Social kogniton

Question 1

Vad är social kognition

Answer 1

Social kogntion är en gren inom socialpsykologin som är specialiserad på att avslöja orsaker till sociala fenomen som har att göra med kogntivia processer inom individen.

De är automatiska processer som används för att bearbeta, lagra, hämta och bedöma ny information i sociala kontexter som i sin tur påverkar vårt beteende i dessa kontexter.

Sociala fenomen är händelser, beteenden och attityder som uppstår i samhället och påverkas av människors interaktioner med varandra

Question 2

Vad är forskning om social kognition?

Answer 2

Forskning om social kognition handlar om att förstå de kognitiva processer som ligger bakom hur människor uppfattar, tolkar, minns och agerar i sociala sammanhang. Även om många av dessa processer används i icke-sociala situationer, finns det vissa som är särskilt anpassade för sociala sammanhang, t.ex. att förstå andras intentioner, känslor och beteenden.

Question 3

Vilka sociala fenomen studeras inom forskningen?

Answer 3

I huvudsak är det fenomen som handlar om perception, minne, känslor, tänkande och beteende i relation till andra människor. Exempel är diskriminering, aggression, anisktsbearbetning och empati.

Question 4

Vad är en kognitiv process?

Answer 4

En kognitiv process handlar om hur vi bearbetar information. Information från omgivningen tas in genom uppmärksamhet och perception, analyseras, lagras i minnet och tillämpas sedan i våra omdömen och beteenden. Våra kognitiva processer skiljer sig åt när det gäller avsiktlighet, medvetenhet och hur lätt de påverkas av distraktion.

Question 5

Vilka är de fem principerna inom social kognition (enl Deutsch & Roth, 2020)

Answer 5

1. Sociala fenomen kan förklaras av generella kognitiva processer
2. Situationens påverkan på social kognition
3. Motivation formar social kognition
4. Social kognition kan vara en särskild anpassning
5. Sociala fenomen och multikausalitet

Question 6

1. Sociala fenomen kan förklaras av generella kognitiva processer

Beskriv princip 1: Sociala fenomen kan förklaras av generella kognitiva processer

Answer 6

Sociala fenomen som till exempel diskriminering, första intryck, stereotyper, fördomar och empati kan förklaras av allmänna kognitiva processer så som uppmärksamhet, minne, kategorisering och heuristiker. Denna princip bygger på forskning från social kognition, kognitiv psykologi och neurovetenskap – och har därmed en stark empirisk grund.

Question 7

1. Sociala fenomen kan förklaras av generella kognitiva processer

Beskriv cued memory retrival

Answer 7

Cued memory retrieval: innebär att stimuli som liknar något vi redan lagrat i minnet underlättar att vi minns det. Till exempel kan vi komma ihåg en persons namn när vi ser deras ansikte. Det visar hur kognitiva processer är viktiga även i sociala sammanhang.

Question 8

1. Sociala fenomen kan förklaras av generella kognitiva processer

Vad är skillnaden mellan operatin principles och operating conditions

Answer 8

“Operating conditions” - del av Stracks generella modell för kognition

Operating conditions och operating principles representerar två olika sätt att bearbeta och tolka information.
- Vilket system vi använder beror på olika faktorer som påverkar vår mental energi, tidsbrist och kognitiva resurser

Vad för information, och vad för typ av bedömning som sker ⇒ operating principles

Hur eller under vilka omständigheter processen sker, avgör hur mycket resurser som kan användas ⇒ operating conditions

Question 9

1. Sociala fenomen kan förklaras av generella kognitiva processer

Beskriv operating principles (what)

Answer 9

• Vad den kognitiva processen faktiskt gör,
• vilken information som bearbetas (t.ex. ser ansiktsuttryck, kroppsspråk),
• hur den tas in (verbalt, icke-verbalt) och
• vilken typ av bedömning som görs (t.ex. affekt (arg?), moral (tillförlitlighet), snäll eller hotfull?).

Question 10

1. Sociala fenomen kan förklaras av generella kognitiva processer

Beskriv Operating conditions (when)

Answer 10

Operating conditions (when): Det handlar om hur och när hjärnan gör bedömningen – sker det automatiskt eller medvetet.

