Ebba/Danae instuderingsfrågor Flashcards
(116 cards)
1
Q
Vad ska elevhälsan omfatta?
A
Följande insatser
- Medicinska
- Psykologiska
- Psykosociala
- Specialpedagogiska
Ska främst arbeta förebyggande och hälsofrämjande
2
Q
Vad måste skolor ha sedan lgr 2011?
A
Skolor måste ha tillgång till skolkurator och psykolog, men det är inte specificerat till vilken omfattning
3
Q
Vad menas med att rollen som sorterare idag ofta faller på skolpsykologen?
A
Idag förväntas skolpsykologen testa och bedöma vilka barn som ska gå kvar i ordinarie skola och vilka som behöver särskilda resurser eller särskola
4
Q
Hur arbetar skolpsykologer med indirekt stöd?
A
Förefaller väldigt sällanatt psykologer ger direkt stöd till enskilda elever eller familjer
- Konsultation till skolpersonal
- riktas mot yngre elever och ger indirekt stöd via skolpersonal och utredningar
5
Q
Vad kan en skolpsykolog bidra med i ett elevhälsoteam?
A
- Psykologer har kompetens att analysera elevers svårigheter både från individeullt utveklcingspsykologiskt perspektiv och som ett samspel mellan individ och omgivning
- Man kan konsultera psykologen gällande en specifik elev om mab själv som ex lärare haft problem. Psykologen kan belysa individens problematik utifrån psykologiska kartor
- Samverka med andra insatser angående elever med svårigheter
Att sätta arbetet med lärandemiljön i centrum
6
Q
Schad listar 10 kompetenser som psykologen har och som e relevanta för skolarbete, nämn 5 av dessa kompetenser
A
- Ha en förståelse för och kunskap om individer, grupper och organisationers utveckling och dynamik samt samspel mellan dem
- ha kunskap om lärande och inlärning samt vad som underlättar respektive försvårar dessa processer
- känna igen, diagnostisera och åtgärda vanliga beteenden och inlärningssvårigheter
- Kunna bedöma elevers kognitiva nivå, inlärningsprofil och motivation
- Utbildning i samtalsmetodik, handledning och konsultation
6
Q
Förklara vad som menas med ha kunskap om lärande och inlärning och vad som underlättar respektive försvårar dessa processer
A
exempelvis
- EF
- hjärnutveckling
- Begränsningar
- Uppmärksamhet
- Kunskap om barn med NPF
etcetc
6
Q
Förklara vad som menas med kunna bedöma elevers kognitiva nivå, inlärningsprofil, motivation etc
A
I syfte att kunna bedöma vilka som behvöver extra stöd eller anpassad skolgång.
- IF utredning
6
Q
Två exempel på faktorer som kan påverka barns lärande
A
- Samspelet med omgivning, språk, kommunikation utgör grunden för lärande och för individens aktiva konstruktion av sin verklighet
- Barn förds med olika förutsättningar och hur sklframgång utvecklas optimalt felateras till föräldrar, lärarskap, gruppstrukturer, relationsdynamik osv mellan skola o familj
6
Q
Förklara vad som menas med ha en förståelse för och kunskap om individer, grupper och organisationers utveckling och dynamik samt samspel mellan dem
A
- från psykologutbildningen får man ett mångsidigt perspektiv på människan under livsloppet
- Psykologen i skolan har både genom sin utbildning och yrkesroll ett naturligt mandat att arbeta utifrån en helhetssyn på barns lärande och uppväxtmiljöer
- Ett systemperspektiv
6
Q
Förklara vad som menas med utbildning i samtalsmetodik, handledning och konsultation
A
- CPS, samarbetsmodell för barn med olösta problem
- Skapa förståelse hps barn, föräldrar och personal
- Lära barnet beskriva och utveckla sina resonemang, tankar o känslor
- Arbeta mot en faktiskt lösning med barnet
6
Q
Förklara vad som menas med kunna känna igen diagnostisera och åtgärda vanliga beteende och inlärningssvårigheter
A
Ex känna igen ADHD, autism och inlärningssvårigheter som dyskalkyli och dyslexi och hur man anpassar med stöd därefter
6
Q
Vilka individuella faktorer påverkar barns lärande?
