Brainscape's Knowledge GenomeTM

Browse over 1 million classes created by top students, professors, publishers, and experts.


See full index

Psykologprogrammet T4 > LAnce Mckrackens fucking as långa föreläsning wtf > Flashcards

LAnce Mckrackens fucking as långa föreläsning wtf Flashcards

1
Q

Vad är en dominerande motivering för beteendemedicin?

A

Beteende och miljöförhållanden påverkar biologiska processer
- Dock möjligt att beteendemässiga resultat är viktigaste konskevenser i studier av hälsovård o medicin
- Resultat inkluderar, livsläng, hälsorelaterad livskvalitet och symtomatiska klagomål

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Vad handlar hälsopsykologi om?

A

Hälso­psykologi handlar om att förstå hur biologiska, psykologiska, miljömässiga och kulturella faktorer påverkar fysisk hälsa och sjukdom.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Hur arbetar hälsopsykologer?

A

Hälso­psykologer arbetar i kliniska miljöer, främjar beteendeförändringar inom folkhälsofrämjande arbete, på universitet och bedriver forskning.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Vad är målet med society for health and psychology?

A

Strävar efter att förbättra individ och samhällets hälsa genom.
- Främja hälsa
- förebygga sjukdomar
- Förbättra vården gneom forskning, praktik, utbildning, träning och påverkan

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

cartesian dualism

A

Kroppen och själen/mind and body är två separata och oberoende substanser

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Vad är tre fundamentala svårigheter när man utvecklar god psykologisk teori?

A
  • brist på robusta fenomen
  • Brist på validitet och epistemisk interration för psykologiska konstrukt
  • Problem att etablera psykologiska orsaker
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

A scoping review skriven av bl.a Davis, R, vilka rapporterades som “topp” teorierna?

A
  • Transtheoretical model
  • theory of planned behaviour
  • Social cognitive theory
  • Information-motivation-behavioral
  • Self determination
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

health belief model

A

Förklarar och förutsäger beteendeförändringar genom:
- Undersöka individens uppfatning om sjukdomsrisker, fördelar med förebyggande åtgärder, hinder för beteendeförändring och föreslagna åtgärders effektivitet

Modellen betonar hur detta påverkar individens benägenhet för att anta och upprätthålla hälsosamma beteenden

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

vad ingår i transtheoretical model/stages of change?

A
  1. Prekontemplation, ingen insikt i behov av förändring
  2. Kontemplation, fundera på förändring
  3. Preparation, förberedelse för förändring
  4. Action, anta nya vanor/göra förändring
  5. Maintenance, bibehålla det nya hälsosamma beteendet
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Social cognitive theory

A

Tre faktorer påverkar varandra i en triangel:
- Personliga faktorer
- Beteende
- Miljöfaktorer

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

vad är viktiga konstrukt för social cognitive theory, gällande hälsobeteende osv

A
  • Observational learning
  • reinforcement
  • Självkontroll
  • Self-efficacy
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Reciprocal determinism

A

Viktigt i ex social cognitive theory.
Innebär att en person kan vara både agent för förändring och responder för förändring.

Därmed kan förändring av miljö, role-models osv användas för att främja hälsosammare beteende

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Social ecological model

A

betonar olika nivåer av påverkan, som individuella, interpersonella, organisationella osv.
Samt iden att beteende både formar och är formade av sociala miljön.
Den stämmer överns med social cognitive theory i o med att den framhäver att miljön och förändring av miljön är viktig för att göra beteendeförändring mot hälsosamma beteenden lättare.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Theory of planned behaviour

A

Intentionen att utföra ett beteende är den viktigaste prediktorn för om beteende kommer inträffa. Intentionen påverkas av tre huvudfaktorer:
- Individens attytyd mot beteendet
- Subjektiv norm
- Uppfattad beteende kontroll

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Dags att “retire” theory of planned behaviour, varför? vilken kritik finns?

A
  • för simpel
  • För fokuserad på rationalitet
  • Fullt av coomon sense, icke-falsifierbart
  • Begränsad predicerande förmåga
  • Mediation antaganden har motbevisats
  • För mycket bevis som är korrelationer och baserade i friska unga samples
  • Hjälper inte intervention
  • Återuppkommer i form av TPB-modeller vilket inte är hjälpsamt
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Common sense model

A

Individer skapar mentala representationer av sjukdom baserat på sina egna upplevelser, kunskaper och förväntningar.
Dessa mentala representationer inkluderar uppfattning om sjukdomens:
- orsak
- symtom
- Konsekvenser
- Möjliga hanteringsstartegier

Betonar att dessa mentala representationer styr individens beteenden och känslor i relation till hälsa och sjukdom

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
17
Q

Vad drar vi för slutsats från the behaviour change wheel?

