Gruppprocesser och prosocialt beteende Flashcards
(31 cards)
Vad är en grupp?
Det finns inte någon enhetlig uppfattning om vad som är en grupp, utan det förekommer ett flertal definitioner.
Formell grupp
skolklasser eller arbetsgrupper, ofta stora, fasta regler, tydlig uppgift och mål, utsatt ledare
Informell grupp
kamratgrupp, rörligt, informell ledare, spontant sammansatt
Primärgrupp (typ familj)
tillhörighet, accepterad, trygg, “hemmakänsla”. Långvarig kontakt
Sekundärgrupp
ej nödvändigt med direkt samspel, stora grupper, fotbollslag
Referensgrupp
en grupp man tillhör eller vill tillhöra
Ingrupp
gruppen individen själv är medlem i
Utgrupp
gruppen individen inte är medlem i
Tuckmans modell för gruppens utveckling
Gruppen genomgår fem faser i sin utveckling, främst för formella grupper: för att bli ett effektivt team!
- Forming
- Storming
- Norming
- Performing
- Adjourning
Tuckmans modell för gruppens utveckling
Forming
Gruppmedlemmarna samlas och testar sina beteenden mot varandra. Det finns mycket osäkerhet, och medlemmarna ser till varandra och ledaren för att avgöra hur de ska bete sig. Både verbal och icke-verbal kommunikation är viktig här.
Tuckmans modell för gruppens utveckling
Storming
Denna fas kännetecknas av konflikter inom gruppen, både stora och små. Medlemmarna kan motsätta sig gruppnormer eller tävla om positioner och inflytande.
Tuckmans modell för gruppens utveckling
Norming
Gruppmedlemmarna accepterar sina roller och etablerar normer och regler. En känsla av gemenskap eller “vi-känsla” utvecklas.
Tuckmans modell för gruppens utveckling
Performing
Gruppen blir mer flexibel och fokuserad. Energi riktas mot att uppnå mål, och gruppen fungerar effektivt och produktivt.
kräver att medlemmarna i gruppen har en stark självstädnighet och litar på varandra.
Tuckmans modell för gruppens utveckling
Adjourning
Gruppen upplöses, och medlemmarna bearbetar individuellt sina känslor kring avslutet.
Kritik mot Tuckmans modell
Cyklisk vs. Linjär: Modellen kritiseras för att beskriva grupputveckling som linjär, medan grupputveckling ofta är cyklisk eller dynamisk. Grupper utvecklas inte alltid i en rak linje och kan gå tillbaka till tidigare faser, uppleva fördröjningar eller stöta på svårigheter som påverkar utvecklingsprocessen.
Moreland & Levines modell för gruppsocialisation
Moreland & Levines modell för gruppsocialisation bygger på en dynamisk och flexibel syn på grupputveckling, som utvecklades efter kritiken mot Tuckmans modell. Den erkänner att grupper inte följer en fast, linjär väg, utan att de är i ständig förändring.
Här är de centrala aspekterna i denna modell:
1. Dynamisk utveckling: Grupper är inte statiska utan utvecklas och förändras kontinuerligt
2. Nya medlemmar: Nykomlingar socialiseras av gruppen och påverkar samtidigt gruppen.
3. Avhopp: När gamla medlemmar lämnar förändras gruppens dynamik.
4. Ömsesidig påverkan: Gruppen och medlemmarna påverkar varandra under socialisationen.
5. Förändring: Gruppens normer och strukturer ändras över tid beroende på medlemmarna.
Prosocialt beteende
Beteende som värderas positivt av samhället, ofta för att främja andras välmående.
Hjälpbeteende
Ett beteende där intentionen är att gynna någon annan, med förväntan om att få något i gengäld (glädje eller materiell belöning).
Altruism
Hjälpbeteende där den som hjälper inte förväntar sig någon personlig vinning, det handlar om att ge utan egen nytta.
Varför hjälper människor andra?
Evolutionsperspektiv:
- Baserat på släktskap: Vi hjälper nära släktingar för att säkerställa att våra gener överlever.
- Reciprok altruism: Vi hjälper andra med förväntan om att få hjälp i framtiden.
- Gruppselektion: Hjälp inom en grupp gynnar överlevnad och stärker gruppens chanser att överleva.
Belöning för hjälpsamhet:
- Kostnad-/nyttaanalys: Människor hjälper när belöningen är hög och kostnaden låg.
- Positiv självbild: Hjälpsamhet får oss att må bättre och skapar en positiv självbild.
Altruism vs egoism
Empati-altruism-teorin föreslår att om vi hjälper någon för att vi känner empati (affektiv eller kognitiv), så handlar det om ett altruistiskt motiv – vi förväntar oss inget i gengäld.
Om vi inte känner empati, utan handlar för egen vinning, är det ett egoistiskt motiv
Egoistiska alternativ till hjälpande:
- Undvika skuldkänslor
- Reparera negativ sinnesstämning.
- Uppleva empatisk glädje (nöje av att hjälpa, inte för den hjälpte utan för egen tillfredsställelse)
Kritik mot teorin kring empati-alturism-teorin
- Inte all hjälp är altruistisk.
- Känsla av empati leder inte alltid till hjälpande beteende.
- Det kan vara svårt att verkligen skilja mellan altruistiska och egoistiska motiv, eftersom även altruistiska handlingar kan ge oss något, som inre tillfredsställelse.
Bystander effect
Definition: Ju fler människor som är närvarande i en nödsituation, desto mindre benägna är individer att hjälpa offret.
Konsekvens: När andra är närvarande, minskar ansvarskänslan hos varje individ, vilket leder till att färre personer ingriper. Detta sker ofta för att individer tror att någon annan kommer att hjälpa, eller att det är andras ansvar.