A
- Begåvning eller funktionsvariationer
- Ef funktioner
- Psykosomatiska sjukdomar
- Psykisk ohälsa
- Intressen
- Uppmärksamhet
6
Q
Varför är uppmärksamhet viktigt i dagens skola?
A
- Viktigt att kunna bibehålla den i klassrummet för att lära sig nya saker
- EF styr och reglerar vår uppmnärksamhet, beteenden och planering
- Viktigt för räkna matte o sånt
- viktigt för att fungera i miljön, lyssna på lärare och följa regler
6
Q
Hur påverkar den tidiga livsmiljön fölrutsättnignar för lärande
A
- föräldrars attityder spelar in
- SES kan predicera
7
Q
Hur kan skolans miljö påverka elevens lärande
A
- ex lärarens matteångest
- Utbildade lärare
- Frånvaro av mobbning
- Ro i klassrummet
- Struktur och rutiner
7
Q
Vad menas med att skolan och förskolan har i uppdrag att kompensera för att barn har olika förutsättningar för lärande?
A
- Alla sak ha tillgång till lika och likvärdig utbildning
- Oavsett “uppenbara” faktorer
- Skolor kan ha olika arbetsvillkor beroende på vart de ligger
- Skolan ska vara medvetet kompensatorisk mot skolor i utsatta områden o elever som har det svårt
7
Q
Det kompensatoriska uppdraget: från Vickan
A
I all utbildning inom skolväsendet ska hänsyn tas till barns och elevers olika behov. En strävan ska vara att uppväga (jämna ut) skillnader i barns och elevers förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen. Det kallas för det kompensatoriska uppdraget
Alla barn har skolplikt vilket gör att skolans miljö behöver vara god och inte skada barnen. Vi kan inte tvinga dom gå till en plats som inte är bra för dom. Skolan ska vara en trivsam och utvecklande plats för alla elever
7
Q
Vad är saker som gör skolan mer kompenserad?
A
- Skolplikt 9 årig grundskola för alla
- Statsbidrag täcker merparten av kommuners skolkostnader
- Samma centrala innehåll, läroplanen
7
Q
Ge exempel på lagar som är relevanta för skolpsykologens arbete
A
- Hälso- och sjukvårdslagen
- Patientsäkerhetslagen
- Patientdatalagen
- Offentlighet- och sekretesslagen
- Skollagen
- LSS lagen
- LYHS
7
Q
Hälso- och sjukvårdslagen
A
Målet med hälso och sjukvård är god vård på lika villkor för hela befolkningen
7
Q
Förskolan kompensatoriska uppdrag
A
i Sverige syftar till att utjämna skillnader i barns utveckling och lärande som kan uppstå på grund av olika sociala, ekonomiska och kulturella förutsättningar i barnets hemmiljö. Detta uppdrag är en central del av förskolans verksamhet och grundar sig i strävan att ge alla barn lika möjligheter till utveckling och lärande, oberoende av deras bakgrund.
7
Q
Från Vickan:
Skolans kompensatoriska uppdrag
A
gäller det svenska skolväsendets skyldighet att se till att alla elever ges goda förutsättningar att nå de nationella kunskapskraven. Skyldigheten gäller oavsett elevens utgångsläge, till exempel socioekonomisk bakgrund eller funktionsvariationer.
7
Q
Patientsäkerhetslagen
A
- Gäller för legitimerade skolpsykolgoer
- Arbetsuppgifter är likställda med traditionell hälso och sjukvård, måste föra journal
- Sekrettes även om icke-legitimerad
- Matnyttig kunskap och vägledning för psykologen i sitt arbete
- Enligt denna lag får skolpsykologen fatta egna beslut om lämpliga metoderoch välja lämpliga behandlingsmetoder
8
Patientdatalagen
Ska tillämpas av alla vårdgivare, reglerar skyldigheten att föra patientjournal
9
Offentlighet och sekretesslagen, när kan problem uppstå?