• Automatisk = snabbt, utan att du tänker på det. Kan leda till fel (bias)
• Medvetet = Långsammare, du tänker efter noggrant. tar mer energi men är ofta mer korrekt

Question 11

1. Sociala fenomen kan förklaras av generella kognitiva processer

Vad innebär scheman?

Answer 11

Scheman är mentala strukturer av kunskap, föreställningar och förväntningar som lagras i långtidsminnet. De länkar ihop begrepp, personer och handlingar och aktiveras automatiskt i mötet med omgivningen.

När ett schema aktiveras påverkar det hur vi tolkar, minns och reagerar – ofta utan att vi är medvetna om det.

Scheman är omedvetna och fungerar automatiskt även när vi är distraherade, och påverkar hur vi tolkar människor, föremål och händelser.

Question 12

1. Sociala fenomen kan förklaras av generella kognitiva processer

Beskriv beteendecript

Answer 12

Beteendescript: är mentala mallar för hur vissa situationer brukar gå till, där vi kopplar det vi ser till vad vi minns och hur vi brukar agera – till exempel vid ett restaurangbesök.

Question 13

1. Sociala fenomen kan förklaras av generella kognitiva processer

Vad är skillnaden mellan stereotyper och fördomar

Answer 13

Vi använder scheman om människor. Sociala kategorier, stereotyper och fördomar är specifika former av scheman.

Stereotyper: Förenklade och generaliserade bilder av en grupp människor. De kan vara positiva eller negativa och handlar om hur vi tror att medlemmar av en viss grupp beter sig, känner eller lever.

Fördomar: En negativ eller positiv attityd vi har mot en grupp. Det handlar om våra känslor och värderingar, och kan vara baserade på stereotyper men är mer känslomässigt laddade.

→ Båda påverkar våra förväntningar, tolkningar och beteenden. De gör att vi agerar utifrån det vi tror om en person baserat på deras grupp. I vissa fall kan stereotyper vara användbara, men de kan också vara skadliga när de leder till orättvisa bedömningar och begränsar individers möjligheter.

Question 14

1. Sociala fenomen kan förklaras av generella kognitiva processer

Hur kan diskriminering bli förklarat av allmänna kognitiva processer?

Answer 14

Diskriminering kan förklaras genom att vi kategoriserar människor utifrån deras egenskaper. Denna kategorisering aktiverar stereotyper och fördomar, som sedan påverkar våra bedömningar och beteenden. Detta sker särskilt när situationen är osäker eller när vi är stressade eller distraherade.

Question 15

1. Sociala fenomen kan förklaras av generella kognitiva processer

Social inlärning

Answer 15

Refererar till fenomenet att människor kan lära sig genom att observera andra, interagera med andra eller genom att bli visade.

Question 16

Princip 2: Situationens påverkan på social kognition

Beskriv Princip 2: Situationens påverkan på social kognition

Answer 16

Social kognition är flexibelt och kontextberoende, människor reagerar inte alltid på samma sätt som svar på samma stimuli. Bedömningar och beteende kan skilja sig beroende på det inre tillstånd och det yttre sammanhanget.

Beroende på situationen, är olika information tillgänglig i vårt minne, vilket i sin tur har stort inflytande på hur samma stimuli uppfattas och bedöms, och på vårt beteende. Exempel: Adam man möter sent på kvällen i tunnelbanan eller på jobbet, ens inre och yttre kontext påverkar hur man bedömer och beter sig då.

Question 17

Princip 2: Situationens påverkan på social kognition

Det fundamentala attributionsfelet

Answer 17

En vanlig konsekvens av situationens påverkan är att vi överskattar individens egenskaper och underskattar den faktiska kontexten. Detta kallas det fundamentala attributionsfelet – tendensen att tillskriva andras beteende interna orsaker (“hon är lat”) snarare än externa (“hon kanske hade en dålig dag”). Det visar hur vår kognition ofta ignorerar situationens roll, trots att den är central.

