Infektionsjukdommar Flashcards
Vad innebär Tonsillit (faryngotonsillit)?
Tonsillit är en inflammation i tonsillerna. Oftast är även farynx samtidigt inflammerat.
Vad orsakar Tonsillit?
- Virus är vanligaste orsaken, särskilt hos små barn.
- Grupp A streptokocker (GAS), även kallade betahemolyserande streptokocker grupp A eller Streptococcus pyogenes.
- Streptokocker grupp C och G ger samma symtom och kliniska tecken som GAS och behandlas med samma antibiotika men ger inte utslag i snabbtester.
- Fusobacterium necrophorum var i en engelsk studie lika vanlig som GAS hos patienter i åldern 16-30 år med halsbesvär. Infektion med F. necrophorum kan i sällsynta fall orsaka sepsis och Lemierres syndrom (infekterad trombos, vanligen i vena jugularis interna). Mortaliteten utan antibiotikabehandling är hög. F necrophorum påvisas inte med snabbtest för GAS eller vanlig svalgodling men med PCR. Den kan förekomma som del av normalfloran i munhålan
Vilka symptom har en person med GAS-tonsillit?
GAS-tonsillit hos större barn & vuxna
- Feber ≥ 38,5 grader
- Ömmande käkvinkeladeniter
- Beläggningar på tonsillerna
- Frånvaro av hosta
- Halsont
- Sväljningsbesvär
- Röda och svullna tonsiller & farynx
- Smultrontunga
- Petekier i gommen
- Huvudvärk
- Illamående
- Kräkningar
- Buksmärtor
- Röd och svullen uvula
- ev impetigo i huden
- ev ofta ngn i närheten som har det med
Vilka symptom har be person med virus tonsillit?
- Rinnsnuva
- Hosta
- Heshet
- Konjunktivit
- Diarré
- Ålder < 3
- Halsont
- Sväljningsbesvär
- Röda och svullna tonsiller
- Gråaktiga, lätt genomskinliga blåsor i bakre svalgväggen
- Inflammation i tandkött och kindslemhinna
Vid mononukleos: Uttalad tonsillsvullnad som försvårar ätande och andning, mjältförstoring, ögonlocksödem
När ska någon med problem i halsen söka akut?
raftig allmänpåverkan, uttalad smärta, svårigheter att svälja, andas, gapa och/eller diarré och kräkningar, bör föranleda akut undersökning då det kan tyda på allvarlig infektion.”
- Uttalad allmänpåverkan eller konfusion (invasiv sjukdom)
- Andningssvårigheter (epiglottit)
- Svårigheter att svälja saliven (epiglottit, peritonsillit)
- Ensidig kraftig halssmärta (peritonsillit, retro/parafaryngeal abscess)
- Svår halssmärta med normalt svalgstatus (retro/parafaryngeal abscess, epiglottit)
- Svårt att gapa (peritonsillit, retro/parafaryngeal abscess)
- Mycket svår lokal smärta på hals, bål eller extremiteter (fasciit)
- Buksymtom: diarré och kräkningar (på grund av toxinpåverkan av GAS )
- Membraner på och utanför tonsiller (difteri; extremt sällsynt i Västeuropa)
Hur handlägger du en misstänkt tonsillit?
Bakteriologisk utredning görs i första hand med snabbtest. Misstänker man ändå streptokocker grupp A trots negativt snabbtest kan svalgodling göras. Eljest är det sällan motiverat med odling efter negativt snabbtest.
Hur behandlar du en tonsillit?
- Faryngotonsilliter orsakade av virus behandlas symtomatiskt eller inte alls
- Patienter med GAS-tonsillit bör erbjudas fenoximetylpenicillin (Kåvepenin). Vid anamnes på trolig pc-allergi med utbredd urticaria eller andningspåverkan: Klindamycin (Dalacin)
Hur behandlar du en recividerande tonsillit?
