att olika sätt att mäta SES inte ger exakt samma resultat när de används som förklaringsfaktorer i olika analyser (tex vid gruppering utifrån hög och låg SES). Resonera kring varför det skulle kunna vara så för de sätt att mäta SES som du angav i svaret på fråga a.

Answer 30

Tex så finns det yrken som kräver hög utbildning, men inte är särskilt högt betalda, och yrken som kan vara åtråvärda och ha hög status, men som inte kräver hög utbildning. Det kan vidare tex finnas skillnader mellan olika länder i status för olika yrken. Därför kan det vara av värde att ha med flera olika SES mått när man studera SES-skillnader i hälsa (och förstås andra SES-skillnader).

Question 31

HT2018 omtenta

Fråga 3:3 (3p)

Inom det sjukdomspreventiva arbetet talar man om ”den preventiva paradoxen” och ”universell proportionalism”. Förklara innebörden av begreppen, gärna genom att utgå ifrån konkreta exempel.

Answer 31

Inom vården använder vi ofta begreppen primär- respektive sekundärprevention, avseende förebyggande insatser för att förhindra sjukdomsuppkomst respektive återfall och förvärrande av redan uppkommen sjukdom. Inom andra områden (tex inom socialtjänst) använder man ofta andra indelningar, såsom universell (för alla), selektiv (för vissa grupper) och indikerad (för vissa (högrisk)personer) prevention. Men även om en preventiv insats är universell så kan man behöva fördela den olika så att de som är mer utsatta (har större behov) får mer av insatsen; detta kallas proportionell universalism.

Om man inte ska ge insatsen till alla uppkommer förstås från om vilka man ska satsa på. Kanske de med högst risk? Ett problem är då att de med viss men lägre risk oftast är väldigt många fler än de med högst risk. Detta innebär att om man satsar sina resurser på dem med lägre risk så kommer man potentiellt åt många fler och den sammanlagda vinsten kan bli större för samhället än om man hade satsat resurserna bara på dem med högst risk. Eftersom detta kan kännas paradoxalt och intuitivt fel (det känns ju naturligt att först hjälpa dem med störst risk) kallas det för den preventiva paradoxen. OBS att man alltså inte här ställer hela befolkningen (dvs inkl de med ingen eller låg risk) mot de med högst risk, utan de med viss risk mot de med högst.

Question 32

HT2018 omtenta

Fråga 3:4 (3p)

Inom vården förutsätts vi även arbeta hälsofrämjande. Vad skiljer en sjukdomspreventiv åtgärd från en hälsofrämjande åtgärd? Kan en åtgärd vara både sjukdomspreventiv och hälsofrämjande? Motivera varför eller varför inte.

Answer 32

På läkarutbildningen på LiU använder vi Socialstyrelsens definitioner av sjukdomsförebyggande (prevention) och hälsofrämjande (promotion). Preventiva åtgärder handlar om sådant som minskar risken att insjukna eller försämras i sin sjukdom (eller att latent sjukdom blir manifest), medan hälsofrämjande åtgärder handlar om att stärka eller bibehålla människors fysiska, psykiska och sociala välbefinnande med avsikt att stärka deras möjlighet till delaktighet och tilltro till egen förmåga. En åtgärd kan absolut ha både preventiva och hälsofrämjande inslag, och ge både preventiva och promotiva effekter. Poängsättningen på denna uppgift beror framförallt på hur väl underbyggda argument som framförs, eftersom väldigt många olika svar kan vara rätt. Det är ofta framgångsrikt att kombinera prevention och promotion.

Question 33

HT2018 omtenta

Fråga 3:5 (1p)

Socialt stöd, copingförmåga och känsla av sammanhang (KASAM) är exempel på psykosociala resurser (skyddsfaktorer) som kan bidra till bättre hälsa och mindre sjukdom hos individen. Ange endast ett enda kryss för varje fråga. Finns det fler än ett svarsalternativ förkryssat ges inga poäng på den frågan, även om ett av de förkryssade alternativen skulle vara det korrekta svaret.

Vilket av följande påståenden om psykosociala resursers betydelse för hälsan är FELAKTIGT?

