Gruppprocesser och prosocialt beteende Flashcards

(31 cards)

1
Q

Vad är en grupp?

A

Det finns inte någon enhetlig uppfattning om vad som är en grupp, utan det förekommer ett flertal definitioner.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Formell grupp

A

skolklasser eller arbetsgrupper, ofta stora, fasta regler, tydlig uppgift och mål, utsatt ledare

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Informell grupp

A

kamratgrupp, rörligt, informell ledare, spontant sammansatt

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Primärgrupp (typ familj)

A

tillhörighet, accepterad, trygg, “hemmakänsla”. Långvarig kontakt

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Sekundärgrupp

A

ej nödvändigt med direkt samspel, stora grupper, fotbollslag

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Referensgrupp

A

en grupp man tillhör eller vill tillhöra

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Ingrupp

A

gruppen individen själv är medlem i

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Utgrupp

A

gruppen individen inte är medlem i

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Tuckmans modell för gruppens utveckling

A

Gruppen genomgår fem faser i sin utveckling, främst för formella grupper: för att bli ett effektivt team!

  1. Forming
  2. Storming
  3. Norming
  4. Performing
  5. Adjourning
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Tuckmans modell för gruppens utveckling

Forming

A

Gruppmedlemmarna samlas och testar sina beteenden mot varandra. Det finns mycket osäkerhet, och medlemmarna ser till varandra och ledaren för att avgöra hur de ska bete sig. Både verbal och icke-verbal kommunikation är viktig här.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Tuckmans modell för gruppens utveckling

Storming

A

Denna fas kännetecknas av konflikter inom gruppen, både stora och små. Medlemmarna kan motsätta sig gruppnormer eller tävla om positioner och inflytande.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Tuckmans modell för gruppens utveckling

Norming

A

Gruppmedlemmarna accepterar sina roller och etablerar normer och regler. En känsla av gemenskap eller “vi-känsla” utvecklas.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Tuckmans modell för gruppens utveckling

Performing

A

Gruppen blir mer flexibel och fokuserad. Energi riktas mot att uppnå mål, och gruppen fungerar effektivt och produktivt.

kräver att medlemmarna i gruppen har en stark självstädnighet och litar på varandra.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Tuckmans modell för gruppens utveckling

Adjourning

A

Gruppen upplöses, och medlemmarna bearbetar individuellt sina känslor kring avslutet.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Kritik mot Tuckmans modell

A

Cyklisk vs. Linjär: Modellen kritiseras för att beskriva grupputveckling som linjär, medan grupputveckling ofta är cyklisk eller dynamisk. Grupper utvecklas inte alltid i en rak linje och kan gå tillbaka till tidigare faser, uppleva fördröjningar eller stöta på svårigheter som påverkar utvecklingsprocessen.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Moreland & Levines modell för gruppsocialisation

A

Moreland & Levines modell för gruppsocialisation bygger på en dynamisk och flexibel syn på grupputveckling, som utvecklades efter kritiken mot Tuckmans modell. Den erkänner att grupper inte följer en fast, linjär väg, utan att de är i ständig förändring.

Här är de centrala aspekterna i denna modell:
1. Dynamisk utveckling: Grupper är inte statiska utan utvecklas och förändras kontinuerligt
2. Nya medlemmar: Nykomlingar socialiseras av gruppen och påverkar samtidigt gruppen.
3. Avhopp: När gamla medlemmar lämnar förändras gruppens dynamik.
4. Ömsesidig påverkan: Gruppen och medlemmarna påverkar varandra under socialisationen.
5. Förändring: Gruppens normer och strukturer ändras över tid beroende på medlemmarna.

17
Q

Prosocialt beteende

A

Beteende som värderas positivt av samhället, ofta för att främja andras välmående.

18
Q

Hjälpbeteende

A

Ett beteende där intentionen är att gynna någon annan, med förväntan om att få något i gengäld (glädje eller materiell belöning).

19
Q

Altruism

A

Hjälpbeteende där den som hjälper inte förväntar sig någon personlig vinning, det handlar om att ge utan egen nytta.

20
Q

Varför hjälper människor andra?

A

Evolutionsperspektiv:
- Baserat på släktskap: Vi hjälper nära släktingar för att säkerställa att våra gener överlever.
- Reciprok altruism: Vi hjälper andra med förväntan om att få hjälp i framtiden.
- Gruppselektion: Hjälp inom en grupp gynnar överlevnad och stärker gruppens chanser att överleva.

Belöning för hjälpsamhet:
- Kostnad-/nyttaanalys: Människor hjälper när belöningen är hög och kostnaden låg.
- Positiv självbild: Hjälpsamhet får oss att må bättre och skapar en positiv självbild.

21
Q

Altruism vs egoism

A

Empati-altruism-teorin föreslår att om vi hjälper någon för att vi känner empati (affektiv eller kognitiv), så handlar det om ett altruistiskt motiv – vi förväntar oss inget i gengäld.

Om vi inte känner empati, utan handlar för egen vinning, är det ett egoistiskt motiv

22
Q

Egoistiska alternativ till hjälpande:

A
  • Undvika skuldkänslor
  • Reparera negativ sinnesstämning.
  • Uppleva empatisk glädje (nöje av att hjälpa, inte för den hjälpte utan för egen tillfredsställelse)
23
Q

Kritik mot teorin kring empati-alturism-teorin

A
  • Inte all hjälp är altruistisk.
  • Känsla av empati leder inte alltid till hjälpande beteende.
  • Det kan vara svårt att verkligen skilja mellan altruistiska och egoistiska motiv, eftersom även altruistiska handlingar kan ge oss något, som inre tillfredsställelse.
24
Q

Bystander effect

A

Definition: Ju fler människor som är närvarande i en nödsituation, desto mindre benägna är individer att hjälpa offret.