A

Interventioner och riktlinjer för att ändra beteenden kan användbart karaktäriseras av en BCW som består av:
- Ett beteende system
- Beteende systemet omringas av interventions funktioner
- OMringas sedan av riktlinje-kategorier

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
18
Q

Vad visade “examining the theory of effectiveness hypohtesis”?

A
  • Interventioner baserade på kontroll toeri, motivationell intervjuande eller self-determination theory associerades med större effektivitet för fysiskt aktivitet och /eller dietary interventions and outcomes
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
19
Q

Theory of effectiveness

A

Undersöker vilka faktorer och interventioner som är mest framgångsrika för att främja hälsa.
Innefattar att:
- Utvärdera olika strategier och metoder
- Syfte att identifiera de mest effektiva

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
20
Q

Kontrollteorin

A

Fokuserar på hur individer reglerar och kontrollerar sina beteenden för att uppnå hälsosamma mål.
- betonar att människor strävar efter att upprätthålla en känsla av kontroll gällande sin hälsa

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
21
Q

Ett nytt verktyg, TIPME (typology of interventions in proximal physical micro-environments) har utvecklats. Förklara hur detta hänt och vad det innebär

A
  • Ökat intresse för “puffning” och “valarkitektur” i hälsopsykologi.
  • Forskning och policyfokus på att ändra småskaliga fysiska miljöer för att påverka hälsobeteende på populationsnivå.
  • Brist på tydlighet och standardisering i karakteriseringen av sådana interventioner.
  • Svårighet att syntetisera evidens om interventionseffekter och identifiera interventionsmöjligheter.
  • Utvecklingen av ett nytt verktyg, TIPPME, för att adressera detta.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
22
Q

TIPPME

A

Används för att kategorisera och standardisera olika typer av interventioner som syftar till att påverka hälsorelaterat beteende.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
23
Q

fear avoidance model

A

Förklarar hur rädsla för smära eller skada kan leda till undvikande beteenden/av aktiviteter. Vilket i sin tur kan förvärra och underhålla smärta och funktionsnedsättning.

Enligt denna modell kan rädsla för smärta leda till ex mindre fysiskt aktivitet som i sin tur kommer leda till ökad smärtkänslighet, därmed skapas en ond cirkel

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
24
Q

vad är ett biomedicinskt perspektiv på smärta?

A
  • reduktivt
  • Smärta pga skada
  • behandla orsaken så behandlas smärtan

Problem, smärtan utan nociception och nociception utan smärta

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
25
Q

Biopsykosocialt perspektiv på smärta

A
  • Holistiskt, samverkande bio-psyko-sociala faktorer
  • Mediation och vidmakthållande viktigt
  • Smärtans olika konsekvenser måste behandlas
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
26
Q

Biologiska faktorer för smärta

A
  • Sjukdomsgrad
  • Smärtreceptorer
  • Inflammation
  • Hjärnfunktion
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
27
Q

Sociala faktorer för smärta

A
  • Kulturella faktorer
  • Social omgivning
  • Ekonomiska faktorer
  • Socialt stöd
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
27
Q

Psykologiska faktorer för smärta

A
  • Stämningsläge
  • Katastrofiering
  • Stress
  • hantering
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
28
Q

Beskriv kort smärtfysiologi

A
  • Nocireceptorer reagerar
  • Två typer av fibrer förmedlar smärtimpuls (a-delta, skarpa o snabba och c-fibrer molande o brännande)
  • Dorsal hornet
  • Thalamus, tar emot o sorterar signalen
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
29
Q

ge några exempel på vad akut smärta påverkar för fysiologiska delar

A
  • HPA-axeln
  • Motorik
  • Hormonsekretion
  • Svettning
  • Metabolism
  • Njur, tarm, hjärta
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
30
Q

Vad är en modern definition av smärta (beteendemedicinsk)

A

Obehaglig sensorisk och/eller emotionell upplevelse tillsammans med vävnadsskada eller hotande vävnadsskada, eller beskriven i termer av sådanb skada. Alltid subjektiv och kan upplevas vid avsaknad av vävnadssakda

