Föreläsning vätskebalans och temperaturreglering

Question 1

Vatten i kroppen?

Answer 1

⅔ intracellulärt (ICV)

⅓ extracellulärt (ECV)
- interstitiell vätska (ISV)
- blodplasma
- lymfa
- trancellulär vätska
(mag-tarmkanalen)

Question 2

Kroppens innehåll av Na+ och K+ ?

Answer 2

Natrium
45% i ECV
10% i ICV
45% i skelettet
Gräsätares foder innehåller lite Na+

Kalium
90% i ICV
Rikligt i de flesta fodermedel
Njuren reglerar överskott av K+ väl

Question 3

Natriumbalans?

Answer 3

Högra sidan på vågen: Foder och saltkälla

Vänstra sidan på vågen: Urin, träck, svett och mjölk

Question 4

Vattenbalans?

Answer 4

På ena sidan: Foder, dricksvatten och metaboliskt vatten (bildas vid oxidationen)

På andra sidan: Urin, träck, evaporation & svett och mjölk

Question 5

Vad är törst?

Answer 5

Törstcenter i hypotalamus
- Osmoreceptorer i hypotalamus skickar signaler till törstcenter
- När osmolariteten går upp 3% - törstsignaler

När har man druckit tillräckligt?
- Temporär hämning/inhibering (oklar mekanism)
- “Permanent” törsthämning

Question 6

Vattenbrist hos mjölkkor - Den högmjölkande kons dilemma?

Answer 6

Kor kan inte spara på vattnet i mjölken
- Mjölken är alltid isoton med blodplasman
Mjölkproduktionen bibehålls de första 24h

Plasmavolymen minskar och osmolaliteten ökar, kon blir uttorkad
Kon slutar äta
Blodflödet till juvret minskar
Mjölkmängden minskar och fett- och laktoshalt ökar

Question 7

Storleken på det frivilliga vattenintaget påverkas av?

Answer 7

Foderintag
- Vatteninnehåll
- Energiomsättning/HIF
- Kaliumintaget
- Proteinintag

Laktation

Omgivningstemperatur

Fysisk aktivitet

Störande faktorer
Vattnets temperatur?
Vattningsmetod

Question 8

Hormonell reglering av salt och vattenbalans?

Answer 8

VATTENSPARANDE
Antidiuretiskt hormon, ADH (vasopressin)

BLODTRYCKSHÖJANDE
Angiotensin II

SALTSPARANDE
Aldosteron

BLODTRYCKSSÄNKANDE (SALTUTSÖNDRANDE)
Atrial Natriuretic Peptide ANP

Question 9

Vad inkluderar Renin-angiotensin-aldosteron-systemet (RAAS)?

Answer 9

Angiotensin II (blodtryckshöjande)

Aldosteron (saltsparande)

Question 10

Vart bildas antidiuretiskt hormon (ADH)-vasopressin?

Answer 10

Bildas:
I hypotalamus av endokrina celler, lagras i hypofysens baklob

Question 11

Hur frisätts antidiuretiskt hormon (ADH)-vasopressin?

Answer 11

Frisättning:
- Ökad plasmaosmolalitet (N+) registreras av osmoreceptorer i hypotalamus, signalerar till de endokrina och sekretoriska cellerna
- Hypovolemi → stretchreceptorer in
- blodkärl → törstcentrum

Frisätts i hypofysens baklob

Question 12

Vad verkar antidiuretiskt hormon (ADH)-vasopressin på?

Answer 12

Verkar:
Ökar permeabiliteten i distala tubuli och samlingsrören - mindre vatten utsöndras (urinen koncentreras), blodtryckshöjande

Question 13

Vart bildas angiotensin II?

Answer 13

Bildas:
Renin frisätts från den juxtaglomerulära apparaten, omvandlar angiotensinogen till angiotensin I som med hjälp av ett “converting enzyme” bildar angiotensin II

Question 14

Hur frisätts angiotensin II?

Answer 14

Frisättning:
Hypovolemi/hyponatremi
Neurogen påverkan (𝛃-receptorer, sympatikus)

Question 15

Hur verkar angiotensin II?

Answer 15

Verkar:
Höjer blodtrycket, stimulerar törst och frisättning av ADH, frisätter aldosteron från binjurebarken

Question 16

Vart bildas aldosteron?

Answer 16

Binjurebarken

Question 17

Hur frisätts aldosteron?

Answer 17

Frisättning:
- Hyperkalemi
- Angiotensin II (sänkt blodtryck)
- Hypovolemi/Hyponatremi
- ACTH

Question 18

Hur verkar aldosteron?

Answer 18

Natriumsparande i distala tubuli och samlingsrör, grovtarmen (saliv- och svettkörtlar).

Kaliumutsöndrande

Question 19

Vad är hypovolemi?

Answer 19

Hypovolemi är ett medicinskt tillstånd som karakteriseras av en otillräcklig mängd cirkulerande blodvolym i kroppen. Det innebär helt enkelt brist på blod eller vätska i blodbanan

Question 20

Neuroreglering av blodvolymen?

