V.7 HT16 - Samling av alla föreläsningar

Question 1

Hur ser kollageners uppbyggnad ut?

Answer 1

28 olika proteiner, 45 subenheter/gener. Var tredje aminosyra är glycin. x,y - ofta prolin, Hydroxyprolin

Question 2

Kollagenbiosyntes - hur går den till?

Answer 2

detsamma som för många proteiner. Men:
I ER sker modifiering. Det sätts på OH grupper. (viktigt för att hålla ihop kollagens tre kedjor.) Från –› Golgi –› ECM –› klyvs av propeptid. Leder till att kollagen kan gå ihop och bilda sin struktur. Cross linking - Fibril Assembly.

Question 3

Prolin-hydroxylering

Answer 3

OH grupp sätts på Prolin. Viktiga ko-faktorer: O2, Fe2+, alfa-ketoglutarat, vitamin C (askorbinsyra)

4-hydroxyprolin är viktig för stabiliteten hos trippelhelix.

Question 4

Prolin

Answer 4

Aminosyra. Viktig för stabiliteten hos kollagens trippelhelix. Dess sidokedja bildar en “cirkel” och “låser” - ger stabilitet.

Question 5

Skörbjugg

Answer 5

Näringsbristssjukdom. Ger bl.a. svårläkta sår.

Beror bl.a. på att Vitamin C inte kan ingå i prolin-hydroxyleringen och därmed kan inte kollagenbildas.

Question 6

Crosslinks - Crosslinking

Answer 6

kovalenta bindningar mellan kollagenmolekyler. Kan också ske inom kollagenmolekyler. Det stärker kollagen-fibriller. Gör kollagenfibrerna starka.

Kan också bidra till minskad elasticitet och sköra ben hos äldre.

Question 7

Skillnaden Vätebindning - Crosslinks

Answer 7

Vätebindningen behövs för att skapa Kollagen i ER, för att binda ihop de tre subenheterna, bindningarna kan brytas, moduleras om etc.
Crosslinks är kovalenta bindningar för att stabilisera Kollagenfibrillerna.

Question 8

Några viktiga kollagener

Answer 8

Kollagen I, Kollagen II, Kollagen III, Kollagen IV, Kollagen VII, Kollagen XVII

Question 9

Kollagen I

Answer 9

Kroppens vanligaste protein; segt-tjockt. Mycket i starka vävnader. Bl.a. ben, senor Liknande struktur i Kollagen I , II, III

Question 10

Kollagen III

Answer 10

Mer flexibla än kollagen I.

Bildar tunnare fibriller. Finns i bl.a. hud, kärl, lunga. Liknande struktur i Kollagen I , II, III

Question 11

Kollagen II

Answer 11

Finns i brosk, ögats glaskropp. Liknande struktur i Kollagen I , II, III

Question 12

Ben

Answer 12

“torka benet” - 70% kalciumfosfat 30% Organisk.
Av detta är: 2% celler, 98% ECM.
Av detta utgör Kollagen 1 : 90%, icke kollagen 10%.

Question 13

Osteogenesis Imperfecta

Answer 13

Sjukdom. Beror på en mutation i kollagen 1. (finns olika varianter.) Denna mutation orsakar benskörhet, de går av lätt.

Question 14

Senor

Answer 14

En ordnad kollagenstruktur. Mycket kollagen, ordnat och parallellt.

Question 15

Brosk

Answer 15

Kollagen II, m.f. Finns på ytan av alla benändar. Funktionen är: Stötdämpning och att bilda en bra glidyta.

Question 16

Kollagenfibrill

Answer 16

Kollagen II bildar tvärbundna heteropolymerer tillsammans med XI och IX. Två koll XI och två koll II “mikrofibriller” formar en kärna som omges av 10 “mikrofibriller”. Blå: koll II, gul: koll XI, röd: koll IX. De N-terminala domänerna av koll XI sträcker sig från de centrala “mikrofibrillerna” till ytan av fibrillen

Question 17

Kollagen IV

Answer 17

“Basalmembran” - Basalmembran finns på följande ställen Epithelium, Endothelium, Muscle, Peripheral nervs, Fatcells.

