LAnce Mckrackens fucking as långa föreläsning wtf Flashcards

(171 cards)

1
Q

Vad är en dominerande motivering för beteendemedicin?

A

Beteende och miljöförhållanden påverkar biologiska processer
- Dock möjligt att beteendemässiga resultat är viktigaste konskevenser i studier av hälsovård o medicin
- Resultat inkluderar, livsläng, hälsorelaterad livskvalitet och symtomatiska klagomål

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Vad handlar hälsopsykologi om?

A

Hälso­psykologi handlar om att förstå hur biologiska, psykologiska, miljömässiga och kulturella faktorer påverkar fysisk hälsa och sjukdom.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Hur arbetar hälsopsykologer?

A

Hälso­psykologer arbetar i kliniska miljöer, främjar beteendeförändringar inom folkhälsofrämjande arbete, på universitet och bedriver forskning.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Vad är målet med society for health and psychology?

A

Strävar efter att förbättra individ och samhällets hälsa genom.
- Främja hälsa
- förebygga sjukdomar
- Förbättra vården gneom forskning, praktik, utbildning, träning och påverkan

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

cartesian dualism

A

Kroppen och själen/mind and body är två separata och oberoende substanser

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Vad är tre fundamentala svårigheter när man utvecklar god psykologisk teori?

A
  • brist på robusta fenomen
  • Brist på validitet och epistemisk interration för psykologiska konstrukt
  • Problem att etablera psykologiska orsaker
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

A scoping review skriven av bl.a Davis, R, vilka rapporterades som “topp” teorierna?

A
  • Transtheoretical model
  • theory of planned behaviour
  • Social cognitive theory
  • Information-motivation-behavioral
  • Self determination
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

health belief model

A

Förklarar och förutsäger beteendeförändringar genom:
- Undersöka individens uppfatning om sjukdomsrisker, fördelar med förebyggande åtgärder, hinder för beteendeförändring och föreslagna åtgärders effektivitet

Modellen betonar hur detta påverkar individens benägenhet för att anta och upprätthålla hälsosamma beteenden

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

vad ingår i transtheoretical model/stages of change?

A
  1. Prekontemplation, ingen insikt i behov av förändring
  2. Kontemplation, fundera på förändring
  3. Preparation, förberedelse för förändring
  4. Action, anta nya vanor/göra förändring
  5. Maintenance, bibehålla det nya hälsosamma beteendet
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Social cognitive theory

A

Tre faktorer påverkar varandra i en triangel:
- Personliga faktorer
- Beteende
- Miljöfaktorer

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

vad är viktiga konstrukt för social cognitive theory, gällande hälsobeteende osv

A
  • Observational learning
  • reinforcement
  • Självkontroll
  • Self-efficacy
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Reciprocal determinism

A

Viktigt i ex social cognitive theory.
Innebär att en person kan vara både agent för förändring och responder för förändring.

Därmed kan förändring av miljö, role-models osv användas för att främja hälsosammare beteende

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Social ecological model

A

betonar olika nivåer av påverkan, som individuella, interpersonella, organisationella osv.
Samt iden att beteende både formar och är formade av sociala miljön.
Den stämmer överns med social cognitive theory i o med att den framhäver att miljön och förändring av miljön är viktig för att göra beteendeförändring mot hälsosamma beteenden lättare.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Theory of planned behaviour

A

Intentionen att utföra ett beteende är den viktigaste prediktorn för om beteende kommer inträffa. Intentionen påverkas av tre huvudfaktorer:
- Individens attytyd mot beteendet
- Subjektiv norm
- Uppfattad beteende kontroll

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Dags att “retire” theory of planned behaviour, varför? vilken kritik finns?

A
  • för simpel
  • För fokuserad på rationalitet
  • Fullt av coomon sense, icke-falsifierbart
  • Begränsad predicerande förmåga
  • Mediation antaganden har motbevisats
  • För mycket bevis som är korrelationer och baserade i friska unga samples
  • Hjälper inte intervention
  • Återuppkommer i form av TPB-modeller vilket inte är hjälpsamt
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Common sense model

A

Individer skapar mentala representationer av sjukdom baserat på sina egna upplevelser, kunskaper och förväntningar.
Dessa mentala representationer inkluderar uppfattning om sjukdomens:
- orsak
- symtom
- Konsekvenser
- Möjliga hanteringsstartegier

Betonar att dessa mentala representationer styr individens beteenden och känslor i relation till hälsa och sjukdom

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
17
Q

Vad drar vi för slutsats från the behaviour change wheel?

