Grupp-prestation och ledarskap Flashcards
(33 cards)
Grupp-potential:
Den prestation som hade blivit resultatet om individerna hade arbetat oberoende av varandra (alltså ej som grupp)
Processförluster
Gruppen presterar under sin potential. Sämre än om de jobbat var för sig. Beror på bristande koordination (samordning av gruppen) och/eller minskad motivation
Processvinster
När gruppen presterar över sin potential. Kan bero på ökad motivation, blir mer motiverad av att jobba i grupp. Det kan också bero på ökad koordination, man samordnar sina resurser på ett effektivt sätt.
Faktisk grupp-prestation:
Grupp-potential – processförluster + processvinster
Motivationsförluster, olika former
Social loafing: När en individ slutar anstränga sig i gruppen eftersom de tror att deras insats inte kommer att märkas eller påverka resultatet.
“Om jag anstränger mig skulle ingen märka det”
Dispensability effect: När individer inte ser sin ansträngning som avgörande för gruppens prestation, och därför minskar sin insats.
“Min ansträngning gör ingen större skillnad”
Sucker-effekt: När individer minskar sin insats om de ser att andra inte anstränger sig, för att inte känna sig utnyttjade.
“Om andra inte anstränger sig gör jag det inte heller”
Motivationsvinster, olika former
Social competition: Individer strävar efter att prestera bättre än andra i gruppen, vilket motiverar dem att göra sitt bästa.
“Jag vill prestera bättre än de andra”
Social compensation: Om andra i gruppen presterar svagt, kan en individ känna sig motiverad att anstränga sig extra mycket för att kompensera för deras bristande prestation.
“Andra i gruppen presterar svagt, så jag måste anstränga mig extra mycket”
Köhler-effekten: En individ anstränger sig mer för att undvika att bli den svagaste länken i gruppen, och för att hålla jämna steg med de andra.
“Jag måste anstränga mig så att jag slipper få skulden /så att jag når upp till de andras nivå
Typer av gruppuppgifter:
Additiva uppgifter (maximering - kvantitet)
Additiva uppgifter (maximering - kvantitet) är uppgifter där gruppens prestation är summan av individernas insatser. Exempel på sådana uppgifter är dragkamp, skotta snö och brainstorming.
- Grupp-potential: Summan av individernas prestationer.
- Koordinationsförluster: Exempelvis dragkamp där alla inte drar samtidigt.
- Brainstorming: Tidsbrist för att uttrycka egna idéer på grund av att man lyssnar på andra (produktionsblockering).
Motivationsförluster vid Additiva uppgifter:
- Dispensability effect: Medlemmar anstränger sig mindre om de inte är identifierbara
- Sucker effect: Man minskar sin insats för att inte bli utnyttjad
- Social loafing: Medlemmar slutar anstränga sig när de tror andra kommer göra jobbet
Motivationsvinster vid Additiva uppgifter:
- Social compensation: En medlem ökar sin insats för att kompensera för andras svagare prestationer.
- Ej social competition: Låg identifierbarhet hindrar tävlan.
Vill argumentera för att köhler effekten kan förekomma: inte vill vara den svagaste länken men sen kan också den backas upp av social compensation
Typer av gruppuppgifter:
Disjunktiva uppgifter (optimering - kvalitet) (“särskiljande”)
Disjunktiva uppgifter handlar om att hitta den bästa lösningen eller prestation, där den starkaste medlemmen i gruppen ofta avgör resultatet.
Exempel: Problemlösning, beslutsfattande, välja bland alternativ.
- Grupp-potential: Den starkaste medlemmen.
- Koordinationsförluster: T.ex. vid problemlösning när bästa lösningen inte väljs, kanske för att den föreslås av en medlem med låg status eller vid majoritetsbeslut.
Motivationsförluster vid disjunktiva uppgifter
- Dispensability effect: Svaga medlemmar slutar anstränga sig.
- Sucker-effekt: Starka medlemmar minskar sin insats för att undvika att dra för mycket vikt.
- Ej social loafing: Hög identifierbarhet förhindrar att medlemmar slår av på takten.
Motivationsvinster vid disjunktiva uppgifter
Social competition: Tävling mellan medlemmar kan driva högre prestationer.
Typer av gruppuppgifter:
Konjunktiva uppgifter (“sammanbindande” - alla måste lyckas)
Konjunktiva uppgifter handlar om att alla medlemmar i en grupp måste lyckas för att uppgiften ska fullföljas.
Exempel: Bergsbestigning, äta måltid tillsammans, bevara hemlighet
- Grupp-potential: Den svagaste medlemmens prestation begränsar gruppens resultat.
- Koordinationsförluster: Ofta inte pga bristande samordning utan för att någon minskar sin motivation.
Motivationsförlustet vid Konjunktiva uppgifter:
- Dispensability effect och sucker effect: Starka medlemmar minskar sin insats.
- Ej social loafing: Hög identifierbarhet förhindrar att folk slår av på takten.
