Sammanfattningen s. 235 - 252 Flashcards

Question 1

Q

Beskriv sinuiter samt nämn vilka bakterier som kan orsaka tillståndet.

Answer

A

Vid sinuit infekteras bihålorna i ansiktet och blir täppta och det bildas var därinne. Sinuiter går hand-i-hand med mediaotiter. De uppkommer generellt 5-7 dagar efter en viral infektion.
Stegen från infektion till sinuit är en ÖLI som ger slemhinnesvullnad, svullnaden ger trånga kanaler till bihålorna så bakterier i närheten (näsa och tänder, båda anaeroba) infekterar sinusarna. En sinuit är ovanlig innan tonåren, att vi får en sinuit i sinus maxilaris är vanligast.
Att diagnosticera en sinuit kan kräva att man punkterar sinusen för att komma åt innehåller.
De bakterier som oftast orsakar sinuiter är Streptococcus Pneumoniae och Haemophilus influenzae.

Question 2

Q

Vad betyder konjunktivit och vilka bakterier kan ge upphov till tillståndet.

Answer

A

Konjunktivit är nästan inte en ÖLI då det är en inflammation av ögats konjunktiva.
De flesta bakterier som ger konjunktivit, S. aureus, S. pneumoniae och H. Influenzae ger ytliga infektioner men Pseudomonas Aeruginosa kan ge en djupare infektion som ger bestående ärr. Dessutom kan Chlamydia trachomatis och Neisseria Gonorrhea också ge konjunktivit.

Question 3

Q

Nämn fyra bakterier som ger upphov till nedre luftvägsinfektioner.

Answer

A

Legionella spp
Mycoplasma pneumoniae
Bordetella pertussis
Mycobacterium tuberculosis

Question 4

Q

Beskriv mycoplasma pneumoniae och vad bakterien kan leda till.

Answer

A

Mycoplasma pneumoniae är en av de minsta bakterierna, den saknar cellvägg som är typiskt för mycoplasma och lever intracellulärt i närvaro av syre.
Det är en till bakterie som endast smittar människor.
M. Pneumoniae sprids genom aerosoler i form av nysningar, det är främst barn och ungdomar som drabbas speciellt under sommar-höstperioden.
Inkubationstiden är 2-3 veckor och symptomen varierar med åldern. Yngre får en ÖLI, en faryngotonsilit medan mer vuxna personer får en bronkit och pneumoni. Torrhosta, huvudvärk, feber och trötthet är också generella symptom.
För att diagnosticera M. pneumoniae använder man ett PCR, man tar prover från svalgen, annars använder man serologi.

Question 5

Q

Beskriv legionella pneumonphilia och vad bakterien kan leda till för sjukdomstillstånd.

Answer

A

Legionella pneumophila är en familj av legionella-bakterier som är aeroba gramnegativa intracellulära bakterier.
De finns normalt sett i jorden och i vatten, smittor uppkommer genom inandning av smittat vatten som aerosoler. Exempel kan vara biofilmer i vattenledningar som när man duschar släpper smittad ånga.
Riskgrupper är män (jag tror för att de röker mera; nja…större lungor), rökare, äldre, och immunosupprimerade.
Legionella ger pneumonin legionärsjuka vars symptom är feber, frossa, buksmärtor, diarré, torrhosta och huvudvärk. I värre fall kan man få en influensaliknande feber kallad pontiacfeber.
Av familjen av legionella-bakterier är serogrupp 1 den vanligaste (70% av infektioner).
Diagnosticering av L. spp görs med serologi, PCR och antigentest på urin.
Det här är en infektion som man är smittspårningsskyldig för, ca 100 fall rapporteras i Sverige årligen och ca en tredjedel av patienterna smittades utomlands.

Question 6

Q

Beskriv bordella pertussis och vad bakterien kan leda till för sjukdomstillstånd.