Gäller vid kommunal eller statlig skola, inte vid enskilda verksamheterm gäller dock vid privat skola
- Problem kan uppstå när skolpersonal omfattas av olika stark sekretess
10
Skollagen
reglerar tillgång till elevhälsa på alla skolor där psykologen är högst central
11
LSS lagen
Stöd och service till vissa funktionshindrade
12
LYHS
Särskilda bestämmelser för vård av unga
13
Vad kan effekter av psykologisk trygghet vara i skolan?
- främjar lärande
- Upptäcker och kan ptgärda misstag snabbare
- Ett bättre samarbete
14
Hur relaterar psykologisk trygghet till lärande miljö/hur påverkar psykologisk trygghet lärande miljö
- våga vara sig själv och ta risker främjar lärande
- Bättre samarbete
- Man vågar aktivt delta
15
Hur kan psykologer bidra med ökad psykologisk trygghet i en organisation?
- Skapa utrymme för misslyckande
- Bjud in till medverkan
- Reagerar produktivt
16
Skapa utrymme för misslyckande, hur?
- Förstå att det kan vara lärande att misslyckas'
'- Utrymme och diskussion
- Misslyckanden ska inte ses som felaktiga
- Man vill förändra synen på misslyckanden
17
Bjud in till medverkan
- som ledare involvera folk så de vågar medverka
- Skapa strukturer och ideer osm gynnar detta
- Det är braaaa att ställa frågor
18
Reagerar produktivt
- för framtidens skull
- Viktigt hur man reagerar
- produktiv reaktion
19
Hur kan en skolpsykolog arbeta hälsofrämjande?
- Handledning
- Tillhörighetsgrupper
- Var delaktig i att skapa en trygg lärandemiljö
- Fasta rastaktiviteter
20
Hur kan en skolpsykolog arbeta förebyggande?
Screena och sätta in stöd tidigt för elever med ex autism och ta hänsyn till olika behov
ex för barn som
- Autism
- hemmasittare
20
Vilka 4 saker kännetecknar konsultation enligt Guvås kapitel
Kan definieras som en interprofessionell hjälpprocess där det dubbla målet är att hjälpa klienten men även kompetensutvecklas personalen
Bygger på 4 grundbultar:
- Frivillighet
- Bibehålla ansvar
- Jämbördighet
- Klienten i fokus
20
Tillhörighetsgrupper
Som TBL fast för barn osv
20
Hur kan en skolpsykolog arbeta åtgärdande
- CPS
20
CPS
Handlar om att lösa problemet tillsammans med barnet
- Inte moralisera
- Samspel med barnet
- Hantera o tänka kring utmanande beteenden
- Psykologens roll att utbilda i modellen
- INsats på individnivå
20
frivillighet i konsultation
Personalen är fri att använda det konsulten bidrar med och kan avbryta när de vill
20
Bibehållet ansvar i konsultation
Konsulten har ansvar för samarbetet med personalen, men inte för arbetet eller klienten (barnet)
21
Jämbördighet i konsultation
Konsultationen bygger på icke hierarkiskt förhållningssätt mellan konsult och konsult som arbetar sida vid sida och slår sina huvuden samman för att förstå problemet
21
Klienten i fokus i konsultation
Konsultationens fokus ligger på klientens svårigheter som orsakas av arbetsproblemet
22
vad ska en psykologbedömning ge klarhet i?
