Sammanfattningen s. 325 - 354 Flashcards

1
Q

De residenta leukocyterna har reagerat på en in amma- torisk trigger och släpper ifrån sig sina signalmolekyler, här ser vi en soppa av många olika signalmolekyler som kan vara både kroppsegna men även exoge- na. Beskriv dessa.

A

Histamin och PAF (Platelet-activating Factor) frisläpps från mastceller, substans-P från sensoriska celler, skadade celler läcker heat-shock proteiner, och bakteriella endotoxiner är alla pro-in ammatoriska signaler. Mastceller är i synnerhet viktiga för denna respons de är långlivade residenta celler som nns i alla vaskulariserade vävnader och är redo att släppa ifrån sig en stor mängd pro-in ammatoriska signaler.

När mastcellen släpper sin last frigörs stora mängder av olika pro-in ammatoriska mediatorer från granula till lipidmetaboliter och kemokiner. Mastcellerna ak- tiveras genom antikroppen IgE som den har en hög a nitet för. Mastcellens innehåll bidrar till stor del till den ökade permeabiliteten hos blodkärlen men

den aktiverar i synnerhet endotelcellerna, de blir också deltagande i den stora procesen av att aktivera en akut in ammation.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Beskriv vad som händer när den aktuta inflammationen blir systemisk.

A

Vid det här stadiet har vi sett hur en vävnad har startat en in ammatorisk reaktion, aktiverad endotelcellerna och rekryterat leukocyter ( a neutro - ler) till vävnaden som nu aktiveras genom en förskjutning i balansen av pro-in ammatoriska och anti-in ammatoriska signalmolekyler. Om de pro- in ammatoriska signalerna når systemkretsloppet i tillräckligt stora mängder kan vi få en systemisk in ammation där era delar av kroppen blir delaktiga.

Framför allt så händer fyra saker i kroppen när en in ammation blir systemisk. Till att börja med får vi feber, en systemisk temperaturökning. Hypotalamus kommer dessutom notera ökningen av pro-in ammatoriska sig- naler och själv försöka dämpa det systemiska svaret, allt handlar ju om att ha en balans mellan pro- och anti-in ammatoriska signaler. Febern ökar mo- biliseringen av leukocyter från benmärgen till lymfkörtlar och blodet. När in ammationen når levern aktiveras syntesen av akutfasproteiner som hjäl- per kroppen vid en stressituation.

Feber orsakas av cytokinerna IL-1, TNF-α och IL-6 (De två förstnämnda är familjer medan IL-6 är en hematopoetisk cytokin) som verkar i hypota- lamus. En region av hypotalamus reglerar vår normala kroppstemperatur och när den påverkas av de ovannämnda cytokinerna höjs måltemperaturen, prostaglandinet PGE2 frisläpps i hypotalamus och genom vasomotorcentrat och genom det sympatiska nervsystemet orsakas en vasokonstriktion av de perifera kärlen så värme inte leds ut till huden lika mycket och andra värme- genererande processer i kroppen ökar.

Samtidigt nns en neural negativ feedback från hypotalamus till många andra delar av kroppen, t.ex. hypofysen genom ACTH till binjurebarken or- sakad av hormoner från hypotalamus. Den kraftiga mängden in ammatoriska cytokiner måste balanseras för att se till att svaret blir proportionell till be- hovet, inte mer. Från hypotalamus skickas många signaler till olika regioner såsom hypofysen som orsakar en ökad utsöndring av anti-in ammatoriska signalmolekyler, ett bra exempel är glukokortikoider såsom kortisol från binjurebarken. Glukokortikoider är ett bra exempel för de stoppar väldigt många typer av in ammatoriska celler (leukocyter) så glukokortikoider ver- kar på många steg i kedjan av in ammatoriska signaler. Den neurala åter- kopplingens intracellulära e ekt bygger till stor del på NF-kB som är en gemensam nämnare för många händelser i cellen.

Den ökade kroppstemperaturen ökar rekryteringen och mobiliseringen av lymfocyter ut till vävnader där de behövs. Leukocyter kommer snabbare in till lymfkörtlarna genom att adhesionsproteinerna ICAM-1 och CCL21 uttrycks

mera på endotelcellerna i lymfkörtlarna, leukocyter fäster då lättare och kan migrera ut ur blod ödet. Febern leder till en mobilisering av neutro ler som är redo men inte helt mogna ut från benmärgen genom cytokinet G-CSF. Generellt ökar nivåerna av de tre cytokinerna TNF-α, IL-1 och IL-6, bakterier och virus har svårare att föröka sig då temperaturen inte längre är optimal för deras replikationscykel.

Det sista steget är att akutfasproteiner skapas och utsöndras från le- vern och induceras också av IL-6, IL-1 och TNF-α. IL-1 och TNF-α induce- rar syntesen av typ-1 akutfasproteiner och IL-6 syntesen av typ-2. Målet med akutfasproteinerna är: att skydda kroppen från främmande organismer, be- gränsa vävnadsskador från en in ammation, öka koagulationsfaktorerna samt ge en antiin ammatorisk återkoppling. Tittar man på t.ex. CRP så promo- terar den en opsonisering av bakterier men även döda celler vilket skyddar kroppen, eller en stor mängd proteashämmare som förhindrar en överdriven vävnadsskada.