A

Interventioner och riktlinjer för att ändra beteenden kan användbart karaktäriseras av en BCW som består av:
- Ett beteende system
- Beteende systemet omringas av interventions funktioner
- OMringas sedan av riktlinje-kategorier

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
18
Q

Vad visade “examining the theory of effectiveness hypohtesis”?

A
  • Interventioner baserade på kontroll toeri, motivationell intervjuande eller self-determination theory associerades med större effektivitet för fysiskt aktivitet och /eller dietary interventions and outcomes
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
19
Q

Theory of effectiveness

A

Undersöker vilka faktorer och interventioner som är mest framgångsrika för att främja hälsa.
Innefattar att:
- Utvärdera olika strategier och metoder
- Syfte att identifiera de mest effektiva

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
20
Q

Kontrollteorin

A

Fokuserar på hur individer reglerar och kontrollerar sina beteenden för att uppnå hälsosamma mål.
- betonar att människor strävar efter att upprätthålla en känsla av kontroll gällande sin hälsa

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
21
Q

Ett nytt verktyg, TIPME (typology of interventions in proximal physical micro-environments) har utvecklats. Förklara hur detta hänt och vad det innebär

A
  • Ökat intresse för “puffning” och “valarkitektur” i hälsopsykologi.
  • Forskning och policyfokus på att ändra småskaliga fysiska miljöer för att påverka hälsobeteende på populationsnivå.
  • Brist på tydlighet och standardisering i karakteriseringen av sådana interventioner.
  • Svårighet att syntetisera evidens om interventionseffekter och identifiera interventionsmöjligheter.
  • Utvecklingen av ett nytt verktyg, TIPPME, för att adressera detta.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
22
Q

TIPPME

A

Används för att kategorisera och standardisera olika typer av interventioner som syftar till att påverka hälsorelaterat beteende.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
23
Q

fear avoidance model

A

Förklarar hur rädsla för smära eller skada kan leda till undvikande beteenden/av aktiviteter. Vilket i sin tur kan förvärra och underhålla smärta och funktionsnedsättning.

Enligt denna modell kan rädsla för smärta leda till ex mindre fysiskt aktivitet som i sin tur kommer leda till ökad smärtkänslighet, därmed skapas en ond cirkel

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
24
Q

vad är ett biomedicinskt perspektiv på smärta?