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
31
Q

Nociceptiv

A
  • Vävnadsskada
  • Vsiceral, från interna organ
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
32
Q

Neuropatisk

A

Nervskada
- Perifer vs centraliserad

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
33
Q

Nociplastisk

A

Förändrat smärtsystem

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
34
Q

Idiopatisk

A

Oklar orsak

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
35
Q

Psykogen/somatoform

A

rent psykologisk orsak
- Föråldrad kategori, främst historiskt intressant

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
36
Q

Fantomsmärta

A

Smärta från amputerad kroppsdel
- Hälften av amputerade upplever fantomsmärta i någon grad

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
37
Q

Ge exempel på sekundär smärta

A
  • Cancer-relaterad
  • Post- kirurgisk/traumatisk
  • Neuropatisk
  • Huvudvärk eller orofaciell smärta
  • Viceral
  • Muskoskeletal
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
38
Q

Vad finns för kriterier för akut smärta?

A
  • 0-3 eller mest 6 månader
  • Vävnadsskada, “objektiva fynd”
  • Försvinner då skada läkt
  • Återkommer endast i vissa fall som migrän, spänningshuvudvärk, tandvärk
  • Begränsade psykosociala konsekvenser
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
39
Q

Långvarig smärta kriterier

A
  • mer än 3 eller mer än 6 månader
  • INte alltid objektiva fynd
  • Ofta förknippad med andra kroniska sjukdomar, ex reumatism, diskbråck osv
  • Ofta i skov, påverkas av ex mående eller kontext
  • OMfattande psykosociala konsekvenser = disability
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
40
Q

Hur kan man mäta smärta, subjektiv och objektiv mätning

A
  • Självrapporter eller MPI
  • Observation av fysiologi och funktion
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
41
Q

På vilka sätt kan smärta beskrivas?

A
  • Intensitet
  • Lokalisation
  • Hur den upplevs
  • Konsekvenser
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
42
Q

Vilka två typer av respons kan smärta ge inom hälsopsykologi?

A

Utgör kroppens varningsignal för hot om skada eller för skada

  • Snabb, skarp signal = fly
  • LÅngvarig, molande signal = vila
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
43
Q

Vad är några nyckelfaktorer för smärta?

A
  • Humör
  • Uppmärksamhet
  • Kognition
  • Social kontext
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
44
Q

Hur skiljer sig smärtkänslighet och smärttröskel?

A
  • Tröskeln är likartad hos alla medan tolerans varierar mycket
  • Depression och ångest kan sänka båda
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
45
Q

hyperalgesi

A
  • Finns primär o sekundär
  • Gör mer ont än det “borde”
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
46
Q

Allodyni

A

Smärta av normalt icke-smärtsam stimulans
- TAktil, värme, rörelse

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
47
Q

gate control theory

A

Snabba afferenter blockerar långsamma afferenter som C-fibrer i bakhornet
Gate Control Theory är en teori inom smärtforskningen som föreslår att smärta inte bara är en direkt reflektion av skadans allvar, utan att smärta också är reglerad av neuroner som agerar som “smärtpoäng”. Dessa neuroner fungerar som en “gate” i ryggmärgen och kan öppnas eller stängas beroende på olika faktorer, vilket påverkar hur smärtsignaler bearbetas och tolkas av hjärnan. Genom att förstå denna mekanism kan olika behandlingar och strategier användas för att modulera smärtsignaler och minska upplevelsen av smärta.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
48
Q

vad är några bra saker med gate controll theory?

A
  • Smärta som förnimellse
  • Individen har aktiv roll
  • Individuell variation
  • Multipla orsaker till smärta
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
49
Q

Neuromatrix teorin

A

En mängd inflöden bestämmer tillståndet hos smärtmatris som i sin tur har betydelse för smärtupplevelser och smärtbeteenden

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
50
Q

Vad är kritik mot gate control theory?

A
  • Mekanismerna väldokumenterade, men var finns grinden?
  • Förutsätter biologisk/fysiologisk orsak till smärta
  • En uppdelning av body o mind
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
51
Q

vad är bra med neuromatrix?