In ammation målas under utbildningens gång ibland som en ganska nega- tiv egenskap men djurmodeller visar att in ammation ökar deras överlevnad när de utsätts för stress. Det viktiga med en systemisk in ammation är att det är en akut och transient process som endast bör vara en kortare period, när denna process blir långdragen kan vi börja uppleva problem då en kro- nisk systemisk in ammation är som att vara sjuk i era månader och kan då blir patogent.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

IL-1, TNF-α och kemokiner kommer allihopa aktivera endotelcellerna. Beskriv vad som händer.

A

IL-1, TNF-α och kemokiner aktiverar allihopa endotelcellerna som börjar uttrycka selektiner, ICAMs och VCAMs som är adhesionsmolekyler och gör plötsligt endotelcellen klibbig till andra celler i blod ödet, leukocyter kan fästa och ta sig ut genom dessa endotelceller. Dessutom frisätter endotelcellerna också egna signalmolekyler såsom kemokiner och kväveoxid som attraherar leukocyter till att ta sig ut i denna vävnad. Neutro ler som är stjärnan i den akuta in ammationen rekryteras på det här sättet till den in ammerade vävnaden, den reagerar på endotelcellernas signalmolekyler och fäster till dem så den kan bli rekryterad.

I blodet är ca 60% av alla leukocyter neutro ler, så det är inte konstigt att de snabbt utgör en majoritet. Dessutom nns en reserv av neutro ler i benmärgen som kan frisättas ganska snabbt, jämför detta med makrofager som måste mogna ut för att få ökade antal. Men det är inte bara antalet neutro ler som gör att de nns i majoritet, endotelcellerna kan presentera olika adhesionsmolekyler och kemotaktiska faktorer som bestämmer vilka cel- ler som oftast rekryteras. Man pratar om en area code likt en postadress så genom att presentera en viss ‘area code’ kan endotelcellerna rekrytera olika celler, detta är dock inte helt kartlagt och därför inte ett helt utrett begrepp.

När man pratar om kemotaxi, att kemokiner lockar till sig celler, så ska man veta att det nns en optimal koncentration för kemotaxisk beteende. Vid den optimala koncentrationen kommer den största mängden celler att lockas till kemokin-källan, men om koncentrationen stiger över den optimala så kommer cellerna sluta vandra och aktiveras. Teorin är att när cellen känner av så höga koncentrationer så kommer källan vara extremt nära och cellen är troligen redan i vävnaden, då är det dags för cellen att sluta vandra och börja bli funktionell.
En in ammation vill förgöra orsaken till in ammationen, och på vägen kan den även råka skada väv- naden. Detta sker då främst bland kroniska in ammationer men kan även ske vid akuta in ammatio- ner, t.ex. kan vi få en in am- mation av kärl (vaskulit) och se en nekrotisering av närliggande cel- ler.

Nu när våra in ammatoriska celler
är i den drabbade vävnaden och ke-
mokinkoncentrationerna är höga li-
kaså andra signalmolekyler så akti-
veras dessa celler och det in amma-
toriska svaret tar vid. I vår kropp
nns det alltid en balansgång mel-
lan pro-in ammatoriska och anti-
in ammatoriska signaler som ser till
att hålla vår in ammatoriska re-
spons redo men inte aktiv i onödan. Till exempel nns monocyter i blodet som är vilandes och när de får signalen övergår de till makrofager som börjar äta främmande ting. Det nns väldigt många olika faktorer, olika grupper kan vara pro- eller anti-in ammatorisk och vissa grupper har lite av båda typerna. Tabellen under visar några exempel, observera att bakterier inte har mekanismer för att motverka en in ammation medan virus har många verktyg för att lura kroppen att inte orsaka en in ammation.

De anti-in ammatoriska signalerna nns även intracellulärt i den cell som blir aktiverad. Om in ammatoriska signaler aktiveras genom t.ex. TLR (som svar på LPS eller anda PAMPs) så nns det vid varje steg i signalstransduk- tionen hämmande molekyler som försöker trycka ned det in ammatoriska svaret. När en cell börjar uppleva stress och får in ammatoriska signaler så bildas en in ammasom, ett proteinklomplex i cellen som aktiverar de pro- in ammatoriska cytokinerna IL-1 och IL-18. Det som ger cellen stress är molekyler som cellen reagerar in ammatoriskt på, det kan vara kroppsegna ämnen (ATP, förhöjd glukos mm) som inte borde vara där de är (t.ex. ex- tracellulär ATP) eller kroppsfrämmande ämnen som vi inte kan göra oss av med (asbest, kiseldam, mm).

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Akuta in ammation kan leda till kroniska in ammationer om den inte läker ut eller om den återkommer era gånger, till exempel orsakar en bakteriell pneumoni en akut in ammation som om den inte läker ut leder till en kronisk in ammation.

