Tentaplugg fjäderfä Flashcards
(79 cards)
1
Q
Vad menas med svensk marknadsandel, även kallat självförsörjningsgrad?
A
- Svensk självförsörjningsgrad visar hur stor den svenska produktionen är i förhållande till den totala konsumtionen. Alltså hur stor del av efterfrågan som skulle täckas av svenska livsmedel.
- Det indikerar också Sveriges konkurrenskraf
2
Q
Beskriv för matfågel respektive ägg hur produktion respektive import förändrats senaste åren.
A
- Matfågel: Produktionen har ökat med ca 30% de senaste 10 åren, samtidigt som importen har ökat med ca 30%
- Ägg: Produktionen har ökat med ca 10% de senaste 10 åren, samtidigt som importen har ökat med ca 14%, och exporten har ökat med 93%
3
Q
Hur stor är marknadsandelen för svensk matfågel respektive ägg? Vad tror du att skillnaden i marknadsandel kan bero på?
A
- Matfågel: Den svenska försörjningsförmågan ligger på ca 70%
- Ägg: Den svenska försörjningsförmågan ligger på ca 95%
- Skillnaden i marknadsandel kan bero på att det finns en större efterfrågan på svenskproducerade ägg än matfågel. Dessutom har matfågelproduktionen inte ökat i samma takt som efterfrågan. Import av matfågel har också ökat
4
Q
Ge exempel på faktorer som kan göra att självförsörjningsgraden ökar eller minskar på lång sikt
A
Lång sikt:
- Ökad efterfrågan på svenskproducerade varor
- Störningar i produktionen, som brist på insatsvaror
- Strukturutveckling inom animalieproduktionen, med färre men större företag
- Politiska beslut och stödsystem
5
Q
Ge exempel på faktorer som kan göra att självförsörjningsgraden ökar eller minskar på kort sikt
A
Kort sikt:
- Djursjukdomar
- Konjunkturläge och valutakurser
- Krig och andra omvärldshändelser
- Produktionsbortfall
6
Q
Vad inkluderas förutom kyckling i termen ”matfågel”?
A
kyckling, höns, tuppar, moderdjur, gås, anka, storkalkon, minikalkon
7
Q
Hur många konventionella kycklingbönder (företag med kycklinguppfödning) har vi i Sverige?
A
214
8
Q
Hur ser trenden ut – blir företagen fler eller färre?
A
Antalet företag minskar, medan de befintliga företagen blir större
9
Q
Hur många företag föder upp ekokycklingar?
A
16 företag har eko-kyckling
10
Q
Hur stor andel av svensk kycklinguppfödning är ekologisk (räknat i andel slaktade kycklingar)?
A
Mindre än 1% av all slaktad kyckling i Sverige är ekologisk
11
Q
Hur mycket matfågel (kg) äter den genomsnittliga svensken?
A
23,5 kg matfågel
12
Q
Hur mycket matfågel (kg) äter man genomsnittligt i EU?
A
24,9 kg
13
Q
Hur stor är den genomsnittliga konsumtionen av matfågel globalt (hela världen)?
A
Ca 17 kg
14
Q
Var (i vilken världsdel) är konsumtionen högst ?
A
- Nordamerika har högst kg per capita
- Men Kina har den största totala konsumtionen i kg, men inte lika mycket per capita. Så Nordamerika har högst.
15
Q
I vilka 3 länder i EU slaktas mest matfågel?
A
- Polen
- Spanien
- Tyskland
16
Q
Hur många äggproducenter finns det totalt i Sverige, hur många av dessa har fler än 200 värphöns?
A
268 företag hade fler än 200 värphöns
Ca 400 företag som har mellan 50-5000 höns.
17
Q
På vilka 4 sätt kan ägg produceras enligt EUs handelsnormer (4 produktionssystem)?
A
Frigående inomhus
Frigående utomhus
Inredd bur
Ekologisk
18
Q
Hur ser fördelning av värphöns ut per inhysningssystem/produktionssystem i EU?
A
- Inredd bur (vanligast)
- Frigående inomhus
- Frigående utomhus
- Ekologisk
Det har skett en ökning av frigående system på bekostnad av inredda burar
19
Q
Hur är fördelningen inhysningssystem/produktionssystem i Sverige?
A
- Frigående inomhus (65%)
- Frigående utomhus (14%)
- Ekologisk (14%)
- Inredd bur (7%)
20
Q
Vilka produktionssystem visar ökande trend, vilka minskar?
A
Frigående system har en ökande trend, medan inredd bur och ekologisk produktion minskar
21
Q
Hur mycket ägg äter den genomsnittliga svensken?