Question 18

Kollagen IV Struktur

Answer 18

Trippelhelix i centrala domänen. Har många avbrott i

Bildar ett flexibelt 2D-nätverk.

Question 19

Laminin

Answer 19

Finns i basmembran, bildar ett nätverk,
“är ett cell adhesionprotein” Lamininer har 3 subenheter, alfa - 15 beta - 3 gamma - 3 . 15 varianter är kända.
Lamininer ser ut som “paraplyn” så cellytan, långa armar uppåt, korta armar ut (kan binda med andra)

Question 20

cell adhesionprotein

Answer 20

proteiner som celler gillar att fästa till med receptorer.

Question 21

Kollagen XVII

Answer 21

är ett membranprotein, receptor

Question 22

Kollagen VII

Answer 22

är ett matrixprotein, båda ändarna av molekylen binder till basalmembranet, skapar “ordnar”. I dessa bågar kan fibrillära kollagen gå.

Question 23

Epidermolysis bullosa

Answer 23

En sjukdom hudsjukdom. Kan bero på defekt kollagen VII. OCkså Defekt LN-332 , alltså en defekt laminin.

Question 24

Muskel-dystrofi

Answer 24

förtvining av musklerna. Kan orsakas av en defekt LN alfa2-subenhet.

Question 25

FN - Fibronektin

Answer 25

``` Ett viktigt celladhesion protein. Består av tre FN-I FN-II FN-III En repeterande enhet - kodas av en exon. Är en disulfid-dimär. Finns i löslig form i blodet. Och i ECM. ```

Question 26

Universal Adhesion Motif - RGD

Answer 26

RGD - är en aminosyra motif som cller binder till.

Question 27

Fibronektin - polymerisering

Answer 27

Regleras av celler. Sker på cellytor. Kräver: integrin-bindning RhoA aktivitet vilket stimulerar myosin-dragning. Då öppnas bindningsställen för andra fibronektin

Question 28

Mikrofibriller

Answer 28

i EMC. Består av fibrillin-polymerer och associerade proteiner. Har en strukturell roll, skapar viss elasticitet. Reglerar TGF-beta BMP-7. associerade proteiner kan bl.a. vara elastin + TGF-beta BMP-7

Question 29

Elastin

Answer 29

Ger vävnader elasticitet. "fungerar som cross-linkade gummisnoddar" Kan dras ut till spänt, men sen krullar det sig tillbaks igen.

Question 30

Elastin fibrer

Answer 30

Elastin polymeriserar till elastiska fibrer genom: - bindning till mikrofibriller cross-linking (mha lysyl-oxidas) Bildas embryonalt och tidigt ef. födsel. Elastinsyntes finns vid skada.

Question 31

Vart finns Elastin?

Answer 31

artärer (större), lunga, hud, ligament, elastiskt brosk.

Question 32

Hur påverkas elastin när man blir äldre?

Answer 32

Elastin-fibrernas åldrande bidrar till: | lösare skinn, stelare kärl (höjt blodtryck), emfysem, svagare ligament.

Question 33

Proteoglykaner

Answer 33

Undergrupp till glykoproteiner. Proteiner med speciell typ av kolhydratkedjor kovalent kopplade till: serin. Det som kopplas på är en s.k. GAG-kedja.

Question 34

Aggrecan - HA i brosk

Answer 34

En proteoglykan. Binder vatten. Det är detta som skapar dämpning. En ansamling

Question 35

Aggrecan familjen

Answer 35

Aggrecan - brosk. Versican - mångavävnader. Neurocan - Hjärna. Brevican - Hjärna.

Question 36

Versican

Answer 36

proteoglykan. Finns i ex. huden, binder vatten precis som aggrecan, men inte lika mycket.

Question 37

GAG

Answer 37

Glykosaminoglykan

Question 38

Matrix-MetalloProteinaser (MMPs)

Answer 38

Det finns 24 st. I sin katalytiska yta har de ett 2+ Zink. | Tillsammans kan de bryta ner allt vi har i vårt ECM.

Question 39

Reglering av Matrix-MetalloProteinaser (MMPs)

Answer 39

1. biosyntes (gen-uttryck) 2. proteolytisk aktivering 3. lokalisation (var de finns, påverkar vad de bryter ned) 4. inhibitorer (TIMP 1-4)

Question 40

Cell junctions - definition

Answer 40

Anchoring junctions Occluding junctions Channel formin junctions Signal relaying junctions

Question 41