Dessutom kan kroniska in ammationer uppkomma direkt och inte kräva en akut in ammation. De tre huvudsakliga orsakerna för denna väg är

A

1) intracellulära patogener (M. Tuberculosis, TBC, mm), 2) främmande kroppar som vi inte kan bryta ned, samt 3) autoimmuna reaktioner såsom reumatoid artrit.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Vad avgör då om en kronisk in ammation kommer att utvecklas eller inte? Det nns några faktorer man har identi erat som viktiga för att avgöra om en kronisk in ammation utvecklas, dessa är?

A
  • Tidslängd
  • Var på kroppen in ammationen nn
  • Orsaken till in ammationen
  • Individens blodstatus och immunkompetens
  • Eventuell defekt i leukocytfunktion
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Om vi tittar efter vad som skiljer den kroniska in ammationen från den akuta ser vi fyra stora skillnader mellan dem två. Beskriv dessa.

A

Först och främst är en kronisk in ammation mycket mera heterogen dvs mera oregelbunden i sin patogenes, en akut in ammation hade tydliga tecken (ökad vaskulär permeabilitet som den mest centrala) medan en kronisk in ammation kan utvecklas på olika sätt och har lite regelbundenhet.

En in ammatorisk process kan gå i skov, det innebär att sjukdomstillstån- det kan går upp och ned med tillfällen av utläkning och andra med kraftigare vävnadsskada.

Som vi sa tidigare är en kronisk in ammation mera komplex, en kroniskt in ammerad vävnad genomgår en kombination av läkning och in ammation samtidigt.

Sist så har den kroniska in ammation en ökad immunologis speci citet.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Det nns likt den akuta in- ammationen typer av leukocyter som kännetecknar en kronisk in am- mation. Vilka? Beskriv.

A

Det är monocyten, T- lymfocyten och broblasten och det är monocyten som dominerar.

Monocyten tar längre tid att rekrytera än den akuta in am- mationens neutro l eftersom neu- tro len nns i större antal och lagrad i benmärgen, det nns inga monocyt-reserver utan synte- sen måste ökas för att höja mo- nocytantalet. Monocyterna kan an- ta era fenotyper beroende på vil- ka signaler den individuella mo- nocyten får från andra leukocy- ter, monocyten utvecklas till en makrofag som kan ha olika egen- skaper såsom att vara bakterieä- tande (den klassiska makrofagen), den kan hjälpa vid vävnadsrepara- tion, samt bli en reglerande makro- fag med antiin ammatoriska funk- tioner.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Om man vill histologiskt identi era
en kronisk in ammation så nns det några bra tecken att leta efter. Vilka?

A
  • Monocyter och lymfocyter i vävnaden
  • Fibroblastproliferation
  • Angiogenes
  • Ödem
  • Vävnadsdestruktion
  • Fibros, bildningen av bindväv
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Beskriv hur den kroniska inflammationen triggas.

A

En kronisk in ammation påbörjas av att någon in ammatorisk faktor, såsom mikroorganismer, aktiverar monocyter. Till exempel kan LBP-LPS komplex binda till monocyter vilket motiverar dem att aktiveras. De nu aktiva och di erentierade makrofagerna ger ifrån sig cytokiner och nedbrytande mole- kyler (proteaser, lipaser, fria radikaler mm), cytokinerna kommer verka på T-lymfocyter och aktivera dem. Aktiva T-lymfocyter kommer genom IL-2 cy- tokiner ge en autokrin stimuli så era aktiveras, och de kommer ge en positiv återkoppling av monocyt-aktivering så det bidas era makrofager. Makro- fagernas cytokiner verkar också direkt på monocyter och motiverar deras aktivering, dessutom aktiverar andra cytokiner endotelcellerna likt en vanlig in ammation.

Vid det här laget har den positiva återkopplingen gjort att cytokinerna blir systemiska och aktiverar syntesen av akutfasproteiner. T-lymfocyter bör- jar vid det här läget även utsöndra GM-CSF som driver på aktiveringen av

monocyter men även utmognaden av monoblaster till monocyter. Med så myc- ket positiv stimuli börjar det bli dags för lite åtstramning, T-lymfocyterna utsöndrar inhiberande cytokiner mot makrofagerna för att dämpa deras akti- vitet. Vissa av makrofagerna vars fenotyp riktar dem mot vävnadsreparation kommer aktivera broblaster, de kommer bilda kollagen vilket leder till upp- komsten av ärrvävnad.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Ge två kända exempel på inflammatoriska tarmsjukdomar. Beskriv dessa kortfattat.

A

De esta in ammatoriska sjukdomarna kännetecknas av en konstant in am- matorisk tillstånd som är orsaken till att sjukdomen nns. Två kända exempel på in ammatoriska sjukdomar är Ulcerativ kolit och Crohns sjukdom. Båda två kännetecknas av in ammation i tarmen utan känd orsak som ger besvär, en idé är att det nns en genetiskt faktor som spelar in och har lett till upptäckten av locus på genomet associerade med IBD (en paraplyterm för de två sjukdomarna). Två locus på kromosomerna 12 och 16 identi erades som viktiga för respektive sjukdom (UC och CD), de gener i dessa loci påver- kar syntesen av pro-in ammatoriska cytokiner och vid mutation kan denna jämvikt vara störd.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Beskriv granulom.

