Tentaplugg gris Flashcards

(39 cards)

1
Q

Hur stor marknadsgrad har vi på gris i Sverige?

A

Ca 80%

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Hur mycket importeras och exporteras i Sverige?

A

Vi exporterar i princip ingen gris, och vi importerar ca 30%

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Hur ser trenden för besättningsstrukturen ut i Sverige?

A
  • Vi har färre besättningar, men som är mycket större. Vi har även färre suggor i besättningarna.
  • Vi har också fått en mycket mer effektiv sugga som kan avvänja fler smågrisar
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Vilka olika uppfödningsmodeller finns det för gris?

A

Integrerad produktion
Delintegrerad produktion
Smågrisproducent
Slaktgrisproducent
Suggring, nav och satellit

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Vad skiljer de olika uppfödningsmodellerna åt?

A

Integrerad produktion:
- Har alla djurkategorier från födsel till slakt (1.5 kg till 120 kg)

Delintegrerad produktion:
- Säljer viss andel av tillväxtgrisarna
- Man föder upp mer smågrisar än vad man kan ta hand om

Smågrisproducent:
- Säljer alla tillväxtgrisar vid ca 30 kg
- Bara fokus på smågris och på suggorna

Slaktgrisproducent:
- Köper tillväxtgrisar
- Från 30 kg till 120 kg

Suggring, nav och satellit:
- Navet i en suggring hyr ut dräktiga suggor till andra gårdar som kallas satelliter
- När suggan grisat stannar den hos satelliten i 5 veckor, sedan skickas hon tillbaka till navet igen.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Vilka fördelar kan det finnas med suggring?

A
  • Navet kan specialisera sig på avel, vilket kan ge bättre genetisk utveckling
  • Satelitgårdarna slipper hålla avelsgaltar och ha koll på brunstcykeln och inseminationer
  • Mindre investeringar krävs för den enskilda lantbrukaren, vilket kan göra det mer ekonomiskt hållbart
  • Produktionsstörningar, som sjukdomsutbrott, påverkar inte hela systemet lika hårt, eftersom olika led hanteras separat
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Vilka nackdelar kan det finnas med suggring?

A
  • Kräver transport av suggor - kan vara stressande för djuren, samt inte så miljövänligt att köra dem fram och tillbaka.
  • Trots att navet kan ha god smittskyddskontroll, kan sjukdomar spridas mellan gårdarna genom transporter och kontakt mellan suggor från olika besättningar
  • Kräver noggrann planering och avtal mellan nav och satellit, så man vet vem som ansvarar för vad ifall något skulle hända. Risk för konflikt mellan parterna
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Vilka raser finns det i svensk grisproduktion?

A

Yorkshire
Lantras (norsk och dansk)
Hampshire
Duroc (norsk och dansk)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Vilka olika djurkategorier finns det och vad väger dem under dessa?

A

Smågris
1.5 - 10 kg

Tillväxtgris
10 - 30 kg

Slaktgris
30 - 120 kg

Gyltämnen/gyltor
150 - 160 kg vid betäckning

Gylta
?
Från betäckning till grisning

Suggor
Ca 250 kg

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Vilka olika djurkategorier finns det och hur länge är dessa?

A

Smågris
0 - 4,5,6 veckor

Tillväxtgris
4,5,6 - 10,11 veckor

Slaktgris
10,11 - 26 veckor (6 månader)

Gyltämnen/gyltor
Födsel/avvänjning till betäckning

Gylta
betäckning till grisning

Sugga
Grisning till slakt

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Beskriv en produktionscykel för en sugga

A
  • En hel produktionscykel för en sugga är mellan 147 - 154 dagar (beroende på om det är 4 eller 5 veckors digivning)
  • Grisning → avvänjning → Galldagar → Semin/betäckning → dräktighet → grisning
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Vilken är den enda delen man kan påverka i en suggas produktionscykel?

A

Digivningstiden

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Hur många gånger grisar en sugga i snitt per år?

A

2,2 gånger

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Vilka faktorer spelar in när man väljer hur ofta man vill ha grisning i omgångsuppfödning?

A
  • Man kan antingen ha grisning varje vecka (22 grupper), varannan vecka (11 grupper), var tredje vecka (7 grupper) eller va 7:e vecka (3 grupper)
    Vilken man väljer beror på:
  • Vad man har för kapacitet att hantera tillväxtgrisar/slaktgrisar?
  • Gårdens storlek - inte fördelaktigt att ha grisning varje vecka om man har en mindre besättning
  • Smittskydd - kan vara svårare med smittskyddet om man har grisning varje vecka
  • Hur ser befintliga lokaler ut?
  • Mellangårdsavtal?
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Nämn faktorer som gör att vi har låg antibiotikaanvändning på våra grisar i Sverige

A
  • Behandlar på individnivå, inte på gruppnivå
  • Arbetar förebyggande
  • Utrotning av sjukdomar
  • Omgångsuppfödning! - de är i en konstant grupp och blir inte utsatta för lika mycket smitta
  • Tvättid och tomtid
  • Avgränsningar mellan olika djurgrupper
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Vilka rutiner finns det för en ökad smågrisöverlevnad?

A

Skiftesdigivning
Kullutjämning
Mjölkersättning
Amma
Alla åtgärder syftar till att säkerställa mjölktillgången för smågrisarna

17
Q

Ungefär när och vid vilken vikt slaktas slaktgrisar?