A
  • reduktivt
  • Smärta pga skada
  • behandla orsaken så behandlas smärtan

Problem, smärtan utan nociception och nociception utan smärta

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
25
Biopsykosocialt perspektiv på smärta
- Holistiskt, samverkande bio-psyko-sociala faktorer - Mediation och vidmakthållande viktigt - Smärtans olika konsekvenser måste behandlas
26
Biologiska faktorer för smärta
- Sjukdomsgrad - Smärtreceptorer - Inflammation - Hjärnfunktion
27
Sociala faktorer för smärta
- Kulturella faktorer - Social omgivning - Ekonomiska faktorer - Socialt stöd
27
Psykologiska faktorer för smärta
- Stämningsläge - Katastrofiering - Stress - hantering
28
Beskriv kort smärtfysiologi
- Nocireceptorer reagerar - Två typer av fibrer förmedlar smärtimpuls (a-delta, skarpa o snabba och c-fibrer molande o brännande) - Dorsal hornet - Thalamus, tar emot o sorterar signalen
29
ge några exempel på vad akut smärta påverkar för fysiologiska delar
- HPA-axeln - Motorik - Hormonsekretion - Svettning - Metabolism - Njur, tarm, hjärta
30
Vad är en modern definition av smärta (beteendemedicinsk)
Obehaglig sensorisk och/eller emotionell upplevelse tillsammans med vävnadsskada eller hotande vävnadsskada, eller beskriven i termer av sådanb skada. Alltid subjektiv och kan upplevas vid avsaknad av vävnadssakda
31
Nociceptiv
- Vävnadsskada - Vsiceral, från interna organ
32
Neuropatisk
Nervskada - Perifer vs centraliserad
33
Nociplastisk
Förändrat smärtsystem
34
Idiopatisk
Oklar orsak
35
Psykogen/somatoform
rent psykologisk orsak - Föråldrad kategori, främst historiskt intressant
36
Fantomsmärta
Smärta från amputerad kroppsdel - Hälften av amputerade upplever fantomsmärta i någon grad
37
Ge exempel på sekundär smärta
- Cancer-relaterad - Post- kirurgisk/traumatisk - Neuropatisk - Huvudvärk eller orofaciell smärta - Viceral - Muskoskeletal
38
Vad finns för kriterier för akut smärta?
- 0-3 eller mest 6 månader - Vävnadsskada, "objektiva fynd" - Försvinner då skada läkt - Återkommer endast i vissa fall som migrän, spänningshuvudvärk, tandvärk - Begränsade psykosociala konsekvenser
39
Långvarig smärta kriterier
- mer än 3 eller mer än 6 månader - INte alltid objektiva fynd - Ofta förknippad med andra kroniska sjukdomar, ex reumatism, diskbråck osv - Ofta i skov, påverkas av ex mående eller kontext - OMfattande psykosociala konsekvenser = disability
40
Hur kan man mäta smärta, subjektiv och objektiv mätning
- Självrapporter eller MPI - Observation av fysiologi och funktion
41
På vilka sätt kan smärta beskrivas?
- Intensitet - Lokalisation - Hur den upplevs - Konsekvenser
42
Vilka två typer av respons kan smärta ge inom hälsopsykologi?
Utgör kroppens varningsignal för hot om skada eller för skada - Snabb, skarp signal = fly - LÅngvarig, molande signal = vila
43
Vad är några nyckelfaktorer för smärta?
- Humör - Uppmärksamhet - Kognition - Social kontext
44
Hur skiljer sig smärtkänslighet och smärttröskel?
- Tröskeln är likartad hos alla medan tolerans varierar mycket - Depression och ångest kan sänka båda
45
hyperalgesi
- Finns primär o sekundär - Gör mer ont än det "borde"
46
Allodyni
Smärta av normalt icke-smärtsam stimulans - TAktil, värme, rörelse
47
gate control theory
Snabba afferenter blockerar långsamma afferenter som C-fibrer i bakhornet Gate Control Theory är en teori inom smärtforskningen som föreslår att smärta inte bara är en direkt reflektion av skadans allvar, utan att smärta också är reglerad av neuroner som agerar som "smärtpoäng". Dessa neuroner fungerar som en "gate" i ryggmärgen och kan öppnas eller stängas beroende på olika faktorer, vilket påverkar hur smärtsignaler bearbetas och tolkas av hjärnan. Genom att förstå denna mekanism kan olika behandlingar och strategier användas för att modulera smärtsignaler och minska upplevelsen av smärta.
48
vad är några bra saker med gate controll theory?
- Smärta som förnimellse - Individen har aktiv roll - Individuell variation - Multipla orsaker till smärta