Question 18

Princip 2: Situationens påverkan på social kognition

Tillgänglighet

Answer 18

Generellt sätt påverkas social kognition av vad som är tillgängligt i minnet, själva tillgängligheten bestäms av frequency (frekvens) och recency (tillgänglihet). Även förväntningar och mål, både inre och yttre, kan förändra tillgängligheten.

Question 19

Princip 2: Situationens påverkan på social kognition

Priming

Answer 19

En metod genom vilken kunskap görs tillgänglig på olika sätt som att presentera människor med ord eller bilder och därefter påverkar deras bedömningar eller beteende.

Exempel
Du läser ordet “doktor”, och kort därefter får du se en lista med ord där du ska identifiera så snabbt som möjligt vilket som är ett riktigt ord. Ett av orden i listan är “sjuksköterska”.

Eftersom ordet “doktor” aktiverade relaterade begrepp i ditt minne (som sjukvård, medicin, etc.), kommer du troligtvis att känna igen ordet “sjuksköterska” snabbare än ett orelaterat ord – det är priming-effekten i arbete.

Question 20

Princip 2: Situationens påverkan på social kognition

Primingeffekt (semantisk och beteende)

Answer 20

Primingeffekt: När tidigare stimuli påverkar hur vi tolkar eller reagerar på senare stimuli. Effekten kan vara:

• Assimilativ: svaret dras i samma riktning som primingen (positivt partiskt, mer positivt än vad det skulle varit utan priming).
• Kontrastiv: svaret dras i motsatt riktning (negativt partiskt, mer negativt än vad det skulle vara utan primingen).

Semantisk priming: ord eller teman aktiverar relaterade begrepp (t.ex. “doktor” → “sjuksköterska”).
Beteendepriming: priming påverkar våra handlingar (t.ex. läsa om artighet → agera mer artigt).

Question 21

Hur kan framträdande egenskaper påverka vår uppmärksamhet och vår kognitiva bearbetning.

Answer 21

Föremål och människor väcker uppmärksamhet när de sticker ut perceptuellt i ett sammanhang när den är extrem eller ovanlig. Vi tittar längre på det och det dominerar vårt synfält.

Genom att dra till sig uppmärksamhet påverkar dessa framträdanden (ex en person med många tatueringar) vår perception, vårt tänkande, minne och beteende.

De kan också leda till att vi överdriver både positiva och negativa bedömningar - kan bidra till att förstärka stereotyper, fördomar och bias.

Question 22

Princip 3: Motivation formar social kognition

Beskriv Princip 3: Motivation formar social kognition

Answer 22

Social kognition är inte en objektiv process – den formas och drivs av våra motiv och mål. Allt människor gör drivs av ett stort antal motiv som är allt från grundläggande, abstrakta, biologiska och sociala. Social kognition är formad av riktade och icke-riktade motiv.

exempel:
- basala behov (som hunger, trötthet) kan styra vår perception
- abstrakta mål som att bevara sin självbild eller känna acceptans påverkar hur vi tolkar feedback.

Question 23

Princip 3: Motivation formar social kognition

Motivationsnivå påverkar kognitionsstil?

Answer 23

Hög motivation: Vi använder fler kognitiva resurser, tänker mer systematiskt, bearbetar information noggrant.

Låg motivation: Vi tänker mer heuristiskt, använder genvägar (t.ex. stereotyper), särskilt vid stress, distraktion eller låg kognitiv kapacitet.

Question 24

Princip 3: Motivation formar social kognition

Riktade (directional) mål?

Answer 24

När vi har ett önskat utfall i sikte – t.ex. att skydda självkänsla eller rättfärdiga sociala system – söker vi information som stödjer detta:
- Selektiv informationssökning: Vi letar efter och minns information som bekräftar våra mål.
- Just World Hypothesis: Tron på att världen är rättvis kan leda till victim blaming, där vi förklarar orättvisor som personligen förtjänade.