A
  • förutsätter inte överodnad fysiologisk orsak
  • tar hänsyn till flera faktorer
  • Matchar bra med den biopsykosociala modellen
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
52
Q

kritik mot neuromatrix

A
  • Inga bevis på kausalitet
  • Anekdotisk mått
  • Problem med generaliserbarhet
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
53
Q

Hur fungerar utveckling av långvarig smärta enligt fear avoidance modellen

A
  • undvikandebeteende är centrala
  • Både kognitiva och beteendefaktorer
  • Patientens förväntingar på smärtfrihet
  • Katastroftankar
  • Nedstämdhet
  • Långvarig funktionsnedsättning
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
54
Q

Etiologi, fyra grundsatser för smärta

A
  1. Utvecklingsprocess
  2. kontext
  3. Transdiagnostiska processer, komorbiditet och gemensamma bakomliggande processer
  4. Inlärning, respondent (katastroftankar o traumatiska erfarenheter) eller operant (negativt förstärkta undvikanden)
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
55
Q
  1. utvecklingsprocess etiologi smärta
A
  • Tidiga trauman o andra livshändelser predisponerar
  • Rädsla, frustration, ilska, katastroftankar
  • Cyklisk variation, upprepade möjligheter till inlärning av maladaptivt beteende
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
56
Q
  1. Kontext etiologi smärta
A
  • Omgivningen är förädnerlig, externa o interna cues
  • Okäsnlighet för dessa cues kan leda till rigida hanteringsstrategier (överdrivet vilande eller försiktighet)
  • Individens respons på smärtan är alltså viktig
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
57
Q

Vad finns det för typer av smärtbeteenden?

A
  • Minskad aktivitet
  • Ökad läkemedelskonsumtion
  • Startegier för att undvika smärta
  • Halta, grimasera, gnugga
  • Sucka, stöna, klaga
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
58
Q

Sekundära sjukdomsvinster

A
  • När smärtbeteenden leder till positiv upplevelse
  • Någon visar sympati, tröstar och visar förståelse
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
58
Q

Sjukdomsvinster, primära (intrapersonella)

A
  • När uttryck för smärta gör att man slipper nåt jobbigt
  • ex en familjemedlem gör sysslor istället
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
59
Q

Tertiära sjukdomsvinster

A
  • Smärtbeteenden leder till positiv känsla eller tillfredställelse hos någon annan
  • ex känna att man varit till nytta för någon som har en svår situation
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
60
Q
  1. Transdiagnostiska processer etiologi smärta
A
  • Mycket vanligt med komorbiditet, ex depression, ångest, insomni, PTSD osv
  • detta kan vidmakthålla eller förvärra smärta samt försvåra rehabilitering
  • gemensamma underliggande mekanismer driver utvecklingen, ex oro, undvikande, katastrofiering osv
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
61
Q

vad för typer av transdiagnostiska processer finns det?

A
  • Predisposing processer
  • Protective processer
  • Drivande processer
  • Triggande processer
  • Katalytiska processer
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
62
Q

Predisponerande processer

A
  1. temperament
  2. Som barn utsätts för otrygg miljö
  3. Intolerans eller osäkerhet
  4. Hopplöshet
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
63
Q

protective processes

A
  1. positiv affekt
  2. Optimism
  3. resiliens
  4. Coping startegier för att lösa problemn
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
64
Q

Triggande processer

A
  1. utsätts för aversiva event
  2. Akut stress
  3. Emotionell trauma
  4. Fysisk trauma
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
65
Q

Drivande processer

A
  1. oro och ångest
    2 undvikande
  2. Katastroftänk
  3. Inflexibel problemlösning
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
66
Q

Katalytisk processer

A
  1. off work
  2. INterpersonell stress
  3. Jobbstress
  4. Dålig sömn
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
67
Q

Vad innebär röda och gula flaggor gällande riskfaktorer för låmngvarig smärta?

A
  • röda allavarliga men sällsynta faktorer
  • Gula, hindrande och vanliga psykosociala faktorer
68
Q

Etiologi 4. inlärning, respondent inlärning

A
  • Smärta är lätt att notera och associera med olika NS
  • Smärta triggar obetingad stressrespons
  • Rädsla, katastroftankar, traumatiska minnen
69
Q
  1. inlärning operant inlärning
A
  • Smärta = normalt en primär försvagare
  • Ständigt närvarande försvagare leder till många nya negativt förstärkta undvikanden
  • Diskriminativ inlärning
  • förstärkningskontingenser
70
Q

Vad gör SBU

A
  • Utvärderar sjukvårdens metoder
  • Systematiska granskningar av vetenskapliga litteraturen
70
Q

rörelserädsla/kinesiofobi

A

Överdriven rädsla för rörelse eller fysisk ansträgning
- Ofta ingår katastroftankar
- behandlas med exponering