49
Neuromatrix teorin
En mängd inflöden bestämmer tillståndet hos smärtmatris som i sin tur har betydelse för smärtupplevelser och smärtbeteenden
50
Vad är kritik mot gate control theory?
- Mekanismerna väldokumenterade, men var finns grinden? - Förutsätter biologisk/fysiologisk orsak till smärta - En uppdelning av body o mind
51
vad är bra med neuromatrix?
- förutsätter inte överodnad fysiologisk orsak - tar hänsyn till flera faktorer - Matchar bra med den biopsykosociala modellen
52
kritik mot neuromatrix
- Inga bevis på kausalitet - Anekdotisk mått - Problem med generaliserbarhet
53
Hur fungerar utveckling av långvarig smärta enligt fear avoidance modellen
- undvikandebeteende är centrala - Både kognitiva och beteendefaktorer - Patientens förväntingar på smärtfrihet - Katastroftankar - Nedstämdhet - Långvarig funktionsnedsättning
54
Etiologi, fyra grundsatser för smärta
1. Utvecklingsprocess 2. kontext 3. Transdiagnostiska processer, komorbiditet och gemensamma bakomliggande processer 4. Inlärning, respondent (katastroftankar o traumatiska erfarenheter) eller operant (negativt förstärkta undvikanden)
55
1. utvecklingsprocess etiologi smärta
- Tidiga trauman o andra livshändelser predisponerar - Rädsla, frustration, ilska, katastroftankar - Cyklisk variation, upprepade möjligheter till inlärning av maladaptivt beteende
56
2. Kontext etiologi smärta
- Omgivningen är förädnerlig, externa o interna cues - Okäsnlighet för dessa cues kan leda till rigida hanteringsstrategier (överdrivet vilande eller försiktighet) - Individens respons på smärtan är alltså viktig
57
Vad finns det för typer av smärtbeteenden?
- Minskad aktivitet - Ökad läkemedelskonsumtion - Startegier för att undvika smärta - Halta, grimasera, gnugga - Sucka, stöna, klaga
58
Sekundära sjukdomsvinster
- När smärtbeteenden leder till positiv upplevelse - Någon visar sympati, tröstar och visar förståelse
58
Sjukdomsvinster, primära (intrapersonella)
- När uttryck för smärta gör att man slipper nåt jobbigt - ex en familjemedlem gör sysslor istället
59
Tertiära sjukdomsvinster
- Smärtbeteenden leder till positiv känsla eller tillfredställelse hos någon annan - ex känna att man varit till nytta för någon som har en svår situation
60
3. Transdiagnostiska processer etiologi smärta
- Mycket vanligt med komorbiditet, ex depression, ångest, insomni, PTSD osv - detta kan vidmakthålla eller förvärra smärta samt försvåra rehabilitering - gemensamma underliggande mekanismer driver utvecklingen, ex oro, undvikande, katastrofiering osv
61
vad för typer av transdiagnostiska processer finns det?
- Predisposing processer - Protective processer - Drivande processer - Triggande processer - Katalytiska processer
62
Predisponerande processer
1. temperament 2. Som barn utsätts för otrygg miljö 3. Intolerans eller osäkerhet 4. Hopplöshet
63
protective processes
1. positiv affekt 2. Optimism 3. resiliens 4. Coping startegier för att lösa problemn
64
Triggande processer
1. utsätts för aversiva event 2. Akut stress 3. Emotionell trauma 4. Fysisk trauma
65
Drivande processer
1. oro och ångest 2 undvikande 3. Katastroftänk 4. Inflexibel problemlösning
66
Katalytisk processer
1. off work 2. INterpersonell stress 3. Jobbstress 4. Dålig sömn
67
Vad innebär röda och gula flaggor gällande riskfaktorer för låmngvarig smärta?
- röda allavarliga men sällsynta faktorer - Gula, hindrande och vanliga psykosociala faktorer
68
Etiologi 4. inlärning, respondent inlärning
- Smärta är lätt att notera och associera med olika NS - Smärta triggar obetingad stressrespons - Rädsla, katastroftankar, traumatiska minnen
69
4. inlärning operant inlärning
- Smärta = normalt en primär försvagare - Ständigt närvarande försvagare leder till många nya negativt förstärkta undvikanden - Diskriminativ inlärning - förstärkningskontingenser
70
Vad gör SBU
- Utvärderar sjukvårdens metoder - Systematiska granskningar av vetenskapliga litteraturen