- Vilka områden eleven behöver kompensera för
- Vilka anpassningar som behvös av det pedagogiska innehållet
- Vilka strategier eleven själv behöver utveckla för att lyckas bättre
- Vilket stöd eleven behöver i skolan
23
Ge exempel på relevanta funnktionsområden som kan bedömas i en psykologbedömning i skolan
- Kognitiv förmåga
- Exekutiva funktioner
- KOncentration ich uppmärksamhet
- Sociala färdigheter
- Språket
24
Exekutiva funktioner, när det bedöms som funktionsområde
- Elevens förmåga att kunna samordna flera metnala operationer samtidigt
- Funktionen är avgörande för förutsättningar att arbeta systematiskt och slutföra en uppgift
25
Kogntiva förmågor bedömning av fubnktionsområden
- Elevens förutsättningar att utföra språklig och icke-språklig, mentala och abstrakta operationer aka teoretisk begåvning
- Testen ger främst info om generegll och kognitiv nivå, specifika svårigheter och förutsättningar
26
KOncentration och uppmärksamhet som bedömt funktionsområde
- förmåga att sitta ner fokuserat med en uppgift
- Förutsättnignar att kunna sortera info, stänga ute sådant som stör
Viktigt om det är primär eller sekundär svårighet
27
Sociala färdigheter som en funktionsområde som bedöms
- förmåga att uppfatta eller tolka språklig och icke språklig social kommunikation i given kontext
- förmåga att uppfatta sociala normer, avsikter och koder
- Förmåga att vara framgångsrik i sociala situationer, central koherens, förmåga att se sociala orsak-verkan förhållanden
28
Ge exempel på faktorer som kan påverka läs och skrivsvårigheter kp 11/12 Jacobsson
- Spårkliga faktorer
- Sociala faktorer
- Emotionella faktorer
- Fonologiska brister
28
Språket som något som utreds i psykologiskbedömning i skolan
- Elevens språkliga och kommunikativa förmåga påverkar flera områden
- Dessa svårigheter kan vara generella eller förklaras som specifika svårigheter
28
Spårkliga faktorer för läs o skriv
- Skriftspråket är en vidareutveckling av talet
- INvarbarn kan ofta lära sig tekniskt, koda enskilda ord men svårighet för förståelse, ex läsförståelse
28
Sociala faktorer som påverkar skriv o läs
- Barns hemmamiljöer, SES, klassrummet
- Sämre sociala faktorer som hemmet får ofta mindre stöd och uppmuntran från föräldrar
- Kommer ofta igång med läsandet senare, succesivt halkar efter
- Läraren ska ha accepterande stämning och öppet klimat
28
Vad är folkhälsoarbete?
Består av två komponenter
- Prevention, att förebygga sjukdom
- Promotion att främja hälsa
Folkhälsoarbetet måste bygga på kunskap om faktorer och förhållanden som gör människor sjuka MEN OCKSÅ faktorer och förhållanden som för att folka förblir friska
28
Vad krävs för att något ska benämnas som folkhälsoarbete
- Insatser ska vara målinriktade, bygga på policyer
- Målformuleringar antagna av politiska och andra ledande insatser på samhällsnivå
29
Emotionella faktorer som påverkar läs och skriv
- barn med dålig självtroende, inte känner sig älskat får svårigheter med det mesta i skolan
- - Ibland säger man att självbilden är viktigare än begåvningen
29
Ravens Matriser
Ett annat icke språkligt test som mäter visuospatiala funktioner
29
Fonologiska brister kopplat till läs och skriv
Anses vara den enskilt viktigaste faktorn bakom dyslexi
- Man har svårare att korrekt uppfatta spårkljud o hantera ordningsföljden mellan spårkljud
- Svårt att koppla rätt ljud med rätt bokstav
- Barn med detta kan upptäckas redan i förskolan, o man kan förebygga eller lindra framtida svårigheter
29
ABAS-II
För att uppfylla kriterierna för en utvecklingsstörning enligt DSM eller ICD ska barnet ha uttalade adaptiva svårigheter, då använder man ABAS-11
- Används för adaptiv kartläggning
- Tre färdighetsområden ingår, skolrelaterade färdigheter, sociala färdigheter och praktiska färdigheter
29
Vad kan Grifiths utvecklingsskala användas för
En översiktlig utvecklingsscreening av barn som har mycket stora utvecklingsförseningar MEN bör kompletteras med ett mer renodlat begåvningstest
29
Leiter-R test
Kan användas parallelt med andra test och är bra för utredning av barn med språkstörning eller hörselskada och/eller tvåspråkiga.