Anchoring junctions - definition

Answer 41

ett slags cellkoppling. Mekanisk koppling mellan celler och deras cellskelett till omkringliggande celler eller till EMC. ex. Aktinfilament kopplingar: cell-cell junctions, cell - matrix junctions , ex. Intermediärfilament kopplingar: cell-cell (desmosom) , cell - matrix (hemidesmosomes)

Question 42

Occluding junctions - definition

Answer 42

ett slags cellkoppling. "Seals cells together that prevent even small molecules from leaking." ex. tight junctions (ryggradsdjur)

Question 43

Channel forming junctions - definition

Answer 43

Mediates passage of chemical or electrical signals to adjacent cells. ex. Gap junctions

Question 44

Signal relaying junctions

Answer 44

neurala synapser

Question 45

Vad är CAM ?

Answer 45

Cell Adhesion Molecule. "I princip alla transmembranala proteiner är CAMs" Låg affinitet för ligand. Väldigt selektiva. En koncentration av CAMs kan gå samman på membranytan och skapa "hög affinitet"

Question 46

Anchoring junctions funktion

Answer 46

- Transmit forces and withstand mechanical stress by forming a membrane spanning structure that links adjacent cells or surrounding ECM to the intracellular cytoskeleton(ac.n or intermediate) • Convey structural integrity to tissues

Question 47

Anchoring proteins

Answer 47

catenins, vinculin, alfa-actin

Question 48

Desmosomer

Answer 48

binder cell - cell. Kopplar ihop intermediär filament i närliggande celler via cadheriner. De ger mekanisk styrka. (ex. keratinnätverk i epitelceller och desmin i muskelceller)

Question 49

Pemphigus - skin disorder

Answer 49

Kan skapas av att antikroppar bildas mot desmoglein (en cadherin) ett protein i desmosomer, detta gör att epidermis kan lossna från huden.

Question 50

Focal Adhesions

Answer 50

Cell till matrix via integriner. Binder celler till ECM. Viktigt för Migration - Invasion. Main structural support for cells embedded in the connective tissues and for bone-­‐marrow derived cells

Question 51

Mutationer / Defekter hos integriner

Answer 51

Glanzmanns thrombasthenia - blodplättar kan inte aggregera. | Leukocyte adhesion deficiency - avsaknad av beta2 integriner

Question 52

Hemidesmosomer

Answer 52

bindning mellan celler och matrixkomponenter. Binder cellen till underliggande basal lamina (laminin) via integrin. Intracellulära anchor proteins hakar up intermediära filament som vilken i sin tur kan haka upp desmosomer.

Question 53

Defekt i hemidesmosomer

Answer 53

Duchennes muskel dystrofi. En mutation i dystrophin (som fungerar som ett ankrande protein för adhesions receptorn dystroglycan). Detta komplex kopplar i vanliga fall actin cellskelettet till basmembranet i muskeln och ger strukturell styrka. En defekt: Ger muskelsjukdom - muskelsvaghet.

Question 54

Occluding junction - funktion

Answer 54

Främsta funktion - att göra en barriär. | Tänk tarmlumen och blod.

Question 55

Tight junctions funktion - struktur

Answer 55

Funktioner: Transcellulär transport, paracellulär transport, permeabilitet, polaritet. Byggs upp av: Claudin och Occludin.

Question 56

Cell polarization

Answer 56

Skapas genom tight junctions. Nödvändigt för transcellulär transport. Fungerar genom samarbete av: Tight junctions - signalmolekyler - ECM.

Question 57

Sjukdomar relaterade till Tight Junctions

Answer 57

Claudin 16 - ärftlig hypomagnesia Claudin 14 - ärftlig dövhet. Vibrio Cholerae toxin - stör tight junctions i tarmen

Question 58

Gap Junctions fakta

Answer 58

En typ av "channel forming junctions" Allows for passage of chemical and electrical signals from one cell to another. Proteinerna Connexin skapar Connexons

Question 59