70
rörelserädsla/kinesiofobi
Överdriven rädsla för rörelse eller fysisk ansträgning - Ofta ingår katastroftankar - behandlas med exponering
71
Prevention enligt SBU, primärpreventiva insatser vid akut smärta från rygg till nacke
Undersökt evidens för vanligaste preventiva metoderna: - Fysioterapi - Naprapati - Kiropraktik - Akupunktur EJ UTVÄRDERINGB AV PROFFESIONRE
72
VAd drar SBU för slutsats (2016)
- behövs fler studier - Går inte att avgöra vilka metoder som fungerar bäst
73
Multimodal behandling
- Oftast kombination av: - Psykologiska insatser - Fysisk aktivitet/träning - Manuella eller fysikaliska metoder starkast stöd Resultat: - Minskad sjukskrivning och ökad återgång till arbete
74
vad finns för psykologiska behandlingskomponenter?FÖR SMÄRTA
- Self-regulation - Beteende terapi - Kognitiv beteende terapi - tredje vågen och ACT
75
Self-regulation
Biofeedback, avslappning, hypnos, medveten närvarpo
76
Beteendeterapi
Smärtbeteende, aktivitetsbalans, beteendeaktivering, exponeriong och fysisk aktivitet
77
Kognitiv beteendeterapi gällande smärta
Kunskap, coping och tillämpning i vardagen
78
Tredje vågen oich ACT flör behandling av smärta
Acceptans, värderingar och medveten närvaro
79
Multimodal rehabilitering, vilka proffesioner ingår?
- Läkare - Fysioterapeut - Arbetsterapeut - Kurator - Psykolog
80
Vad gör oftast psykologen i multimodal rehab?
- Typiskt en kombination av kognitiva o beteendemässiga komponetner (klasssisk KBT) Vanliga teman för sessioner kan vara: - Aktivitetsbalands - Beteendeaktivering - Stresshantering
81
Utveckla mer vilka saker psykologen foksuerar på i multimodal rehab
- Smärtan i bakgrunden - INdividuella hinder .- backa o starta om - Småt steg, hållbarhet - Samsyn i teamet, kommunikation - Socioekonomiska aspekter, superviktig, om dessa hanteras före behandling blir det mycket lättare
82
Exponering vid smärta
Exponering ses ofta som svårt vid smärta. - Aversivt då patienter ofta rädda att förvärra smärtan - generellt svaga exponeringseffekter på smärtintensitet Samtidigt visar nyare studier goda effekter av ren exponeringsbehandling, forskning pågår yayyy loool
83
typiskt patientbemötande vid smärta
vanligt att pat möts av misstro vid avsaknad av objektiva fynd - Negativa vårdupplevelser vanlig bland smärtpatienter - Viktigt att validera patientens smärtupplevelser - Bedömning o intervention av läkare är ofta fokus på medicinska faktorer Holistiska teorier ger mer tilltro
84
Hur fungerar smärtrehabilitering i Sverige?
- All rehab ska föregås av medicinsk utredning/bedömning - Multimodala programm (MMR1 o MMR2) - Satsningar på MMR1 (primärvård, 2 är specialist) har ökat men strax under hälften av primärvård erbjduer
85
Vad finns för läkemedel vid långvarig smärta?
- NSAID O paracetamol (förstahand) - SSRI/SNRI o TCA vid neuropatisk smärta - Antikonvulsanter o muskelavslappnande för msukulär avslappning - Oplioider, efter mildare preparat har testats, kan ha iatrogena effekter (beroende eller hyperalgesi)
86
Vad för behandlarfärdigheter äör viktiga gällande smärta?
- Kunskap om det patienten behöver kunna - Individanpassning - Tydlighet i förävntingar - Förståelse om andra yrkeskategoriers arbete
87
Vad för typer av patientförväntingar finns det?
- Många har egna förklaringar - Vissa efterfrågar exakt diagnos eller förklaring - Vissa söker efter behandling som helt tar bort smärtan - Vanligt med fear-avoidance
88
vad kan det finnas för utmaningar vid behandling av smÄRTA?
- Behövs beteendeförändring i många områden, kräver teamarbete - Acceptans o pat förvätningar - Komorbiditet - Mediciner, bra o dåligt - Funktionsghinder - BIOPSYKOSOCIALT PERSPEKTIV HIHIHIH
89
Vad är ett problem gällande sexualitet i vården som forskning visat
- finns osäkerhet och ovilja hos proffesionella att prata om sexualitet med patienten - Både terapeuter o patienter undviker frågor
90
Vad för faktorer kan hålla behandlare från att prata om sexualitet?
