VFS2 Flashcards

Question

Svenska kommuner har en central roll i att förverkliga välfärdsstaten, och deras arbete präglas av ett brett och komplext uppdrag. Kommuner ansvarar för:

Answer 1

- Välfärdstjänster - Myndighetsutövning - Samhällsbyggare - Arbetsgivare - Marknadsaktör - Politisk demokratisk arena

Answer 2

Många av de centrala välfärdstjänsterna som hälso- och sjukvård, socialtjänst och utbildning är ett kommunalt ansvar. Dessa är obligatoriska uppgifter som vilar på kommuner (primärkommuner) och regioner (sekundärkommuner) enligt bestämmelser i speciallagstiftning exempelvis SoL och Skollagen. Vissa välfärdstjänster vilar dock på den allmänna kommunala kompetensen i kommunallagen. Den allmänna kompetensen ger exempelvis kommuner och regioner ett utrymme för att vara aktiva på kultur- och fritidsområdet.

Answer 3

tillståndsbeslut, biståndsbeslut. Kommunernas roll som myndighetsutövare innefattar beslut av mycket stor betydelse för enskilda medborgare och företag i kommunerna. Åtgärder som biståndsbeslut och omedelbart omhändertagande av unga och missbrukare enligt LVU, och LVM. Ekonomiskt bistånd.

Answer 4

Utformar och utvecklar lokala bebyggelsen. Genom stadsplanering, bostadsutveckling och investeringar i infrastruktur formar kommunerna miljön där invånarna lever och arbetar. Deras arbete påverkar inte bara det fysiska landskapet utan också möjligheterna för ekonomisk utveckling, social integration och hållbarhet.

Answer 5

Mer än en miljon anställda. Rekrytering och kompetensförsörjning är dock en utmaning för många kommuner, särskilt i glesbygdsområden där det kan vara svårt att attrahera och behålla kvalificerad personal.

Answer 6

Kommunerna fungerar även som marknadsaktörer genom upphandling av tjänster av privata utförare inom exempelvis HVB, äldreomsorg.

Answer 7

Förtroendevalda i kommunerna fattar viktiga beslut som rör kommunmedlemmarna. Förtroendevalda från de olika partierna fattar beslut om inriktningen på den kommunala verksamheten. Kommunfullmäktige är det högsta beslutande organet och har ansvaret att fastställa budget, mål och prioriteringar. De politiska besluten omsätts sedan i praktiken av tjänstemän och förvaltningar.

Answer 8

- Politik - Förvaltningen - Professionen Dessa drivs av olika värden, och en hög grad av interaktion. Domäner bygger på olika logiker om hur de styrs, innebär och hierarki. Socialt arbete är i spänningsfältet av dessa. Mellan dessa domäner sker en ömsesidig påverkan (makt och inflytande). Dessa domäner är inte isolerade från varandra

Answer 9

bygger på ideologi (moderat, vänsterparti) , partipolitik, representation. Ideologierna styr hur man på nationell nivå styr politik. Skiljer sig mellan partier. Politikens idealtypiska uppgift är att utifrån olika ideologiska ståndpunkter svara för en övergripande styrning av verksamheten.

Answer 10

bygger på principen om byråkrati och saklighet. Bygger också på byråkrati och neutralitet. Finns för att introducera strukturer för att implementera och sätta in politiken i praktiken. De är neutrala byråkrater som förhåller sig till politiken. Förvaltningens idealtypiska uppgift är att upprätthålla administrativ struktur och styrning som tillförsäkrar effektiv implementering av de politiska besluten.

Answer 11

omfattar de yrkesverksamma som arbetar direkt med klienterna. Bygger på expertis, kunskap, utbildning, praktik och möter klienterna. Professionernas idealtypiska uppgift är att på basis av vetenskap och beprövad erfarenhet utforma och genomföra insatser i praktiken som förbättrar människors livssituationer eller upprätthåller nödvändiga livsfunktioner (social omsorg).

Answer 12

- Demografisk utveckling och urbanisering - Ekonomi - Territioriella förändringar

Answer 13

gör att skillnaderna mellan kommuner blir större. De största kommunerna ökar kraftigt i befolkning medan de minsta kommunerna har en minskande befolkning. Avlägsna områden flyttar till storstäder, skillnaden mellan olika kommuntyper blir större över tid. Många små kommuner har en hög andel äldre invånare, vilket innebär ett ökat tryck på vård och omsorg samtidigt som den skattebetalande arbetsföra befolkningen minska

Answer 14

Glesbygdskommuner, med långa avstånd till större städer och arbetsmarknadsområden, möter utmaningar när det gäller infrastruktur, tillgång till arbetskraft och samordning av tjänster. Städer och tätorter har en mer koncentrerad befolkning vilket gör det enklare att effektivisera tjänster. Detta förstärker skillnader mellan kommuner.

Answer 15

en central faktor som avgör kommunernas förmåga att hantera sina uppdrag. Kommuner finansierar sin verksamhet främst genom kommunalskatt, vilket innebär att deras ekonomiska förutsättningar är starkt kopplade till invånarnas skattebetalningsförmåga och befolkningens storlek. I glesbygdskommuner och mindre orter är gapet mellan skatteintäkter och kostnader betydligt större. För dessa kommuner är statsbidrag och det kommunala utjämningssystemet avgörande för att upprätthålla en grundläggande nivå av välfärdstjänster. storstadskommunerna räcker nästan skatteintäkterna helt till för att bära nettokostnaderna, för avlägsna och mycket avlägsna landsbygdskommuner finns däremot ett betydligt större gap mellan skatteintäkter och nettokostnader.

Answer 16

förskola, skola, äldreomsorg, vatten och avlopp

Answer 17

kultur, fritid för barn och unga och näringsutveckling

Answer 18

- Kommunfullmäktige - Kommunstyrelsen - Valnämnd - Revisorer och en överförmyndare

Answer 19

vald i direkta val av de i kommunen folkbokförda invånarna. Beslutar om kommunens ekonomi och organisation, mål och riktlinjer, budget, skatt. Beslutar i ärenden av principiell beskaffenhet eller annars av större vikt för kommunen eller regionen. Kommunfullmäktige väljer också ledamöter till kommunstyrelsen och övriga nämnder.

Answer 20

Kommunens verkställande organ och fungerar som kommunens regering. Dess ledamöter väljs av kommunfullmäktige, proportionellt fördelad utifrån hur kommunfullmäktige är sammansatt. Kommunstyrelsen spelar en nyckelroll i att säkerställa att kommunens verksamhet fungerar effektivt och i enlighet med de politiska riktlinjerna.