Question 25

# Princip 3: Motivation formar social kognition Icke-riktade (non-directional) mål?

Answer 25

**När målet är att nå en korrekt slutsats:** - Vi söker och bearbetar information systematiskt. - Vi försöker minska bias. - Förutsätter hög motivation och tillräcklig mental kapacitet

Question 26

# Princip 3: Motivation formar social kognition **Systematiskt vs heuristiskt tänkande - jämförelse**

Answer 26

***Systematiskt tänkande:*** - Hög motivation - Ej distraherad - Tillräckliga resurser - Individbaserad bedömning ***Heuristiskt tänkande:*** - Låg motivation - Stressa/distraherad - Kognitiv överbelastad - Stereotypbaserad bedömning

Question 27

# Princip 4: Social kognition kan vara en särskild anpassning beskriv Princip 4: Social kognition kan vara en särskild anpassning

Answer 27

Social kognition kan förstås som en evolutionär anpassning som hjälpt människan att överleva och navigera i komplexa sociala miljöer. Vissa av våra kognitiva processer fungerar i många olika sammanhang (**de är icke-domänspecifika**), medan andra är **domänspecifika** – alltså särskilt utvecklade för just sociala situationer.

Question 28

# Princip 4: Social kognition kan vara en särskild anpassning Domänspecifika sociala förmågor

Answer 28

t.ex. ansiktsigenkänning eller att snabbt upptäcka någon som bryter mot en social norm. Sådana funktioner har utvecklats just för att hantera social information effektivt.

Question 29

# Princip 4: Social kognition kan vara en särskild anpassning "The Social Brain" och Social Intelligence Theory:

Answer 29

Forskning visar att **särskilda delar av hjärnan**, som prefrontala cortex och amygdala, **aktiveras vid sociala situationer**. Det stöder idén om en **social hjärna** – **att vi är biologiskt anpassade för att förstå andra människor.** **Social Intelligence Theory** menar att vår hjärna utvecklats främst för att **hantera sociala relationer**. Att kunna läsa av känslor, förstå avsikter och samarbeta har varit avgörande för vår överlevnad.

Question 30

# Princip 4: Social kognition kan vara en särskild anpassning Ge exempel på social kognitiva processer som spelar en central roll i vårt sociala samspel:

Answer 30

1. Cheater detection 2. Group thinkin 3. In-grupp-favoritism 4. Ansiktigenkännins 5. Sociala hierkier 6. Reflexiv blick 7. Moral kogntion

Question 31

# Princip 4: Social kognition kan vara en särskild anpassning Exempel på social kognitiva processer som spelar en central roll i vårt sociala samspel: Cheater detection

Answer 31

Förmågan att identifiera normbrytare/människor som är oärliga

Question 32

# Princip 4: Social kognition kan vara en särskild anpassning Exempel på social kognitiva processer som spelar en central roll i vårt sociala samspel: Group thinking

Answer 32

Tendensen att gruppens åsikter blir mer extrema, pga konsensus

Question 33

# Princip 4: Social kognition kan vara en särskild anpassning Exempel på social kognitiva processer som spelar en central roll i vårt sociala samspel: In-grupps-favoritism

Answer 33

Vi favoriserar vår egen grupp och kan bli misstänksamma mot andra

Question 34

# Princip 4: Social kognition kan vara en särskild anpassning Exempel på social kognitiva processer som spelar en central roll i vårt sociala samspel: Ansiktsigenkänning

Answer 34

Dra slutsatser om emotionellt tillstånd, egenskaper, eller avsikter baserat på ansiktsuttryck. Människor processar ansikten holistiskt som en helhet, och den mänskliga hjärnan är bra på att urskilja specifik information från ansikten.

Question 35

# Princip 4: Social kognition kan vara en särskild anpassning Exempel på social kognitiva processer som spelar en central roll i vårt sociala samspel: Sociala hierkier

Answer 35

Vi skapar och upprätthåller hierarkier för att organisera samspel, resurser och konflikter

Question 36

# Princip 4: Social kognition kan vara en särskild anpassning Exempel på social kognitiva processer som spelar en central roll i vårt sociala samspel: Refelxiv blick

Answer 36

Skifte i en observatörs uppmärksamhet som sker automatiskt som svar på att observera en annan person som tittar i en viss riktning. Att se en annan persons ögon titta åt ett annat håll utlöser snabbt en förskjutning av sina egna ögon och uppmärksamhet i samma riktning.