71
Q

Prevention enligt SBU, primärpreventiva insatser vid akut smärta från rygg till nacke

A

Undersökt evidens för vanligaste preventiva metoderna:
- Fysioterapi
- Naprapati
- Kiropraktik
- Akupunktur

EJ UTVÄRDERINGB AV PROFFESIONRE

72
Q

VAd drar SBU för slutsats (2016)

A
  • behövs fler studier
  • Går inte att avgöra vilka metoder som fungerar bäst
73
Q

Multimodal behandling

A
  • Oftast kombination av:
  • Psykologiska insatser
  • Fysisk aktivitet/träning
  • Manuella eller fysikaliska metoder
    starkast stöd
    Resultat:
  • Minskad sjukskrivning och ökad återgång till arbete
74
Q

vad finns för psykologiska behandlingskomponenter?FÖR SMÄRTA

A
  • Self-regulation
  • Beteende terapi
  • Kognitiv beteende terapi
  • tredje vågen och ACT
75
Q

Self-regulation

A

Biofeedback, avslappning, hypnos, medveten närvarpo

76
Q

Beteendeterapi

A

Smärtbeteende, aktivitetsbalans, beteendeaktivering, exponeriong och fysisk aktivitet

77
Q

Kognitiv beteendeterapi gällande smärta

A

Kunskap, coping och tillämpning i vardagen

78
Q

Tredje vågen oich ACT flör behandling av smärta

A

Acceptans, värderingar och medveten närvaro

79
Q

Multimodal rehabilitering, vilka proffesioner ingår?

A
  • Läkare
  • Fysioterapeut
  • Arbetsterapeut
  • Kurator
  • Psykolog
80
Q

Vad gör oftast psykologen i multimodal rehab?

A
  • Typiskt en kombination av kognitiva o beteendemässiga komponetner (klasssisk KBT)

Vanliga teman för sessioner kan vara:
- Aktivitetsbalands
- Beteendeaktivering
- Stresshantering

81
Q

Utveckla mer vilka saker psykologen foksuerar på i multimodal rehab

A
  • Smärtan i bakgrunden
  • INdividuella hinder
    .- backa o starta om
  • Småt steg, hållbarhet
  • Samsyn i teamet, kommunikation
  • Socioekonomiska aspekter, superviktig, om dessa hanteras före behandling blir det mycket lättare
82
Q

Exponering vid smärta

A

Exponering ses ofta som svårt vid smärta.
- Aversivt då patienter ofta rädda att förvärra smärtan
- generellt svaga exponeringseffekter på smärtintensitet

Samtidigt visar nyare studier goda effekter av ren exponeringsbehandling, forskning pågår yayyy loool

83
Q

typiskt patientbemötande vid smärta

A

vanligt att pat möts av misstro vid avsaknad av objektiva fynd
- Negativa vårdupplevelser vanlig bland smärtpatienter
- Viktigt att validera patientens smärtupplevelser
- Bedömning o intervention av läkare är ofta fokus på medicinska faktorer

Holistiska teorier ger mer tilltro

84
Q

Hur fungerar smärtrehabilitering i Sverige?

A
  • All rehab ska föregås av medicinsk utredning/bedömning
  • Multimodala programm (MMR1 o MMR2)
  • Satsningar på MMR1 (primärvård, 2 är specialist) har ökat men strax under hälften av primärvård erbjduer
85
Q

Vad finns för läkemedel vid långvarig smärta?

A
  • NSAID O paracetamol (förstahand)
  • SSRI/SNRI o TCA vid neuropatisk smärta
  • Antikonvulsanter o muskelavslappnande för msukulär avslappning
  • Oplioider, efter mildare preparat har testats, kan ha iatrogena effekter (beroende eller hyperalgesi)
86
Q

Vad för behandlarfärdigheter äör viktiga gällande smärta?

A
  • Kunskap om det patienten behöver kunna
  • Individanpassning
  • Tydlighet i förävntingar
  • Förståelse om andra yrkeskategoriers arbete
87
Q

Vad för typer av patientförväntingar finns det?

A
  • Många har egna förklaringar
  • Vissa efterfrågar exakt diagnos eller förklaring
  • Vissa söker efter behandling som helt tar bort smärtan
  • Vanligt med fear-avoidance
88
Q

vad kan det finnas för utmaningar vid behandling av smÄRTA?