Gap junctions funktion

Answer 59

Electrical coupling allows ac.on poten.als to spread rapidly over distances and allows synchronized contrac.on of for instance heart muscle and peristal.c movement in the intes.ne. • Synergizing metabolic ac.vi.es between cells in for instance the liver • Embryogenesis • Permeability of gap junc.ons can be regulated by shi@sin PH, Ca+ and cAMP (important to be able to shut down gap junc.ons i.e. cell death -­‐Allows passage of inorganic ions and small water-­‐soluble molecules (sugars, aa, nucleotides, vitamins, cAMP, IP3)

Question 60

Gap junctions sjukdomar

Answer 60

Connexin mutationer- katarakt (starr) , neurosensor deafness, hjärt missbildningar. Charcot-­‐marie-­‐tooth disease-­‐polyneuropathia-­‐ muscle atrophy, weakness and loss of sensation

Question 61

Cadherin

Answer 61

En homodimer med 5 cadherin repeats. Mellan dessa binder Ca2+.

Question 62

Integriner

Answer 62

funktioner: fäster celler till ECM (heterodimerer) In --› Ut , Ut --› In signalering

Question 63

Affinitetsmodulering hos Integriner

Answer 63

Sker av: Growth factors, chemokines, tensional forces (acitvates integrines) Aktiveras - Avaktiveras kontinuerligt beroende på vad som dominerar.

Question 64

Selectin

Answer 64

cell surface carbohydrate-binding protein (lectins) Heterotypic binds o oligosacharids Transient calcium dependent cell-cell adhesion in the bloodstream. The expression of selectins on the endothelium hail the WBC (white blood cells)

Question 65

Vad är en Proteoglykan?

Answer 65

Ett protein med en eller flera kovalent bundna glykosaminoglykaner

Question 66

Vad är ett glykoprotein?

Answer 66

Ett glykoprotein är ett protein med en eller flera kovalenta bundna socker

Question 67

Vad är en kolhydrat? (enligt lena och hennes wikipedia-google)

Answer 67

Definition: Innehåller minst: | 2 OH-grupper och en keton / en aldehyd

Question 68

Heparansulfat

Answer 68

Tillverkas i alla celler. Kan finnas Heparanssulfat kedjor som är sulfaterade. Finns i en underfamilj hos protelykaner: Syndecan, Glypican, Perlecan

Question 69

NS-domäner heparansulfat

Answer 69

Domäner som har mycket sulfat. Sulfateringsmönstret bestämmer biologisk aktivitet.

Question 70

Heparin

Answer 70

En högsulfaterad variant av heparansulfat. Tillverkas av Mastceller. Heparin används som läkemedel för att hämma blodkoagulation.

Question 71

Heparansulfat - Proteoglykaner funktion

Answer 71

Interaktion med proteiner. Med Tillväxtfaktorer och deras receptorer. Med Enzymer och Inhibitorer. Heparansulfat-proteoglykaner fungerar som coreceptorer och bidrar till att gradienter av morfogener bildas och vidmakthålls.

Question 72

Biosyntes av Heparansulfat

Answer 72

Sker i Golgi. | Finns det en GAGO-som??

Question 73

Sulfateringsmönster

Answer 73

Känns igen av tillväxtfaktorer och dess receptorer. | Sulfateringsmönstret bestämmer också biologisk aktivitet

Question 74

Heparan sulfat Inflammation

Answer 74

Inflammation ute i vävnad, kemotoxiner utsöndras, binder till heparansulfat, transcytoserar genom epitelcellen och attraherar leukocyter. Dessa kan då ta sig in och ge sig på inflammationen.

Question 75

Heparin mot Cerebral Malaria

Answer 75

Mot små barn. Infekterad rödblodkropp uttrycker positivt laddade proteiner på sin yta, dessa kan binda till heparansulfat vilket leder till "blodpropp." Användadet av Heparin klipper av kopplingen och löser upp blodpropparna.

Question 76

Angiogenes - term

Answer 76

nybildning av kapillärer från redan existerande kapillärer. (fosterutveckling och postnatalt)

Question 77

Mekanismer för Angiogenes - kärlnybildning

Answer 77