Answer 21

Nämnden är den politiska ledningen för ett speciellt kommunalt område, till exempel skola, miljö eller kultur. Under varje nämnd finns en förvaltning bestående av tjänstepersoner som arbetar efter de beslut som nämnden fattat.Nämndernas uppdrag fastställs av kommunfullmäktige och styrs av lagar och riktlinjer.

Answer 22

Varje kommun är skyldig att utse särskilda revisorer som har till uppgift att granska kommunens verksamhet. Dessa revisorer är förtroendevalda och får stöd av yrkesrevisorer med expertkompetens. Det är viktigt att notera att revisorernas granskning och ansvarsfördelning endast gäller de förtroendevalda politikerna, inte tjänstemännen.

Answer 23

Kommunens politiska organisation bygger på att invånarna har möjlighet att påverka de beslut som fattas. Genom val väljs representanter till kommunfullmäktige, och dessa representanter speglar medborgarnas vilja. Kommunens arbete ska också präglas av transparens och insyn, vilket innebär att medborgarna ska kunna följa beslut och delta i den politiska processen. Kommunfullmäktige fattar beslut i frågor av principiell betydelse eller av större vikt för kommunen, exempelvis budget och övergripande mål. För att ytterligare stärka medborgarnas inflytande kan kommunen använda olika former av samråd, medborgardialoger och folkomröstningar.

Answer 24

- Svagare ekonomi: Svårt för många kommuner att finansiera dagens behov med hjälp av de egna skatteintäkterna (från invånarna). Ökat beroende av statsbidrag och bidrag från det generella utjämningssystemet - svårigheter med personal- och kompetensförsörjning: svårigheten att rekrytera och behålla kvalificerad personal. - etablering och integration av nyanlända: måste säkerställa att dessa grupper får tillgång till utbildning, arbetsmarknad, boende och hälsovård, och samtidigt måste de arbeta för att främja social integration och motverka segregation. - växande och uppskjutna investeringsbehov: i infrastruktur, bostäder och andra samhällstjänster. - Växande anspråk på service och välfärd: Människor förväntar sig att kommunerna ska kunna tillhandahålla högkvalitativa och lättillgängliga tjänster inom områden som utbildning och socialtjänst. - kompetens att klara klimatförändring och hållbar utveckling.

Answer 25

- Olika typer av samverkslösningar med kommunalförbund, gemensam nämnd, avtalssamverkan, gemensamt ägda bolag. - Kommunsammanslagningar Kommuner som har ekonomiska eller administrativa svårigheter kan överväga att slå ihop sina verksamheter för att skapa större enheter med bättre förutsättningar att hantera sina uppgifter. - Förändring avseende kommunernas uppgifter- I vissa fall kan det vara nödvändigt att flytta vissa ansvarsområden från den kommunala nivån till den regionala eller nationella nivån för att skapa bättre förutsättningar för att möta invånarnas behov - Asymmetrisk ansvarsfördelning vissa kommuner får ett större ansvar än andra för specifika tjänster eller områden beroende på deras förutsättningar. Detta kan vara särskilt användbart för att hantera geografiska eller ekonomiska skillnader mellan kommunerna

Answer 26

socialtjänstens strukturer, institutioner och riktlinjer ofta är seglivade och stabila för att säkerställa kontinuitet för de människor som är beroende av tjänsterna. Även om det finns ett behov av förändring för att anpassa verksamheten till nya samhällsutmaningar, är socialtjänstens koppling till det kommunala självstyret och lokal demokrati något som många anser ska bevaras. Lokal-demokrati (närhetsprincipen). Intressen som försvarar den rådande modellen. Kommunernas centrala roll när det gäller välfärdstjänsterna

Answer 27

Multi-level governance, ett koncept som innebär att beslut och styrning inte längre bara sker på nationell eller lokal nivå, utan genom flera olika nivåer och aktörer, har utmanat den traditionella politiska strukturen. Denna förändring innebär att externa aktörer, som privata företag eller civilsamhällesorganisationer, får en allt större roll i välfärdstjänsterna. - Urbanisering och demografi - Komplexitet i utförandet av välfärdstjänster (fler aktörer, andra styrinstrument). - Relation mellan förvaltning, politik och profession har förändrats

Answer 28

- Stat Riksdag: stiftar lagar. Regering Politiskt valda Arbetsmarknad Socialförsäkring Lagstiftar sjukvård, socialt arbete och utbildning. - Region Politiskt valda Sjukvård. Ge vården (organisering, utformning, genomförande) - Kommun Politiskt valda. Socialtjänst, barnomsorg, utbildning (organisering, utformning, genomförande)

Answer 29

- Ekonomisk lågkonjunktur och minskande skatteintag. Perioder av lågkonjunktur har lett till minskade skatteintäkter samtidigt som kostnaderna för välfärdstjänster har fortsatt att öka. Färre arbetar och betalar skatt, inga intäkter till staten. Ökade kostnader för välfärden. Minskade inkomster för staten - Demografiska. Invadnring, lägre födelsetal. Pengar måste läggas på fler saker Samtidigt har födelsetalen och antalet personer i arbetsför ålder minskat i vissa delar av världen, vilket leder till ett mindre skatteunderlag. Detta skapar en obalans mellan de som betalar in till välfärdssystemet och de som är beroende av dess tjänster. - Kritik mot den offentliga sektorn: stor och ineffektiv. För omfattande, byråkratisk, hierarkisk ordnad.

Answer 30

- USA & Storbritannien lanserade en nyliberal, marknadsorienterad politik - Stora internationella aktörer som IMF & valutafonden stöttade en monetaristisk politik. Stödjer att man har en monetaristisk politik. Att inte understödja industrier med offentliga medel som kostar jätte mycket och istället kontrollerar med räntepolitik. Fokus på att inte få för hög inflation, mängden pengar ska inte växa för fort. - Valfrihet för individen kombinerat med effektivitet & åtstramningar. - Idéer om ökad (ekonomisk) rationalitet även inom välfärden. Kostnadseffektivt, få ut så mycket som möjligt av så lite arbete som möjligt. - Kritik mot den offentliga sektorn: stor och ineffektiv. För omfattande, byråkratisk, hierarkisk ordnad. - Krav på ekonomisk effektivisering & mätbarhet. Man ska kunna kontrollera, man gjorde en sak, analyserade utfallet och kostnaden.