Vid recidiv (ny tonsillit inom 1 månad): Klindamycin 5 mg per kg kroppsvikt × 3 i 10 dagar (resistens < 5%) eller cefadroxil 15 mg per kg kroppsvikt ×2 i 10 dagar.
Vad är Legionella och hur uppstår det?
Samhällsförvärvad oneumoni. Legionella orsakas av den intracellulärt växande bakterien Legionella pneumophila. Bakterien trivs i vatten och fuktig miljö. Smitta sker genom inandning av kontaminerat vatten i aerosolform. Smittan kan bl a komma från klimatanläggningar (anfuktare eller kyltorn), vattenkranar, duschar och bubbelpooler. Anrikning av bakterier i vatten kan ske om vattentemperaturen är 20-45 °C. Smitta mellan patienter förekommer inte.
Vad är typiska symptom hos någon med Legionella?
Feber
Huvudvärk
Ofta diarré initialt (innan luftvägssymtomen)
Tilltagande lungsymtom med hosta och andfåddhet
Encefalitsymtom med förvirring kan förekomma
Hur diagnostiseras Legionella?
- Antigentest i urin
- PCR på luftvägssekret - Fångar alla serotyper.
- Antikroppsanalys. Begränsat värde i akutskeedet.
- Ospecifika laboratorieprover i blod, t ex lågt natrium, förhöjt kreatinin och förhöjt leverstatus ses ofta och kan vara ledtrådar till diagnosen, men ses också vid t ex svår pneumokockinfektion.
- Lungröntgen visar infiltrat
- Odling från sputa eller BAL vätska
Vilka diffdianoser ska man ha i åtanke om man misstänker Legionella?
Pneumokockpneumoni, pneumokocksepsis (se Pneumoni)
Andra atypiska pneumonier, t ex mykoplasma, ornitos, TWAR
Hur behandlar du en legionella infektion?
Sjukhusvårdskrävande infektioner behandlas med makrolider eller kinoloner:
Makrolider, t ex erytromycin (Abboticin) 1 g x 3 i.v.
Kinoloner, t ex ciprofloxacin (Ciprofloxacin) 400 mg x 2 i.v. alt 500 mg x 2 p.o., levofloxacin (Tavanic) 500 mg x 2 eller moxifloxacin (Avelox) 400 mg x 1
Bensylpenicillin och andra betalaktamantibiotika (t ex cefalosporiner och karbapenemer) har ingen effekt eftersom Legionella saknar cellvägg.
Polikliniskt behandlade immunkompetenta patienter rekommenderas makrolidpreparat, t ex erytromycin (Ery-Max) 250 mg 2 x 2, (Abboticin Novum) 500 mg 2 x 2 per os i 10 dagar, alt doxycyklin (Doxyferm) 100 mg 1 x 2 i 10 dagar per os. Moxifloxacin (Avelox) 400 m
Något särskillt du ska tänka på när du diagnosticerat en Legionella?
Legionella är klassad som anmälnings- och smittspårningspliktig sjukdom. Skriftlig anmälan skall göras till smittskyddsläkaren och Folkhälsomyndigheten. Det är viktigt att fråga om fler fall av lunginflammation finns i omgivningen. Smittskyddsläkaren bör dessutom omedelbart kontaktas per telefon så att smittkällan snabbt kan identifieras.
Vilka är dina diffdiagnoser om ngn kommer in med dessa symptom?
allmän sjukdomskänsla frossa feber illamående buksmärtor kräkningar huvudvärk muskel- och ledvärk nedsatt vakenhet
- Meningokockinfektion
- Viroser, t ex influensa, vinterkräksjuka.
- stroke/hjärnblödning
Vad är symptom på meningokockinfektion?