A
13,3 kg/capita
Ca 235 ägg per person och år
22
Q
Hur ser motsvarande siffror ut i EU?
A
ca 200 ägg per person och år
23
Q
Hur många värphöns finns totalt i EU?
A
350 miljoner
24
Q
Vilka länder i EU har flest värphöns (nämn 4 med störst antal)?
A
- Tyskland
- Polen
- Frankrike
- Spanien
25
Hur många värphöns finns i Sverige?
Ca 8 miljoner
26
Inom EU slaktas mest matfågel i Polen
sant
27
Inom EU är produktionskonceptet frigående inomhus vanligast
Falskt
28
Utgå från en flock som slaktas vid ca 35 dagar och fyll i rimliga värden i tabellen för varje parameter
Foderkvot kg/kg
Dödlighet %
Temp i stallet vid inställning
Målvikt vid slakt (levande vikt)
Foderkvot kg/kg: 1,50 - 1,60
Dödlighet %: 3-5%
Temp i stallet vid inställning: 30-33 C
Målvikt vid slakt (levande vikt: 1900g - 2200g
29
Ange rimliga värden för varje parameter för komersiella värphöns
Foderomvandlingskvot kg/kg
Produktionscykelnslängd
Dagligt foderintag per höna
Produktion per insatt höna
Foderomvandlingskvot kg/kg: 2.2
Produktionscykelnslängd: 74
Dagligt foderintag per höna: 115
Produktion per insatt höna, kg: 25
30
Vad menas med dual-purpose chicken?
Dual-purpose chickens är en korsning mellan värphöns och slaktkyckling för att få en kompromiss mellan kött- och äggproduktion.
31
Beskriv hur korsning tillämpas inom värphönsaveln
- Den kommersiella värphönan som finns på gården är resultatet av en fyrvägskorsning.
- Avelspyramiden hos höns består av fyra linjer. Förädling sker av föräldralinjerna genom avelsprogram inom varje linje för att gradvis flytta populationen i önskad riktning
32
Ge exempel på två fördelar med korsningsavel för värphöns
- Selektion för olika egenskaper i olika linjer - komplementaritet genom att avla olika linjer för olika saker
- Heterosis - korsningar blir bättre än rena linjer
- Skydda sin genetik -Korsningseffekten varar inte när man korsar 4-korsnings kycklingarna. Konkurrenter kan inte sno ens bra avelslinjer
33
Redogör för styrkor och svagheter vid ekologisk äggproduktion jämfört med frigående inomhus med avseende på social/etisk hållbarhet
1. Djurvälfärd
- Ekologisk prod har högre krav på djurvälfärd, såsom större ytor per höna, tillgång till utevistelse och strängare regler för vad man får göra med fåglarna (som näbbtrimning
- Även om frigående ger hönorna större möjlighet att röra sig , så kan trängsel och avsaknad till utevistelse vara sämre ur ett djurvälfärdsperspektiv
2. Arbetsmiljö
- Eko produktion kan vara mer arbetsintensivt och innebära större ekonomisk osäkerhet för lantbrukaren
- Frigående kan vara mindre arbetsintensivt och ge stabilare ekonomisk avkastning, vilket kan bidra till en bättre arbetsmiljö och trygghet för lantbrukaren
34
Redogör för styrkor och svagheter vid ekologisk äggproduktion jämfört med frigående inomhus med avseende på global miljö-hållbarhet
1. Markanvändning
- Ekologisk produktion kräver generellt mer mark per producerad produkt. Detta beror på lägre avkastning per areal och krav på t.ex. eko foder.
Den ökade markanvändningen kan leda till ökad avskogning och habitatförlust globalt
- Frigående bättre. Intensivare produktion på mindre yta innebär mindre direkt påverkan på markanvändningen globalt sett
2. Foder
- Eko kräver ekologiskt producerat foder, vilket kan innebära lägre avkastning och därmed ökad markanvändning
Import av proteinfodermedel - transporter ökar klimatavtrycke
- Konventionellt producerat foder kan användas, vilket potentiellt kan ge högre avkastning och mindre markanvändning.
Inte samma behov att importera vissa proteinfodermedel då syntetiska aminosyror får tillsättas.
35
För att motivera svenska konsumenter att välja svenska ägg och svensk kyckling lyfts olika mervärden ofta fram. Ge 5 olika exempel på svenska mervärden
- God djurhälsa
- Låg antibiotikaanvänding
- Lägre miljöpåverkan
- Strängare djurskyddsregler
- Kontrollprogram
36
Vad skiljer värphönsfoder från slaktkycklingfoder?
