Affektiva sjukdomar Flashcards
(20 cards)
Bipolära sjukdomar
Bipolära sjukdomar tillhör affektiva sjukdomar och innebär svårigheter att reglera känslomässiga tillstånd.
Episoder (skov) av depression, mani eller hypomani varvas med perioder av normal stämning (eutymi).
Sjukdomsperioder kan triggas av externa faktorer, och behandlas ofta med medicinering och terapi.
Eutymi
Normalt stämningsläge kallas eutymi, ett så kallat eutymt tillstånd där man vare sig är jätte uppåt eller jätte nedåt. Innebär att man har kontroll över tillvaron, vid goda nyheter har man kontroll över situationen i fantasin. Vid negativa besked kan vi sörja det och anpassa oss utan att gå in i en djup depression. Vi kan kontrollera så det inte går för mycket upp och neråt i tillvaron!
Maniskt tillstånd:
Mani innebär en total frånvaro av kontroll där man är extremt energisk och det går så fort att det är svårt för andra att hänga med, behöver ingen sömn och man känner sig gränslös.
Hypomaniskt tillstånd
Hypomani är liknande mani, men med mer kontroll på det där man inte går lika mycket i taket
Mixed state:
där man upplever att det går upp och nedåt samtidigt, är svårt att förhålla sig vid av patienten.
Rapid cykling:
går snabbt mellan olika stadier. Som grund 4 episoder inom 12 månader, men kan gå betydligt snabbare
Kriterier för depression
man måste ha minst 5 av 9 symtom under minst två veckor samt behöver det ha skett en tydlig förändring från tidigare och en nedsatt funktion i vardagen.
Exempel:
- Mestadels nedstämd/irritabel
- Minskat intresse/nöje
- Kroppsvikt/aptitförändring
- Störd sömn (för mycket eller för lite)
- Förändrad aktivitetsstatus (rastlöshet eller trötthet)
- Känslor av värdelöshet eller skuldkänslor
Koppling mellan tanke, känsla och handling vid depression:
Tanke: Negativa tolkningar, självkritik
Känsla: Nedstämdhet, brist på lust
Handling: Inaktivitet, ältande
Bipolär typ I
Bipolär sjukdom typ 1 innebär att du har kraftiga manier och svåra depressioner. Båda tillstånden kan bli så allvarliga att du behöver vård på sjukhus.
Bipolär typ I: Diagnosen kräver minst en manisk episod och två eller fler återkommande depressiva episoder.
Maniska episoder: Den maniska perioden är lätt att känna igen och kännetecknas av ett varaktigt avvikande stämningsläge, som kan vara förhöjt, expansivt eller irritabelt. Under denna period ökar målinriktade beteenden eller energi, som exempelvis att spela eller träffa nya personer utan att tänka på konsekvens
Symptom vid mani: minskat sömnbehov, pratsamhet, snabb tankeverksamhet, ökad aktivitet, risktagande.
Utesluter missbruk
Bipolär typ II
Du som har bipolär sjukdom typ 2 har depressioner varvat med perioder av ökad energi och minskat sömnbehov, så kallad hypomani.
- Symptomen är observerbara - men svrare att upptäcka
- Kräver inte hospitalisering
- Ej på grund av missbruk
Bipolär fakta
Drabbar cirka 3 % av befolkningen.
Hög samsjuklighet med andra tillstånd som ADHD, borderline och missbruk.
Cirka 6 % begår suicid över en 20-årsperiod, och andelen som försöker är högre.
Självskadebeteende förekommer hos 30-40 % av de bipolära
Kan ibland kopplas till ökad kreativitet.
Möjliga orsaker till bipolär sjukdom
Ärftlighet förklarar 60-80% för att utveckla sjukdom, väldigt ovanligt att man utvecklar sjukdomen om man inte har en släkting som har det.
Miljöfaktorer förklarar ungefär 20% av varför man utvecklar sjukdomen. Låg grad för tvåäggstvillingar tyder på hög grad av miljöpåverkan. Högre grad av trauman/PTSD under barndomen ökar risken med 30-50% jämfört med friska.
Stressorer för bipolära sjukdomar
Stressorer, både traumatiska och långvariga, som hög arbetsbelastning, sömnbrist och alkohol, kan öka risken för att utveckla bipolär sjukdom hos personer med ärftlighet. Dessa stressorer kan förändra genuttrycket (fenotypen) genom epigenetiska förändringar, som påverkar cell- och hjärnstruktur. Det finns inget enskilt riskgen för bipolär sjukdom, utan en samverkan mellan gener och stressorer som ökar känsligheten och kan leda till sjukdomen.