Answer

A

Bordetella Pertussis ger kikhosta, namnet kommer från kiknandet (andningen är pipig) och hostan som är associerade med sjukdomen.
B. Pertussis är en aerob, gramnegativ stav som är väldigt liten och kallad kockoid (liknar en kock). (Det finns andra medlemmar av Bordetella-familjen, B. holmesii och B. Parapertussis är två andra bakterier som orsakar lindrig sjukdom hos människan och det finns också djurpatogener.)
B. Pertussis är en droppsmitta som ofta sprids genom hostattacker, inkubationstiden är mellan 3 dagar och 3 veckor.
Symptomen delas i tre stadier. Först är man i katarrstadiet, då liknar symptomen en förkylning och smittsamheten är som högst och 90% av dem utan immunitet smittas vid kontakt. Sen kommer kikningsstadiet efter 1-2 veckor, slemproduktionen ökar så man till slut får krampaktiga hostattacker som slutar med kikningar och ibland även kräkning. Efter detta obehagliga stadie når man konvalescensstadiet vilket är den trevligaste som namnet antyder. Under en 6-veckors period minskar attackerna och personen återfrisknar. Ibland tillkommer en atypisk symptombild, hostningarna pågår i månader och kikningar uppkommer inte så man kan misstänka astma.
Det är framför allt barn som drabbas och ju yngre desto värre symptom, de som är under 1 år får svårast symptom. 10 % av barnen som får kikhosta utvecklar pneumoni.
Orsaken till symptomen beror på pertusstoxinet, en AB5-toxin. Den binder till Giα från GPCR och hämmar den, Giα är en inhibitor av adenylatcyklas. Utan Giα stiger mängden cAMP som leder till en ökad utsöndring av slem hos respiratoriska epitelceller.
Idag vaccineras alla barn mot B. pertussis och misstänker man det gör man en PCR eller serologi från nasofarynxens sekret.
Detta är en till anmälningspliktig sjukdom, 2014 rappor- terades ca 700 fall i Sverige men siffran har sjunkit jämfört med tidigt 2000-tal.

Question 7

Q

Beskriv mycobakterium tuberculosis och vad bakterien kan leda till för sjukdomstillstånd.

Answer

A

Det finns tre bakterievarianter som alla orsakar tuberkulos: Mycobacterium tuberculosis, Mycobacterium africanum och Mycobacterium bovis.
Det är en luftburen smitta, patienten hostar upp bakterien och den smittar bäst vid nära och återkommande kontakt (t.ex. familj).
Symptomen är feber, nattsvettningar, avmagring och trötthet, dessa är diffusa symptom men vid långvarig tuberkulos får man lungtuberkulos och man börjar hosta upp blod och slem. Oftast tänker vi oss tuberkulos som en pneumoni men ibland kan den även drabba andra organ som njurar, skelett, tarm eller lymfkörtlar, och hos 10% kan sjukdomen ligga latent i 2-5 år efter smittotillfället.
Medan vi i Sverige inte är så drabbade av tuberkulos så är det en stor sjukdom i resten av världen, 2012 dog 1,3 miljoner i världen av tuberkulos. Globalt smittas främst yngre vuxna män, men i Sverige, då vi har så lite tuberkulos, är det främst äldre som kan bära smittan latent innan vi började vaccinera (och slutade) samt utrikes födda som inte fick vaccination.
Den intracellulära bakterien kan ligga latent livet ut efter smittan, en tredjedel av jordens befolkning tros ha M. tuberculosis eller en variant.
Idag vaccinerar vi inte mot tuberkulos i Sverige då sjukdomen är så sällsynt men det finns för personer i riskgrupper.
För att diagnosticera tuberkulos kan man använda sig av många metoder, man kan till att börja med röntga lungorna, mikroskopera upphostat slem, köra PCR, ta en odling (dock lånsam). Två metoder till är en positiv tuberkulinreaktion och IGRA3, det sistnämnda är en insprutning av IgM för att se ifall de binder till M. Tuberculosis men är infektionen latent blir den falskt negativ.

Question 8

Q

Vad innebär primärpatogener?

Answer

A

Det innebär att de orsakar sjukdom hos friska individer även om såret är litet.

Question 9

Q

Vad är sekundärpatogener?

Answer

A

Deorsakar sjukdom om de infekterar en stor vävnadsskada i synnerhet hos personer med viss immundefekt (t.ex. diabetiker), ofta sker infektion med andra bakterier samtidigt.

Question 10

Q

Vad innebär det om bakterier är föga patogena.

Answer

A

Att de endast orsakar sjukdom hos dem med enorma sårskador, svåra njur- och leversvikter eller hos AIDS-patienter.

Question 11

Q

Är majoriteten av bakterierna på vår normala hudflora gram-negativa eller gram-positiva? Varför?

Answer

A

Majoriteten av vår normalflora är grampositiv för de gramnegativa bakteriernas yttre barriär står inte ut med torkan som finns på hudytan.

Question 12

Q

Vad kan Streptococcus Pyogenes orsaka vid en sårinfektion?

Answer

A

Den kan orsaka en hel rad med infektioner, från ytliga infektioner endast på hudytan till nekrotiserande fasciter som är infektioner ända ned till musklernas bindväv. Då kallar man bakterien även för köttätande bakterie.

S. Pyogenes ingår i Lancefields gruppering av streptokocker, där kallas den för Grupp A streptokock eller GAS.

Question 13

Q

Beskriv S. aureus och vad den kan orsaka vid en sårinfektion.