- Energi - slaktkycklingar behöver mer MJ
- Protein - Slaktkyckling behöver mer
- Aminosyror - Slaktkycklingar behöver mer
- Kalcium - värphöns behöver mer
- Xantofyll - Värphöns behöver, slaktkyckling behöver inte
37
Ge exempel på två råvaror eller fodertillsatser som i dagsläget inte finns att tillgå som ekologiskt godkänd produkt
- Syntetiska aminosyror
- Potatisprotein (upp till 35v)
- (Fytas?)
38
Ange på vilka sätt syntetiska aminosyror och potatisprotein skulle göra skillnad till eko värphöns.
Syntetiska aminosyror:
- Om syntetiska aminosyror blev tillåtna skulle det möjliggöra mer precisionsutfodring, bättre foderutnyttjande och mindre miljöpåverkan (kväveutsläpp)
Potatisprotein:
- Potatisprotein har hög proteinhalt med en bra aminosyraprofil, särskilt i avseende på lysin och metionin.
- Detta skulle kunna ge fodret en optimal aminosyrabalans utan att behöva tillsätta syntetiska aminosyror, eller överutfodra
39
Hur används LCA för att mäta hållbarhet inom djurproduktionen?
- BokföringsLCA används för att utvärdera miljöhållbarheten i nuläget.
- FörändringsLCA används för att undersöka konsekvenserna av förändringa
40
Jämför ekologisk och konventionell djurproduktion ur miljösynpunkt med avseende på växthusgasutsläpp, försurning, energianvändning och markanvändning
Växthusgasutsläpp:
- Utsläppen kan vara likartade mellan eko och konventionell
Används långsamväxande raser inom eko produktion behöver djuren mer foder, vilket leder till ökade utsläpp
Försurning:
- Konventionell prod är liknande eller bättre än eko
- Ekologisk använder mer mark, vilket ökar försrningsgraden
Energianvändning:
- Ungefär likartad, eftersom stallar har liknande ventilationsbehov oavsett produktionsform
Markanvändning:
- Eko använder mer mark, vilket resulterar i sämre värden
41
Vad är antibiotikaresistens och varför är det ett problem?
- Antibiotikaresistens innebär att bakterier har utvecklat mekanismer för att försvara sig mot antibiotika, vilket gör att antibiotikan inte längre kan behandla eller förebygga bakteriella infektioner
- Det begränsar möjligheterna att behandla infektioner, vilket kan leda till allvarligare sjukdomsförlopp och ökad dödlighet
42
Hur påverkar antibiotika bakterier?
Antibiotika påverkar bakterier genom att angripa deras celler
43
Beskriv hur förekomsten av ESBL (Extended-Spectrum Beta-Lactamases) minskade i svensk slaktkycklingproduktion. Vilka åtgärder var viktiga?
- ESBL minskade efter att man slutade använda antibiotika i kläckerierna
- Smittspårning i kycklingpyramiden visade att ESBL fanns kvar från "grandparents"-djuren, eftersom antibiotika användes i kläckerierna där
- Åtgärder för att minska förekomsten hos införda avelsdjur har också varit viktiga
44
Vilka åtgärder kan vidtas för att minska antibiotikaanvändningen och därmed risken för resistensutveckling?
- Förebygga sjukdom - avel, smittskydd, god skötsel, god hygien, foder & vatten
- Korrekt behandling - rätt preparat, tillfälle och dosering
- Minska selektion och spridning av bakterier
- Karantän - vid köp av livdjur, stoppa spridningen
- Vaccination
- Individbehandling
- Övervakning
- Biosäkerhet
45
Varför är det problematiskt att använda antibiotika i tillväxtbefrämjande syfte?
- Antibiotika i tillväxtfrämjande syfte är ett problem eftersom det bidrar till ökad resistensutveckling
- Detta kan leda till att antibiotika blir mindre effektivt vid behandling av faktiska infektioner
46
Förklara kycklingpyramiden
Pedigree:
- Elitdjur, väldigt få som producerar miljontals kycklingar
Great grandparents:
- Föder upp grandparents som sedan exporteras till andra länder
Grandparents:
- Dessa finns inte i Sverige utan importeras som daggamla och föds sedan upp av Aviagen. Dessa fåglar kläcker ägg som då blir parents.
Parents:
- Parents tas hand om Swehatch och Blenta.
Kycklingarna som kläcks av dessa är dem som säljs till lantbrukarna.
Slaktkyckling:
- Dem kycklingarna som lantbrukarna tar emot
47
Vad är kläckfönster, och hur långt är det?