Studier har entydigt visat att det är viktigare för hälsan att ha starka psykosociala resurser än att inte ha några riskfaktorer

Enligt Krav-kontroll-socialt stöd-modellen så spelar kravnivån mindre roll för hälsan än vad god kontroll och gott socialt stöd gör

Socioekonomiskt starka personer uppvisar oftare goda psykosociala resurser än vad socioekonomiskt mer utsatta personer gör

Personer med en overcommitment-personlighet är känsligare än andra för en obalans mellan ansträngning och belöning (Effort-Reward Imbalance)

Answer 33

Studier har entydigt visat att det är viktigare för hälsan att ha starka psykosociala resurser än att inte ha några riskfaktorer.

Detta är fel, dvs korrekt svar, det finns inga sådana entydiga studier

Question 34

VT2018

Fråga 3:5 (2p)

HassansKOL är troligen orsakad av rökningen. Ungefär hur många dagligrökare anses vi ha i Sverige idag? Vad karakteriserar dessa personer/grupper (till exempel ålder, kön, socioekonomi…)?

Answer 34

dag anger ca 10% av befolkningen (dvs ca 1 miljon av Sveriges befolkning på ca 10 miljoner) att de är dagligrökare; något lite vanligare bland kvinnor än män (ett par %), och tydliga socioekonomiska skillnader, där de med arbete, högst utbildning och inkomst röker klart minst. (Bland äldre ungdomar säger sig ytterligare ca 20% röka sporadiskt, fra feströkning).Dagligrökning har under ett flertal år stadigt minskat i alla grupper (mest bland män, men alltså även bland kvinnor och även bland yngre) och äridag vanligast i åldersgruppen 45-64 år, där också den ovan nämnda könsskillnaden syns allra mest (OBS för de som är 65 år och äldre är dock könsskillnaden den motsatta, dvs vanligare bland män, säkerligen för att de äldsta kvinnorna oftare aldrig har rökt). Rökning är också vanligare bland utlandsfödda (och bland personer som liksom Hassan är från icke-europeiska länder finns en klart större andel dagligrökare bland män). (Siffran 10% är bra i global jämförelse, men vi får inte glömma bort att vi har väldigt många snusare i Sverige, och mäter man tobaksbruk istället för enbart rökning så hamnar vi inte längre i topp)

Question 35

VT2018

Fråga 3:6 (2p)

Beskriv en primärpreventiv åtgärd på befolkningsnivå mot tobaksrökning i Sverige idag. Motivera varför du anser att den är primärpreventiv.

Answer 35

Rökförbud på restauranger. Primärpreventiv åtgärd riktad till hela befolkningen (eller iafde som går på restaurang). Visserligen kommer då de som redan är sjuka i tobaksrelaterade sjukdomar också att gynnas, men ansatsen är primärpreventiv, dvs att förhindra sjukdomsuppkomst, jämfört med sekundärpreventiv, dvs att förhindra försämring av elleråterfall i sjukdom. Det är alltså förhindrandet av sjukdomsuppkomst som är den primärpreventiva effekten, inte att folk slutar röka (rökstoppet är beteendeförändringen som åtgärden ledde till).

Question 36

VT2018

Fråga 3:7 (3p)

KOL är en sjukdom med stor påverkan på enskilda människors hälsa, men påverkar även samhällets sjukdomsbörda(dvs skillnaden mellan det aktuella hälsoläget och hur det kunde varit om alla levt långa friska liv). Ett sätt att beskriva sjukdomsbörda är DALYs (Disability adjusted life years). Beskriv vilka komponenter måttet DALY består av och vad de innebär. Förklara också varför DALY är ett bra hälsomått just när det gäller KOL, tex varför det är bättre än måttet mortalitet.

Answer 36

DALY är ett kombinerat mått som illustrerar ohälsa hos en population genom att kombinera summan av år som levs med (förlorats pga) funktionsnedsättning (years lived with disability, YLD) och år som förlorats pga förtida död (years of life lost, YLL). EftersomKOL kan leda till en betydande funktionsnedsättning och för tidig död är DALY mer informativt än tex mortalitet, eftersom mortalitetsmåttet inte synliggör den funktionsnedsättning som KOL innebär och som medför stort lidande för både patient och anhörig. Det är också viktigt mått ur hälsoekonomisk synpunkt.

Question 37

VT2018

Fråga 3:8 (4p)

DALY är ett mått framtaget av WHO och Världsbanken för att kunna mäta och jämföra sjukdomsbörda globalt. Några grundläggande begrepp inom global hälsa är hälsodeterminanter (bestämningsfaktorer) och hälsoindikatorer.

a) Förklara skillnaden på hälsodeterminanter och hälsoindikatorer.
b) Ge minst två exempel på hälsodeterminanter och minst två exempel på hälsoindikatorer.
c) Ange också någon hälsodeterminant som kan vara aktuell i Hassans fall och förklara hur den är aktuell i hans fall.