A

En viktig histologisk struktur som kan uppkomma vid kroniska in ammatio- ner och är vanlig vid IBD är granulomer, en mikroskopisk svullnad [se gur 2.9] runt något som immunsystemet identi erar som kroppsfrämmande men inte lyckas eliminera2 direkt. Granulom är ett sätt för kroppen att försöka isolera den in ammatoriska orsaken och eliminera den och om det inte går isolera den från kroppen. I den här miljön har våra normala in ammatoriska celler, framför allt monocyten, börjat anta lite konstiga beteenden.

När kroppen vill eliminera något den inte vill ha sker det genom fagocy- tos av den oönskade entiteten, om det inte går att eliminera vad man nu har bestämmer sig makrofagerna för att gå ihop till stora enheter och försöka fagocytera den igen. Det är under fusionen av makrofager som en granulom börjar bildas. Granulomen kännetecknas av en stor hög med nekrotiserade epiteloida celler centralt, en enorm mängd T-lymfocyter och monocyter som ligger perifert samt epiteloida monocyter som är insprängda i gra- nulomet. Epiteloida celler (monocyter) är sekretoriska monocyter som liknar epi- telceller men är inte epitelceller, de har otydliga cellkonturer och är fyllda med granula. De erkärniga jättecellerna är epiteloida celler som gått ihop för att försöka bryta ned och om inte isolera den in ammatoriska agenten. En specialtyp av jättecell som är den vid granulom kallas även Langhans jätteceller, då ligger kärnorna i en hästsko-form.

Likt in ammation är granulom i sig inte något negativt, det är ett e ek- tivt sätt för kroppen att isolera och försöka förstöra en svårdödad in am- matorisk agens. Granulomer är istället symptom på en kronisk in ammation som orsakas av något, denna något kan vara väldigt mycket, kännetecknet är att orsaken är svårdödad.

Orsaken till granulom kan vara partiklar såsom asbest, kiseldam, metal- ler och andra ämnen som kroppen inte kan bryta ned och orsakar kroniska in ammationer. Det kan även vara en infektion som är väldigt svårdödad, framför allt är det intracelulära infektioner som gör det såsom M. Tuberculosis som förut var känd för att ge granulomer. Sy lis kan också ge granulomer och även sarkoidoser (dock är etologin för sarkoidoser okänd).

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Beskriv arteroskleros.

A

Arteroskleros är en sjukdom då kärlvävnaden blir in ammerad och kan bilda plack som stör blod ödet och i värsta fall bildar tromboser, sjukdomen är värst om den drabbas kärl i hjärtat eller hjärnan. Arteroskleros tros orsakas främst av skador på endotelet när endotelet har blivit dysfunktionell. Or- saken till dysfunktion kan bero på kemikalier, infektion, strålning, alkohol, gener osv men gör att endotelcellerna uttrycker era adhesionsproteiner för leukocyter. Normalt sett ska inga leukocyter ta sig in i endotelet. De dysfunk- tionella endotelcellerna kommer attrahera monocyter (och T-lymfocyter) till den drabbade regionen nästa gång de blir skadade som migrerar in i endotelet där de blir till makrofager. Kom ihåg nu att inga leukocyter ska egentligen nnas i endotelet så redan

här är kärlet patogent, makrofagerna kommer orsaka en in ammation och äta till sig lipider som nns i blodströmmen men som de inte bryter ned utan ansamlar. Makrofager skapar även fria radikaler (oxiderande syre) som muterar lipider vilka stimulerar proliferationen av glatta muskelceller. Att makrofagerna äter så mycket lipider utan att bryta ned dem kommer ge dem ett karaktäristiskt utseende, man kan se vakuoler i dem där fettet lagras och de kallas därför foam cells. Det här är varför en lipid-rik kost kan vara farlig.

Utöver makrofager migrerar även T-lymfocyter in i kärlväggen och driver den kroniska in ammationen så makrofagerna fortsätter jobba och inducerar angiogenes som stimulerar proliferationen av glatta muskelceller.

Det slutliga steget är en extracellulär ansamling av bros och fett som ett resultat av den kroniska in ammationen, om inga plack ramlar av kan ansamlingen av fett och kollagen leda till att kärllumen blir så liten att vi får en ischemi nedströms.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Beskriv översiktligt sårläkning och faktorer relevanta för denna process.

A

Att vävnader läker ut sa vi var en viktig del av den kroniska in ammationens komplexitet, det nns två typer av sårläkningar: primär och sekundär. Primär sårläkning är läkningen av små sår som inte är infekterade eller omfattande och lämnar minimal ärrvävnad, medan sekundär läkning är då motsatsen är sann. Vilket som sker beror på era faktorer.

Först har vi den celltyp som är drabbad och har olika regenerationsförmå- gor. vissa celltyper är labila och är i ständig mitos, det är främst epitelceller eller lymfoid vävnad och har lättare att reparera sig. Andra har en avstängd men inducerabar proliferation och är stabila celler såsom levern som inte väx- er normalt men vid en skada kan regenereras, njuren och pankreas har också samma funktion till viss grad. Till sist nns såklart de celler med en väldigt begränsad förmåga till regeneration och det är de permanenta cellerna såsom nervceller i CNS, skelletmuskelceller osv.