Answer

A

Det är en grampositiv kock som är koagulaspositiv (den har enzymer som koagulerar blod, ett sätt att kategorisera bakterier). Majoriteten har kapsel men inte alla. Deras Protein A binder upp IgG och den bildar en stor variation av toxiner och vävnadsnedbrytande enzymer.

När S. aureus infekterar bildar den typiskt gult var och kallas därför det gula varets bakterie.

Den finns naturligt i hudfloran och i nasofarynx. S. aureus orsakar inte en infektion bara för att man skrapar sig, oftast är det immunologiskt stress antingen systemiskt eller lokalt t.ex. efter en operation (lokalt) eller om personen är diabetiker (systemisk) som infektionen tar vid.

Det har uppkommit sjukhusrelaterade infektioner av denna bakterie, vilket inte är konstigt då operation är en riskfaktor.

Diagnosticering av S. aurues bygger på odling och ibland påvisning av antikroppar.

Question 14

Q

Beskriv koagulasnegativa stafylokocker (KNS).

Answer

A

Det är en grupp av bakterier som saknar blod-koagulerande enzymer. De är grampositiva kocker och hör också till normalfloran. Några exempel är S. haemolyticus och S. saprophyticus, den senare orsakar UVI. KNSernas viktigaste virulensfaktor är att de kan bilda biofilm som skyddar dem från antibiotika och immunceller. KNS orsakar infektion främst genom främmande kroppar, t.ex. katetrar eller proteser osv som fick med sig KNS in under huden.

Question 15

Q

Beskriv Pseudomonas Aeruginosa.

Answer

A

Pseudomonas Aeruginosa är en gramnegativ aerob stav. Den har få levnadskrav och kan därför leva i jord och andra hårda miljöer, den kan även leva i sjukhusmiljöer såsom tvål och golvmoppar. Den har flera endo- och exotoxiner och har en kapsel, med andra ord har den många virulensfaktorer.

P. aeruginosa är en opportunist som infekterar vid t.ex. brännskador, cystisk fribros eller genom implantat. Den bildar ett grönt var och kallas det gröna varets bakterie. Diagnosticering sker genom odling.

Question 16

Q

Beskriv clostridium tetani.

Answer

A

Clostridium tetani är en farlig bakterie som vi är vaccinerade mot, den ger stelkramp. Det är en grampositiv, anaerob, sporbildande stav som kan ha sporer i jorden. Infektion sker genom att sporer, oftast från jorden, infekterar ett sår och aktiverar sporerna som sedan bildar toxinet som hämmar GABA och leder till död genom systemisk kramp. Dess inkubationstid är 3-21 dygn, i Sverige är C. tetani sällsynt men i utvecklingsländer dödar den många.

Den diagnosticeras genom odling.

Question 17

Q

Beskriv Clostridium Perfringens.

Answer

A

Clostridium Perfringens är strikt anaerob, grampositiv och sporbildande. Den tillhör tarmens normalflora men hittas även i jorden. Infektioner genom sår kan ge gasbrand (gasbildning innanför huden som ger ödem), ett allvarligt men sällsynt symptom; andra symptom är matförgiftning och sepsis utöver en vanlig sårinfektion.

Diagnosticering sker genom odling eller mikroskopering av den infekterade vävnaden.

Question 18

Q

Beskriv Bacteroides Fragilis.

Answer

A

Det är en obligat anaerob gramnegativ stav, denna grupp av bakterier är den vanligaste anaeroba bakterien i kliniska prover. Den tillhör tarmfloran och orsakar infektioner efter operation (postoperativa sårinfektioner), jag misstänker det är om tarmen råkar perforeras och B. Fragilis kommer ut i peritoneum eller liknande.

Den kan ge peritonit och bakteriemi (bakterier i blodet).

Question 19

Q

Beskriv Francisella Tularensis.

Answer

A

Det är en liten gramnegativ, aerob, intracellulär stav. Den är högpatogen och orsakar tularensis (harpest). F. Tularensis är en zoonos, den smittar främst från gnagare till människor men kan även smitta indirekt genom flera vektorer; människor är inte smittsamma.

Det finns Typ A och Typ B Tularensis. Den farligare typ A finns i nordamerika och Typ B finns endemiskt i Sverige.

Inkubationstiden är 2-10 dagar men 3 dagar är vanligast.

Infektionen kan antingen bilda en böld eller en pneumoni. Bölderna är oftast ulveroglandulära, symptomen är systemiska: feber, huvudvärk och muskelvärk, illamående; lokalt: sårinfektion om det är ett bett och närliggande lymfknutor svullnar.

Question 20

Q

Beskriv Pasturella Multocida.

Answer

A

Det är en gramnegativ aerob kockoid stav. Det är en zoonos som ofta finns hos kattbett, bakterien bor i djurens munhåla och luftvägar. Infektion efter ett smittat sår uppkommer oftast inom 24h, diagnosticering sker genom odling.