Answer 37

Hälsodeterminanter är strukturella faktorer, såsom livsvillkor, levnadsvanor, och tillgång till sjukvård, som bidrar till hälsa eller ohälsa. Hälsoindikatorer är mått på hälsotillståndet hos en given population, tex medellivslängd, mödradödlighet och barnadödlighet. Levnadsvanan rökning är naturligtvis central i Hassans fall, och den understödjs troligen av hans ursprung och val av umgänge i Sverige, samt hans socioekonomiska situation.

Question 38

VT2018

Fråga 3:9 (4p)

Hassan har också fått diagnosen depression sedan han fick sin KOL. Det finns ett ännu ej helt klarlagt samband beskrivet mellan depression och dysfunktionell kortisolutsöndring. Kortisolproduktionen regleras via HPA-axelnoch har normalt en särskilddygnsrytm.

a) Vad är HPA-axeln?
b) Hur ser ennormalkortisoldygnsrytm (normal kortisolkurva) ut och hur kan en dysfunktionell kortisol kurva se ut i jämförelse?

Answer 38

• Hypohalamus (CRF/CRH)-hypofys (ACTH)-binjure-axeln frisätter kortisol från binjurebarken enligt en särskilt dygnsrytm (deltar i kroppens normala energibalans) och regleras normalt via en hämmande feedbackmekanism. Kortisolfrisättningen ökar normalt även vid stressituationer, som en del i kroppens stressvar. Normalt är kortisolvärdena låga under natten, stiger framåt morgonen och särskilt snabbt strax efter uppvaknandet för att sedan minska igen under dagen (toppar i samband med matintag) och kvällen till nattens låga nivåer (normala dygnsrytmen).
• En dysfunktionell kurva är mer flack, dvs saknar en hög och brant uppvaknandetopp och uppvisar inte kvällsvärden som är tydligt lägre än morgonvärdena (sen kan kurvan som helhet ligga både högt och lågt, så att man tex kan bli lurad om man enbart mäter kvällsvärden ochtror att de per automatik är normala bara för att de är låga; kurvan blir dock aldrig omvänd, dvs uppvisar aldrig lägre nivåer på morgonen än på kvällen, och den är heller aldrig helt rak). Denna dysfunktionalitet, som kan orsakas av långvarig stress, gördet svårt för axeln att svara adekvat på stimuli och fullgöra sin normala funktion.

Question 39

VT2018

Fråga 4:3 (2p)

Utvecklingen av en tumör orsakas vanligen av samverkan mellan arv och miljö. Genom att vi ärver en viss variant av en gen kan vi bli genetiskt predisponerade för olika sjukdomar, t ex cancer. Begreppet miljö innefattar en mängd olika typer av omgivningsfaktorer i samhället.

Ange fyra indikationer på att miljöfaktorer är involverade i carcinogenesen!

Answer 39

Variation i cancerfrekvens mellan länder.

Migration ändrar cancermönstret hos populationen.

Exponering kopplad till ökad cancerförekomst, ex UV –hudcancer, rökning –lunga.

Tvillingstudier.

Question 40

VT2018 omtenta

Fråga 3:11 (2p)

En nytillträdd lärare i grundskolan (januari 2018) har efter två-tre veckor börjat känna sig lite trött, känt att hon fått svårt med koncentrationen och har ibland fått besvär med huvudvärk på arbetet (hon arbetar som lärare för år 7-9 huvudsakligen i ett och samma klassrum) som kunnat hålla i sig i cirka två-tre timmar efter arbetet.

Vilka är de mest sannolika formerna av arbetsmiljörelaterade orsaker till hennes besvär?

Answer 40

Psykosocial stress, ventilationsproblem, temperaturproblem

Question 41

VT2018 omtenta

Fråga 3:12 (2p)

Vibrationsskador är en vanlig arbetsrelaterad sjukdomsorsak hos män som arbetar med vibrerande verktyg. Ange de två huvudsakliga skadetyperna med tillhörande karakteristiska symptom som man kan få vid exponering för hand-arm vibrationer.