Answer 31

New public management (NPM): Ett samlingsbegrepp för reformer inom offentlig sektor som använder och utgår från metoder från det privata näringslivet (hur man organiserar och styr privata verksamheter) i syfte att öka effektiviteten, flexibiliteten och prestationsorienterad. Detta innefattar allt ifrån verksamhetsplaner, budgetarbete och olika organisationsprocesser. NPM är inte liktydigt med nyliberalism, men idéer inom nyliberalism och monetarism (effektivitet och ekonomisk rationalitet) återfinns inom NPM. Inte samma sak som nyliberalism men handlar om styrning och organisering men inspirerat av tankarna att marknaden ska vara fri och att den har en viktig samhällsfunktion utifrån valfrihets perspektivet

Answer 32

1. En lång tradition av hårdhänt statlig centralstyrning som premierar rationella kalkyler. Den svenska offentliga sektorn har historiskt sett präglats av ett starkt fokus på planering och kontroll, där rationella kalkyler och mål har varit centrala för hur verksamheter styrts. 2. Kritik och ifrågasättande av målstyrning inom den offentliga sektorn. Man börjar kritisera målstyrning att utforma arbetet mot vaga, breda mål och stelbenthet, kontra resultatstyrning med kortare insatser och kontrollerad form av styrning med mål som är närmare i tiden. Man vill effektivisera och kunna mäta de insatser man ger 3. Intåg av nyliberala idéer som förstärkte ideal kring effektivisering, mätbarhet och decentraliserad styrning. De ska inte styras högt uppifrån, arbeta närmare klienterna. Man ville bort från centralstyret 4. Behov av balans i den offentliga ekonomin. Utgifter och inkomster går ihop och inte ligger på minus. Minskade skatteintäkter och ökade kostnader för välfärdstjänster skapade ett tryck på staten att reformera hur den offentliga sektorn finansierades och organiserades. Målet var att säkerställa en långsiktigt hållbar ekonomi samtidigt som medborgarnas förväntningar på välfärdstjänster kunde uppfyllas. 5. Behov av vinna medborgarnas förtroende. Vinna förtroende och påvisa att man genererar bra välfärd med bra resultat så man har förtroende. Det finns negativitet om hur välfärdststaen fungerar. För att återvinna medborgarnas förtroende och säkerställa fortsatt legitimitet för välfärdssystemet blev det viktigt att visa att den offentliga sektorn kunde leverera tjänster på ett effektivt och kostnadseffektivt sätt.

Answer 33

- Decentralisering av ansvar - Fokus på prestationer - Marknadisering: - Interna marknader - Fokus på kunder och resultat - Kostandsmedvetenhet - Platt organisation och specialisering.

Answer 34

De som är chefer får fler ansvarsområden, budget, lokala mål och att organisera verksamheten vilket ger större formell handlingsfrihet och tydligare ansvar för chefer på olika nivåer. Friheten att styra verksamheten blir större, man ger de större frihet men sättet de styr medföljer ganska stor kontroll i form av utvärdering. Tidigare sammanhållna förvaltningar delas upp i mindre, självständiga enheter med tydligare ansvarsområden. Syftet med decentraliseringen är att skapa flexibilitet och främja lokala lösningar.

Answer 35

Kostnadseffektivt. Med så få resurser som möjligt ska vi nå ett visst mål. Man ska inte dubbelarbeta. Stor vikt vid prestationer och resultat, vilket innebär att verksamheter utvärderas baserat på mätbara mål. Detta kan inkludera indikatorer som kostnadseffektivitet, kvalitet på levererade tjänster och kundnöjdhet. Nytta för kunderna. Brukarundersökningar, utvärdera hur hjälpen tas emot.

Answer 36

Verksamheter som tidigare varit offentliga övergår till privata eller att man släpper in fler privata i sin verksamhet. Skolor, hemtjänst etc. De verksamheter som kunderna ej gillar kommer inte klara sig. Genom att skapa interna marknader och konkurrens mellan olika enheter eller leverantörer hoppas man uppnå högre kvalitet och lägre kostnader.

Answer 37

enheter “köper” och “säljer” sina tjänster till andra enheter eller beställare. Tidigare hade man inom samma verksamhet socialsekreterare och folk som tillhandahåller den faktiska hemtjänsten men nu fattar soc beslut men det är andra som tillhandahåller dem, de kan vara kommunala eller privata.

Answer 38

Man har inte många nivåer av ledning. Ingen hierarkisk organisation där beslut tar längre tid och fler beslutsfattare (som en trappa). Chefer tydligare ska kunna styra. Mindre enheter och specialiserade enheter med få och tydliga mål. Till fördel för klienter att man har enheter med expertkunskap på ex missbruk eller äldreomsorg och då kan fatta bättre beslut på insater och sådant som är lämpligt.

Answer 39

Ständig rationalisering av drift och organisation för att göra verksamheten mer kostnadseffektivt. Effektivitet bedöms i förhållande till mätbara mål. Inga abstrakta mål utan sådant som är lättare att lösa. Exempelvis inte “förbättra välfärden” utan att istället mer konkreta mål.

Answer 40

hälsa/ohälsa ses som handelsvaror, lyfts ut ur livsvärlden (och omsorgsrationaliteten) in i systemets ekonomiska rationalitet. När man börjar organisera välfärden som en marknad börjar ohälsa ses som en handlingsvara, vem som kan ge bäst insats för att avlösa för personen.

Answer 41

marknadsorientering och införande av marknadsmekanismer. Inom socialtjänsten införs beställar-utförar modeller. Välfärdsservice kontrakteras ut till privata utförare. Tidigare satt man i samma verksamhet. Beställar (de som kommer och ansöker om hjälp är den som bestämmer om hjälpen beställaren) och utförare är den som utför. Man gör detta för att kunna privatisera och kunna ta in privata utförare och kunna tillhandahålla det mest kostnadseffektiva.

Answer 42

Inte tydligt i organisationen varför man gör som man gör, vem som fattar besluten. Ineffektivt om beslutsfattande, det tar lång tid. Politiseringen av den offentliga förvaltningen, det sitter för högt upp i hierarkin, det blandas in politiska mål in istället för att tänka rent effektivt. Avsaknad av kundorientering, medborgarna hade en för passiv roll.

Answer 43

Decentralisering och delegering, man sänker nivån och beslut och ansvar flyttades från centrala myndigheter till lokala enheter eller avdelningar. Införande av marknadsmekanismer för att öka konkurrensen och förbättra kvaliteten, men också tydligare styrmodeller och verktyg för utvärdering. Genom utvärderingar kunna få in kunskap om vilka insatser och arbetssätt som funkar bäst. Man ska jobba mer i nätverk med andra aktörer.

Answer 44

- TQM (total quality management) - BUM (beställar-utförarmodellen)

Answer 45

(total quality management). Kundorienterad verksamhetsstyrning. Organisera utifrån kundernas behov och önskemål. Man sitter inte högt upp utan utgår ifrån vad klienterna önskar och vill ha. Verksamheter fokuserar på kundorienterad kvalitet genom kontinuerliga förbättringar

Answer 46

(beställar-utförarmodellen): Skilj mellan beställare och utförare; skapa kvasimarknader inom organisationerna, med decentraliserad förvaltning och budgetansvar.

