Ångestsjukdomar Flashcards
(29 cards)
Normal ångest
Normalt att känna ångest och oro: Ångest är en naturlig reaktion som hjälper oss att förbereda oss inför utmanande eller farliga situationer.
Gradskillnader: Normal ångest kan variera i intensitet. I vissa fall kan den vara så kraftig att den hindrar en från att lösa en situation.
Balanspunkt: Det finns en gräns där normal ångest kan bli ett hinder. Det kan vara svårt att avgöra när ångest övergår från normal till sjukdom.
Generella kriterier för ångestsjukdom
Överdriven eller orimlig oro: Ångesten är starkare än situationen kräver och påverkar dagliga aktiviteter (ADL)
Varaktighet och frekvens: Ångesten varar under en längre tid och återkommer regelbundet.
Ångestkomponenter
Känslor (affekter): rädsla, oro, obehag
Tankar: förväntan om faror eller katastrof
Biologi (fysiologiska respons): Aktivering av det sympatiska nervsystemet
Beteende: t.ex undvikande av ångesframkallande situationer
Sårbarhet - Vad avgör om oro stannar på en normal nivå eller utvecklas till en ångestsjukdom?
Svaret är multifaktoriellt, där både yttre och inre faktorer påverkar utfallet.
Faktorer som påverkar utvecklingen:
- Stressorer + genetisk sårbarhet = ökad risk för ångest.
- Genetisk påverkan: 28% för generell ångest (GAD), 43% för panikångest.
- Inga enskilda “riskgener”, utan flera gener med låg förklaringsgrad.
Skyddande faktorer:
- Inre och yttre resurser, som stöd från familj/vänner.
- Personlighet och förmåga att hantera utmaningar.
- Tidigare livserfarenheter påverkar viljan att söka hjälp och prova behandlingar.
Varianter av ångestsjukdomar
Paniksyndrom med/utan agorafobi
Plötsliga och intensiva panikattacker med starka kroppsliga reaktioner, ofta misstolkade som hjärtattack eller känslan av att dö. Diagnos kräver återkommande attacker och oro för nya episoder.
Varianter av ångestsjukdomar
Agorafobi utan panikattacker
Rädsla för vissa platser eller situationer där man känner sig instängd eller hjälplös. “Torgskräck” kan handla om allt från öppna platser till folksamlingar eller sociala situationer
Varianter av ångestsjukdomar
Specifik fobi
Intensiv rädsla för specifika objekt eller situationer, ofta kopplat till evolutionära hot (exempelvis höjder, ormar eller spindlar).
Varianter av ångestsjukdomar
Social fobi (social ångestsyndrom)
Stark rädsla för att bli bedömd, kritiserad eller göra bort sig i sociala situationer, vilket leder till undvikande beteenden.
Varianter av ångestsjukdomar
Tvångssyndrom (OCD)
Återkommande tvångstankar och tvångshandlingar som syftar till att minska ångest, exempelvis kontrollbeteenden eller ritualer.
Varianter av ångestsjukdomar
Posttraumatiskt stressyndrom (PTSD)
Traumatisk händelse upplevs som pågående, där triggers kan utlösa kraftiga reaktioner. Vanligt efter exempelvis krig, övergrepp eller olyckor.
Varianter av ångestsjukdomar
Akut stressreaktion
Kortvarig men intensiv reaktion på en allvarlig händelse, liknande PTSD men med snabbare återhämtning.
Varianter av ångestsjukdomar
Generaliserat ångestsyndrom (GAD)
Överdriven och ihållande oro för en mängd olika vardagliga situationer, ofta svår att kontrollera.
Varianter av ångestsjukdomar
Selektiv mutism
Barn pratar obehindrat i trygga miljöer (t.ex. hemma) men är helt tysta i andra situationer, såsom skola eller sociala sammanhang
Varianter av ångestsjukdomar
Separationsångest
Stark oro inför att lämna en närstående, vilket påverkar vardagen negativt. Vanligt hos barn men kan även förekomma hos vuxna.
Varianter av ångestsjukdomar
Ångestsyndrom UNS (Utan Närmare Specifikation)
Diffus ångest där det inte går att identifiera en specifik rädsla, men med symtom som liknar andra ångestsjukdomar.
Epidemiologi och bakgrund ångestsjukdomar
Förekomst: 11-13% av befolkningen.
Livstidsförekomst: 15-33%.
Vanligare hos kvinnor (1,5-2 gånger fler än män).
Hög samsjuklighet med ADHD och depression.
Debut: Ofta tidigt i livet; medianålder för GAD är 31 år.
Många söker inte vård, vilket gör att tillståndet är underbehandlat.
Ökad sökande efter vård på grund av ökad kunskap och bättre vård.
Ingen tydlig ökning i förekomst.