Vanliga symtom är:
allmän sjukdomskänsla frossa feber illamående buksmärtor kräkningar huvudvärk muskel- och ledvärk nedsatt vakenhet
Nackstelhet är tecken på meningit. Hos små barn kan håglöshet, trötthet, irritabilitet och feber vara initialsymtom. Många, men inte alla får hudutslag, petekier, som kan vara stora och rikliga, men även endast bestå av ett eller ett par diskreta utslag. Sjukdomsfall med mest stormigt förlopp och högst mortalitet saknar ofta meningittecken och domineras av sepsisbild. Dessa patienter uppvisar alltså inte nackstelhet eller cellfynd i likvor.
Mindre vanliga sjukdomsbilder vid meningokockinfektion är artrit och pneumoni, vilket framför allt drabbar vuxna. Faryngit och så kallad benign meningokocksepsis är likaledes ovanliga. Vid benign meningokocksepsis ses ofta petekier, men patienten har låggradig feber och är inte septiskt påverkad.
Hur utreder du någon med misstänkt meningokockinfektion?
DIAGNOSTIK
Blododling x 2.
Svalg- och nasopharynxodling.
Noggrann inspektion av huden efter petekier.
Lumbalpunktion vid meningitsymtom: analysera celler, laktat, direktmikroskopi, bakterieodling + ev PCR om antibiotika givits före LP.
CRP - Förhöjt om patienten varit sjuk en eller flera dagar. Kan vara normalt vid kort sjukdomstid.
LPK - Förhöjt om patienten varit sjuk en eller flera dagar. Kan vara normalt vid kort sjukdomstid.
TPK - Ofta har patienten tecken på disseminerad intravasal koagulation (DIC) med sänkt antal trombocyter.
Laktat - Förhöjt
Övriga sepsisprover (se översikt Sepsis och septisk
Hur behandlar du en meningit/sepsis?
Vid sepsis och meningit skall intravenös antibiotika omedelbart ges. Innan meningokockdiagnosen är säkerställd ges intravenös antibiotikabehandling med brett spektrum, t ex cefotaxim (Claforan, Cefotaxim) + ampicillin (Doktacillin) alternativt meropenem (Meronem) vid meningit och cefotaxim alternativt bensylpenicillin + aminoglykosid (ex Nebcina) vid sepsis.
När meningokockdiagnosen är säkerställd ges bensylpenicillin i.v. i dos 4 g x 3-4 till vuxen vid meningit och i.v. 3 g x 3-4 till vuxen vid sepsis. Behandlingstid: 5-7 dagar.
Vad är vanliga symptom vid tuberkulos?
Långvarig hosta (> 3 v) med sputa
Blodhosta
Subfebrilitet - hos barn ofta det enda symtomet
Nattsvettning
Avmagring
Symtom från olika organ ses vid spridd tuberkulos
Barn får ofta feber och svullna lymfkörtlar. I synnerhet kan små barn drabbas av allvarlig sjukdom såsom meningit och miliär tuberkulos.
Tuberkulos är i första hand en lungsjukdom med åtföljande symtom och lunginfiltrat men kan samtidigt primärt eller sekundärt (= efter latenstid) ge organmanifestationer från lymfkörtlar, urogenitaltraktus, skelett och leder, hjärnhinnor etc.
Vilka differentialdiagnoser kan vara aktuella om du misstänker tuberkulos?
DIFFERENTIALDIAGNOSER
Beror på organmanifestation:
Vid lungtuberkulos - andra pulmonella infektioner eller lungcancer
Vid lymfkörtel-tbc - annan kronisk lymfadenit eller malignitet
Vid tbc-meningit - framför allt kryptokockmeningit
Vad kan patienten ha för kliniska fynd vid tuberkulos?
Vid lungsymtom, såsom långvarig hosta, är lungröntgen essentiell. Vid tuberkulos kan, förutom lunginfiltrat och eventuellt kaverner, som i typiska fall är lokaliserade till ovanloberna, även svullna intrathorakala lymfkörtlar ses på röntgen. Dessa fynd är dock ofta inte specifika och bakteriologisk diagnostik är nödvändig.