Answer 41

Nervskada –domningar

Kärlskada-vita fingrar

Question 42

VT2018 omtenta

Fråga 3:13

FN har beslutat om en Agenda 2030 för hållbar utveckling. Åtta målansvariga myndigheter i det svenska miljömålsystemet ansvarar för att de svenska miljömålen relateras till FNs Agenda. Sveriges miljömålsystem innehåller ett generationsmål, 16 miljökvalitetsmål och 28 etappmål.

a) Ange 6 av de 16 miljökvalitetsmålen(3p)
b) Förklara vad syftet är med att använda indikatorer i miljömålsarbetet. Förklara gärna med hjälp av ett exempel. (1p)

Answer 42

a) tex frisk luft, grundvatten av god kvalitet, giftfri miljö, god bebyggd miljö, skyddande ozonskikt, begränsad klimatpåverkan.
b) att kunna följa utvecklingen av kvalitetsmålen, tex mäta partiklar i luft som ett mått på frisk luft.

Question 43

VT2018 omtenta

Fråga 3:14 (2p)

En toxisk effekt kan orsakas av såväl modersubstansen, en metabolit till modersubstansen som av något endogent bildat ämne.Ge ett exempel på ett fall där den toxiska effekten åstadkommes av modersubstansen och ett exempel på när det är en metabolit till modersubstansen som ger den slutgiltiga toxiska effekten. Ange i båda fallen såväl namn på ämnet i fråga och vilken typ av skada eller toxisk effekt som blir resultatet.

Answer 43

Modersubstans; tex bly-nervskada

Metabolit; tex benspyren-DNA skada-cancer

Question 44

VT2018 omtenta

I Sverige bedrivs i dag ett omfattande preventivt arbete riktat mot sjukdomen livmoderhalscancer. En intervention är screening, en annan är vaccination mot humant papillomvirus (HPV). Incidens och mortalitet är två begrepp som brukar användas då man talar om hur vanlig en sjukdom är. Incidens betyder antalet som insjuknar i en viss befolkningsgrupp under en bestämd tidsperiod (t ex ett år). Mortalitet är hur många i en befolkningsgrupp som dör av sjukdomen under en bestämd tidsperiod.

Fråga 3:15a (2p)

Redogör för om, och i så fall på vilket sätt, vaccination mot HPV kan påverka incidens respektive mortalitet i livmoderhalscancer.

Answer 44

Vaccination leder till att färre smittas av viruset som i sin tur påverkar utveckling av livmoderhalscancer. Därmed borde incidensen minska, och i ett längre perspektiv även mortaliteten eftersom färre får sjukdomen.

Question 45

VT2018 omtenta

I Sverige bedrivs i dag ett omfattande preventivt arbete riktat mot sjukdomen livmoderhalscancer. En intervention är screening, en annan är vaccination mot humant papillomvirus (HPV). Incidens och mortalitet är två begrepp som brukar användas då man talar om hur vanlig en sjukdom är. Incidens betyder antalet som insjuknar i en viss befolkningsgrupp under en bestämd tidsperiod (t ex ett år). Mortalitet är hur många i en befolkningsgrupp som dör av sjukdomen under en bestämd tidsperiod.

Fråga 3:15b (2p)

Redogör för om, och i så fall på vilket sätt, screening kan påverka incidens respektive mortalitet i livmoderhalscancer.

Answer 45

Screening innebär tidig upptäckt av sjukdomen. Om den upptäcks tidigt ökar chanserna till framgångsrik behandling, vilket innebär att mortaliteten minskar. Om screeningen innebär att förstadier till sjukdomen kan upptäckas och behandlas kommer även incidensen att minska.

Question 46

VT2018 omtenta

I Sverige bedrivs i dag ett omfattande preventivt arbete riktat mot sjukdomen livmoderhalscancer. En intervention är screening, en annan är vaccination mot humant papillomvirus (HPV). Incidens och mortalitet är två begrepp som brukar användas då man talar om hur vanlig en sjukdom är. Incidens betyder antalet som insjuknar i en viss befolkningsgrupp under en bestämd tidsperiod (t ex ett år). Mortalitet är hur många i en befolkningsgrupp som dör av sjukdomen under en bestämd tidsperiod.

Fråga 3:15c (2p)

Enligt Beatties modell (nedan) kan sjukdomsprevention kategoriseras utifrån om den sker på individuell eller kollektiv nivå, och i vilken mån den är auktoritär respektive participatorisk. I vilken av de fyra kvadranterna placerar du screening för livmoderhalscancer? Motivera ditt svar.

