Aggression Flashcards
(24 cards)
Defintion av aggression
Beteende som avser att skada eller göra en annan levande varelse illa fysiskt eller psykiskt som själv vill undvika att fara illa. Självskadebeteende eller läkare som ger smärtsam behandling räknas därför inte till aggression.
- Beteenden kan vara både verbalt och psykiskt.
Några exempel:
- Elever mobbar och fryser ut klasskamrat i skolan
- Ena parten i en partnerrelation hotar den andra med att få stryk
- Person kör över människor på gågata
Aggresion vs ilska?
Man skiljer på aggression och ilska, var och en kan framkomma utan den andra.
- Aggression = ett beteende som är fysiskt eller psykiskt
- Ilska = starka (olust)känslor
Två typer av aggression
Det kan vara svårt att skilja båda typerna åt.
- Impulsiv (emotionell) eller fientlig aggression, handlingar med avsikt att orsaka lidande eller skada till den det riktas mot
- Instrumentell aggression, planerat agerande där den primära avsikten är att tillägna sig en immateriell eller materiell fördel, till exempel rånare, boxare.
Aggression kan förklaras genom olika psykologiska perspektiv, nämn fyra centrala teorier som belyser hur aggression uppstår och uttrycks:
Den klassiska aristoteles
Frustrations-aggressions teorin
Inlärningsteorin
GAM - General aggression model
Teorier kring aggression:
Den klassiska aristoteliska
Aggression ses som en respons på en upplevd felaktighet, baserat på en kognitiv tolkning av situationen.
Om man tolkar en händelse som en överträdelse, väcks ilska och en vilja att hämnas. Ilska betraktas här som en prosocial känsla, eftersom den syftar till att straffa den eller det som bryter mot regler eller överenskommelser.
En prosocial känsla är en känsla som motiverar oss att hjälpa andra, ofta utan egen vinning, som empati eller medkänsla.
Teorier kring aggression:
Frustration-aggressions teorin
Teorin har sitt ursprung i Freuds idéer och menar att frustration uppstår när våra behov eller drifter hindras – till exempel när vi är hungriga men inte får mat. Denna frustration bygger upp en inre spänning som kan leda till aggressivt beteende, särskilt i framtida situationer där vi åter blir hindrade.
Man blir extra frustrerad när ett mål är nära, när man har höga förväntningar, eller när hindret upplevs som orättvist. Aggressionen som uppstår beskrivs som ”blind”, alltså inte alltid riktad mot rätt sak. Att agera ut sin aggression tros minska den inre spänningen. Freud menade att aggression är en medfödd drift – något som senare forskning ifrågasatt.
Teorier kring aggression:
Inlärningsteori
Aggressivt beteende lärs in genom direkt belöning/förstärkning (t.ex. att aggression ger resultat) eller genom att observera och härma andra. Föräldrars beteende spelar stor roll – barn som ser eller upplever aggressivitet har större risk att själva bli aggressiva som vuxna. Hård eller aggressiv uppfostran kan lära barnet att våld är ett sätt att få sin vilja igenom.
Teorier kring aggression:
The General Aggression Model (GAM)
En övergripande modell som förklarar aggression genom att kombinera flera tidigare teorier. Den tar hänsyn till:
Input – vad påverkar oss just nu?
- Personliga faktorer: aggressiv personlighet, värderingar, tidigare erfarenheter.
- Situationella faktorer: provocerande händelser, värme, våldsamma spel/filmer, frustrerande hinder.
Internal state – vad händer inom oss?
- Tankar: t.ex. aggressiva tankar (“Han gör det med flit!”)
- Känslor: t.ex. ilska eller irritation.
- Arousal: kroppen blir fysiskt upphetsad (snabbare puls, spända muskler).
Appraisal/Decision – hur tolkar vi situationen?
- Om vi har tid och motivation att tänka efter: mer kontrollerad respons (t.ex. gå därifrån).
- Om vi inte hinner eller orkar tänka efter: impulsiv/aggressiv reaktion (t.ex. skrika eller slå).
8 betingelser som leder till olika grader av ilska eller aggression
Aggression och ilska uppstår inte av en enda orsak – det är resultatet av ett samspel mellan biologiska, psykologiska och situationella faktorer.
Forskning har identifierat flera betingelser som ökar sannolikheten för att en person reagerar med aggression.
Dessa faktorer kan antingen förstärka eller dämpa våra reaktioner beroende på kontext, personlighet och tillfällig sinnesstämning.
¨
de 8 st:
1. Graden av frustration
2. Graden av “arousal” eller upphetsning
3. Aggresivt beteende leder till ökad aggresivitiet
4. Närhet till aggressionstriggande ledtrådar
5. Halten av testestoron och kortisol i blodet
6. Serontoninnivån
7. Alkoholkonsumtion
8. Smärta och obehag
8 betingelser som leder till olika grader av ilska eller aggression
Graden av frustration
ju mer frustrerad en person är, desto större är sannolikheten för att hen reagerar med starkare aggression eller ilska.
8 betingelser som leder till olika grader av ilska eller aggression
Grad av “arousal” eller upphetsning
en hög upphetsningsnivå gör att man reagerar starkare på stimuli, både positivt och negativt. Detta har vidareutvecklats i den så kallade Arousal Effect Model.