``` sprouting, splitting (inussusception), looping, Endotelcellprecursorer Arteriogenes ```

Question 78

Vaskulogenes

Answer 78

Anläggning av kärlnätverket in situ i embryo.

Question 79

Arteriogenes

Answer 79

Upparbetning av existerande små arterioli och kapillärer till större blodkärl. Kollateralisering.

Question 80

Lymfangiogenes

Answer 80

nybildning av lymfkärl

Question 81

Vaskulogenesis

Answer 81

De novo bildande av blodkärl i embryot. De första blodkärlen som bildas.

Question 82

Reglering av Angiogenes och Vaskulogenes

Answer 82

Genetisk patterning, Syrebehov i vävnader, Biomekaniska krafter, Inflammation.

Question 83

Reglering av Angiogenes och Vaskulogenes - Genetisk patterning,

Answer 83

Uttryck av gener som kontrollerar blodkärlsbildning.

Question 84

Reglering av Angiogenes och Vaskulogenes - Syrebehov i vävnader,

Answer 84

Hypoxi leder till frisättning av tillväxtfaktorer ffa VEGF

Question 85

Reglering av Angiogenes och Vaskulogenes - Biomekaniska krafter,

Answer 85

tensionskrafter i vävnad genererade av vävnadstillväxt (normal tillväxt / tumörer) , sårkontraktion, förändringar i blodflöde.

Question 86

Reglering av Angiogenes och Vaskulogenes - Inflammation

Answer 86

Frisätter angiogena tillväxtfaktorer

Question 87

Kärlnybildning - Looping

Answer 87

En teori. Ex. sårläkning. De biomekanska krafterna drar in celler för kärlnybildning. En remodulering av kärlen sker.

Question 88

Kärlnybildning - Sprouting

Answer 88

Sprouts guidas av gradienter av attraherade eller repulsiva faktorer. Filipodierna "borrar" sig fram. Stjälkceller (endotelceller) följer med filopodierna.

Question 89

Kärlnybildning - Intussusceptive angiogenes

Answer 89

En invagination i kärlet, skapar flera "vägkorsningar"

Question 90

Murala celler + funktion.

Answer 90

pericyter och glatta muskelceller. Pericyter sitter på kapillärer. Glatt muskulatur omsluter större kärl. Funktion: Stabiliserar. Reglerar flöde och permeabilitet. Elasticitet.

Question 91

Lymfatiska systemet - funktion

Answer 91

Transporterar vätska och proteiner från vävnad tillbaka till blodcirkulation, 2-3 liter per dag. Transport av immunceller Viktigt för infektionsförsvaret Produktion av immunceller (mjölte, tymus, lymfkörtlar) Upptag av fett från tarm.

Question 92

Lymfkärl - Blodkärl Uppbyggnad

Answer 92

Lymfkärl saknar basalmembran. Lymfkärl har valv-liknande öppningar för upptag av vätska. Lymfkärl är förankrade i cävnaden via elastiska filament. Endast stora lymfkärl omges av murala celler. Detta har inte blodkärl.