Det nns faktorer som är speci ka till händelsen såsom närvaron av främ- mande kroppar vilket försvårar läkningsprocessen, om såret är infekterat och hur väl vaskulariserat den drabbade vävnaden är.

Den sista gruppen av faktorer är de systemiska som berör hela individen: ålder, hälsostatus, näringsstatus, immunkompetens, leverfunktion, diabetes och liknande sjukdomar osv.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Vad är primär sårläkning?

A

Primär sårläkning sker när skadan är begränsad, infektionsgraden är låg och vi har god förmåga till regeneration av den funktionella vävnaden (t.ex. hudceller på huden). När en primär sårläkning börjar så ansamlas neutrofiler vid skadan inom 24h och migrerar mot sårskorpan som bildats. Sam- tidigt börjar epitelceller att migrera och prolifereras för att täcka såret och återskapa basalmembranet.

När vi når dag 3 har neutro ler försvunnit och ersatts med makrofa- ger och angiogenes tar vid in i vävnaden, samtidigt fortsätter tillväxten av epitelceller. Mot dag 7 så når angiogenesen sin maxpunkt vid Dag 5 och broblaster börjar skapa broar mellan sårklyftan och ‘dra ihop’ såret. Den reparations-vävnad som bildar där såret fanns kallas för granulationsväv- nad, den har en låg mekanisk hållfashet (den slits lätt sönder) och består främst av makrofager, broblaster, kollagen och kapillärer.

Under de följande veckorna avslutas regenerationen av epitellagret, de in- ammatoriska cellerna drar sig tillbaka likaså de nybildade kapillärerna och skadan är mestadels återställd med lite ärrvävnad. Medan epitelet är funk- tionell återskappad så är de strukturer i huden (hårfolliklar, svettkörtlar mm) permanent förlorade.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q
A
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Beskriv sekundär sårläkning.

A

Då har vi en mer omfattande och komplicerad skada som har mera in ammation och orsakar oftast ärr. Processen är ganska lik [se gur 2.11] den primära sårläkningen men har vissa skillnader. Sårskorpan som bildas är självklart större för att hantera den stora ytan som drabbats, den ökade mängden nekrotisk väv- nad inducerar ett starkare in ammatoriskt svar för att städa spillrorna och kan i sig orsaka skada, den ökade skadan innebär att granulationsvävnaden är större och kommer leda till en större ärrvävnad som inte kan fyllas med funktionell vävnad. Sist så sker en omfattande kontaktion av sårytan med hjälp av myo broblaster, modi erade broblaster med förmågan att kontra- hera sina kollagentrådar likt glatta muskelceller. Kontraktionen av såret kan minska ytan till 5-10% av dess originella yta.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
17
Q

Vad är parenkym?

A

Den organspeci ka funktionella vävnaden (e.g. hjärtmuskelceller, hepatocyter, neuroner).

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
18
Q

Vad är mesenkym?

A

Den bindväv och stödjande vävnad gemensam för alla organ (e.g. bindväv, ECM, broblaster, blodkärl).

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
19
Q

Vad kallas varbildande inflammationer?

A

purulenta/suppurativa in ammationer

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
20
Q
A
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
21
Q

Vad kallas varbildanade bakterier?

A

Varbilande bakterier kallas pyogena, exempel är olika strep- tokocker, stafylokocker, Haemo lus-familjen etc.

22
Q

Vad är impetigo?

A

Impetigo eller svinkoppor är en ytlig bakteriell hudinfektion orsakad av strep- tokocker eller stafylokocker. Symptomen är röda kliande prickar på huden som sen blir till blåsor fyllda med gult var.

23
Q

Vad är en follikulit?

A

En follikulit är en in ammation av hårsäcken, när en hårsäck är infekterad bildas det var i hårsäcken och blir inflammerad men är oftast begränsad till hårsäcken.

24
Q

Vad är en furunkel?

A

Om infektionen som orsakat follikuliten sprider sig utanför hårsäcken och påverkar dermis och subcutis runt hårsäcken kallas infektionen nu en furunkel.

25
Q

Vad är en karbunkel?

A

När flera hårsäckar angrips av samma infektion bildar ett större sår, här är också dermis och subcutis drabbade

26
Q

Vad är ett flegmon?

A

Ett flegmon är en infektion av mesenkymet i en vävnad som sprider sig di ust. Den är varbildande.

27
Q
A
28
Q

Vad är en appendicit?

A

En appendicit är en in ammation av blindtarmsbihanget vid colon, orsaken är egentligen inte bekräftad men misstänks vara en obstruktion av bihanget från resten av colon. In ammationen är varig och egmonös och kan leda till en nekrotisering av vävnaden, händer det kan bihanget ruptera och leta till en dödlig peritonit.

Histologiskt syns mycket var som består av neutro la granulocyter och tarmepitelet på bihanget är skadat och slutar tvärt på vissa platser och ersätts med leukocyter och in ammerad vävnad.

29
Q

Om man får av någon orsak en bakteriell infektion i peritoneum och det bildas var talar man om en subfrenisk abscess. Vad betyder subfrenisk abcess?