A
  • Behövs beteendeförändring i många områden, kräver teamarbete
  • Acceptans o pat förvätningar
  • Komorbiditet
  • Mediciner, bra o dåligt
  • Funktionsghinder
  • BIOPSYKOSOCIALT PERSPEKTIV HIHIHIH
89
Q

Vad är ett problem gällande sexualitet i vården som forskning visat

A
  • finns osäkerhet och ovilja hos proffesionella att prata om sexualitet med patienten
  • Både terapeuter o patienter undviker frågor
90
Q

Vad för faktorer kan hålla behandlare från att prata om sexualitet?

A
  • INte ta första steget
  • Perosnligt obehag
  • Rädsla okunskap
  • Ser inte sexuell hälsa som viktigt
  • Lite träning att prata om det
91
Q

Vad finns för orsaker till att en patient kanske inte pratar sexualitet

A
  • Personligt obehag
  • Rädd för att sexualisera mötet
  • Vill inte skapa obehag
  • Rädd för att behandlaren tycker det är viktigt
92
Q

Vad behöver proffesionella göra för att kunna prata oms ex?

A
  • Kunskap om olika sexuella uttryck, begrepp, osv
  • Hitta o lära sig inkluderande ord
  • Kunna förhålla oss till olika sätt att leva
  • Träna på att säga vissa ord högt
93
Q

Vad är viktigt att tänka på i samtal om sex?

A

Man får inte och inte verka som om man korrigerar och gör det svårt för ex tonåring att fortsätta berätta.

94
Q

Vad behöver proffesionella ta tagi för att prata om sex+?

A
  • Självreflektion och medvetenhet om egna känslor
  • Betydelsen av att som terapeut medvetengöra sina egna åsikter och fördomar i sfyte att inte ge dem spelrum i patientarbetet
  • Man ska alltså vara medveten om sina känslor och åsikter
95
Q

Hur stor andel svarade ja på frågan om de någonsin varit sexuellt attraherad av en patient?

A

75%

96
Q

Sociokulturell nivå sexuella skript

A

Reglerar det gemesnamma, sociala livet. Generellt och abstrakt, berör de samhälleliga övergripande värderingar för sexualitetet

97
Q

Sexuella skript - en social inlärningsprocess på tre nivåer vilka är dem?

A
  • intrapsykisk nivå
  • Interpersonell nivå
  • Sociokulturell nivå
97
Q

Hur bör sexuell attraktion till en patient hanteras?

A
  • När dessa käsnlor uppstår måste de bearbetas för att sedan klingas av
  • Ibland räcker att abra tänka genom dem
  • Ibland viktigt att bejaka klientens sexualitet men attraktionen kan vara en riskfaktor
  • Kvinnor mer benägna att ta handledning än män
  • Handledare måste skapa ett klimat där det är okej att prata om dessa känslor
98
Q

Hur fungerar attraktion i förhållande till yrkesetiska principer för psykologer i norden?

A
  • Psykolgen är uppmnärksam på hur intimitet och sexualitet direkt och indirekt påverkar relationen
  • Psykologen undviker privatisering och sexualisering av relationen. Sexuellt umgänge får inte förekomma
99
Q

INterpersonell nivå sexuella skript

A

Det som sker i mötet med andra och organiserar relationerna mellan människor

100
Q

Sexuella skript, intrapsykisk nivå

A

Individens fantasier, önskningar o begär.
- INdividens subjektiva motivation till att ha sex, ex vad som är lyckat o vad som är skamfyllt

101
Q

Så vad är sexuella skript?

A

Varje samhälle har ett eget sexuellt skript, dvs ett offentligt sexualideologiskt förhållningssätt

  • Vem får man ha sex med?
  • När ska man ha det?

osvosv

102
Q

Samhällets sexosofi

A

varje samhälle har sina regler som reglerar synen på sex.

  • Kärleksideologin
  • Heternormativitet
  • Ensidigt fokus på coitus och penetrering
  • Erotisering av manlig överordning o kvinnlig underordning
103
Q

Varför tar man en sexualanamnes?

A
  • Grunden för att uttreda sexuell dysfunktion
  • Stöd i utredning och bedömning, skapar tillit o allians
  • Kan vara bra att ha en mall
  • Ska anpassas efter ålder o mognadsgrad
104
Q

vad är en samtalsöppnare runt sexualitet?

A

Hur nöjd är du med din sexualitet/sexliv?
1-10

105
Q

Hur fortsätter man efter den sexuella ice breakern?