Question 93

Lymfkärl - Struktur

Answer 93

Lymfatiska endotelceller är förbundna med kollagen och elastin fibrer i vävnad genom förankrande filament. Ett ökat interstitsiellt tryck orsakat av en ökad mängd vätska i vävnaden sträcker filament och fibrer, vilket ökar lumen i lymfatiska kärl. Överlappande intercellulära förbindelser öppnas och tillåter passage av vätska och makromolekyler in i lymfkärlet.

Question 94

MAST celler

Answer 94

Finns bl.a. i lucker bindväv, tillverkar högsulfaterat heparan - s.k. Heparin

Question 95

Lucker bindväv - funktion

Answer 95

strukturell support, vätske-homeosts, substrat för cellmigration, transport av diverse saker, regulering av cellulär aktivitet.

Question 96

Komponenter i ECM

Answer 96

Grundsubstans, Retikulära fibrer - Kollagen, Elastiska fibrer

Question 97

Elastiska fibrer i ECM

Answer 97

Ger Elasticitet till vävnaden. (förmågan att återta sin form efter ex. expansion.)

Question 98

Retikulära fibrer / Kollagen i ECM

Answer 98

Ger vävnaden: Hållfasthet. | Är en trippelhelix.

Question 99

Grundsubstans i ECM

Answer 99

ger expansivitet till vävnaden. | ex. proteglykaner. Är i en "gelliknande substans" bl.a. för att inte tyngdkraften

Question 100

Body fluid compartmens

Answer 100

4,5% i blodbanan 1,5% transccellulärt vatten (ex leder, blåsor, cerebrospinal) 35% Cellvatten 19% Interstitiellt vatten

Question 101

Fibroblaster i ECM

Answer 101

Interagerar med Kollagen och andra ECM komponenter genom adhesionsmolekyler, ffa integriner. Denna interaktion låter: 1. matrix att reglera cellulär biologisk funktion 2. Cellerna att regulera/modulera funktionen hos ECM

Question 102

5 klassiska tecken på akut information

Answer 102

1. smärta 2. värme 3. rodnad 4. svullnad 5. Förlust av funktion

Question 103

Ödem - Svullnad

Answer 103

Beror på ökad vätskevolym i interstitiella rummet En aktiv process i inflammation. Underlättar transport av proteiner och anti-infektiösa - anti-mikrobisk respons. Underlättar rörelsen av celler genom interstitiet

Question 104

Konsekvenser av ödem

Answer 104

faciliterar kronisk inflammation. Stör strukturella integriteten hos vävnaden Lämnar cellerna i en aktiv stans, celler tror att ECM är aktivt och Leder till ett ökat interstitiellt vätsketryck.

Question 105

Regulering av Vattentransport och molekyler till vävnader

Answer 105

Regleras genom: Vaskulär perfusion, Vaskulärt hydrostatiskt tryck, Vaskulär permeabilitet, Kompositionen av interstitiella rummet, Interstitiellt vätsketryck.

Question 106

Glycocalyx

Answer 106

Finns på endotelets yta. Är anti-inflammatoriskt. Regulerar vaskulär permeabilitet, är anti-trombotiskt.

Question 107

EMT - Epithelial–mesenchymal transition

Answer 107

Epithelial–mesenchymal transition Förloppet då Epitelcellerna förlorar sin cell-cell adhesion och cell polaritet och blir får migrerande och invasive förmågor, de blir till mesenkymala stamceller. Viktigt för mesoderm- och neuralrörets formation.

Question 108

MET

Answer 108

Mesenchymal-Epithelial transition

Question 109

Mesenkymala stamceller

Answer 109

Multipotenta celler, viktiga i utvecklingen. karakteriseras av en avlång cellform, många utstickande utskott (fokala adhesioner) som används för förflyttning. Saknar junctions, men har mycket fibronektin, vimcutin, N-codekvin.

Question 110

EMT - Epithelial–mesenchymal transition | Typer

Answer 110

1. Utveckling - embryologin 2. Sårläkning - vid skada 3. Cancerframväxt - EMT typ 3

Question 111

Mesenkymal migration.

Answer 111

Mesenkymala celler kan migrera som individer eller i små grupper.