Motivationsvinster vid Konjunktiva uppgifter:
- Social competition och köhler-effekten: Svaga medlemmar anstränger sig mer för att inte påverka gruppen negativt.
- Social compensation: En medlem ökar sin insats för att kompensera för andra medlemmars svagare prestationer.
- Köhler -effekten: vill inte vara den som får gruppen att misslyckas, och då framstå som den svaga länken ==» därför försöker hen mer
Ringelmann-effekten
Definition: Ringelmann-effekten (även känd som social loafing) är ett fenomen där individer tenderar att prestera sämre när de arbetar i en grupp jämfört med när de arbetar ensamma. Effekten beskriver hur den individuella ansträngningen minskar i takt med att gruppstorleken ökar.
Förklaring: Effekten beror både på bristande koordination (svårigheter att samordna insatser) och minskad motivation (individer tenderar att slappna av när de är en del av en större grupp).
Vad avgör om gruppen kommer att prestera över eller under sin potential?
En avgörande faktor är om gruppen har ett tydligt mål som alla medlemmar ställer sig bakom.
Högt värderat mål: Om gruppens mål är viktigt och uppskattat av medlemmarna ökar sannolikheten för motivationsvinster som social compensation, där starkare medlemmar anstränger sig mer för att kompensera för svagare medlemmar.
Lågt värderat mål: Om gruppens mål inte känns meningsfullt för medlemmarna, ökar sannolikheten för motivationsförluster som social loafing och sucker effect, där medlemmarna inte anstränger sig lika mycket eller ger upp när de ser att andra inte gör det.
Vad innebär hidden profile paradigm
hidden profile (dold helhetsbild)
Experimentellt paradigm för att utforska beslutsfattande i grupper, när inte all information når gruppen.
Finns ett optimalt beslut (rätt svar), där vissa pusselbitar är gemensam information och andra är unik information som endast vissa medlemmar känner till.
Assembly bonus: bästa beslutet nås om medlemmarna delar och kombinerar sin information (information pooling).Viktigt att även unik information diskuteras
Hinder för effektiv information pooling
“Hinder för effektiv information pooling” handlar om svårigheter som uppstår när grupper försöker dela och använda all information som finns tillgänglig bland medlemmarna för att fatta bra beslut. - basically hidden profile
olika typer av hinder:
- consensus implies correctness
- common knowledge effekt
- gemensamm information uppfattas som mer trovärdig
Hinder för effektiv information pooling
1) ”Consensus implies correctness”-heuristiken (samstämmighet innebär korrekthet)
Vad det är: En förenklad tankeprocess där människor tror att om alla är överens, så måste beslutet vara rätt.
Problem: Detta leder till att vi ibland missar viktiga detaljer eller alternativa synsätt. Till exempel kan vi förbise en hidden profile (där viktig information som inte delas av alla påverkar beslutet) och därmed gå miste om möjligheten att få en bättre lösning (assembly bonus).
För att minska denna heuristik:
- Presentera beslut som problemlösning, inte som åsikter.
- Uppmuntra kritiskt tänkande istället för att bara fokusera på att vara överens.
- Avslöja inte åsikter eller förslag förrän diskussionen har påbörjats (eller i början).
Hinder för effektiv information pooling
2) Common knowledge effect (gemensam information diskuteras mer)
Vad det är: Gemensam information diskuteras mer än unik information, vilket gör att medlemmar bekräftar sina ursprungliga uppfattningar.
Sätt att motverka common knowledge effect:
- Ge tid för att diskutera, så att unik information kan komma upp.
- Tilldela “expertroller” där medlemmarna bara tar upp sin egen specifika information.
Hinder för effektiv information pooling
3) Gemensam information uppfattas som mer trovärdig
Vad det är: Unik information får ofta mindre vikt än gemensam information, även om den tas upp i diskussionen (common knowledge-effekten).
Problem: Information anses mer trovärdig när den socialt valideras, och räcker ofta med att två personer har samma information. Medlemmar med hög status upprepar också ofta sin unika information.
Lösningar:
- Använd anteckningar för att ge mer vikt åt unik information.
- Rangordna alternativen och upprepa viktig information, särskilt från medlemmar med hög trovärdighet.
Modifierade versioner av brainstorming
Nominal group technique (NGT):
Ett sätt att undika att information går mellan raderna vid pooling
- Uppgiftens introduktion: Uppgiften presenteras för gruppen.
- Individuell idégenerering: Gruppmedlemmarna arbetar individuellt i 10-20 minuter för att skriva ner sina idéer.
- Idépresentation: Medlemmarna turas om att läsa upp sina idéer högt, och moderatorn antecknar på whiteboard.
- Rangordning: Gruppmedlemmarna rangordnar individuellt de fem bästa idéerna. Den högst rankade idén väljs, eller så upprepas steg 3 och 4 för att finjustera valet.
Fördelar med NGT:
- Effektiv information pooling: Skapar bättre förutsättningar för att samla in och dela information
- Minskar risken för för tidig konsensus: Förhindrar att gruppen snabbt bildar en överenskommelse utan att överväga alla idéer ordentligt.