Symptom. Infektion kan ge svullna lymfkörtlar. I svårare fall så kan man få endokardit och osteomyelit. Bakterien kan även sprida sig från blodet över blod-hjärnbarriären och orsaka hjärnhinneinflammation.

Question 21

Q

Beskriv Erysipelothrix Rhusiopathiae.

Answer

A

Det är en grampositiv stav som är jobbig att uttala. Det är en till zoonos som finns hos fiskar och svin, smittan sker oftast genom småsår på fingrarna och orsakar erysepeloid hos oss. Det är en inflammation av fingrarna som sedan blir ömmande och lila.

Riskgruppen för denna bakterie är de som jobbar med djur, slaktare, fiskare, veterinärer osv.

Question 22

Q

Nämn fyra STI-orsakande bakterier som är viktiga att känna till.

Answer

A

Chlamydia trachomatis
Neisseria gonorrhoeae
Treponema pallidum
Haemophilus ducrey

Question 23

Q

Nämn de två vanligaste UVI-orsakande bakterierna.

Answer

A

E. coli och Staphylococcus Saphrophyticus.

Question 24

Q

Beskriv Neisseria gonorrhea.

Answer

A

Neisseria gonorrhea är en aerob, gamnegativ diplokock som är en human primärpatogen (alltid sjukdomsorsakande). Den orsakar den välkända sjukdomen gonorré.

Bakterien saknar kapsel men har en god adhesionsförmåga till celler och kan leva intracellulärt men det är inte obligatoriskt, istället för LPS har N. gonorrhea LOS (lipo-oligosackaride).

Smittsamheten vid sex är 20% för män och 50% för kvinnor, inkubationstiden är 2-7 dagar.

Symptomen skiljer sig lite mellan könen, för män: uretrit som kännetecknas av sveda och variga flytningar, i allvarliga fall även epidydimit (bitestikelinflammation) och prostatit. För kvinnor: Uretrit och cervicit, här förekommer också sveda och variga flytningar men även buksmärtor. Allvarliga symptom är salpingit (inflammation av äggledarna) och tuboovariala abscesser (inflammation nära ovarierna). Infektionen kan bli systemisk hos båda könen och ger då en bakteriemi. Andra symptom relaterade till bakterien är faryngit och ophtalmia neonatorum, infektion av ögonen hos nyfödda till smittade kvinnor.

N. gonorrhea diagnosticeras genom odling och PCR. Den kan vara antibiotikaresistent och både patienten och sexuella partners får behandling, då det är en allmänfarlig sjukdom är man också smittspårningsskyldig.

Question 25

Q

Beskiv Treponema pallidum samt vad den orsakar.

Answer

A

Treponema pallidum ger vad vi i vardagligt tal kallar syfilis. Det är en gramnegativ ‘spiroket’ som saknar LPS. Den växer långsamt och går inte att odla.

T. Pallidum bär på många membranproteiner viktiga för adhesion vilket den är bra på, den har mindre vävnadsnedbrytande enzymer utan litar på värdens immunförsvar för att överreagera och bryta ned vävnad.

Det finns tre smittvägar för syfilis: sex, födsel och blodtransfusioner. Vid sex är det 30% chans att bli smittad för båda könen. Under fostertiden riskerar barnet att få syfilis och det kan då leda till missfall eller missbildningar, och vid födsel kan barnet också blir smittat. All donation av blod måste screenas och för säkerhets skull fryses blodet ned vilket dödar syfilis.

Syfilis utvecklas i tre stadier. Vid stadie I blir patienten smittad och inkubationstdien är ca 3 veckor men kan vara upp till 3 månader, ett primärsår bildas som är smärtfritt och läker ut av sig självt. Lymfknutor i närheten svullnar 1-2 veckor efter sårets uppkomst. Stadie II kallas the great imitator och börjar 2 månader efter sårets debut, då får patienten utslag (roseola) och influensaliknande symptom samt en bakteriemi. Igen försvinner symptomen av sig själva inom 3v. till 3 månader. Den kallas the great imitator för den ger många ospecifika symptom som inte säger så mycket. Under första året av syfilis-smittan har bakterien varit latent och spridit sig, de två första faserna kallas även den tidiga fasen och pågår upp till 2 år efter debuten. Under hela denna period är man smittsam. Nu går vi till stadie III, 5-10 år efter smittan. Nu vet man oftast att det är syfilis men 30% av personer i detta stadie går obehandlade, nu börjar bakterien skada kroppen rejält. Organ och vävnader förstörs (ledskador, blindhet, hjärtklaffar etc), demens kan uppkomma och det blir bara dåligt.