Tid från första till sista kläckta kyckling
Tar åtminstone ett dygn från första till sista, ofta mer. Beror på naturlig variation
48
Hur lång tid är det mellan ruvning och kläckning?
21 dagar
49
Nämn några kriterier på kvalitet på en nykläckt kyckling
- Aktivitet
- Kycklingens yttre – ex. dun
- Ögon - ska se pigg och klara ut
- Ben - ska vara formade på ett bra sätt
- “Retracted yolk” - kycklingen ska ha absorberat äggulan på ett bra sätt
- Navel
- Längd - på ett urval av kycklingar
- ”Yolk free body weigh
50
Vad har gulesäcken för funktion hos kycklingen?
Gulesäcken gör att kycklingen klarar sig utan foder och vatten ett tag efter att den kläckts - för det tar ju ett tag för dem att komma till gården ibland
51
Hur kan man se på fåglarna vilken temperatur det är i stallet?
- Ligger kycklingarna helt utspridda i stallet - tecken att det är för varmt
- Ligger de och klumpar ihop sig i ett kluster - tecken att det är för kallt
52
När sker delslakt?
Vid 28 dagar
53
För- och nackdelar med gasbedövning, respektive elbedövning
Gas:
- Fördel: Mindre stress för kycklingarna, mindre hantering av personal, de behöver inte tippas ur sin låda.
- Nackdel: Dyrare, koldioxid är illamåendeframkallande innan de blivit bedövade
El:
- Fördel: Billigare
- Nackdel: Fåglarna hängs upp levande i byglar - kan leda till benskador, mer stress, fåglar av olika storlekar kan råka att inte bli bedövade
54
Vilka är de vanligaste anledningarna till kassering av kyckling på slakteriet
Foder i krävan
Hud- och underhudsinflammation
Vita hårda filéer
Bukvattusot
55
Vad kan fothälsan vara en bra indikation på?
Fothälsan ger en bra indikation på hur det varit i stallet under uppfödningen - kvaliteten på stallmiljö, ströbädd och foder.
56
Vilka regler gäller kring koccidiostatika?
- Får enbart ges till konventionell slaktkyckling, då det räknas som en fodertillsats
- För alla andra djur räknas det som antibiotika.
- Koccidiostatika tas bort ut fodret några dagar innan slakt
57
Vad har koccidiostatika för funktion?
- Förebygger koccidios
- Förebygger tillväxt av clostridier
58
Vilka förebyggande åtgärder mot salmonella finns det?
- Hygienkontrollerade djurstallar
- Hygiengränser
- Värmebehandlat foder
- Kontrollerade kläckerier
- Rengöring och desinfektio
- Provtagning av flockar över 500 djur
59
Skriv några orsaker till sjukdom
Smittämnen:
Virus, bakterier, svampar, parasiter
Andra orsaker:
Tekniska, djurmiljö, mekaniska, kemiska/toxiska, nutritionella, medfödda/genetiska
60
Varför vaccinerar man fjäderfä?
- Skyddar mot sjukdomssymptom
- Minskar smittspridning, förhindrar smittspridningen till avkomman
- Förhindrar produktionsförluster
- Skyddar avkomman
- Stoppar sjukdomsutbrott
- Minskar risken för zoonoser (salmonella)
61
Vad är produktionsmålet för slaktkyckling?
Målet är att äta och växa (ansätta muskler, kött), ha hög tillväxt & god förmåga att omvandla foder till muskler
62
Vad är produktionsmålet för en värphöna?
Målet är att producera många ägg och omvandla fodret till högvärdigt livsmedel
63
Hur sker utfodringen till värphöns?
- I början av produktionen och under topproduktion behövs ett näringstätare foder
- Då äggvikten ökar (ca 60g) kan man ge ett mindre näringstätt foder ges
- Man ger alltid höns fri tillgång till foder, men justerar näringsvärdena utefter hennes behov
64
Hur gammal är en värphöna när lantbrukaren får in henne i produktionen?
- Hönsen flyttar från unghönsuppfödare till producent vid ca 16v ålder.
- De slaktas sedan vid 90 v
65
Vad bör man tänka på gällande foder i ekologisk produktion?
- Inga syntetiska aminosyror
- Inga GMO- råvaror eller produkter
- Inga råvaror framställda med kemiska komponenter (ex. Sojamjöl och Rapsmjöl)
- Fri tillgång till grovfoder (ex. ensilage, lucern, rotfrukter)
- 100 % ekologiska foderråvaror - undantag finns för fjäderfä yngre än 35 v tom 2026
- Fiskmjöl från certifierat hållbart fiske: icke jordbruksursprung 10% tillåtet KRAV, äggbranchen max 6 %
66
Vilken är en av de vanligaste orsakerna till fotskador?
