Affekternas betydelse i terapin Flashcards
(9 cards)
Utgångspunkter
Affekt, känsla, emotion – används ofta om vartannat (i dagens föreläsning används de synonymt). Men om man vi dela upp dem:
Affekt: biologiskt grundad känsloreaktion (ex ilska, glädje)
Emotion: känsloreaktioner som har modifierats av sociokulturell påverkan
Inte främst katharsis (patienten kommer till insikt om något – eureka!)
Snarare att tona in i rummet, begripliggöra, stanna i
(För att förändring ska ske behöver vi ofta gå från förståelse på ett intellektuellt plan till en insikt som även sker emotionellt. Insikt = få syn på det omedvetna)
Tomkins grundaffekter (Bergsten, 2015)
(Tomkins såg affekter som en kommunikation och vårt ansikte förmedlar dessa)
- Intresse (nyfikenhet)
- Glädje
- Förvåning
- Ledsenhet
- Rädsla
- Vrede
- Avsky/äckel
- Skam
Skuld: utvecklas mer i koppling till vårt överjag inom psykodynamiken, därav inte en del av grundaffekterna som är medfödda.
känslor i PDT:
Insikt är inte tillräcklig om den inte innefattar en känslomässig komponent
Uttrycka, förstå och kunna vara bekväm med känslor är viktigt
Terapeuten uppmanar patienten att uttrycka sina känslor för att våga möta och fördjupa dem
Terapeuten i PDT kopplar känslor till tidigare erfarenheter
Terapeuten i PDT uppmärksammar känslor i rummet
En studie Goldfried et al (1998) med erfarna “master” terapeuter visade ingen skillnad mellan de som arbetade med PDT och andra metoder, vad gäller arbete med känslor
I PDT vill vi hjälpa patienten att
Våga uppleva känslor
Stanna i och fördjupa känslor (i det inre och i det interpersonella)
Benämna och kommunicera känslor; inför sig själv och till andra
Skilja på att uppleva känslor, och att handla på känslor
- Att handla på känslor som inte är “bearbetade” eller medvetna för oss tenderar att bli en form av utagerande
De flesta patienter har en uppfattning av sin relation till förmågan att känna och uttrycka känslor (ex “jag har lätt att uttrycka känslor”). Värt att fundera kring känslor i överföring och motöverföring.
Hur kan vi hjälpa patienter att närma sig känslor?
Lyssna – hitta dominerande känsla
Lyssna efter det som inte sägs, det som undviks
Var uppmärksam på det som händer i rummet - och berättelser om det som händer utanför
Reflektera – vad ska jag plocka upp? Yta eller djup?
Intervenera – Stödjande som att härbärgera, förklara (lite psykoedukation)
Tolkande, hitta de känslor personen inte är medveten om, eller känslor som en väg mot insikt. Arbeta med försvar.
Malans trianglar
Försvar ←→ hämmande affekter (istället för ångest) ←→ adaptiv affekt (istället för impuls)
Den adaptiva affekten väcks i olika förhållanden (mer plötsligt). Den hämmande affekten och försvaren kan vara både hjälpsamma och problematiska utifrån affektteorin. Den hämmande affekten och försvaren kan hjälpa till och reglera den adaptiva affekten.
Hämmande affekter är ofta kopplade till ångest/skam/rädsla – de är inte alltid speciellt adaptiva eller konstruktiva – en impuls väcks som kanske känns bra för patienten som i sin tur t.e.x väcker skam i det högra hörnet, vilket trycker ner den adaptiva känslan → försvar mot skammen.
Hörnen i triangeln kopplas alltså till varandra och påverkar varandra. Alla tre hörn finns alltid med i viss mån, men styrkan kan variera (ex om den hämmande affekten inte är så stark kanske inte försvaren är speciellt starka, medan den adaptiva affekten är stark)
Här har vi
- Det ursprungliga objektet (utvecklingsperspektivet, historiken)
- Signifikanta andra (dåtid och nutid)
- Terapeuten
Konflikttriangeln = våra inre konflikter som påverkar omgivningen
Persontirangeln = interpersonellt perspektiv, konflikter till andra nu och tidigare
Affektfobiterapi, ett sätt att arbeta
Fobi mot affekt = patienten har svårt att känna känslor
Hjälp patienten att se sina undvikanden och utmana försvaren
ISTDP är en terapimetod som går ut mycket på att utmana försvaren och hitta känslorna i terapirummet
Underlätta känslomässiga upplevelser och uttryck
Hjälp patienten till positiva bilder av sig själv och andra (en positiv känsla) – plus att se försvar som hindrar detta
Ett intellektuellt arbete. Ex att inte säga att “du är bra” utan snarare “finns det något annat sätt att se på dig själv?” = hjälper patienten att se möjliga andra alternativ till sin tanke – hjälper patienten att hitta mer nyanser
Att reglera känslor
Olika arbetssätt beroende på om det är “för mycket” eller “för lite” känslor
För lite → lite mer åt neurotiskt, för mycket → lite mer åt borderline – men dra INTE för stora växlar på detta
Att reglera känslor är en förmåga
Anses ofta vara något som vi lär oss i samspel med vuxna omsorgspersoner
Koppling till anknytningsrelationen och mentalisering
Se t.ex. Zeegers et al ,2018, om föräldrars mind-mindedness (föräldrars förmåga att förstå och härbärgera det lilla barnets känslor → påverkar barnets förmåga att reglera känslor) och spädbarns förmåga att reglera känslor
Ett annat sätt att tänka om känslor i terapirummet
Skiljer mellan:
Aktualiserad affekt = det som uppstår i rummet i kontakt med terapeuten (överföringsaspekter) – en mer spontan känsla
Är det något som väcks i mig i terapirummet, som inte gått via språket – kan vara bra att ha i åtanke
Strukturaliserad affekt = berättelsen om affekt (saker har språklig gjorts i den strukturaliserade affekten, även om de inte behöver vara bearbetade)
→ viktigt att tänka på hur patienten pratar om känslor i rummet! Berättar om den – eller är en i kontakt med dem? (berättar man om det, strukturaliserat, eller är man i det, aktualiserat)
Exempel ur boken: terapeuten kommer ut i väntrummet och säger hej och alla andra patienter tittar upp utom den patienten man har, väcker irritation hos terapeuten då detta upprepas (aktualiserad affekt). Något som sedan pratas om i terapirummet, vilket verkar vara kopplat till någon konflikt i terapirummet.