Answer 47

Ledarna är organisationsexperter, inte experter inom ett professionellt område (som medicin, psykiatri, socialt arbete, kriminalvård, pedagogik, etc). (Cf tidigare avprofessionalisering) Del av NPM man ser de som är ledare och verksamhetschefer, de ska va experter på att organisera så effektivt så möjligt. organisera kostnader, inte dubbelarbeta, göra arbetet snabbt och smidigt.

Answer 48

- Dess förmåga att hantera komplexa problem i offentlig verksamhet och organisation. Det är svårt att göra det effektivt och strömlinjeformat. Kritiker menar att NPM:s marknadslogik är olämplig för att hantera den komplexitet och de motstridiga krav som ofta präglar offentliga organisationer. Det går inte att jobba marknadsorienterat eftersom vi jobbar med människor och en annan komplexitet än med varor på marknaden. - Alltför fokuserad på kostnadseffektivitet. Ofta på bekostnad av andra viktiga värden som kvalitet, jämlikhet och långsiktighet.

Answer 49

Styrning från effektivisering och mot andra mål. Man inte nödvändigtvis styr mot kostnader utan styr mot att man ska ge god service. Bredare målsättningar, ge samhällsservice till medborgare och inte ge tjänst till en kund. Pluralism av aktörer Dialog med medborgare/mottagare av den service som tillhandahålls. Snarare än utvärderingar.

Answer 50

Olika former av styrning dyker upp som kan kategoriseras som Post-NPM. Man har fortfarande NPM man överger inte det helt men det kommer olika justeringar som bryter ut. I sviterna av kritiken börjar man gå mot andra håll. - NPG = New Public Governance - PVM = Public Value Management

Answer 51

New Public governance. Styra genom nätverk och samverkan. Fokus på nätverk och samarbete mellan offentliga, privata och ideella aktörer. Man har för hög grad av specialisering som innebär att man har personer med komplexa och flera problem som går in i varandra blir problematiskt. Svårt att dela upp i separata delar. Det är inte alltid så lätt att samverka därför ska man styra genom nätverk och samla resurser och professioner genom olika verksamheter och styra upp.

Answer 52

Public value Management Styrning som betonar samhällsvärden och dialog med medborgarna snarare än enbart ekonomisk effektivitet.Hur man ser på offentliga verksamheter och deras roll och ansvar. Man är tydlig med att offentliga verksamheter fungerar på ett annat sätt än kommersiella privata verksamheter. Man arbetar för ett samhällsvärde istället för kostnader. Man ser verksamheten som ett ansvar att tillhandahålla detta. Man har fortfarande de platta organisationerna med att styra närmare klienterna.

Answer 53

En metod som syftar till att skapa en systematisk och kunskapsbaserad grund för beslutsfattande inom olika professioner, såsom medicin, socialt arbete och psykologi. Målet med EBP är att säkerställa att insatser och metoder för individer bygger på den bästa tillgängliga vetenskapliga evidensen, samtidigt som hänsyn tas till både professionell expertis och individens unika förutsättningar och behov. EBP definieras som en noggrann, öppet redovisad och omdömesgill användning av den bästa tillgängliga evidensen för att fatta beslut om insatser och metoder för enskilda individer. Det innebär att den professionella ska kombinera vetenskapliga forskningsresultat med sin egen erfarenhet och expertis samt ta hänsyn till individens önskemål och enskilda situation. Evidensbaserad praktik innebär en medveten och systematisk användning av flera kunskapskällor för beslut om insatser och består av tre huvudsakliga komponenter

Answer 54

- den bästa tillgängliga kunskapen - den professionelles expertis - Individens behov, erfarenheter och önskemål.

Answer 55

1. Formulera behovet av information till en fråga som går att besvara. När man börjar titta på vad man vet om personen som har en problematik vad vet man är bra insatser. 2. Leta upp bästa tillgängliga kunskap för att besvara frågan. Då ska man formulera en fråga och utifrån frågan skanna upp och ta av och utvärdera kunskapen om det är användbart. 3. Värdera den kunskap som finns med tanke på dess praktiska betydelse och användbarhet. 4. Integrera denna kritiska värdering med den egna professionella kompetensen, den berörda personens unika förutsättningar och önskemål. Göra en egen professionell bedömning kombinerat med individens förutsättningar, göra en bedömning om vad man ska ge till individen. 5. Utvärdera den egna insatsen och effektiviteten vid utförandet av de fyra föregående stegen och sträva efter att förbättra arbetet. Efter det ska man utvärdera utfallet, hur det fungerade, hur det blev. Tanken är att det ska förbättra och se vad som funkar och inte

Answer 56

1. Individuellt kunskapsinhämtande: Idén om en enskild upplyst praktiker som aktivt organiserar sitt kunskapsinhämtande som en vetenskapare: Formulerande av en klinisk fråga Sökning efter bästa möjliga kunskapsunderlag (evidens) Kritisk granskning av evidensanspråken Tillämpning av en evidenssäkrad intervention på relevanta klienter Utvärdering av effekterna av interventionen. Kritiserat för att det är svårt genomförbart. Att man ska gå igenom alla dessa steg varje gång man har en problematik 2. Användning av centralt formulerade riktlinjer. Använda sig av riktlinjer eller program för när man har individer med samma problematik har det redan gjorts riktlinjer, program och rekommendationer om hur man bör göra.

Answer 57

1. Det nya planeringstänkande i form av NPM som bröt fram under 1980-talet 2. Den utvärderingsvåg som trängde fram inom andra delar av stat och kommun 3. Inflytandet från medicinen, institutionaliserade genom bland annat SBU. Inflytandet från medicinen 4. Ett brukarinflytande som från slutet av 1990-talet blir en viktig del av den svenska EBP-diskursen. Brukarens perspektiv Kolla dokument för fördjupning

Answer 58

- Byggd på förväntade resultat, snarare än på faktiskt underlag av evidens. - Problem med generaliserbarhet. - Rollfördelning och expertis - Översättningsproblematik - Ytterligare en aspekt: Relation mellan professionella överväganden och politisk/ekonomisk styrning.

Answer 59

Anpassning handlar om hur individer eller grupper justerar sitt beteende och sin livsstil för att passa in i en ny social eller kulturell miljö. Anpassning innebär inte nödvändigtvis att individer ger upp sin ursprungliga kultur, utan snarare att de hittar sätt att navigera mellan sina egna traditioner och de krav som det nya samhället ställer. Anpassning är ofta en nödvändighet för att kunna delta i arbetsliv, utbildning och sociala sammanhang i mottagarlandet.