Answer 46

Flera alternativ är möjliga, det är hur manmotiverar svaret som avgörom svaret är rätt. Tillgång till screening är ett auktoritärt beslut, och det är individer som screenas. Man kan dock se det som ett individuellt beslut att delta i screeningen, och som en kollektiv intervention genom att den erbjuds till alla som ingår iriskgruppen.

Question 47

HT2017 omtenta

Fall 2: Du känner att Lena just nu verkar vara mottaglig för att diskutera levnadsvanor och sjukdomsrisker, och därför fortsätter du att prata om hennes övriga levnadsvanor. Hon säger att sedan hon blev pensionär härom året dricker hon mer än tidigare, främst vin till maten, kan bli flera gånger i veckan. Tidigare i livet drack hon mest alkohol när det var fest. Hon gillar sötsaker och gräddsåser, äter varje dag kött (fisk någon gång), grönsaker och frukt, och är väldigt svag för te och vetekex med ost, som hon äter till TV:n nästan varje kväll. Hon utövar ingen särskild sport eller motionsaktivitet, men sedan ni talades vid om levnadsvanor när hon fick sin hypertonidiagnos så försöker hon ta åtminstone kortare promenader med sin man, när vädret tillåter. Har egentligen aldrig varit särskilt fysiskt aktiv, sitter mycket stilla både hemma och tidigare på jobbet. 2.4a. Vad är din övergripande bedömning av risknivån på hennes levnadsvanor utifrån de uppgifter du har tillgängliga (i stora drag, inte %-satser)? Motivera i din bedömning vilka åtgärder/förändringar, som kan behövas för att minska risken för sjukdom och hälsoproblem framöver (om du inte anser att några åtgärder behövs så måste du även motivera varför du anser det). (3p)

Answer 47

(ej klarat sluta röka efter flera försök, behöver antagligen mer avancerat stöd eftersom rökstopp antagligen är det viktigaste Lena kan göra för sin hälsa just nu; ökat alkoholintag (om än från låg nivå) som kan behöva eftertanke för att inte bli riskbruk (>9 glas/vecka); låg fysisk aktivitet som absolut behöver ökas och gärna med pulsökning; och till sist, bla med tanke på att hon är aningen överviktig (BMI≈28), så kan matvanorna också behöva en översyn enligt nationella/internationella rekommendationer, även om detta inte verkar vara hennes största problem just nu)

Question 48

HT2018

Fall 2: Du känner att Lena just nu verkar vara mottaglig för att diskutera levnadsvanor och sjukdomsrisker, och därför fortsätter du att prata om hennes övriga levnadsvanor. Hon säger att sedan hon blev pensionär härom året dricker hon mer än tidigare, främst vin till maten, kan bli flera gånger i veckan. Tidigare i livet drack hon mest alkohol när det var fest. Hon gillar sötsaker och gräddsåser, äter varje dag kött (fisk någon gång), grönsaker och frukt, och är väldigt svag för te och vetekex med ost, som hon äter till TV:n nästan varje kväll. Hon utövar ingen särskild sport eller motionsaktivitet, men sedan ni talades vid om levnadsvanor när hon fick sin hypertonidiagnos så försöker hon ta åtminstone kortare promenader med sin man, när vädret tillåter. Har egentligen aldrig varit särskilt fysiskt aktiv, sitter mycket stilla både hemma och tidigare på jobbet.

2.4b. Hur ser svenska och/eller internationella rekommendationer för hälsosamma matvanor ut (i stora drag, inte %-satser)? (3p)

Answer 48

(kan vara lite olika men tex NNR 2012 säger hög andel grönsaker/baljväxter, frukt/bär, nötter/frön och fisk/skaldjur, låg andel rött kött/processat kött, socker, salt och alkohol, samt rätt sorts fett och spannmål (fullkorn))

Question 49

HT2017 omtenta

Fall 2: Din bedömning är att Lena skulle kunna ha nytta av ett besök på er livsstilsmottagning för en mer detaljerad genomgång av sin hälsosituation samt stöd och råd, särskilt avseende rökstopp och ökad fysisk aktivitet, och föreslår henne detta. Lenas menar att hon ju förstår av sådant hon hör och läser i tidningarna att hon kunde leva lite mer hälsosamt, men undrar också lite varför det där med fysisk aktivitet egentligen är så viktigt. Du vet att fysisk aktivitet är positivt för många av kroppens organ.