Arousal Effect Model = När vi upplever hög fysiologisk aktivering (t.ex. snabb puls, svettningar, muskelspänning) – från t.ex. träning, stress, rädsla eller glädje – så kan den upphetsningen “spilla över” på nästa situation, även om den inte har med den första att göra. Det kan då förstärka vår reaktion i den nya situationen.
8 betingelser som leder till olika grader av ilska eller aggression
Aggressivt beteende leder till ökad aggressivitet
i de flesta fall förstärks aggressivitet när man agerar aggressivt, särskilt vid överdriven aggressivitet. Detta kan delvis bero på skuld- eller skamkänslor efter handlingen.
8 betingelser som leder till olika grader av ilska eller aggression
Närhet till aggressionstriggande ledtrådar
exempelvis våldsamma filmer eller faktiska objekt som vapen. Frustrerade individer som exponeras för aggressivt innehåll reagerar mer aggressivt efteråt. Skildringar där en “buse” får ett straff väcker mer aggression hos tittaren än skildringar där det finns förmildrande omständigheter.
8 betingelser som leder till olika grader av ilska eller aggression
Halten av testosteron och kortisol i blodet
höga testosteronnivåer har kopplats till ökad aggressivitet, vilket setts hos våldsbrottslingar i fängelse. Låga kortisolnivåer har också samband med aggression, vilket kan bero på minskad stresskänslighet och rädsla för straff.
8 betingelser som leder till olika grader av ilska eller aggression
Serotoninnivåer
låga nivåer av serotonin hänger samman med högre grad av aggressivt beteende.
8 betingelser som leder till olika grader av ilska eller aggression
Alkoholkonsumtion
en viss mängd alkohol i blodet gör att vi reagerar starkare och mer impulsivt på omgivningen. Vi tenderar att fokusera på det mest framträdande i situationen och bortse från helheten, vilket ökar risken för aggressivt agerande.
8 betingelser som leder till olika grader av ilska eller aggression
Smärta och obehag
ökar benägenheten att reagera aggressivt. Studier visar att obehagliga stimuli som höga ljud, extrem värme eller starka lukter kan förstärka aggressiva reaktioner.
Sexuel aggression
Innebär att tvinga någon till sexuella handlingar genom hot, våld, fysisk kraft eller verbal press
Exempel: våldtäkt, ofrivilligt kyssande, tafsande eller kränkande kommentarer.
Vanligtvis är förövaren man och offret kvinna, men det förekommer även i samkönade relationer och när kvinnor är förövare mot män.
Exempelstudier, två stycken (sexuell agression)
Exempelstudie 1:
Våldtäktsmän i relationer är ofta mer sexuellt aktiva än genomsnittet, vill ha sex oftare, respekterar inte kvinnors kroppsliga rättigheter och tror att andra delar deras syn.
Exempelstudie 2:
Föreställningar som minskar benägenheten att se en “date” som våldtäkt inkluderar: tidigare sex med mannen, sen avvisning, besök i mannens hem, kvinnans initiativ och att mannen lagt mycket pengar på dejten.
Pornografi och sexuell aggression
- Rent pornografiskt material har svagt samband med sexuell aggression.
- Mycket hög konsumtion kan leda till tillvänjning.
- Sex-våldsfilmer ökar acceptans för sexuellt våld och aggressivitet mot kvinnor, särskilt hos män.
Deindividuation
Ett tillstånd av förlorad känsla av individuell identitet.
När? Del av en folkmassa (innebär att man befinner sig i en större grupp människor där individens identitet blir mindre framträdande)
Miljöbetingelser som påverkar deindividuation:
- Anonymitet: Man känner sig osynlig eller oigenkännlig, vilket minskar känslan av ansvar.
- Del i en grupp: Individen smälter in i mängden, vilket gör att det egna beteendet känns mindre synligt.
- Reducerat ansvar: Ansvar för handlingar upplevs som delat eller försvagat när man är flera. ==> bystander effect
-
Mycket stimuli: En intensiv och kaotisk miljö, som vid konserter eller protester, gör det svårt att tänka klart.
→ Detta kan skapa en känsla av att smälta in i mängden och minskar förmågan att reglera sitt beteende. -
Hög upphetsning: Starka känslor tar över den logiska kontrollen och gör att vi reagerar mer känslomässigt än rationellt.
→ Det blir lättare att dras med i gruppens beteende eller fatta impulsiva beslut.
Effekter av deindividuation:
Deindividuation minskar självkontroll och ökar impulsivt beteende, vilket gör att individen agerar mer efter gruppnormer och känslor än efter egen reflektion
The stanford prison experiment
Stanford Prison Experiment (Zimbardo, 1971) visade hur snabbt människor kan anpassa sig till sociala roller. Studenter delades slumpmässigt in som fångar eller vakter i ett fiktivt fängelse. Vakterna blev snabbt aggressiva och auktoritära, medan fångarna blev passiva och stressade. Studien visade hur situationella faktorer och avindividualisering kan leda till extrema beteenden – inte bara personlighet.