Strukturella ändringar bipolär sjukdom
En liten minskning av kortikal tjocklek, framförallt i frontala områden (ventrolaterala prefrontala cortex), har observerats vid bipolär sjukdom.
Dessa förändringar påverkar hjärnans förmåga att dämpa negativa emotioner, vilket kan vara viktigt för att hantera sociala och externa påfrestningar.
Maniska episoder verkar orsaka volymändringar, särskilt i dorsolaterala prefrontala kortex.
Förändringar i frontala volymer leder till förändringar i hjärnans funktion och struktur, vilket påverkar exekutiva funktioner.
Omorganisering i hjärnan sker för att hantera uppgifter, men exekutiva funktioner fungerar annorlunda jämfört med friska individer.
Förändring i hjärnans struktur under maniska perioder (bipolär sjukdom)
Vid fMRI-undersökningar har man observerat en förändrad aktivering i den ventrolaterala prefrontala cortex (VLPFC) vid bearbetning av emotionellt innehåll. Under maniska episoder är aktiviteten ökad i detta område, medan den är minskad vid normalt stämningsläge. Strukturella förändringar verkar endast påverka hjärnans funktion under maniska episoder.
- Detta kan förklara varför personer i maniska episoder tenderar att uppleva sina känslomässiga reaktioner mer intensivt eller expansivt.
Behandling bipolära sjukdomar
Valet av läkemedel vid bipolär sjukdom baseras på sjukdomstyp och tidigare behandlingssvar. Vanliga läkemedel inkluderar:
- Litium: Anses vara det mest väldokumenterade läkemedlet för bipolär sjukdom och är det enda som visat minska risken för suicid. Vanliga biverkningar inkluderar njurdysfunktion, vilket kan vara en allvarlig biverkning.
- Valproat
- Lamotrigin
- Olanzapin
Trots att vissa läkemedel har stark forskningsstöd, är andra behandlingar (som exempelvis vissa antipsykotika) mindre studerade men kan ändå vara effektiva för vissa individer. Behandling bör alltid anpassas till varje individs specifika behov och tidigare svar på medicinering.
Vad är litium?
Litium är ett läkemedel som minskar risken för maniska och depressiva episoder vid bipolär sjukdom (det stabiliserar toppar och dalar). Det fungerar genom att balansera signalsubstanser, skydda hjärnceller och stabilisera nervcellers inre signaler. Exakt varför litium fungerar är dock fortfarande inte helt klarlagt.
En hypotes, baserad på stamcellsforskning från 2017, föreslår att litium aktiverar ett protein, CRP2, som är viktigt för nervcellskommunikation. Hos patienter som svarade bra på litium var CRP2 inaktivt, men blev aktivt när litium tillfördes. Denna teori är fortfarande inte fullt etablerad.
Depression och hjärnan
Den deprimerade hjärnan kännetecknas av ökad aktivitet i amygdala, vilket är kopplat till negativa känslor, samt minskad aktivitet i prefrontala kortex, särskilt i områden relaterade till ältande. Detta beror inte på skador utan på en lägre aktivitetsgrad, vilket kan mätas genom blodflöde och hjärnaktivitet med fMRI. Strukturella förändringar ses främst i hippocampus, där volymen tenderar att minska.
Hur påverkar SSRI och KBT neurokemin vid depression?
SSRI (selektiva serotoninåterupptagshämmare):
- Ökar serotoninnivåerna genom att blockera återupptaget av serotonin.
- Förbättrar kommunikationen mellan hjärnans områden.
- Minskar överaktivitet i amygdala (det emotionella centrum).
KBT (Kognitiv beteendeterapi):
- Förändrar negativa tanke- och beteendemönster.
- Ökar aktiviteten i prefrontala kortex (det kognitiva centrum).
- Hjälper till att reglera amygdalas aktivitet.
Resultat av behandlingarna:
Båda metoderna leder till en mer balanserad funktion i hjärnans emotionella och kognitiva centra.
Instadepression-studien
Reece & Danforth (2016) undersökte kopplingen mellan depression och Instagram-användning. Studien visade att personer med depression oftare använde mörkare och blåare filter, såsom Inkwell, medan friska föredrog ljusare filter, som Valencia. Bildanalys visade sig vara en bättre indikator på depression än mänskliga bedömningar.
