Bilddiagnostik Flashcards

(34 cards)

1
Q

joniseringen påverkar

A

vävnaden

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Ultraljud “innebär”

A

Det är ljud.
kort våglängd, men icke joniserande strålning- utan det är ljud, påverkar inte vävnaden på samma sätt

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

MRT hela namn

A

Magnet resonans tomografi

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

MRT “innebär”

A

radiovågor som stör protoner i ett magnetfält

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

hur ska bilddiagnostik användas

A
  • vara till stöd för en diagnos, reducera antalet differtialdiagnoser
  • måste ha en tydlig medicinsk indikation. har man ingen fråga så får man inget svar (regleras med lagen också)
  • metoden måste kunna svara på frågan
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Skelett innehåller–

A

innehåller kalcium och fosfor -> har höga elektron i skal & ?. Det bromsar strålningen och det blir ljusare

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Varför är röntgen så användbart 3 st

A
  • ger en bild av patienten som kan behållas, arkiveras, skickas för utlåtande mm
  • går snabbt och relativt billigt
  • Är till en stor hjälp för diagnostiken
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Röntgen har olika

färg

beror på

A

olika tätheter (har olika namn)

Vit- Grå- Svarta

Beror på densiteten (vilken täthet som dem får) eller mer specifikt->

Specifik elektron densiteten

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Ju fler elektroner desto mer-

A

attenuering

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Ämnen med – atom nummer har fler — i —

Ökad— ger mer —

A

Ämnen med HÖGA atom nummer har fler ELEKTRONER i SKALET

Ökad vävnadstjockhet ger mer attenuering

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

olika tätheter

7*

A
  • luft,gas (mörkast svart)
  • fett (mörkgrått)
  • mjukdelar och vätska (båda har samma färg)
  • skelett (ganska ljus)
  • vattenlösligt jodbaserat kontrastmedel (ljusare än skelett)
  • bariumsulfat
  • metall (högt atom nr, jättevit
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Röntgenröret 2 st

A

Katod (-) minus pol

Anod (+) plus pol. Har en roterande metallskiva för värmens skull

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Från katod till anod. Finns än glödtråd, tråden värms upp. Det blir elektronmol, åker till motagarplatta. Mkt värme bildas & röntgenstrålning

A

Det är inne i en blykopa, så den inte kan åka vart som

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Tiden på mAs

A

Exponeringstid. hur lång tid mot + polen, ju längre tid, ju större chans att dem träffar

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Exponering samspell ( det som styr röntgenstrålar och hastighet)

A

mellan kV (kilovolt) Spänning
och
mAs (milliamperesekund) Strömstyrka & Tid

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

LÄS
* Exponeringsvärden ställs in via manöverenhet

  • Inställda värden levereras av en generator kopplad till röntgenröret (som levererar värdena)
  • röntgenstrålarna uppstår i röntgenröret
A
  • Exponeringsvärden ställs in via manöverenhet
  • Inställda värden levereras av en generator kopplad till röntgenröret
  • röntgenstrålarna uppstår i röntgenröret
17
Q

mAs
5*

A
  • antal elektroner (om man höjer mAs = fler elektroner)
  • storleken på elektronmoln (större om man höjer)
  • antal röntgenfotoner (påverkas av dem 2 ovan)
  • inbegriper även tid mAs = milliampereSekund
  • PÅVERKAR FFA SVÄRTNINGEN
18
Q

Anologa förr. Digitala kompenserar bättre för mAs.
Har man väldigt lågt mAs, så inte mkt röntgenfotoner som kommer igenom

19
Q

kV- kilovolt
4*

A
  • hastigheten hos elektronerna (flyger fortare mot + polen)
  • energin hos röntgenfotonerna (inte antal) hur dem tar sig igenom vävnaden
  • påverkar ffa kontrasten/GRÅSKALAN
  • har även en effekt på svärtningen
20
Q

Strålningsdensiteten avtar med kvadraten på avståndet

öka avstånd-

A

-höja exponeringsvärdet

När vi är för nära kan vi inte tolka bilden

Ju längre bort desto högre exponeringsvärden krävs för viss svärtning av filmen

21
Q

Högre kV=

Lägre kV=

A

högre- mer gråtoner/ lägre kontrast (jämn grå

lägre- färre gråtoner/ högre kontrast - mer svart-vit bild

22
Q

ben vs muskel strålar

A

olika typer av vävnad. Ben har högre densitet. Färre röntgenstrålar passerar ben jf med muskel

(ben bromsar mer röntgenstrålning)

23
Q

olika tjocklek på vävnad strålar

A

Tunnare vävnadsskikt släpper igenom fler röntgenstrålar

24
Q

Exponeringen är en kombination mellan-

*

A

mellan kV och mAs

För optimal info från bilden krävs finjustering av förhållandet mellan mAs och kV

25
Grundteknik Thorax Abdomen Skelett
Thorax- hög kV (inte mer gråa nysanser), låg mAs (kort tid, för lungan rör på sig) Abdomen- medel kV, medel mAs Skelett- låg kV, hög mAs (kontrast rika bilder, inget som rör på sig)
26
Digitalbild kompenserar, men man får-
strålskyddsproblem
27
avståndet mellan fokus på röntgenröret och mottagarenheten 3*
* viktigt att detta är KONSTANT (avståndet) * har betydelse för AVBILDNINGSGEOMETRI (har man för nära, förstoras och blir oskarp bild) * har betydelse för SVÄRTNING Ju längre bort desto högre exponeringsvärden krävs för viss svärtning av filmen
28
Hög mAs -
påverkar svärtan , det blir mörkare
29
3 olika motagerenheter?
kassett (analoga) bildplatta (digital) detektor (digital)
30
Röntgenrelief
? när träffar motagarenhet. ljus och svart beroende på hur mkt röntgenstrålning som kommer
31
Bildplatta vs detektor
detektor skickar bild direkt till dator. Inte lika bra detaljupplösning på små skelettdelar bildplatta har ett mellan steg, stoppa in i motagarsystem. stoppa in efter varje bild
32
bildplatta behöver
behöver en läsare. kommer nått rött laser ljus/laserstråle. lagrar energi. frisätts. i ett pmrör. konventerar i 1:or och 0:or -> får en bild
33
detektor -
bilden kommer upp på datorskärm
34
Arbetsstation har ofta tre skärmar. En för patient uppgift och för att skriva svar. 2 för titta på bilder
ja