Sjukdomsbörda varierar beroende på typ av ångestsjukdom och livsmiljö.
Förhållandet mellan hot, stressorer och ångest
Ångest är ofta en reaktion på upplevda hot – inte nödvändigtvis själva hotet, utan oron över att inte kunna hantera situationen. Evolutionärt har snabba reaktioner på fara ökat våra överlevnadschanser, vilket förklarar varför ångest är så djupt rotad.
Upprepad stress, särskilt när vi känner oss maktlösa, ökar risken för ångest. Försök att kontrollera kroppsliga reaktioner eller “förbjudna” tankar kan istället förstärka dem. Samma sak gäller undvikande – ju mer vi undviker ångestframkallande situationer, desto starkare kan ångesten bli.
Att försöka inte tänka på något gör ofta motsatsen – vi tänker mer på det. Därför fungerar acceptans och exponering ofta bättre än kontroll och undvikande.
Ångest VS Stress
Stress orsakas av en yttre stressor och uppstår vid obalans mellan krav och förmåga. Hur man hanterar stressen avgör risken för att utveckla ångestproblematik. Vid stress tenderar man att ta nederlag lättare, medan ångest ofta leder till självklander och katastroftankar.
Ångest innebär en mer negativ tolkning av situationer och en ökad risk för undvikande beteenden.
Vad händer vid PTSD?
Vid PTSD (Posttraumatiskt stressyndrom) kan en person återuppleva tidigare traumatiska händelser, som t.ex. krig, där kroppen reagerar som om faran är närvarande igen. Pulsen ökar, man får tunnelseende och känslor av att vara redo att fly eller slåss triggas. Det som tidigare var en stressande situation upplevs nu på samma sätt, vilket gör att personen har svårt att särskilja mellan det förflutna och nuet. Detta leder till intensiva fysiska och emotionella reaktioner.
Fysiologisk respons vid ångest
En av ångestens fyra komponenter är den fysiologiska reaktionen, där det autonoma nervsystemet (sympatiska och parasympatiska systemet) spelar en central roll. Kroppen aktiverar stressreaktioner som ökad hjärtfrekvens, snabbare andning och muskelspänningar för att hantera en upplevd fara.
Hur påverkar tarm-hjärnaxeln ångest?
Tarm-hjärnaxeln kopplar samman tarmens bakterieflora och hjärnan. En störd tarmflora kan försämra tarmens barriärfunktion, vilket släpper igenom skadliga ämnen som utlöser stressreaktioner och påverkar både tarm och hjärna negativt. Ångest kan i sin tur påverka tarmen, vilket kan skapa en ond cirkel. Kostförändringar och näringsintag kan hjälpa till att minska ångestsymtom.
Aktivering i hjärnan: ångest och depression
fMRI (funktionell magnetresonanstomografi) har visat att personer med både ångest och depression uppvisar hypoaktivitet (underaktivitet) i följande områden:
- Prefrontala kortex
- Insula
- Parietalloben
- Putamen
Dessa områden är relaterade till känsloreglering, uppmärksamhet och beslutsfattande. När de är underaktiva kan det leda till svårigheter att hantera känslor och fatta beslut.
Vidare visar fMRI att det finns hyperaktivitet (överaktivitet) i följande områden hos personer med ångest och depression:
- Amygdala
- Parahippocampus
- Thalamus
- Limbiska systemet
Dessa områden är kopplade till emotionella reaktioner och minnesbearbetning. Den överaktiva responsen i dessa delar kan bidra till den överskott av oro och negativa känslor som är vanliga vid ångest och depression.
Behandling ångestsjukdom
Beteendeterapi / KBT: Grundlig kartläggning av ångesten och de specifika situationerna som utlöser den. Stegvis utsättning för de obehagliga situationerna (exponering). Lära sig hantera ångesten genom tekniker som rätt andning, ritualer, ifrågasätta negativa tolkningar och förbereda sig med kunskap.
- Vilket ökar aktiviteten i prefrontala kortex och bidrar till att amygdala återgår till en mer balanserad funktion.
Medicinsk behandling:
- SSRI (selektiva serotoninåterupptagshämmare) är det vanligaste antidepressiva läkemedlet som rekommenderas vid behandling av ångestsjukdomar. Detta balanserar den överaktiverade amygadalan
- Anxiolytika och bensodiazepiner rekommenderas sällan, eftersom de kan leda till beroende och inte behandlar de bakomliggande orsakerna till ångesten.xx
Vad man bör undvika vid ångest
- Isolera sig socialt på grund av sin ångest
- Försöka bemästra ångesten på egen hand eller sluta prata om sina känslor och mående.
- Undvika det man är rädd för, eftersom det förvärrar ångesten på lång sikt.
- “Självmedicinera”, med alkohol eller droger.
- Prokrastinera, vilket kan öka stress och förvärra ångesten.