Konsekvens: När andra är närvarande, minskar ansvarskänslan hos varje individ, vilket leder till att färre personer ingriper. Detta sker ofta för att individer tror att någon annan kommer att hjälpa, eller att det är andras ansvar.

25
Hjälpprocessen och dess hinder (vid bystandereffekt)
Hjälpande beteende är en komplex process som påverkas av flera faktorer. När vi ser någon i behov av hjälp, går vi igenom en serie steg innan vi agerar. Denna process kan blockeras av olika hinder som gör att vi inte ingriper. Enligt forskning är det inte alltid självklart att vi hjälper, även om vi har förmågan att göra det. 1. **Uppmärksammande** Hinder: Distraktioner från andra händelser eller egna tankar kan göra att vi inte märker att någon behöver hjälp. 2. **Tolkning** Hinder: Vi kan tvivla på om hjälpen verkligen behövs. Tvetydighet i situationen. Relation mellan offer och gärningsman kan påverka (t.ex. om de är bekanta). Pluralistisk okunskap: Om ingen annan reagerar, tror vi ofta att det inte är något problem. 3. **Ansvarstagande** Hinder: Ansvarsdiffusion – ingen tar på sig ansvaret när fler är närvarande. Motverkas: Om man har en definierad roll, t.ex. en sjuksköterska, eller om gruppmedlemmarna känner varandra. 4. **Tillvägagångssätt** Hinder: Brist på kompetens eller kunskap om hur man hjälper på ett effektivt sätt. 5. **Publik inhibition** – rädsla för att verka konstig eller bli dömd av andra om man ingriper. Ett allmänt hinder är tidspress: Om vi upplever tidspress minskar vår benägenhet att hjälpa, då vi prioriterar snabbhet framför att hjälpa andra.
26
Vem hjälper?
Vissa människor är generellt mer hjälpsamma – och detta kan både bero på personlighet, bakgrund och biologi. Exempelvis beror det på - **Stabil hjälpsamhet**: Hjälpsamma personer tenderar att vara det även senare i livet. - **Genetisk grund**: Enäggstvillingar är mer lika varandra i hjälpsamhet än tvåäggstvillingar. - **Stämningsläge**: Ett gott humör ökar benägenheten att hjälpa. - **Bakgrund**: Personer från mindre städer är mer benägna att hjälpa. - **Personlighetsdrag**: Hjälpsamma personer har intern locus of control, hög moralisk mognad och ansvar för andras välmående. - **Anknytningsstil**: Säker anknytning ökar hjälpsamheten. - **Scrooge-effekten**: Medvetenhet om dödlighet kan öka hjälpsamhet. - **Kompetens**: Högre kompetens ökar viljan att hjälpa. - **Ledarroll**: Personer som ser sig själva som ledare är mer benägna att hjälpa.
27
Vem hjälper vi?
**Vi tenderar att hjälpa vissa personer mer än andra – beroende på både yttre och inre attribut:** - Attraktivitet och karisma: Vi hjälper oftare personer som uppfattas som: - Fysiskt attraktiva - Vänliga (t.ex. ler) - Karismatiska **Grad av ansvar: Vi är mer benägna att hjälpa dem som:** - Råkat illa ut utanför sin egen kontroll (t.ex. offer för naturkatastrof) - än dem som anses ha orsakat sin situation själv (t.ex. hemlös med missbruksproblem) **Likhet med oss själva: Vi hjälper oftare människor som liknar oss i:** - Utseende - Klädstil - Attityder och värderingar - Etnicitet och nationalitet
28
Relationens betydelse för hjälpbeteende
Vi hjälper oftare människor som står oss nära, och typen av relation påverkar hur och varför vi hjälper: - **Gemenskapsförhållanden**: Relationer där man känner ömsesidigt ansvar för varandras välbefinnande – till exempel mellan vänner, familj eller partners. Hjälp ges utan förväntan på direkt återgäldning. - **Utbytesförhållanden**: Mer affärsmässiga eller bekanta relationer där hjälp ges med förväntan om att få något tillbaka, som exempelvis tjänster eller gentjänster.
29
Kön och hjälpsamhet
- Män är mer benägna att hjälpa kvinnliga främlingar i akuta situationer än tvärtom. - Kvinnor hjälper vänner och bekanta i vardagliga situationer mer än män. - Män ber inte om hjälp lika ofta som kvinnor
30
Reaktioner på att bli hjälpt
Att ta emot hjälp kan väcka blandade känslor, beroende på situation och relation till hjälparen: - **Positiva känslor**: tacksamhet, lättnad och känsla av trygghet. - **Negativa känslor**: generad, förpliktad eller en känsla av att vara i underläge. Hur vi uppfattar hjälparens motiv påverkar våra reaktioner:
31
Threat-to-self-esteem model
**Self-threatening**: Hjälp från någon som liknar oss själva kan upplevas som ett hot mot självkänslan – vi jämför oss och känner oss sämre. **Self-supportive**: Hjälp från nära personer som vi litar på känns stödjande och omsorgsfull, och hotar inte självkänslan.