- Blöt ströbädd
- Blöt ströbädd kan orsaka utveckling av fotskador, ge smutsiga ögg och ge bumblefoot hos värphöns
67
Vad innebär “broiler breeder paradox”?
- Broiler breeder paradox: Acceptabel hälsa och reproduktion vs foderrestriktion och sämre välfärd
- Selektion för hög tillväxt hos avkomman har gett en hög motivation att äta även hos föräldradjur. Men det finns en negativ korrelation mellan muskeltillväxt och reproduktionsegenskaper samt hälsa hos föräldradjur. Löses idag med foderrestriktion ffa under uppfödninge
68
Vilka åtgärder kan minska fjäderplockning?
- Ättid & foderstruktur - foder som tar längre tid att äta minskar fjäderplockning
- Tillräckligt med metionin
- Inkludera havre i fodret
- Minska veteinblanding till 30% vid behov
- Kontrollera att fodret har tillräcklig mängd Na
69
Hur uppkommer fettlever hos värphöns?
- Ffa ett problem i bursystem
- Fettlever kan uppkomma som följd av övervikt, brist på motion, hög positiv energibalans
- Åtgärd: byt ut kolhydrater mot fett, minska energiinnehållet i fodret
70
Vilka regler finns det för ekologisk äggproduktio
- 6 hönor/m² tillgänglig yta inomhus
- 4 m² per höna utomhus
- Utevistelse; minst 1/3 hönans liv, minst 4 sammanhängande månader
- Särskilt regelverk för utfodring
71
Vilka åtgärder kan göras för att minska golvägg?
- Unghöns uppfödda i liknande system
- Reden bör vara placerade på våningarna på avstånd från ströytan, nära vattennipplar
- Reden ska vara attraktiva, speciellt materialet på redesbotten
- Anpassa ljuset – undvik mörka hörn
- Vissa genotyper är sämre på att använda reden
- Plocka golvägg ofta
- Tunt lager av strö?
72
Varför uppkommer fjäderplockning?
- Avvikande beteende
- Ska inte förväxlas med dominans
- En typ av födosöksbeteende (pickande) som spårat ut?
Genetik
Inlärt beteende under uppfödning eller senare som värphöna
Brist på sysselsättning
Stress
Nutritio
73
För värphöns, liksom slaktkyckling och gris (med undantag HKScan Hampshire), drivs aveln av internationella företag.
Varför kan det ha blivit så?
- Ekonomiskt fördelaktigt och man når framsteg snabbare
- Större företagen har konkurrensfördelar, de kan marknadsföra, lobbying, skapa förutsättningar där de själva är framgångsrika
- Inlåsningseffekt - man har gjort sig av med den möjligheten att gå tillbaka till så man gjorde förr
74
Vad finns det för fördelar med ett internationellt centraliserat avelsprogram?
- Stordriftsfördelar i intensitet - man kan ha många djur
- Precision - man kan ha råd att samla in massor av data. Större avelsprogram kan investera i detta
- Inte alla som är super intresserade av avel och tycker det är skönt att slippa tänka på det
75
Vad finns det för nackdelar med ett internationellt centraliserat avelsprogram?
- Alla måste anpassa sig till dessa djuren
- Miljö är olika vilket gör att olika djurmaterial inte passar lika bra
- Alla måste anpassa sig efter va avelsföretaget bestämmer, man kan inte påverka själv.
- Livsmedelssäkerhet - vad händer om det blir krig, tullar etc?
76
Vad är det för skillnad på sluten avel och öppen avel?
- Sluten aveslstruktur (värphöns) ger snabb genetisk utveckling, hög effektivitet och enhetligheten men begränsad valfrihet och risk för minskad genetisk variation.
- Öppen avelsstruktur (som hos nöt) ger större valfrihet, genetisk mångfald och långsiktig hållbarhet, men med långsammare genetiska framsteg och större variation i produktion
77
Vad utgörs ett ägg som väger 60 g utav i (%)?
18 g äggula (31 %)
36 g äggvita (59 %)
6 g skal (10 %)
78
Vad händer med äggkvaliteten när hönan blir äldre?
- Äggskalet blir tunnare - pga mindre kalcium
- Äggen blir större och större
- Vitans höjd minskar med hönans ålder
79
Vilka fördelar finns med maskinlastning när man lastar kycllingar?
- Lägre stressnivå på djuren med maskin jämfört med manuell
- Mindre skaderisk på djuren med maskin
- Mindre arbetsintensivt, och billigare jämfört med att plocka alla kycklingar för han