Eftersom att T. pallidum inte kan odlas så måste man antingen köra PCR eller serologi. Med serologi finns specifika och ospecifika antikroppar, de ospecifika är billigare men kan ge falska positiva svar och funkar inte vid stadie III. Specifika antikroppar funkar hela tiden och är mera trovärdiga. Syfilis är en till allmänfarlig sjukdom som kräver smittspårning likt gonorré.

Question 26

Q

Beskriv kortfattat Haemophilus Ducrey.

Answer

A

Bakterien är ovanlig i Sverige men man kan erhålla den i U-länder. Den smittar enbart genom sex och skapar ömmande och mjuka genitala sår några dagar efter smittan.

Diagnosticering sker genom odling.

Question 27

Q

När man får urinvägsinfektion, vad kallas diagnosen?

Question 28

Q

Hur diagnosticerar man misstänkt UVI? Och hur behandlas det?

Answer

A

Diagnosticering sker genom urinodling, ibland har man symptom utan infektion och då ges inte antibiotika. Hos gravida kvinnor gör man dock det alltid, kvinnor som kan få återkommande UVI kan få antibiotika enbart utifrån symptombilden.

Dessutom resistensbestämmer man alltid bakterierna.

Question 29

Q

De bakterier som ger infektioner i CNS orsakar meningiter, hjärnhinneinflammation. Bakteriella CNS-infektioner orsakas av antingen normalfloran som spridit sig till hjärnan eller exogena infektioner i huvudområdet som lyckas nå hjärnan. Vilka är de tre vanligaste bakterierna som infekterar vuxna?

Answer

A

Streptococcus Pneumoniae
Nisseria Meningitidis
Haemophilus Influenzae.

Question 30

Q

De bakterier som ger infektioner i CNS orsakar meningiter, hjärnhinneinflammation. Bakteriella CNS-infektioner orsakas av antingen normalfloran som spridit sig till hjärnan eller exogena infektioner i huvudområdet som lyckas nå hjärnan. Vilka är de tre vanligaste bakterierna som infekterar nyfödda?

Answer

A

Streptococcus Agalactiae
Listeria Monocytogenes
E. coli.

Question 31

Q

Hur når de bakterier som orsakar meningit CNS?

Answer

A

Antingen genom att vandra från sitt normala habitat (normalflora), de kan infektera genom att bilda luftvägsinfektioner som sprider sig genom blodet, exogena bakterier kan komma in vid skallskador och till sist så finns alltid risken vid kirurgi att normalflora och andra bakterier tar sig in till hjärnan.

Question 32

Q

En meningit utvecklas snabbt och blir snabbt farlig. Beskriv symptombilden.

Answer

A

Symptomen är huvudvärk, hög feber, illamående och kräkningar, förändringar hos medvetandet och kramper. Ett till typiskt symptom är nackstelhet, patienten har svårt att lägga hakan mot bröstet.

Spädbarn har mera otydliga symptom men en ökad irritation brukar noteras.

Question 33

Q

Hur gör man för att diagnosticera en CNS-infektion?

Answer

A

Man kan antingen ta en lumbalpunktion eller använda mikrobiologisk diagnostik som kan också kräva en lumbalpunktion.

Från en lumbalpunktion tittar man efter ökade halter leukocyter, ökade halter spinalproteiner, eller en sänkt spinalglukos-/blodglukos-kvot. Leukocyterna man hittar är främst granulocyter.

Mikrobiologiskt diagnostik kräver antingen blod eller också likvor fårn CNS, från dem kan man göra odlingar (blod- eller likvorodling). Från likvoren kan man också göra serologi, PCR och gramfärga.

Question 34

Q

Beskriv Streptococcus Pneumoniae.

Answer

A

Streptococcus Pneumoniae är en α-hemolytisk, grampositiv, aerob stav som förekommer som diplokocker. Den har en polysackaridkapsel som även är vår viktigaste antigen för S. Pneumoniae, den finns i 100 olika serotyper och är den del av bakterien vi vaccinerar emot.

S. Pneumoniae tillhör normalfloran i nasofarynx och svalg, ca 50% av dagisbarnen har den. Som opportunist orsakar S. Pneumoniae oftast infektioner i luftvägarna, mediaotit, sinuit och pneumoni men sprider det sig till blodet kan det ge sepsis och nå hjärnan som ger meningit.

S. Pneumoniae blir patogent främst hos de med sänkt immunkompetens vilket är främst de yngsta och äldsta i vårt samhälle men även immunosupprimerade patienter.

Diagnosticering av S. Pneumoniae sker genom de ovan nämnda metoderna, blododling, likvorodling, PCR från likvor och även serologi men här från urinen.