Answer 60

Cementerar olikhet och skillnader. Segregation refererar till ett tillstånd där olika grupper, ofta på grund av kulturella, etniska eller ekonomiska skillnader, lever åtskilda inom samma samhälle. Segregation kan vara geografisk, där olika grupper bor i olika områden, men också social, där interaktionen mellan grupper är begränsad. I migrationssammanhang uppstår segregation ofta när bristen på gemensamma mötesplatser eller ekonomiska klyftor hindrar en naturlig integration. Detta kan leda till social isolering och förstärkta skillnader mellan grupper.Det kan vara strukturellt, hur man satsar resurser. Man kan stärka eller minska. Den grad av segregation mellan etniska linjer som ökat under 90-talet med det fria skolvalet, om man väljer skola i lokalsamhället eller längre bort. Bostadspolitiken som stärkt bostadssegregationen. Självsegregerande/självvalda grupper där folk bosätter sig med andra landsmän med liknande kulturer. Barn och kvinnor drabbas mest. Främjar inte beblandning utan konsekvensen blir samhällen i samhället.

Answer 61

bejaka olikheter men försöka bekämpa och skapa homogen. Assimilation innebär att en individ eller grupp anpassar sig till en sådan grad att de tar till sig majoritetssamhällets kultur och normer, samtidigt som de förlorar eller avstår från sin egen kulturella identitet. Assimilation kan ses som en ensidig process där migranten förväntas smälta in i det nya samhället utan att det sker några större förändringar från mottagarlandets sida. Här försöker man komma över likheterna med homogenitet. Frivillig assimilation kan främja intergration på lång sikt. Det finns två varianter: Tvångsassimilation som statsmakter tvingar vissa grupper (ex samer i Sverige). Självvald assimilation att vissa grupper utan att ha blivit tvingade eller uppmanade att avta det man har med sig, identitet, kultur etc.

Answer 62

Bejaka olikheter och att olikheter finns kvar. Integration är en process där individer och grupper från olika bakgrunder samverkar och blir en del av det gemensamma samhället, samtidigt som de behåller sin kulturella identitet. Till skillnad från assimilation är integration en tvåvägsprocess där både migranten och mottagarsamhället gör ansträngningar för att skapa en fungerande samexistens. Integration handlar om att skapa jämlika förutsättningar för deltagande i samhället, inklusive tillgång till arbete, utbildning och socialt liv, samtidigt som mångfald respekteras och uppskattas. I mötet behöver migranten ha en vilja att bli en del av samhället. I det ekonomiska, politiska och kulturella livet. Att migranten inte har alternativa institutioner, till exempel för att förkasta svensk skola, medicinsk kunskap och vända sig till en schaman eller religiös ledare. Socialtjänsten och skolan brottas med detta. Migrantens vilja att integreras i samhället. Statens ansvar i processen har det övergripande ansvaret att skapa förutsättningar för migranter genom att ha lagar mot diskriinering, öppna upp sig för de, ha arbetsmarknadspolitk som skyddar migranten.

Answer 63

skapar integrationen. En central aspekt av integration är att den beskrivs som en tvåvägsprocess. Detta innebär att både migranter och mottagarsamhället har ett ansvar för att anpassa sig och bidra till ett samspel. För migranterna innebär detta att lära sig språket, förstå samhällsstrukturer och delta i samhället. För mottagarlandet handlar det om att skapa inkluderande strukturer, möjliggöra lika villkor och visa tolerans och respekt för olika kulturella uttryck.

Answer 64

optimala eftersträvansvärda varianten av integration. Ackommodation innebär en ömsesidig anpassning där både minoritets- och majoritetsgrupper justerar sina förväntningar och beteenden för att möjliggöra fredlig samlevnad. Till skillnad från assimilation kräver ackommodation att majoritetssamhället också är villigt att förändras och tillåta kulturell variation.

Answer 65

-Början av 1900-talet och tidigare: utvandring. Folk lämnade Sverige pga fattigdom och dåliga förhållanden. -1930 och under världskrigen: flyktinginvandring. Man tar emot flyktningar, inte alltid ett värdigt mottagande framfrallt med judar. -1950-1970: arbetskraftsinvandring. Man behöver inte ha så mycket migrationspolitik för de som kom hit hade ett arbete som väntade och boende. -1970: flykting- och anhöriginvandring från utomeuropeiska länder dominerande. 1980-talet var sysselsättningsgraden högre 1960: anpassning och assimilering. 1975: minoritetspolitik och mångkulturalism.1997: integrationspolitik.

Answer 66

1. Lika rättigheter och möjligheter oavsett bakgrund 2. Samhällsgemenskap med mångfald som grund. Detta innebar att olika kulturer och perspektiv inte bara skulle tolereras utan också uppskattas som en del av den svenska identiteten. . 3. Ömsesidig respekt och tolerans för alla oavsett bakgrund

Answer 67

Lika rättigheter, skyldigheter och möjligheter Ömsesidig respekt Den aktiverande staten att betona vikten av medborgarnas skyldigheter och inte bara statens roll som garant. Man måste leva upp till sina skyldigheter mot det offentliga.

Answer 68

- Huvuddelen av de dryga 6 500 av intervjupersonerna känner sig hemma i Sverige (57 %), trivs där de bor (55 %) - vill bo kvar i sin kommun (59 %). - de flesta är stolta över att vara svenskar (72 %), samtidigt som de också är stolta över att komma från sina hemländer (77 %). - har en positiv uppfattning av hur det har blivit sedan de kom till Sverige jämfört med hur de hade det i hemlandet. - förbättringen gäller ekonomiska villkor, boende, hälso- och sjukvård, sport och deltagande i föreningar. - upplever också att de har fått bättre utbildningsmöjligheter och att de har mer yttrandefrihet än i hemlandet.

Answer 69

- Den ömsesidiga anpassningen. Tvåvägsprocessen, hur går det till. - Könsskillnader - Balansen mellan olika roller - Förankringen på arbetsmarknaden - Många av migranternas inställning till människors rätt att fatta sina egna val avviker fortfarande från vad som gäller i både svensk lag och i många internationella fördrag. - Liten tillit till folk utanför den egna kretsen - Hedersrelaterat våld och förtryck Med mera..

Answer 70

- Fokus på utbildning - Arbetsmarknadsintegration - Bostadsfördelning och minskad segregation

Answer 71

En lyckad integration förutsätter en balans mellan stat och medborgare och dessa. Individen behöver vara en aktör i alla dessa arenor för att integrationen ska funka, är rollen i familjen hemmafru förminskas integrationen för rollen som familjemedlem är starkare än rollen som medborgare eller aktör i marknaden. Det inanför är det civila samhället, viktigt.