A

Slaktgrisar är ca 15 veckor i stallet och slaktas vid ca 120 kg

18
Q

Varför är det viktigt med produktionsuppföljning?

A

Genom produktionsuppföljning kan man följa resultatet över tid för att se vad som är bra och vad som kan förbättras.

19
Q

På vilka olika sätt kan man göra produktionsuppföljning?

A
  • Manuell inmatning
  • PLF - automatiserad datainsamling
  • Halvautomatiserad datainsamling
    På gårdsnivå
  • Veterinär/rådgivare
  • Statistik
  • Jordbruksverket
  • Slakterierna
20
Q

Vilket är det vanligaste programmet för produktionsuppföljning i Sverige?

A

Winpig/Pigvision

21
Q

Vilken är den störst anledningen till utslagning för suggor?

A
  • För kull nr 1 är den vanligaste orsaken dåligt reproduktion
  • För kull nr 2-4 är den största anledningen låg produktion samt juverproblematik
22
Q

Vad innebär galldagar?

A

Från avvänjning till brunst (ca 5 dagar)
Är suggornas enda oproduktiva dagar

23
Q

Varför är det antibiotika i semindoserna?

A
  • För att det inte ska bli en överväxt av bakterier i dosen som dödar spermierna
  • Samt att det gör att dosen håller lite längre
24
Q

Vilken är den önskvärda lagringstemperaturen för semindos från gris

A

17 - 18 grader
Grissperma är väldigt känsligt, känsligare än andra djurs sperma

25
Vad ligger rekryteringsprocenten på i Sverige?
- Normal rekryteringsprocent på årsbasis i Sverige är ca 50% - På gruppnivå 20%
26
När ska gyltan betäckas?
- Blir könsmogen vid 6-7 månader - Seminering tidigast vid 2:a brunsten - Vikt, rek 150-170 kg vid första betäckning - Fettansättning, rek 11-13 mm ryggspäck vid första betäckning - Rekommenderat runt 225-244 dagar vid inseminering
27
Vad sker om man betäcker en gylta för tidigt/för sent?
Får sämre livstidsproduktion och de slås ofta ut av reproduktionsstörningar
28
Vilka orsaker kan det finnas till fruktsamhetsstörningar?
- Felaktig utfodring under diperioden - Konkurrens om fodret - Stress - omgrupperingar, djurbeläggning, sjukdom, dålig gruppering, värmestress - Bristande hygien - Karg miljö - Suggans hälsa
29
Vad innebär “second litter drop” och vad kan det bero på?
- Second litter drop innebär mer omlöp och lägre dräktighetsprocent - Second litter drop beror på att man inte kunnat utfodra dem tillräckligt under den första digivningen - grisarna orkar inte äta så mycket som de behöver → kroppsfett och muskulatur används för mjölkproduktion → hämmar könshormoner
30
Vilka konsekvenser kan stress få under betäckning?
- Hämmar/fördröjer ägglossningen - Kan orsaka cystor eller “konstigt omlöp”
31
Vilka konsekvenser kan stress få under tidig dräktighet?
Stör normala förlopp Tidig fosterdöd Stör implantationen
32
Vilka konsekvenser kan stress få under sen dräktighet?
Startar förlossningen för tidigt Placenta avlossning → ökat antal dödfödda
33
Nämn olika infektionssjukdomar som kan orsaka fosterdöd
Rödsjuka Parvovirus Svininfluensa PMWS PRRS
34
Beskriv symptom för PRRS hos suggor, smågris och slaktsvin
Suggor: - Hos suggan en reprosduktionssjukdom - Omlöp, sena aborter, för tidig grisning, flera dödfödda, små kullar, grisningsfeber, nedsatt foderlust hos suggan Smågris: - Svaghet vid födseln, ökad dödlighet, sämre tillväxt, ökad allmän sjuklighet Slaktsvin: - Luftvägsproblem, nedsatt aptit, sämre tillväxt, ökad dödlighet
35
Vad innebär säsongseffekt, och hur kan man förebygga detta?
- Säsongseffekt innebär senare könsmognad, senare brunt efter avvänjning och höstaborter - Kan förebyggas genom ljusprogram, tillräcklig energitillgång (40 - 50 MJ), galtar i massor och ingen stress.
36
Vilka fördelar finns det med medicinsk brunstsynkronisering?
- Grisning samtidigt som gruppen - Planeras brunststimulering och- kontroll - Planerad beställning av semin - Tama gyltor
37
Vilka nackdelar finns det med medicinsk brunstsynkronisering?
- Passa tiden - samma tid varje dag för att det ska fungera - Risk för cystbildning - Tidskrävande
38
Vad menar man när man säger att vi jobbar MED biologin?
- Små stabila grupper med suggor - Grisning i enskildhet - Bygga bo av halm - Fri grisning - Successiv, sen avvänjning - Stor andel grovfoder - Födosöksbeteende, bygga bo av halm - Begränsat antal kultingar
39
Vad bör man tänka på för att få en smittsäkrad besättning?
- Inköp av djur - isolering - Besöksrutiner - Inlastning/utlastning - Gårdens färdvägar - Foderhantering - Hur hanteras döda djur? - Inre smittskydd - hur flyttas grisar - Kontakt mellan djur - smittspridning - Indirekt smittspridning - hantverkare, veterinär - Luftburen smitta