Olika organmanifestationer kan ge upphov till specifika rubbningar; hematuri eller leukocyturi vid njurengagemang, centralnervösa symtom vid meningit etc.
Förstorade lymfkörtlar
Du misstänker tuberkulos, vad gör du?
Odling
Besked om positiv odling kan vanligen ges efter 3-5 veckor, negativa svar efter 7 veckor. Värdera alltid en positiv mykobakterieodling mot den kliniska bilden och om detta inte stämmer kontakta laboratoriet. En framodlad stam behövs för fullständig art- och resistensbestämning samt epidemiologisk typning. Testning görs mot standardmedlen isoniazid (Tibinide), rifampicin (Rimactan), etambutol och pyrazinamid. Amikacin (Biklin) och ofloxacin testas om resistens påvisats mot något av standardmedlen.
Mikroskopi
rektmikroskopi av sputum utförs fr a för att avgöra graden av smittsamhet vid lungtuberkulos samt att följa behandling. Det går inte att skilja M. tuberculosis-komplexet från andra, icke-tuberkulösa mykobakterier vid mikroskopi av nativt material. Av denna anledning utförs en specifik PCR för M. tuberculosis-komplexet vid fynd av mykobakterier (syrafasta stavar) i mikroskopi. Patienter med mikroskopipositiva luftvägsprover räknas som smittsamma och mikroskopinegativa bedöms som mindre smittsamma. Negativt mikroskopifynd utesluter inte diagnosen tuberkulos.
Molekylärbiologisk teknik
PCR för påvisande av M. tuberculosis-komplexet DNA är framför allt snabb (1-2 dagar) men ökar också känsligheten jämfört med mikroskopi och bör alltid begäras när tuberkulos misstänks. Prov för PCR under terapi är inte indicerat eftersom både levande och döda bakterier påvisas. PCR är mindre känslig än odling och negativ PCR utesluter inte tuberkulos!
Tuberkulintestning
Ofta används ett hudtest som innebär att tuberkulosantigenet PPD (purifierat proteinderivat) injiceras intrakutant. Om patienten tidigare har varit i kontakt med tuberkulosbakterier och har cellulär immunitet bildas en kvaddel vars storlek i mm mäts med linjal 3 dygn efter injektionen. Detta är ett väl beprövat test som dock har nackdelen att man behöver två besök. Specificiteten är heller inte optimal då det korsreagerar med BCG-vaccinet och vissa icke-tuberkulösa mykobakterier som är vanliga i miljön.
IGRA-tester (Interferon Gamma Release Assay)
Endast ett blodprov behövs. Principen är att man in vitro stimulerar patientens leukocyter med specifika tuberkulosantigen. Om patienten har varit i kontakt med tuberkulosbakterier producerar leukocyterna interferon-gamma som man kan mäta. Dessa tester kräver bara ett blodprov och är mer specifika än hudtestet då de endast korsreagerar med ett fåtal andra mykobakteriearter och inte med BCG-vaccinet. Dock är det i nuläget inte känt i vilken utsträckning ett positiv IGRA-test verkligen utgör en riskfaktor för reaktiverad tuberkulos varför testerna bör användas med visst förbehåll. Observera också att PPD-testet kan boostra resultatet av IGRA. Det rekommenderas därför att IGRA-test tas senast på avläsningsdagen av PPD. Boostringseffekten anses ha avtagit helt efter två månader. För aktuella rekommendationer se Socialstyrelsen länk nedan.
Vad orsakar tuberculos?
I Mycobacterium tuberculosis-komplexet ingår M. tuberculosis, M. bovis, M. bovis BCG, M. africanum, M. caprae, M. microti, M. canettii och M. pinnipedii där M. tuberculosis orsakar ca 99 % av tuberkulosfallen och M. bovis står för merparten av resterande 1 %.