- Mäter delvis andra förmågor än Wechslerskalorna
29
Vad kan WPPSI användas för
Ett lämpligt test för svag begåvning AKA lindrig IF, testet ger en bred bild av den intelektuella förmågan hos barn
- Barn i ålderna 2 år o 6 månader till 7 år och 7 månader
29
Merril-palmers reviderade utvecklingsskalor
- Kan användas åldern 1 månad till 6.5 år
Ett testbatteri som ger en bild av barnets kognitiva förmåga inom 3 domäner
- Används för barn med utvecklingsförseningar i förskoleklass
30
WISC-IV
Ett självklart val när man vill göra begåvningstest på äldre barn.
- ger mått på fluid IQ, WM och snabbhet
- Kan kompletteras av Leiter-R eller annat icke-språkligt test
- Kan användas 6-16 år o 11 månader, ev längre om det föreligger en uppenbar utvecklingsförsening
30
Vilka test kan användas vid bedömning av intelektuellfunktionsnedsättning
- WPPSI
- Griffiths utvecklingsskala
- Merril-palmers reviderade utevcklingsskalor
- Leiter-R
- WISC-IV
- Ravens matriser
- ABAS-II
31
Viktiga riskfaktorer för god hälsa
- Tobaksbruk
- Riskbruk alkohol
- Ohälsosamma matvanor
- Fysisk inaktivitet
Män verkar generellt ha fler riskfaktorer. Samma sak för lågutbildade o ekonomiskt utsatta
32
Skyddsfaktorer för hälsa
- Social gemenskap
- Socialt stöd
- Naturen
- Boendeförhållanden
- Konflikfritt familjeliv
33
Skyddsfaktorer barn
Vuxenkontakt och trygghet
34
Vilka 5 faktorer används för att beskriva social position?
- Yrke
- utbildning
- Inkomst
- Tillgång till materiella resurser som bostadsstandard och bil
- Den sociala karaktären på det område man bor i
35
Vilka tre komponenter som avgår intention till beteende ingår i theory of planned behaviour?
- Attityd
- Subjektiv norm
- Upplevd kontroll
36
Attityd enligt TPB
Vad man själv tycker, positiva eller negativa värdering av ett beteende.
36
Subjektiv norm enligt TPB
Handlar om vad andra tycke, personens allmänna uppfattning om vad andra tycker/har för önskemål. Vad tycker folk i min omgivning att jag ska göra?
36
Mål 5 boende och närmiljö viktiga indikatorer
- Kommunens underskott på bostäder till vissa grupper i utsatta situationer
- Trångboddhet
- Störd av buller
- Undvika att gå ensam pga rädd
36
Mål 8 en jämlik och hälsofrämjande hälso- och sjukvård
Vården ska arbeta förebyggande och hälsofrämjande, behandling ska utgå från patientens behov o möjligheter.
Systematiskt jämlikt fokus
36
Sekundärprevention
Interventioner som syftar till att identifiera ett problem eller sjukdom så tidigt som möjligt
- I en riskgrupp
36
Upplevd kontroll enligt TPB
Anser individen att de har resurserna för att utföra beteendet? Har de färdigheter och möjligheter?
36
Social inlärningsteori
- lär sig beteenden i förhållande till sin miljö
- Lär sig av egna erfarenheter och observera andra
- Viss grad av självtillit o kapacitet för att utföra beteende
- Vi som individer påverkas av faktorer i vår omgivning och andra krafter i samhälelt
36
Primärprevention
Interventioner som tillämpas innan negativa konsekvenser eller sjukdom
- För hela gruppen
36
Vilka är de svenska folkhälsomålen?