A

En abscess betyder an varansamling och subfrenisk innebär att det är under diafragman.

30
Q

Vad är en urocystit?

A

En urocystit är en in ammation av urinblåsan och det är ganska jobbigt, orsaken är oftast en infektion som klättrat utför urinröret. Histologiskt ser man en stor ansamling av neutro- la granulocyter nära epitelet från blodkärlen.

31
Q

Vad är en pylonefrit?

A

Om en infektionen som lett till urocystit fortsätter klätt- ra eller patienten har en sepsis så kan en eller båda njurarna infekteras och ge då en pylonefrit. Om pylonefriten orsakas av klättrande bakterier är infek- tionen sannolikt först i calyces och samlingsrören medan om infektionen kom genom blodet så är det glomerulus som infekteras först. En akut pylonefrit orsakas av bakterier och kan bilda neutro l-rikt var.

Om den akuta pylonefriten inte läker ut kan man få en kronisk pylone- frit där njurarnas funktionella vävnad ersatts till stor del med bindvävnad vilket sänker och till slut gör njurarna icke-funktionella.

32
Q

Vad är en mastit?

A

En mastit är en in ammation av bröstkörteln och beror oftast på bakterier som tar sig in i bröstkörteln. En mastit kan uppkommer vid förlossning eller vid förlossning.

33
Q

Beskriv varig meningit.

A

Meningit är en in ammation av hjärnhinnan som sker i det virtuella utrym- met mellan arachnoide mater och pia mater, virtuellt utrymme innebär att det kan nnas ett utrymme mellan de två hinnorna men normalt nns det inget utrymme förutom de blodkärl som nns där. Vid en varig meningit fylls utrymmet mellan pia och arachnoidea med var.

34
Q

Vad är en bronkopneumoni?

A

Ibland kan endast området runt bronkioler bli in ammerad, då talar man om en bronkopneumoni och endast det alveolära parenkymet runt bronkiolen drabbas. Bronkopneumonier drabbar små bronkioler och är varbildande.

35
Q

Vid en pneumoni så går in ammatoriska celler, främst neutro ler, ut till hela lungvävnaden och nns runtom. Hur mycket av lungorna som drabbas är lite oklart men en pneumoni kan nnas både med och utan ett exudat dvs med eller utan att in ammatoriska celler går ut i vävnaden. Ibland kan en pneumoni vara isolerad till en lob, då talar man om en lobulär pneumoni. Att en hel lob påverkas är ganska ovanligt, en lobulär pneumoni har fyra stadier. Beskriv dessa stadier.

A

Det första stadiet är congestion eller blodstockning, då samlas stora mängder blod i den drabbade loben. Det andra stadiet är en röd hepati- sering då både leukocyter och erytrocyter går ut i lungvävnaden och ger lungan ett rött lever-liknande histologiskt utseende. Det tredje steget är grå hepatisering och heter så för broblaster följer med nu och orsakar en bros så lungloben ersätts med stora mängder mesenkym som gör loben grå och hård som en lever, detta kan då palperas. Det sista stadiet är resolution och kommer man hit betyder det att loben läker ut.

36
Q

Vad är en lungabcess?

A

Om en del av lungvävnaden nekrotiserats och dött kan man få en lung- abscess vilket är då ett område av lungan försvunnit och bildat en kavitet som sedan blivit varfylld. Orsaken är ofta bakteriell antingen genom att man andas in bakterier, har redan en pneumoni som börjar döda vävnad, får tu- mörer eller vår en infekterad emboli (e.d. en blodpropp med bakterier fastnar i lungan).

37
Q

Vad är ett empyem?

A

Om en infektion drabbar en kroppskavitet kan vi få en ansamling av var som då kallas ett empyem. Exempelvis kan vi få ett empyem i pleurakavi- teten som kommer fylla ut det utrymmet.

38
Q

Pneumonier orsakade av tuberkulos kännetecknas av att de ger upphov till en granulomatös in ammation av lungorna när de infekterar någon för första gången (primär infektion), vilket betyder att in ammationen är rik på granulomer. Beskriv den primära och sekundära granulomformationen.

A

Utan behandling utvecklas en tuberkulos genom en infek- tion av lungvävnaden och eftersom att M. Tuberculosis är en intracellulär bakterie överlever den fagocytos av makrofager som då inte kan bryta ned den och leder då till bildningen av granulom runt dessa infekterade makrofa- ger. Detta är den primära granulomformationen, den sekundära sker när makrofagerna förs till de hilära lymfknutorna (e.d. lymfknutor i närheten av lunghilus) och där i lymfknutorna etableras sekundära granulomforma- tioner. Om en lunga har båda granulomformationerna säger man att den har Ghons komplex.

39
Q

Vad är miliär dissemination?

A

I 95% av alla tuberkuloser kommer infektionen inte gå vidare från det här steget, granulomerna har isolerad infektionen. I andra fall kommer man ha ett framåtskridande av tuberkulos och en pneumoni utvecklar sig, i väldigt sällsynta fall kan man få en miliär dissemination där M. tuberculosis tagit sig ut i blodet (mekanismen för hela denna process är ganska okänd) och infekterar andra organ, detta är utan behandling nästan 100% dödligt.