A
  • Bekräfta o fråga om de vill prata om detta
  • Kompetensfråga
  • remittering till specialist
106
Q

Preventivmetoder kring det sexuella snacket

A
  • Hur tänker diu kring prevenmtivmedel?
  • Är dui nöjd med det du har?
  • Något du vill fråga om
107
Q

Förslag på andra inledande frågor för sexsnack

A
  • Är du nöjd med din sexuella hälsa
  • är du sexuellt aktivt med dig själv elelr andra
108
Q

Hur tar man en sexologisk anamnes?

A
  1. Aktuellt problem
    - Vill du beskriva det sexuella problemet
    - Förekomemr det bara i vissa situationer?
  2. Problematikens förlopp
    - Debut? utred livsssituation=?
    - Vid flera sexuella problem, när debuterade de?
  3. Problematikens konsekvenser
    - Vilket sätt påverkar?
    - PÅverkar någon annan?
    - I vilken grad?
  4. Tidigare lösningsförsök/ansatser att söka hjälp
    - Har du pratat me nån annan?
    - Har du sökt info elelr hjälp tidiare?
    - Va bill du ha för hjlp?
109
Q

Sexologisk anamnes erfarenhet av sexuellt våld eller oönskade sexuella erfarenheter

A
  • Sex-förhållanden personen ångrar
  • Tjatsex
  • Våld tvång
  • NUvarande relation
  • Har du utsatt nån?
109
Q

Att ta en sexologisk anamnes, sjukdomshistoria

A

Sjukdomar, skador etc

110
Q

Sexologisk anmanes sexuell läggning och könsidentitet

A
  • Vilket ellet vilka kön attraktion?
  • Vilka bruakr du ha sex med?
  • Hur beskriver du dig själv?
111
Q

Relationsanamnes

A
  • Trivs du har du någon etc
112
Q

Vad är andra viktiga saker du kan brasklappa om gällande sexologisk namnaes

A
  • Sex mönster/beteenden
  • Sexuellt utveckloing
  • kvinnor med vulva o vagina ofta dålig kunskap
  • Män o med penis, reproduktion etc
  • läkemedel
113
Q

Vad kan vara några fysiologiska orsaker till erektil dysfunktion?

A
  • Hjärtsjukdom
  • diabetes
  • Lågt testo
114
Q

Psykologiska orsaker till erektildysfunktion

A
  • Depression
  • ångest
  • Prestationsångest
115
Q

Vilka fyra faktorer är viktiga för lust att ha lust?

A
  • Vilja
  • Tanke
  • Tid
  • Handling
115
Q

Vad är vulvodyni?

A
  • smärta, ofta kronisk i vulva området
  • Svårbehandlad och många uppger som problem
  • främst 20-30 och få söker vård
115
Q

Vad finns för orsaker till vulvodyni?

A
  • återkommande irritation/smärta?, svampinfektioner, sex trots smärta
  • Psykologisk stress? oro/ångest, sex trots minskad lust, spänd
  • Överkänsligt smärtsystem
116
Q

Dual controll model inom sexologi/psykologi

A

Sexuell respons är ett resultat av två parallella processer:
- Accelerativ
- Inhiberande

Accelerativa processer relaterar till faktorer som ökar upphetsning
Inhiberande processer syftar till faktorer som minskar eller hämmar upphetsning.

förklarar genom att undersöka hur dessa två interagerar

117
Q

Det fallocentriska imperativet

A
  • manlig orgasm prioriteras
  • PiV ses som huvudsakliga praktiken
  • Manlig ejakulation signalerar sex =slut
  • Oftast krävs direkt klitoral stimulans
117
Q

Vad finns det för smärtrelaterade diagnoser gällande mag/tarm?

A
  • Funktionell dyspepsi
  • IBS
  • ospecificerad funktionell magsmärta
  • Abdominal migraine
118
Q

Vad är övergripande kriterier för FD, IBS, FAP-NOS

A
  • Smärta eller obehag i magen minst 4 dagar i månaden
  • Symtom i minst 3 månader för vuxna och 2 månader för barn
  • Får ej finnas fysiologisk förklaring till symtomen
118
Q

Vad krävs för funktionell dyspepsi? (FD)

A

Minst ett av följande:
- Obehaglig mättnad/illamående/uppsvälld efter normalstor måltid
- Inte kunnat äta upp maten
- Ont eller obehag i övre delen av magen

vanliga övriga symtom:
- Rapar
- brännande känsla i övre magen

119
Q

Vad krävs för IBS, irritable bowel syndrome

A
  • Smärta/obehag relaterad till att gå på toalleten och bajsa
  • Förändring i frekvens (oftare/sällan bajsar)
  • Förändring i karaktär (lösare/hårdare)
120
Q

Functional abdominal pain - not otherwise specified (FAP-NOS)

A

Uppfylls om ej FD, IBS eller abdominal migraine

121
Q

Vilka diagnoser kan IBS relateras till?