1. Tidiga livets villkor
2. Kunskaper, kompetenser och utbildning
3. Arbete
4. Inkomster och försörjningsmöjligheter
5. Boendemiljö o närmiljö
6. Levnadsvanor
7. KOntroll, inflytande och delaktighet
8. en jämlik och hälsofrämjande hälso- och sjukvård
36
Tertiärprevention
Intervention som syftar till att behandla sjukdom eller problem efter det uppstått och minska de negativa konsekvenserna av det
- Denna är mer åtgärdande
36
Mål 1 det tidiga livet delmål
- Jämlik mödra o barnhälsovård
- Likvärdig förskola av hög kvalitet
- Metoder och medel som sätter barnets främsta i fokus
36
Vad är något viktigt psykologer och psykologi kan bidra till i samhället? Kopplat till att förså samhälet, individer etc
Psykologi är bra för att förstå kollektiva och individuella beteenden som är grunden i kultur och politik - tex hur kan debatten kring global uppvärmning avpolitiseras för att vi ska kunna stoppa krisen och samarbeta. Man kan använda psykologin för att förstå och kartlägga politiskt deltagande, sociala rörelser, fördomar, gruppdynamik, ledarskap osv.
36
Mål 8 jämlik hälso och sjukvård delmål
- Kunna möta olika behov
- En god, tillgänglig och jämlik tandvård
- regioner leder, styr och organiserar sin verksamhet i syfte att ge förutsättningar för en jämlik vård
36
Mål 1 tidiga livet
Jämlika uppväxtsvillkor, alla barn samma grundläggande förutsättningar. Viktigt att stötta en god start i livet för folkhälsan
36
Viktiga indikatorer för Mål 1, det tidiga livets villkor
- riskbruk av alkohol och inskrivning i mödrahälsovården
- barn inskrivna i förskola
- Förskollärare o pedagogisk högskoleexamen
36
Mål 8 jämlik hälso och sjukvård viktiga indikatorer
- Avstått läkarvård trots upplevt behov
- MPR-vaccination hos barn
- Avstått tandläkarvård pga ekonomiska skäl trots behov
36
Mål 5 boende och närmiljö
handlar om tillgång till en god ekonomiskt överkomlig bostad i ett område som ger samhälleliga förutsättningar för social gemenskap, trygghet osv
36
Mål 5 boende o närmiljö delmål
- tillgång till fullgod och ekonomiskt överkomlig bostad
- Bostadsområden som är socialt hållbara
- Sunda boendemiljöer på lika vilkor
36
COM-B modellen
COM-B framhäver 3 förutsättningar som krävs för att ett beteende ska utföras
- Förmåga
- Motivation
- Möjlighet i miljön
37
Ge exempel på 5 folksjukdomar
- Hjärt- och kärlsjukdomar
- Diabetes
- Psykisk ohälsa
- Infektionssjukdomar
- Cancer
37
Vad klassas som en folksjukdom?
- Förekommas hos minst 1% av befolkningen
- Ska medföra allvarliga konsekvenser för både drabbade personer och för samhället
- Ska påverka folkhälsan
- Innebär stora kostnader för samhället
37
Vad säger klimatföresläningan att vi som psykologer kan göra?
Psykologernas roll: hur vi psykologer kan hjälpa till att integrera kunskapen, men också hålla samhällen och individer integrerade, bära och agera konstruktivt. Bära klimatångesten, stå ut med den, vara kreativa och innovativa och leta efter lösningar istället för att drabbas av kaos och bli rigida (finns modeller för hur man kan bära tuffa saker utan att bli destruktiv - kan implementeras på klimatkrisen
38
Hur kan COM-B modellen användas för att åstadkomma beteendeförändringar för en ökad hållbarhet i samhället
- Hjälpa åstadkomma beteende förändring för ökad hållbarhet, ex väsby hem
Minska varmvatten, energianvänding torktumling o varmvatten osvosv
Barriärer?