Miliär syftar på korn-liknande sår som syns på en lungröntgen.

40
Q

Majoriteten av all tuberkulos inte leder till ett sjukdomstillstånd vid den primära infektionen men kan orsaka en sekundär infektion då bakterierna i makrofagerna reaktiveras, orsaken tros framför allt vara ett nedsänkts im- munförsvar som bakterierna utnyttjar. Sant eller falskt?

A

Sant.

41
Q

Vad är sarkidoser?

A

Nått annat som kan drabba lungan är sarkoidoser, då bildas en granulo- matös in ammation i vävnaden men utan nekrotiska celler centralt vilket annars är vanligt för en granulom. Etiologin för sarkoidoser är inte känd och det nns många spekulationer.

42
Q

Beskriv RA.

A

RA är ett typiskt exempel på en autoimmun kronisk in ammation som de- graderar vävnader. Vid en RA reagerar immunförsvaret på celler i leder och producerar stora mängder tillväxtfaktorer och pro-in ammatoriska signalmo- lekyler, resultatet är att ledvätskan blir in ammerad och då bildas en in am- matorisk vävnad kallad pannus. Vid uppkomsten av pannus följer ganska snabbt en nedbrytning av brosk och ben vid leden där pannus är närvaran- de, under processen deformeras leden och lemmen pressas i onormala vinklar vilket kan vara väldigt smärtsamt.

Tillväxtfaktorerna driver en angiogenes in i pannus som nu utgörs av hypertro erande synoviocyter (celler i ledvätskan) som också drivs av fakto- rerna och T-celler och makrofager driver det in ammatoriska tillståndet.

43
Q

Beskriv Chrons sjukdom och ulcerös kolit.

A

Crohns sjukdom är en in ammatorisk tarmsjukdom som kan drabba hela mag-tarmkanalen och orsakar en granulomatös in ammation som tränger al- la lager på tarmväggen, granulomerna saknar likt sarkoidoser en nekrotisk centra och bildar stlar. Oftast drabbas slutet på ileum samt colon. In am- mationen är diskontinuerlig vilket betyder att det är era isolerade områden som är drabbade, oftast drabbas terminala ileum och colorectum. Orsaken

till CD (crohns disease) är oänd men som vi nämnde tidigare [se sida 335] nns en genetisk komponent till in ammatoriska tarmsjukdomar.

Vid en ulcerös kolit har vi istället en kontinuerlig in ammation isolerad till colon och/eller rectum, så en stor yta är drabbad. En UC går i skov då det är en kronisk in ammation och orsakas av en autoimmun attack på kroppens egna vävnad. Histologiskt ser man krypta-abscesser, var-fyllda kryptor, och ulcerationer (e.d. sår).

44
Q

Vilka är de fem vanligaste cancerformerna i Sverige?

A
45
Q

Vilka är the hallmarks of cancer?

A

När en cell förvärvar, antingen från födsel eller genom livet, onkogener som driver en cancerogen cellutveckling så blir den individuella cellen lite mer canceraktig och vill bete sig mera som en tumör. En viktig aspekt är att dessa cancerogena mutationer ger cellen en överlevnadsfördel för annars skulle den cellen rent darwinistiskt inte kunna överleva. Om vår cell nu delar sig så kan dottercellen plocka på sig en till onkogen och nästa generation en till och så vidare, den cancerbildande cellen har ansamlat era cancerogena egenskaper innan den blir patogen.

Denna ackumulering av mutationer kallas inom forskarvärlden för hallmarks of cancer. En hallmark är de egenskaper som ger överlevnadsför- delar till tumörcellen och driver på utvecklingen av en mogen malign tumör- cell. Det nns sex basala1 ‘hallmarks of cancer’ som är grupper av mutationer som är centrala för att driva utvecklingen och tillväxten av cancer, dessa är: Ständig tillväxtstimulering, Förlorad tillväxthämning, Oändlig replikation, Angiogenes, och Upphävd apoptos.

46
Q

Vad är en neoplasi?

A

En tumör börjar först som en neoplasi som är en ovanlig tillväxt av celler utan funktion, fast tumören uppkommer inte omedelbart utan uppkommer först när neoplasin blir tillräckligt stor. Beroende på hur de neoplastiska cellerna beter sig kan tumören vara benign eller malign.

47
Q

Vad är en benign tumör?

A

Benigna tumörer består icke-funktionella celler men som liknar normala till stor del och är nt avgränsade, dessa sprider sig inte och är som man vet godartade tumörer med god prognos.

48
Q

Vad är en malign tumör?

A

Maligna tumörer å andra sidan är tvärtom omogna cel- ler (låg di erentieringsgrad) och invasiva med dåliga avgränsningar mellan kroppsvävnad och tumörvävnad och därför har en dålig prognos.

En cancer är de nitionsmässig en malign tumör som börjat sprida sig genom bildningen av metastaser, avknoppningar av tumörceller som bildat sekundära maligna tumörer i andra vävnader.

49
Q

Jämför en malign och en benign tumör i livmodern.