Answer 20

Ökat sympatikuspåslag gör att RAAS aktiveras
- Sträckreceptorer i hjärtats förmak och blodkärl (ffa venerna) registrerar förändringar i blodvolymen.
Om volymen minskar, minskar sträckreceptorernas signalering och vi får ett sympatikuspåslag.

Question 21

Atrial natriuretic peptide (ANP) (bildas, frisättning, verkar)?

Answer 21

Bildas:
- Hjärtats förmak

Frisättning:
- Hypovolemi (sträckreceptorer)

Verkar:
- Blodtryckssänkande, ökad Na-utsöndring med urinen

Question 22

Finns det markörer för uttorkning och natriumbrist?

Answer 22

Markör för vattenbrist
- Osmolalitet i plasma eller mjölk

Markör för vätskeförändringar i plasman
- Totala mängden plasmaproteiner (TPP)

Markör för saltbrist (häst)
- Träckprov: Kvoten K/Na > 10 = Na-underskott

Question 23

Vad är värmeproduktion?

Answer 23

Den energi som inte används vid kemiska reaktioner blir värme.

Metabolisk hastighet (metabolic rate)
- Kroppens frisatta värmeenergi per tidsenhet

Question 24

Storleken har betydelse för värmebalansen?

Answer 24

Små djur har en större yta i förhållande till sin massa och förlorar därför förhållandevis mycket värme till omgivningen.
Små djur har högre metabolisk hastighet och därmed högre värmeproduktion vilket kompenserar för värmeförlusten.
Det innebär dock att de måste äta mycket!

Question 25

Temperaturreglering?

Answer 25

Temperaturcentrum

Köld- och värmereceptorer

Question 26

Reglering av kroppstemperatur?

Answer 26

Aktiviteten hos köld- och värmereceptorer jämförs med en referensnivå, vanligen djurets normala inre temperatur

Inre temperatur
- Däggdjur 36,5-39,5 C
- Fåglar 38-42 C

Sensorisk input
Värme och köldsensorer i:
- Hud
- Inre organ
- Hypotalamus

Motorisk output
Värmestress:
- Beteende
- Ökat blodflöde i hud
- Svettningar
- Flåsande

Köldstress
- Beteende
- Minskat blodflöde i hud
- Skakningar
- Aktivering av brun fettväv
- Hormonutsöndring

Vid infektion eller skada kan referensvärdet höjas och då stiger kroppstemperaturen - feber

Question 27

Vad händer om värmen kommer inifrån (och tvärtom)?

Answer 27

Blodflödet styrs av sympatikussystemet.

• Om kroppens inre temperatur stiger, sjunker impulsfrekvensen hos sympatikusnerverna i hudens blodkärl och de slappnar av.
• Kärlen vidgar sig och mer värme kan avges till huden.

Question 28

Värmestress och köldstress?

Answer 28

Heat stress - När hudtemperaturen närmar sig den inre temperaturen pga yttre värmebelastning, leds det venösa blodet tillbaka längs huden (superficial). “Lämnar” av värmen till omgivningen. Det kylda blodet kyler sedan ner det arteriella blodet.

Cold stress - Vid kyla leds blodet tillbaka i vener nära artären. Det kyler artärblodet innan det når huden och värmer venblodet när det går in i kroppen.

Question 29

Termoneutral zon?

Answer 29

Justeringar av blodflödet till huden räcker för att hålla normal kroppstemperatur.
Ingen extra energi (foder) går åt för att hålla kroppsvärmen.

Question 30

Fysikaliska faktorer - Värmetransport?

Answer 30

Temperaturgradient
- Strålning
- Ledning (conduction)
- Konvektion
- Avdunstning (evaporation)
Aktiv avdunstning (Svettning
/ Hässjning)

Question 31

Frysskakning (shivering)?

Answer 31

När köldreceptorer i huden registrerar en tillräckligt stor sänkning av temperaturen skickas signaler till temperaturreglerings-centrum som aktiverar motorenheter - frysskakning.

Ökar värmeproduktionen 2-5 ggr på några sekunder. Allt blir värme!

Frysskakning förekommer hos köldanpassade djur utan uppenbart obehag (normalt beteende).

Question 32

Non-shivering thermogenesis?

Answer 32

Djur kan öka sin metaboliska hastighet utan att aktivera muskler:

Sympatikuspåslag (kortsiktigt)
- Frisättning av adrenalin och noradrenalin
- Ökar metaboliska hastigheten
- Bäst effekt hos djur med brun fettväv

Tyroidhormoner (långsiktigt)
- Ökar långsamt cellernas metaboliska hastighet

Question 33

Törsthämning hos svettande hästar?

Answer 33

Eftersom hästens svett är hyperton dvs innehåller mer natrium än blodet kan hästens natriumhalt i blodet sjunka eller vara oförändrad.

Ingen ökning av osmolariteten. Då kommer hästen inte att uppleva törst och därmed inte dricka.

Dricker när ECV-minskningen är tillräckligt stor eller när evaporationen (avdunstningen) har stått för en stor andel av värmeavgivningen.