Question 37

# Princip 4: Social kognition kan vara en särskild anpassning Exempel på social kognitiva processer som spelar en central roll i vårt sociala samspel: Moral kognition

Answer 37

Viss forskning tyder på att människor har ett vi har en uppsättning av 5 stycken ärvda moraliska grunder som påverkar hur vi känner och tänker om olika moraliska överträdelser.

Question 38

# Princip 5 - multikausala Beskriv Princip 5. Sociala fenomen orsakas oftast av en blandning av generella och specifika sociala processer - multikausala

Answer 38

Mänskligt beteende och sociala fenomen kan sällan förklaras av en enskild orsak. I stället uppstår de genom en **samverkan av flera olika psykologiska processer** – både generella och specifika. Den här principen betonar att vi behöver tänka brett och mångsidigt när vi försöker förstå varför människor agerar som de gör. Att förstå och och känna andras känslor är multifaktoriellt, och baserat på flera kognitiva processer - både allmänna och domänspecifika.

Question 39

# Princip 5 - multikausala När vi försöker förstå mänskligt beteende – särskilt som framtida psykologer – är det avgörande att:

Answer 39

Undvika förenklade, ensidiga förklaringar (monokausalitet) och integrera flera perspektiv, såsom: **Affektiv empati:** - den känslomässiga respons vi själva upplever när vi uppfattar någon annans känsla, men som vi samtidigt förstår är kopplad till den andra personen och inte oss själva. **Och kognitiv empati:** - förmågan att förstå vilken känsla någon annan upplever, baserat på yttre signaler som ansiktsuttryck eller kroppsspråk.

Question 40

# Princip 5 - multikausala Affektiv empati

Answer 40

Affektiv empati innebär att du **själv känner en känsla** som speglar någon annans känslotillstånd – till exempel sorg, glädje eller smärta – när du ser, hör eller interagerar med dem. **Du är inte själv orsaken till känslan**, men genom social kontakt påverkas du emotionellt. Samtidigt är du medveten om att känslan har sitt ursprung hos den andra personen, inte hos dig själv. Detta innefattar: - **Motivationella** – Viljan att relatera till andra ökar vår känslighet för deras emotioner. - **Situationella** – Kontexten styr hur starkt vi reagerar. - **Affektiva** – Vår egen känslomässiga mottaglighet avgör hur vi påverkas. - **Evolutionära** – Empati har troligen utvecklats för att stärka sociala band. - **Personlighetsmässiga** – Temperament och empatiska drag varierar mellan individer. - **Biologiska** – Hjärnstruktur, genetik och hormoner påverkar vår förmåga att känna med andra.

Question 41

# Princip 5 - multikausala Kognitiv empati

Answer 41

Och kognitiv empati handlar om att förstå vilken känsla någon annan upplever. För detta krävs flera kognitiva processer: - **Uppmärksamhet** - **Perception** (hur vi tolkar det vi ser/hör) - **Minne** - **Tänkande och resonemang** - **Mentala resurser** (t.ex. ork och fokus)

Question 42

Varför hamnar Olle i bråk? (multikausalt förklarat)

Answer 42

Istället för att ge en enkel förklaring, som "han är aggressiv", kan vi tänka multikausalt: - **Motivation**: Han kanske vill visa att han är stark – för att få respekt eller försvara sitt rykte. - **Situationen**: Grupptryck – han känner sig pressad att agera tufft inför sina kompisar. - **Affekt**: Han har svårt att reglera sina känslor – kanske var han redan arg eller ledsen. - **Evolutionärt**: Behov av grupptillhörighet eller självförsvar kan ha aktiverats. - **Personlighet**: En hög grad av neuroticism kan göra honom mer reaktiv. - **Biologi**: Hormoner eller sårbarhetsfaktorer (t.ex. stress eller sömnbrist) påverkar hur han reagerar. Dessa faktorer samverkar och skapar ett beteende – de förklarar tillsammans varför något händer, snarare än att peka ut en ensam "orsak".