Förmåga
- Brist på kunskap om hur mycket energi man kan spara
- Tänker ej på in duschtid
Möjlighet:
- varmvatten dolt och inbakat i hyran, ser ej vad det drar
- Vet inget om ambitionerna bl.a ta kortare duschar
Motivation
- Ingen intention
- Skönt att duscha
- Tänker man redan tar korta
- rutin med duschtid
- Tänker att varmvatten ej kostar
39
Sociala bestämningsfaktorer för psykisk hälsa
- fattigdom
- Inkomst
- Utbildning
- Socialt isolerad
- Rasism
- Kön
- Migration
40
LÄs sida 33 i ebbas imorrn på tåget
41
Vilka principer och handlingar är viktiga för att minska psykisk ohälsa i globalt perspektiv
- Prevention och promotion
- MHPSS
- Primärvården
- Förändrade perspektiv på psykisk ohälsa, edukation om att det är behandlingsbart
- Fokus på vad man ska göra, inte allmänna mål
42
hur kan man kämpa mot stigma?
Implementera offentlig autbildningskampanjer för att minska stigma kring psykisk ohälsa
- Uppmuntra folk att söak häjlp
- Engagera lokalsamhällemn
43
vad tror många låginkomstländer om psykisk ohälsa
Många låginkomstländer tänker att det inte går att behandla
44
Hur kan man bäst förstå sig på stigmat gällande psykisk ohälsa
en kombination av problem kopplade till
- Brist på kunskap
- Negativa attityder
- Exkluderande eller undvikande beteenden mot individer med psykisk ohälsa
45
Vad är globala skillnader gällande stigmat
- Stigman vidmakthålls i högre grad i utvecklingsländer, de har inte lika bra tillgång till behandling elelr kan inte betala
46
Program som minskar stigma, vilka tre strategier följer dem
- protest
- utbildning
- Kontakt
47
Protest i program för att minska stigma
Protesthandlingar trycker på missuppfattningar av psykisk ohälsa
48
Hur används utbildning i program mot stigma
- Byta ut myter mot fakta
- finns även mer riktade utbildningsstrategier
49
Hur fungerar kontakt i i program mot stigma
Inkluderar interpersonal kontakt med personer som har upplevt psykisk ohälsa
50
Vad säger Danae om programmen
1. Viktigt att fokusera på en specifik sjukdom och inte psykisk ohälsa generellt
2. Avinstitutionalisera psykisk vård
3. Evidensbaserade interventioner, som familjeinterventioner eller stöd vid sysselsättning
4. Anti-stigma interventioner följer de tidigare nämna tre stegen
51
Vad är task sharing/shifting
Handlar om att omfördela arbetsuppgifter inom vård- hälsosystem från högutbildade yrkesutövare till mindre specialiserade medarbetare för att bättre använda tillgängliga resurser och förbättra vårdtillgången.
- Omfördelning av hälsorelaterade arbetsuppgifter
- Specifika uppgifter flyttas om lämpligtfrån kvalificerad till minder vkalificerad
- I effektiviserande syfte
52
Vilken princip jobbar task sharing/shifting efter
SUDAR
- Simplify
- Unpack
- Deliver
- Available
- Relocate
53
Vad är syften med Task sahring/shifting
Alla ska ha en god psykisk hälsa och ska upp det arbetet
54
Hur används task sharing/shifting för att öka tillgången till psykisk hälsa
- verktyg för att nå global psykisk hälsa
- Lösning på behandlingsgapet, man frigör resurser
- Psykisk hälsa för alla med hjälp av alla
55
Exakt vad för goda konsekvenser kan task sharing/shifting ha?
- förbättrad tillgång till vård
- effektiviserat vårdsystem
- Kapacitetsutbyggnad och kompetensutveckling
- Kostnadseffektivt
- Anpassning till lokala behov
- Utmaningar och kvalitetskontroll
56
57
58
59