Question 35

Q

Beskriv Neisseria Meningitidis.

Answer

A

Det är en gramnegativ, aerob diplokock som är besläktad med Neisseria Gonorrhea. Den är en strikt human patogen och 5-10% är symptomfria bärare, då håller sig bakterien till svalget. Den smittar som en luftburen droppsmitta, så nära kontakt ökar smittrisken. Inkubationstiden är 2-3 dygn.

Bakterien är också kapselförsedd och tillhör främst serogruper A, B, C och Y, serogruppen W-1 35 ör associerad med klinisk sjukdom. Den har pili för att kolonisera ytor och LOS (lipo-oligosackarider) på sin yta, dvs endotoxiner.

N. Meningitidis klassas som en meningokock och sprids den från svalget kan den ge sepsis och även meningit, som i samband med bakterien kallas meniningokocksepis och meniningokockmeningit.

Det är främst förskolebarn och tonåringar som drabbas, det är möjligt att det uppstår epidemier.

Diagnosticering sker med odling och PCR. Är man i närheten av smittade, t.ex. nära släktingar man vårdar, så rekommenderas man ta en profylaktiskt antibiotikabehandling.

Question 36

Q

Beskriv Haemophilus Influenzae.

Answer

A

Det är en liten gramnegativ, aerob stav. Namnet haemophilus innebär att den är blodälskande och troddes vara orsaken till influensa, när man upptäckte influensaviruset så ändrades inte namnet. H. Influenzae finns i en variant med kapsel och en utan kapsel, den senare tillhör normafloran. Den kapslade H. Ifluenzae ger en epiglotit som kan sprida sig och ge sepsis, meningit och artrit.

I Sverige vaccineras alla barn framgångsrikt sedan 1993 och infektioner är ovanliga. Den okapslade varianten som tillhör vår normalflora kan ibland orsaka sinuit, mediaotit och penumonier.

Diagnostik bygger på odling och PCR.

2014 fanns det ca 200 fall i Sverige och den stora majoriteten drabbade personer över 20 år.

Question 37

Q

Beskriv Listeria Monocytogenes.

Answer

A

Det är grampositiva, aeroba, stavbakterier som drabbar främst bebisar.

Bakterien hittas hos flera däggdjur men även i vatten och jorden, människor smittas genom smittade livsmedel. Exempel är opastöriserad ost och smittat kött, bakterien överlever kylskåpstemperaturer och kan leva intracellulärt.

Att människor smittas är ganska ovanligt då bakterien är lågvirulent, riskgrupperna är nyfödda, immunosupprimerade (inkluderar gravida) och alkoholister. En infektion kan då nå blodet och ger sepsis och meningit, gravida med smittan löper risk för missfall och att smitta barnet vid en lyckad förlossning.

Diagnosticering sker genom odling, man är anmälningspliktig och smittspårningsskyldig om man har fått listeria.

Question 38

Q

Beskriv Streptococcus Agalactiae.

Answer

A

Streptococcus Agalactiae är en grampositiv, β-hemolytisk streptokock. Den är kapslad och tillhör normalfloran i vagina, svalg och tarm.

Vid vaginal födsel kan barnet smittas och då få sepsis eller meningit, ca 1 av 2000 födslar leder till en infektion. Dessutom kan immunosupprimerade också infekteras endogent. Bakterien kan även orsaka en UVI hos kvinnor.

Question 39

Q

Beskriv Borrelia Burgdorferi.

Answer

A

Borrelia Burgdorferi är en spiroket och en vektorburen zoonos, den har sin reservoar bland däggdjur och smittar människor genom fästingar. Inkubationstiden är 1-2 veckor.

När en fästing infekterar en människa med borrelia får man i 50% av fallen Erythema Migrans, ett runt utslag runt såret. Därefter får man artrit och artralgi som oftast drabbar knäna. 10-15% av de smittade visar senare på neurologiska symptom, därbland meningit men även en förlamning av kranialnerv Facialis.

Diagnostik bygger framför allt på symptomen men kan kompletteras med serologi, ibland används PCR och odlingar.

Question 40

Q

Hur hög värme tål värmelabila toxiner?

Answer

A

Värmelabila toxiner tål temperaturer upp till 74 grader celsius.

Question 41

Q

Staphylococcus aureus är viktig vid gastroenterit. Beskriv.

Answer

A

Den tillhör normal floran i hud och nasofarynx men en tarminfektion orsakas av en exogen källa. Infektioner uppstår genom smittad mat såsom bakelser, skinka eller rökt strömming som man då äter. S. Aureus är en toxinproducerande bakterie som bildar enterotoxiner som inte bryts ned av värme, så tillagning förstör inte toxinet.