2.5a. Några av dessa organ är hjärta, kärl, skelettmuskulatur och hjärna. Ge ett exempel på en hälsosam effekt (inklusive effektens riktning, t.ex. ökning/minskning) av regelbunden och tillräcklig fysisk aktivitet för vardera av dessa fyra organ. (2p)

Answer 49

Exempel på effekter

Hjärta: ökad slagvolym

Kärl: ökad kärlvidgningsförmåga

Skelettmuskulatur: ökad muskelaktivering

Hjärna: förbättrat minne.

Question 50

HT2017 omtenta

Fall 2: Din bedömning är att Lena skulle kunna ha nytta av ett besök på er livsstilsmottagning för en mer detaljerad genomgång av sin hälsosituation samt stöd och råd, särskilt avseende rökstopp och ökad fysisk aktivitet, och föreslår henne detta. Lenas menar att hon ju förstår av sådant hon hör och läser i tidningarna att hon kunde leva lite mer hälsosamt, men undrar också lite varför det där med fysisk aktivitet egentligen är så viktigt. Du vet att fysisk aktivitet är positivt för många av kroppens organ.

2.5b. En grundläggande fysiologisk mekanism i människokroppen som påverkas av fysisk aktivitet är cytokinaktiviteten (fysisk aktivitet sänker cytokinnivåerna och minskar därmed risken för låggradig subklinisk inflammation, vilket bla är en riskfaktor för hjärtinfarkt). Nämn andra grundläggande fysiologiska mekanismer som påverkas av fysisk aktivitet (och som kan förklara de goda hälsoeffekterna av fysisk aktivitet), inklusive i vilken riktning de påverkas av fysisk aktivitet. (1p)

Answer 50

Exempel på fysiologiska mekanismer: ökad mitokondrietäthet, ökad frisättning av bla endotel- och hjärnrelaterade tillväxtfaktorer, tex VEGF och BDNF mfl, minskade nivåer av blodkoaguleringsfaktorer såsom PAI-1 och fibrinogen, mm)

• BDNF - studier tyder på nybildning av nervceller, bättre inlärning och nervcellsöverlevnad.

Question 51

Fall 2: Lena säger sig vara intresserad av att besöka livsstilsmottagningen. Arbetet som bedrivs där kan sägas vara sjukdomspreventivt arbete på individnivå.

2.6a. Bedömer du detta arbete på livsstilsmottagningen som primärpreventivt eller sekundärpreventivt i Lenas fall? Argumentera för den bedömning du gör och tydliggör skillnaden mellan de båda begreppen primärpreventiv och sekundärpreventiv. (2p)

Answer 51

(pp förhindra sjukdomsuppkomst, sp förhindra åter/vidareinsjuknande/ försämring; om Lenas fall är det ena eller det andra beror på vilket perspektiv man utgår ifrån, det kan tex vara pp om man utgår från att förhindra hjärtinfarkt, men sp om man utgår från att hon redan har hypertoni och man vill minska följdeffekterna av detta)

Question 52

HT2017 omtenta

Fall 2: Primärpreventiva åtgärder syftar till att förebygga uppkomst av sjukdom och sekundärpreventiva syftar till att förebygga försämring, återfall eller utebliven förbättring av sjukdom.

2.6b. Ge ett par exempel på primärpreventiva åtgärder på befolkningsnivå som kan vara riktade mot hjärt-kärlsjuklighet och beskriv mer utförligt hur de kan påverka hälsoläget i befolkningen. Motivera också varför du anser dem vara primärpreventiva. (3p)

Answer 52

Tex kan livsmedelsmärkning leda till lägre saltintag och mediabevakning till större medvetenhet om riskfaktorer i allmänhet

Question 53

HT2017 omtenta

Answer 53

(DALY (Disability Adjusted Life Years, funktionsjusterade levnadsår; inkluderar både förtida död och att leva med sjukdom/funktionsnedsättning; baserat på mycket komplicerade beräkningar/ värderingar) är ett globalt mått initierat av WHO och Världsbanken för att mäta och jämföra sjukdomsbördan (dvs skillnaden mellan det aktuella hälsoläget och hur det kunde varit om alla levt långa friska liv) i olika länder och över tid. Om alla kvinnor i Sverige slutade bruka tobak skulle den totala sjukdomsbördan mätt i DALY för kvinnor i Sverige enligt diagrammet minska med strax över 8%, dvs nästan en tiondel.)