Answer 72

Fördelningskonflikter Gränsrelaterade konflikter

Answer 73

- Vi lever i ett samhälle där resurser ska delas mellan individer, organisationer och institutioner. - Detta leder till ständiga konflikter om de medel som utlyses. - Det är inte endast materiella resurser konflikterna fokuserar på utan även konflikter kring makt och utrymme i debatter. - Även olika grupper i samhället genererar konflikter kring olika slags fördelning, så som klass, kön, generation och religion.

Answer 74

Yttre och inre gränser om vilka som kan vara svenska medborgare. Yttre: om att stänga gränserna Inre: vilka kan bli svenska, olika krav såsom att de som bott här i generationer. - Ytterligare konflikter berör ett samhälles yttre och inre gränser: mellan stater och mellan etniska minoriteter - De flesta samhällen har inte en stängd yttre gräns utan människor utvandrar och invandrar ständigt. - Samtidigt uppstår konflikter kring vilka som räknas som medlemmar i ett samhälle och vilka som har rätt ta del av ett samhälles rättigheter. - Konflikterna berör inte endast när en individ inträder i ett samhälle utan berör även kollektivt medlemskap.

Answer 75

- I dag krävs en mer komplex samverkan mellan olika nivåer av beslutsfattande – stat, kommuner, civilsamhälle och privata aktörer – för att effektivt möta migrationens och integrationens behov. - Tidigare handlade omfördelningen främst om att jämna ut skillnader mellan samhällsklasser och socioekonomiska grupper inom den inhemska befolkningen. Idag måste socialpolitiken också hantera skillnader mellan migranter och den etablerade befolkningen, särskilt inom områden som utbildning, hälsovård och arbetsmarknad. - Inkluderat frågor om mångfald och integration. Detta kan delvis förklaras av den ökande etniska och kulturella mångfalden i Sverige.

Answer 76

Pensionssystemet Arbetsmarkaden Sjukvårdssystemet Familjepolitiken

Answer 77

Från 2-pelarsystem till 3-pelarsystem. Ursprungligen bestod systemet av en grundläggande pension som kompletterades av en arbetsrelaterad pension. Den reformerade modellen inkluderar nu en tredje pelare som bygger på privat pensionssparande. Denna förändring syftar till att säkerställa långsiktig hållbarhet i pensionssystemet, men har också fört med sig ökade krav på individen att ta ansvar för sin egen ekonomiska trygghet vid pensionering. Grundar sig i vilken förmåga, livssituation och inkomst man har. Medför att man får ett system som är mindre omfördelande och man får fler fattiga äldere och större ojämlikheter.

Answer 78

Skärpta regler för sjukskrivning, slopad sjukpension, ökad uppföljning av långtidssjuka Dessa förändringar har syftat till att minska långvariga sjukskrivningar och återintegrera människor i arbetslivet. Dock har dessa reformer ibland kritiserats för att sätta press på redan utsatta grupper och riskera att skapa ojämlikhet i vården.

Answer 79

Lägre arbetslöshetsersättning, avreglerad arbetsmarknad, uppluckrat anställningsskydd. Dessa reformer har ökat flexibiliteten på arbetsmarknaden men också försvagat tryggheten för många arbetstagare. Konsekvenserna har varit särskilt kännbara för lågavlönade och personer med osäkra anställningar, vilka nu löper större risk att hamna utanför socialförsäkringssystemet. Avregleringar innefattar att färre personer har en fast anställning och fler som har deltid.

Answer 80

Garanterad barnomsorg, maxtaxa, utvidgning av föräldraledigheten, barnbidrag Utveckling åt andra hållet. Maxtaxa för att göra barnomsorgen ekonomiskt tillgänglig och rättvist fördelad oavsett familjens inkomst. Få fler män att ta ut föräldraledighet och få kvinnor i större utsträckning att delta på arbetsmarknaden. Barnbidraget har varit en viktig komponent för att minska ekonomisk ojämlikhet bland barnfamiljer. Trots dessa framsteg kvarstår könsskillnader i fördelningen av föräldraledighet och omsorgsansvar.

Answer 81

Socialpolitikens målsättning är att främja välbefinnande och bekämpa sociala problem, genom omfördelning av resurser på två nivåer: Vertikal: mellan individer/grupper i mer eller mindre utsatt position med mål att minska klyftorna mellan dem. Horisontellt: I syfte att jämna ut resursfördelningen över individens livscykel ex. via dagis, föräldraförsäkring, pension Målet är att kopplingen mellan individers ekonomiska förutsättningar och deras tillgång till resurser ska försvagas, så att grundläggande trygghet kan garanteras för alla.

Answer 82

Att mäta ger insikter i politikens effektivitet och kunna identifiera förbättringsområden. - Effekten av socialpolitiska åtgärder - Man uppfattar ett positivt samband mellan socialpolitik och mänskligt välbefinnande - Landets utvecklingsnivå - Allmänt intresse att veta

Answer 83

Olika typer av indikatorer: Använda objektiva och kvantifierbara eller subjektiva bedömningar. Man kan titta på olika indikatorer, sånt som visar på att något kan vara ojämlikt, på landsnivå, individnivå, objektiva data, kvantitativa undersökningar, enkäter etc.

Answer 84

1. Mäta mänskligt välbefinnande - Index och enskilda indikatorer. 2. Mäta förekomsten av sociala problem

Answer 85

Ett index på välbefinnande väger samman olika indikatorer till ett övergripande mått. Konstruera index med olika indikatorer som alla sammantaget ger en bild på ett mått på välbefinnande.

Answer 86

Materiella och immateriella resurser

Answer 87

pengar, förmögenhet och levnadsstandard. Levnadsstandard är ett materiellt konkret mått. mäts ofta med hjälp av BNP per capita, som ger en uppfattning om hur stor del av landets ekonomiska produktion som tillfaller varje invånare eller GINI-koefficienten som används för att mäta inkomstspridningen i ett land.

Answer 88

Indikatorer som utbildningsnivå, hälsa och självskattad levnadsstandard används för att få en bredare bild av individens välbefinnande. Mäta mängden humankapital som är individens samlade resurser i form av utbildning, färdigheter och arbetslivserfarenhet. Hur man skattar sin levnadsstandard, utbildningsnivå. Olika indikatorer kring hälsa, hur mycket man varit sjuk etc. Saker som kan säga oss om hur välbefinnande ser ut

Answer 89

Socialpolitiken syftar till att förebygga och hantera sociala problem såsom fattigdom, arbetslöshet. bristande boende, brottslighet osv. Denna metod fokuserar på att analysera förekomsten/indikatorer av problem som fattigdom, arbetslöshet och bristande boendestandard. Man mäter fattigdom oftast genom den relativa inkomstmetoden.