A
  • Ångest
  • depression
  • frånvaro skola eller arbete
  • Låg livskvalite
  • Hög konsumtion av sjukvård
122
Q

Behöver alla med IBS behandling?

A

Nej
- Ca 60-70% tillfrisknar med tiden
- Diagnos. lugnande besked från läkare och råd ofta tillräckligt
- MEN problem kvarstår för vissa

123
Q

Vad predicerar fear-avoidance modellen? Rädsla/undvikande

A
  • Evolutionära fördelar vid akut smärta
  • Predicerar nedsatt funktion och vidmakthållande av symtom vid kronisk smärta
124
Q

Vad är vanligt gällande gastrointestinal specific anxiety? (GSA)(magspecifik-ångest)

A
  • Oro kring symtomen o vad de innebär
  • Symtomrädsla
  • Vigilans, uppmärksammar symtom mer
  • Sensitivitet, lägre tröskel att känna symtom
  • Undvikande för att minska eller slippa symtom
  • Predicerar IBS
    ‘- Kan förekomma oberoende ab ångestsjukdomar
125
Q

Vad för läkemedel kan behandla tidigare nämnda magproblem?

A
  • Tricykliska (tidigare mot depp)
  • SSRI o SNRI
  • Alternativmedicin, pepparmintolja
  • Placebo o öppen placebo
125
Q

Prediction coding

A
  • Tidigare erfarenheter styr tolkning av inkommande signaler
  • inkommande smärtsignal kan uppregleras eller nedregleras vid matchning mot tidigare erfarenheter
  • Osäkerhet öppnar möjlighet till omtolkning
126
Q

Varför fungerar placebo?

A
  • Effekt då tolkning o modulering av signalerna bidrar till minskade/ökade symtom
  • Bygger på förväntingar o betingning
127
Q

Vad för typ av dietbehandling finns det?

A
  • Glutenfritt
  • Laktosfritt
  • Fiber
  • FODMAP
  • Probiotik
128
Q

Vad finns det för psykologisk behandling för magproblemen?

A
  • Hypnoterapi
  • KBT
129
Q

Hypnoterapi

A
  • Djup avslappning i kombination med suggestioner
  • Suggestioner handlar om magen, “värme o välbehag sprider sig i magen”
130
Q

Hypervigilans på symtom från magen

A
  • Ökad uppmärksamhet på symtom o allt som kan orsaka sjukdom
  • Symtomen får företräde och upplevs som starka
131
Q

Hur fungerar exponeringsbehandling vid IBS?

A

Att frivilligt i små steg utsätta sig för det man är rädd för:
- Symtom från magen
- Situationer där man är rädd att ha symtom

132
Q

Vilka två mekanismer sker vid exponering?

A
  • Habituering
  • Nyinlärning
133
Q

Habituering

A

Vi vänjer oss vid det vi gör ofta, leder till att rädsla minskar

134
Q

Nyinlärning

A

Vi kan klara saker även om vi är rädd. Leder till ny erfarenhet av att vi kan klara av även det vi är rädda för

135
Q
A
135
Q

vad är Förklaringsmodellen viktigt för?

A

Viktigt för att barnen och deras föräldrar ska förstå

136
Q

Vad är viktigt när man analyserar problembeteende?

A

Upptäcka at undvikande för att problemen fortsätter

136
Q
A
137
Q
A
138
Q
A
139
Q
A
140
Q
A
141
Q
A
142
Q
A
143
Q
A
144
Q
A
145
Q
A
146
Q
A
147
Q
A
148
Q
A
149
Q
A
150
Q
A
151
Q
A
152
Q
A
153
Q
A
154
Q
A
155
Q
A
156
Q
A
157
Q
A
158
Q
A
159
Q
A

Psykologprogrammet T4 (6 decks)

Brainscape helps you reach your goals faster, through stronger study habits.
© 2024 Bold Learning Solutions. Terms and Conditions