A

Börjar vi med den benigna tumören så är den på makronivå avgränsad (ibland kan man se en kapsel runt tumören) och man kan tydligt urskilja den från övrig vävnad, histologiskt påminner tumörcellerna om vävnadscellerna. Dessutom är tumörcellernas morfologi lik övriga cellers morfologi så de stic- ker inte ut så mycket histologiskt. Tillväxten av tumören är expansiv (jmf. invasiv) dvs tumören växer någorlunda symmetriskt åt alla riktningar och bevarar sina avgränsningar, denna tillväxt är dessutom långsam. Att tillväx- ten är långsam är direkt kopplad till att cellerna har en låg mitosfrekvens, dessutom metastaserar de aldrig.

Jämför det som står ovan med en malign tumör. Den maligna tumören är på makronivå tvärtom svår att urskilja från övrig vävnad då den är å utspridd och saknar tydliga avgränsningar. För patologen är dessutom ett centralt tecken att cellerna är atypiska [se avsnitt 3.2]. Den har en låg dif- ferentieringsgrad så cellerna kan se väldigt olika ut och tumörvävnaden blir heterogen, den ser olika ut här och där. På histologiskt nivå syns det genom att cellerna saknar en tydlig uniform utan ser ut hur som helst och skiljer sig därför markant från vävnadscellerna. En annan viktig detalj är att den maligan tumören är rik på blodkärl då den inducerar en kraftig angiogenes. Cellerna har en hög mitosfrekvens så vävnaden växer fort med högre halter av apoptos och nekros, tumörvävnaden sprider sig även invasivt (jmf expansivt) dvs skjuter utskott mot den kringliggande vävnaden och växer osymmetriskt. Naturligtvis metastaserar denna tumör ofta.

50
Q

Beskriv cancerns etiologi.

A

Som vi sa tidigare är cancer oftast en ärvd eller förvärvad sjukdom, och oftast förvärvar man den genom åren. Om vi tittar på de vanligaste cancerformerna [se tabell 3.1] ser en gemensam nämnare: alla cancertypers hemvävnader till- hör organ som exponeras mest för miljöfaktorer och för könshormoner. Med miljöfaktorer menas allt mellan damm till strålning och till mikroorganismer, många av de vävnader vi ser är de som utsätts allra mest för miljön jämfört med muskelvävnad, hjärnvävnad etc.

Vad som faktiskt leder till att en cancer utvecklas beror litegrann på, ålder spelar en stor roll i vad som kallas en multi-hit dvs med åren samlar man på sig er och er mutationer (i synnerhet på exponerade vävnader) som given tillräckligt mycket tid leder till en neoplasi. Processen kan såklart påskyndas av de miljöfaktorer och livstil som man har, t.ex. lever man i Chernobyl har man en helt annan miljö än om man bor i Gävle. Direkt ärftlighet av cancer står egentligen för kanske 5-10% av alla cancerincidenter.

Bland miljöfaktorer nns många typer av faktorer som är viktiga att känna till. Bland de kemiska faktorerna är tobaksrök, etanol och hormonstörande tre viktiga faktorer. Alla är relativt vanliga ämnen, etanol bildar acetalde- hyd och leder till många fria syreradikaler som kan mutera vårt genom och hormonstörande är oftast ämnen (ftalater, PCB, kvicksilver mm) som stör hormonernas vanliga funktion.

Strålning är också en stor och viktig faktor och kommer främst från solen och bostäder som har radon. Vissa bostäder har radon i sitt byggmaterial som vi exponeras för och andas in och bidrar till cancerstatistiken på så sätt. Solens två mildaste strålningstyper UVA och UVB (UVC absorberas av ozonlagret) drabbar huden och för mycket strålning kan orsaka maligna melanomer, denna faktor har blivit viktiga i takt med våra ökande solvanor

och det är anledningen till att hudcancer blivit vanligare.
Infektioner är ett till jättevanligt exempel på cancerorsakande faktorer,

framför allt genom virus [se avsnitt 1.17]. De två HPV varianterna 16 och 18 är orsakare av livmoderhalscancer, hepatit B och C ger båda kroniska le- verin ammation (hepatit) som kan leda till levercancer, HHV4 kan ge cancer i näsa/svalg och lymfvävnad (Burkitts lymfom). Bland bakterier är det H. Pylori som är mest cancerbenägen som ibland orsakar magsår som då kan utvecklar till magcancer.

Den sista faktorn är livstil och här kan man göra oändligt mycket för sin egen hälsa, övervikt och stillasittande är två stora riskfaktorer för att utveckla cancer utifrån hur man lever. På viktsidan har fettet i kroppen e ekter på hormonsystemet och överdrivna mängder fett stör detta system. Notera att en överviktig person som motionerar har samma cancerrisk som en stillasittande normalviktig person.

Ärftlighet är sällan frågan vid en cancer men vissa cancerarter är ärft- liga. Som alla andra ärftliga drag kan cancer vara dominant eller recessivt, dominanta cancerarter ger en hög- re cancerrisk om man bärare medan recessiva arter kräver dubbla alleler för att risken ska öka. Cancer är inte garanterad bara för att den är domi- nant.

Vissa cancertyper förekommer inom familjer och man förstår att cancern är ärftlig men hur sådana cancerarter nedärvs och uttrycks är oklart.