Answer 90

Hur många personer eller hushåll i ett land som lever på disponibel inkomst under 40%, 50% eller 60% av medianinkomsten i landet under ett visst år. Hur man mäter: Medianinkomst för att hitta en norm och tar man 60% av det och om man har mindre pengar än så räknas man som gruppen med relativ fattigdom.

Answer 91

Högre levnadsstandard Längre livslängd Högre utbildningsnivå Mindre klasskillnader i förhållande till andra länder

Answer 92

Växande ekonomiska klyftor Relativ fattigdom stigit bland ensamstående mödrar, äldre och immigranter Globaliseringens och digitaliseringens effekter påverkar samhället och arbetsmarknaden Demografiska utmaningar med exempelvis en åldrande befolkning

Answer 93

Exogena tryck (utifrån) Endogena tryck (inifrån)

Answer 94

Globalisering, migration, teknologisk utveckling och ekonomiska kriser. Vår ekonomi och politik påverkas av resten av världen.

Answer 95

Demografiska förändringar som en åldrande befolkning och ökande beroendekvoter sätter press på systemet. Individualisering. Förändrade attityder och värderingar kring arbete, familj och socialt ansvar hur välfärdsmodellen kan fungera. Förändringar i socialpolitikens legitimitet, mer kritik som också försvårar att förändra och förändra socialpolitiken med en kritisk inställning. Förändrade familjemönster med ensamstående ex. Dessa påverkar välfärdsstatens förmåga att skapa och upprätthålla jämlikhet.

Answer 96

Klass - Kön - Etnicitet

Answer 97

De ekonomiska klyftorna var som minst i början av 80-talet. Under denna period var det svenska välfärdssystemet som starkast, och socialförsäkringssystemen som allmän pension och sjukersättning var generösa och tryggade upp. Vi hade en sjukersättning och inkomstbortfallsprincip som ger ett ekonomiskt stöd baserat på vår lön och därmed säkrare trygg. Minskade löneskillnader (LO: solidarisk lönepolitik) och inte ha en hög lönespridning mellan olika grupper. °Från och med 80-talet börjar inkomst ojämlikheten att öka. Kapitalinkomster ökar och högre lönespridning, dvs det blir större skillnad mellan de som har hög/låg lön. Lönespridning beskriver skillnader i lön mellan olika grupper. Det skedde nedskärningar i socialförsäkringar och arbetslöshetsförsäkring (90-talet) både i omfattning och vilka krav som ställs för att kvalificera sig för sådan ersättning.

Answer 98

nedskärningar och striktare kvalifikationskrav till sociala försäkringssystem. Nivåer i A-kassa och försörjningsstöd släpar efter, det har inte följt med i prisutvecklingen. Medlemmar i A-kassa har minskat sedan 2007. Flera saknar inkomstskydd vid arbetslöshet och flera använder sig av privata försäkringar.

Answer 99

-Flera (sjuka, arbetslösa) tappar i disponibel inkomst - Ökning av privata försäkringar kopplat till arbetsgivare - Då fler saknar tillräcklig inkomstrelaterad försäkring sker övervältringar från det socialförsäkringssystemet till försörjningsstöd - Överrepresenterade i försörjningsstöd är ensamstående mödrar, unga och kortutbildade och migranter.

Answer 100

Strukturomvandling innebär en förflyttning av resurser från en del av ekonomin till en annan, typ att arbetskraften omfördelades från traditionella sektorer som jordbruk och industri till mer serviceinriktade sektorer som offentlig sektor, vård, omsorg och skola. Den offentliga sektorns expansion inom vård, omsorg och skola som innebär att de öppnat upp delar av arbetsmarknaden.

Answer 101

- Löneskillnader mellan kvinnor och män. - Obetalt arbete och omsorgsansvar. - Ensamstående mödrar och ekonomisk utsatthet. - Kvinnor arbetar mycket större utsträckning deltid än män

Answer 102

De som saknar utbildning. Nyanlända och unga (inklusive 2a generationens unga men utomeuropeiskt bakgrund) är mer benägna att vara arbetslösa än inrikes födda

Answer 103

Invandrare är överrepresenterade i osäkra och informella delar av arbetsmarknaden, vilket innebär att de ofta inte har samma tillgång till sociala trygghetssystem. Invandrare släpps inte in på den reguljära arbetsmarknaden och därmed får de inte heller tillgång till det sociala försäkringssystemet. Invandrare verkar i högre grad inom den prekära arbetsmarknaden (osäkra och lågbetalda arbeten) med osäkra arbetsvillkor och få sociala förmåner.

Answer 104

Förändring: garanterad barnomsorg, maxtaxa att det inte ska kunna vara hur dyrt som helst, utvidgning av föräldraledigheten, barnbidrag. Kontinuitet: - Kvinnor tar mer föräldraförsäkring än män - kvinnor arbetar mer deltid - kvinnor tar större omsorgsansvar än männen - Kvinnor begränsas fortfarande av att inte fullt kunna delta på arbetsmarknaden Välmående också såsom stress hos kvinnor

Answer 105

Förändring: lika löner för lika arbete. Att man jobbar för att utjämna löneskillnader. Lägre arbetslöshetsersättning, avreglerad arbetsmarknad, det är lättare att anställa och avskeda individer, uppluckrat anställningsskydd. Sämre socialförsäkringsskydd. Minskad arbetskraftsinvandring och ökad flyktinvandring. Invandrares inträde på arbetsmarknaden tar ca 15-20 år längre än för svenskfödda. kontinuitet: Kvinnors löner är fortfarande lägre än mäns både för lika arbete men också olika sektorer

Answer 106

Det civila samhället växte fram som en självständig samhällssfär under 1800-talet, tydligt åtskild från staten, marknaden och familjen. Denna utveckling skedde i samband med industrialiseringen och urbaniseringen. nya former av socialt stöd etableras för att möta de sociala utmaningar som uppstod i det framväxande industrisamhället ex. nykterhets, frikyrko, arbetar- och kvinnorörelser. Sociala problem synliggjordes, den sociala frågan, blev en central angelägenhet för filantropin,

Answer 107

ett ömsesidigt beroende. Civilsamhället behövde statens stöd i form av finansiering och politisk legitimitet, medan staten förlitade sig på civilsamhällets kapacitet att nå ut till utsatta grupper och hantera frågor som annars kunde ha blivit negligerade. Civilsamhället såg sig själv ofta som en pionjär och innovatör inom socialpolitik. Genom att identifiera och utveckla lösningar på sociala problem skapade de modeller som staten senare kunde ta över och implementera i större skala.