Symptomen är kräkningar, buksmärtor, lite diarré men ingen feber och kvarstår någon dag. På grund av den milda effekten av infektionen behövs ingen behandling.

Question 42

Q

Bacillus Cereus är viktig vid gastroenterit. Beskriv.

Answer

A

Bacillus Cereus är en grampositiv stav som är en fakultativ anaerob (kan använda syre men ej livsnödvändigt). Den är dessutom sporbildande och nns i vår omgivning. I omgivningen bildar B. cereus ett värmestabilt toxin som smittar oss genom ris och pasta, symptomen är kräkningar som igen varar ca 24 h. Bakterien kan även kolonisera ileum där den bildar ett värmelabilt toxin som ger diarré och igen varar ca 24h. Det finns ingen specifik behandling till denna bakterie.

Question 43

Q

Clostridium perfringens är viktig vid gastroenterit. Beskriv.

Answer

A

Clostridium tillhör tarmfloran men kan också hittas i omgivningen. Den sprider sig i kött, fisk, broiler och såser och främst i matlagningen tidiga skede. Bakteriens sporer överlever en tillagning och om den vistas i temperaturer under 60 grader celsius (46 är optimalt) så reaktiveras och förökas sporerna. För att förhindra en återkomst av bakterier hos en tillagad måltid ska man antingen kyla ned maten snabbt så sporerna inte reaktiveras eller hetta maträtten till över 74 grader så det värmelabila toxinet inaktiveras. Gör man inte det blir man magsjuk med diarré och buksmärtor som varar ca 24h.

Question 44

Q

Clostridium botulinum är viktig vid gastroenterit. Beskriv.

Answer

A

Clostridium botulinum är en släkting till C. perfringens, den finns dock bara i jorden och bildar det dödligaste toxinet vi har. Likt C. perfringens får vi i oss C. botulinum genom sporer som kontaminerade maten, t.ex. fiskprodukter, hemkonserver och honung. Småbarn ska inte få honung då småbarn är extra mottagliga för sporerna medan vi äldre barn och vuxna klarar av honung.

För att undvika en reaktivering av sporerna ska man antingen ha ett låg pH, en hög sockerhalt, eller förvara maten i ≤ 4 grader celsius. Vill man förstöra toxinet hettar man maten i 100 grader celsius i minst 10 minuter. Detta är bra att veta ifall man ska göra egna konserver.

Blir man infekterad är inkubationstiden 6-36h och sjukdomsutvecklingen varar ca 1 vecka, symptomen är framför allt neurologiska: muntorrhet, talsvårigheter, dubbelseende och slutligen andningsförlamning. På grund av den stora risken av bakterien är man anmälningspliktig och smittspårningsskyldig, samtidigt har vi väldigt få fall i Sverige (11 fall mellan 2001-2004).

Question 45

Q

Campylobacter jejuni/coli är viktig vid gastroenterit. Beskriv.

Answer

A

Campylobacter jejuni/coli är en gramnegativ mikroaerofil zoonos vars struktur är en böjd stav. Mikroaerofil innebär att den är aerob men kräver låga syrehalter, den atmosfäriska syrehalten är toxisk. Detta är den vanligaste tarmpatogenen, vi får den genom normalfloran hos olika djur (kor, kycklingar, får, hundar, katter mm.) genom antingen smittade vattenkällor eller smittat kött. Inom EU är det den oftast rapporterade infektionen som beror magtarmkanalen.

Campylobakterieinfektioner är mera allvarliga är många av de vi nämnt, den har en inkubationstid på 2-5 dagar och ger först diarré som blir till blodig diarré, buksmärtor, kräkningar och feber. I värre fall kan man även få reaktiv artrit, en autoimmun reaktion av att antikroppar mot campylobakterbakterien även riktar sig mot lederna; reaktiv artrit kan orsakas av andra bakterier också. För att diagnosticera campylobakter tar man en odling (blod eller avföring) eller genom serologi, då ska två prov tas med 2-3 veckors mellanrum. För att undvika campylobakterbakterier ska man upphetta kötträtter ordentligt och undvika att de kommer i kontakt med matvaror som inte ska upphettas (e.g. sallad). Infektionen gör en anmälningspliktig och smittspårningsskyldig.

Question 46

Q

Salmonella är viktig vid gastroenterit. Beskriv.

Answer

A

Salmonella är en gramnegativ stav som också är en fakultativ anaerob, d.v.s. den kan leva både med och utan syre. Det finns ett antal olika stammar av salmonella, och vissa är zoonoser medan andra är humana. De zoonotiska finns det 2500 serotyper av, exempel är S. Enteritidis, S, Typhimurium, och S. Infantis. De djur som bär salmonella är nötkreatur, hönsfågel, vilda fåglar och sköldpaddor. Humana salmonella-varianter har en låg infektionsdos men är svårare infektioner, exempel på dem är Salmonella Typhi och Salmonella Paratyphi.