Answer 108

- Staten tar över ansvaret och civilsamhället arbetate kompletterande. - Utbildningar professionaliserades - Civilsamhällets nya roll. Som en följd av dessa förändringar förlorade civilsamhället sitt tidigare dominerande inflytande inom många områden

Answer 109

standardisering, sekularisering och professionalisering.

Answer 110

Standardisering inom välfärden innebar att tjänster och insatser blev mer enhetliga och förutsägbara över hela landet. Genom att standardisera välfärdtjänsterna kunde staten säkerhetsställa att alla medborgare fick tillgång till samma nivå av service, oavsett vart man bor eller ens sociala tillhörighet. Det innebar att offentliga institutioner tog ett helhetsansvar för att skapa ett system som var rättighetsbaserat snarare än behovsprövat eller beroende av privata initiativ.

Answer 111

En central aspekt av förändringen var sekulariseringen av välfärdsområdet. Historiskt sett hade kyrkan spelat en framträdande roll inom socialt arbete och utbildning. Sekulariseringen innebar att sociala insatser och utbildningar blev mindre kopplade till specifika trosuppfattningar och istället baserades på universella och demokratiska principer.

Answer 112

Började på 20-talet. Professionaliseringen av välfärdsområdet innebar en övergång från frivilligarbete och amatörinsatser till ett system där utbildade experter och yrkesverksamma tog över. Med statens ökade ansvar för välfärden infördes krav på formell utbildning och yrkeskvalifikationer inom områden som vård, socialt arbete och undervisning. Utbildningarna standardiserades och koncentrerades till offentliga institutioner, vilket bidrog till att höja kvaliteten och säkerställa att alla yrkesutövare hade en gemensam grund i kunskap och kompetens.

Answer 113

1. Komplement till staten: Omfördelning i relationen mellan stat, marknad och det civila samhället. Civilsamhället sågs som en nödvändig aktör för att balansera den offentliga sektorn, särskilt när staten nådde sin ekonomiska smärtgräns. Här framställdes civilsamhället som en arena för genuint engagemang, demokratiutveckling och medborgarfostran. 2. Nyliberal strategi: Som en nyliberal angrepp på välfärdsstaten med syfte att nedmontera den offentliga sektorn. Genom att lägga över mer ansvar på civilsamhället minskade staten sitt åtagande för sociala skyddsnät och välfärdstjänster.

Answer 114

- Misstro mot frivilliga sektorn. En av kritikerna mot frivilligsektorn är att den ofta betraktas som ovetenskaplig och bristfällig i sin metodik. Aktörer inom den offentliga sektorn och akademiska världen har uttryckt oro över att frivilligorganisationer inte alltid baserar sina insatser på evidens och vetenskaplig forskning - Misstro mot offentliga sektorn. Utbredd misstro mot den offentliga sektorn, som ofta ses som för stor, byråkratisk och oflexibel. Den offentliga sektorn tenderar att vara storskalig och centraliserad, vilket innebär att den kan ha svårt att anpassa sig till lokala eller individuella behov. För mycket kontroll inom den offentliga sektorn. Inom det offentliga har man lagar och regler man måste följa men det civila tittar på människan på ett annat sätt.

Answer 115

Spänningen mellan den frivilliga och offentliga sektorn har lett till en diskussion om hur dessa två sektorer kan samverka för att uppnå bästa möjliga resultat för samhället. Dessa partnerskap försöker hitta en balans mellan frivilligsektorns flexibilitet och engagemang och den offentliga sektorns resurser och skalbarhet.

Answer 116

Idéburet Offentligt Partnerskap . IOP är ett avtal mellan en eller flera idéburna organisationer och den offentliga sektorn. En modell av partnerskap som kan användas när varken traditionellt föreningsbidrag eller upphandling är lämplig form, krävs konkret samhandling. Fokus på en gemensam samhällsutmaning som saknar självklar lösning Bygga på väl fungerande dialog Samsyn kring mål och målgrupp Gemensam styrning av syfte och mål Varje part ansvarar för sina verksamheter som är en del av IOP Samfinansiering där både materiella och immateriella resurser räknas Samverkan som varken faller under upphandling eller föreningsbidrag

Answer 117

Den sociala dimensionen inom EU hänvisar till de socialpolitiska mål och åtgärder som kompletterar unionens ekonomiska integration och utveckling. Med tiden har den sociala dimensionen stärkts genom de olika fördragen

Answer 118

- 1945 - 1954: Fred i Europa. - 1970-1979: Unionen växer, den första utvidgningen, första sociala handlingsprogrammet 1974. - 1980-1989: Europas nya ansikte: Berlinmurens fall, många länder blev rädda för ett stortyskland igen - 1990-1999: Ett Europa utan gränser. den sociala dimensionen blev viktigare. - 2000-2009: Fortsatt utvidgning Man märkte att USA hade mest makt och EU föll efter. Kunskap blev viktigt för innovation. och livslångt lärande. - 2012-2020: Utmaningarnas årtionde Finanskrisen, terrorattacker, flyktingkrisen, brexit, ett klimatneutralt EU - 2021- nutid Covid, invadering av Ukraina, klimatkrisen, elkrisen

Answer 119

- Europeiska lagar (förordningar): Hard law. De är bindande och direkt tillämpliga i varje medlemsland. Ca 70% av alla beslut på kommunala beslut som påverkas av EU genom olika direktiv och förordningar. - Europeiska ramlagar (direktiv): Hard law. De anger vad varje medlemsland ska uppnå inom en viss tidsperiod, med ger medlemsländerna rätt att själva bestämma hur detta ska ske. - Rekommendationer och yttranden: Soft laws. Är inte formellt bindande men viktigt som normbildande verktyg - Öppna samordningsmetoden (OMC) som uppmuntrar medlemsländer att dela erfarenheter och bästa praxis. - Fonder: EU:s fonder och program spelar en stor roll i att påverka socialt arbete och socialpolitik inom medlemsländerna.

Answer 120

Kontinuitet EU har alltid betonat social rättvisa och solidaritet, med fokus på arbetsrätt, jämställdhet och social inkludering. Genom samordning och gemensamma mål har unionen stärkt medlemsländernas socialpolitik, samtidigt som ländernas suveränitet har respekterats. Förändring EU har utvecklat nya strategier och verktyg för att hantera globala utmaningar och kriser. Detta inkluderar finansiering genom Europeiska socialfonden (ESF), rättvis omställning för klimat och digitalisering, samt initiativ som NextGenerationEU för att hantera pandemins effekter.

VFS2 Flashcards

(145 cards)