Bakterien förökar sig i smittade livsmedel från djur, såsom ägg och kött, men även i grönsaker som haft kontakt med djur. Inkubationstiden är 1-3 dagar, efter den tredje dagen får man diarré några dagar som sedan övergår till buksmärtor, feber och kräkningar. Här kan man också drabbas av reaktiv artrit. Efter att symptomen lagt sig kan man fortsätta vara en bärare i 4-6 veckor men ibland längre, den långa bärarperioden gör salmonella allmänfarlig så man är smittspårningsskyldig och anmälningspliktig. Riskgrupper är personer som jobbar inom livsmedelsindustrin. Diagnosticering sker genom odling (blod, urin och avföring) och serologi.

Question 47

Q

Yersinia Enterocolitica är viktig vid gastroenterit. Beskriv.

Answer

A

Yersinia Enterocolitica är en gramnegativ, fakultativt anaerob stav som finns i jorden och hos olika djur och är därför en zoonos. Den huvudsakliga djurarten är svin. Smittade livsmedel växer även i kylskåp (över 4 grader celsius).

Inkubationstiden är 3-7 dagar följt av diarré, kräkningar och buksmärtor, en differentialdiagnos är appendicit som har liknande symptom. Här kan också reaktiv artrit vara en följd. Diagnos ställs genom odling (avföring) samt serologi, man är här också anmälningspliktig och smittspårningsskyldig.

Question 48

Q

Shigellainfektioner är viktig vid gastroenterit. Beskriv.

Answer

A

Shigellainfektioner är en samling av infektioner orsakade av stammar av Shigella-bakterier som ger dysenteri, en typ av gastroenterit som har många orsaker men ger som resultat blodig diarré. Den allvarligaste stammen är S. Dysenteriae medan andra mera vanliga men mindre farliga stammar är S. boydii, S. exneri och S. sonnei.

De är alla gramnegativa anaeroba stavar, bakterien finns endast hos människor. Inkubationstiden är 2-3 dagar, symptomen är blodig diarré och buksmärtor (samma symptom som för dysenteri) och än en gång kan man få reaktiv artrit.

Infektionsdosen är väldigt låg, endast 10-100 stycken bakterier krävs för att orsaka dysenteri hos en människa. Diagnos fastställs genom odling och igen är man anmälningspliktig och smittspårningsskyldig.

Question 49

Q

E.coli är viktig vid gastroenterit. Beskriv.

Answer

A

Nästa bakterie är E. Coli, det finns många patogena varianter med fyrbokstavliga förkortningar: EHEC, ETEC, EPEC, EIEC, EAEC och säkert flera.

Enterohemorragisk E. coli är en variant som bildar Shigelle-liknande toxin (SLT) som ger blodig diarré och liknar då Shigella eller dysenteri. EHEC kan även kallad STEC5. EHEC är en zoonos som hittas hos nötkreatur, smittkällan är oftast genom dåligt tillagat köttfärs men även genom opastöriserad äppelcider och badvatten. Dessutom har EHEC en låg infektionsdos, 10 bakterier räcker för att infektera en människa. Inkubationstiden är 3-4 dagar och symptomen är buksmärtor, illamående, kräkningar och lindrig men blodig diarré. Diagnosen ställs genom en odling men kräver även påvisandet av toxinets gener, annars kan det vara vanliga ofarliga E. coli man hittat. I ca 5% av fallen får man en HUS, får en patient med akut blodig diarré ska man alltid utföra en EHEC-analys. Man är här också smittspårningsskyldig och anmälningspliktig.

Question 50

Q

Vibrio Cholerae är viktig vid gastroenterit. Beskriv.

Answer

A

Vibrio Cholerae är en primärpatogen som ger kolera. Bakterien är en gramnegativ, fakultativt anaerob, kommatecken-formad stav. Den sprids genom vatten och orsakar epidemier och pandemier där tillgången på rent vatten är begränsat, därför är den också sällsynt i Sverige.

Inkubationstiden är 2-3 dagar och den har en hög infektionsdos. Symptomen är väldigt utspädd diarré, får man ordentligt vätskeersättning är infektionen jobbig men ofarlig fast har man dålig tillgång till rent vatten kan man dö av uttorkning.

En infektion diagnosticeras genom odling, det finns vaccin för bakterien. V. Cholerae kan väldigt lätt spridas så utöver smittspårningsplikt och anmälningsplikt ska man även sätta patienten i karantän.

Brainscape's Knowledge GenomeTM

Sammanfattningen s. 235 - 252 Flashcards

Brainscape's Knowledge Genome^TM