- INte ta första steget - Perosnligt obehag - Rädsla okunskap - Ser inte sexuell hälsa som viktigt - Lite träning att prata om det
91
Vad finns för orsaker till att en patient kanske inte pratar sexualitet
- Personligt obehag - Rädd för att sexualisera mötet - Vill inte skapa obehag - Rädd för att behandlaren tycker det är viktigt
92
Vad behöver proffesionella göra för att kunna prata oms ex?
- Kunskap om olika sexuella uttryck, begrepp, osv - Hitta o lära sig inkluderande ord - Kunna förhålla oss till olika sätt att leva - Träna på att säga vissa ord högt
93
Vad är viktigt att tänka på i samtal om sex?
Man får inte och inte verka som om man korrigerar och gör det svårt för ex tonåring att fortsätta berätta.
94
Vad behöver proffesionella ta tagi för att prata om sex+?
- Självreflektion och medvetenhet om egna känslor - Betydelsen av att som terapeut medvetengöra sina egna åsikter och fördomar i sfyte att inte ge dem spelrum i patientarbetet - Man ska alltså vara medveten om sina känslor och åsikter
95
Hur stor andel svarade ja på frågan om de någonsin varit sexuellt attraherad av en patient?
75%
96
Sociokulturell nivå sexuella skript
Reglerar det gemesnamma, sociala livet. Generellt och abstrakt, berör de samhälleliga övergripande värderingar för sexualitetet
97
Sexuella skript - en social inlärningsprocess på tre nivåer vilka är dem?
- intrapsykisk nivå - Interpersonell nivå - Sociokulturell nivå
97
Hur bör sexuell attraktion till en patient hanteras?
- När dessa käsnlor uppstår måste de bearbetas för att sedan klingas av - Ibland räcker att abra tänka genom dem - Ibland viktigt att bejaka klientens sexualitet men attraktionen kan vara en riskfaktor - Kvinnor mer benägna att ta handledning än män - Handledare måste skapa ett klimat där det är okej att prata om dessa känslor
98
Hur fungerar attraktion i förhållande till yrkesetiska principer för psykologer i norden?
- Psykolgen är uppmnärksam på hur intimitet och sexualitet direkt och indirekt påverkar relationen - Psykologen undviker privatisering och sexualisering av relationen. Sexuellt umgänge får inte förekomma
99
INterpersonell nivå sexuella skript
Det som sker i mötet med andra och organiserar relationerna mellan människor
100
Sexuella skript, intrapsykisk nivå
Individens fantasier, önskningar o begär. - INdividens subjektiva motivation till att ha sex, ex vad som är lyckat o vad som är skamfyllt
101
Så vad är sexuella skript?
Varje samhälle har ett eget sexuellt skript, dvs ett offentligt sexualideologiskt förhållningssätt - Vem får man ha sex med? - När ska man ha det? osvosv
102
Samhällets sexosofi
varje samhälle har sina regler som reglerar synen på sex. - Kärleksideologin - Heternormativitet - Ensidigt fokus på coitus och penetrering - Erotisering av manlig överordning o kvinnlig underordning
103
Varför tar man en sexualanamnes?
- Grunden för att uttreda sexuell dysfunktion - Stöd i utredning och bedömning, skapar tillit o allians - Kan vara bra att ha en mall - Ska anpassas efter ålder o mognadsgrad
104
vad är en samtalsöppnare runt sexualitet?
Hur nöjd är du med din sexualitet/sexliv? 1-10
105
Hur fortsätter man efter den sexuella ice breakern?
- Bekräfta o fråga om de vill prata om detta - Kompetensfråga - remittering till specialist
106
Preventivmetoder kring det sexuella snacket
- Hur tänker diu kring prevenmtivmedel? - Är dui nöjd med det du har? - Något du vill fråga om
107
Förslag på andra inledande frågor för sexsnack
- Är du nöjd med din sexuella hälsa - är du sexuellt aktivt med dig själv elelr andra
108
Hur tar man en sexologisk anamnes?
1. Aktuellt problem - Vill du beskriva det sexuella problemet - Förekomemr det bara i vissa situationer? 2. Problematikens förlopp - Debut? utred livsssituation=? - Vid flera sexuella problem, när debuterade de? 3. Problematikens konsekvenser - Vilket sätt påverkar? - PÅverkar någon annan? - I vilken grad? 4. Tidigare lösningsförsök/ansatser att söka hjälp - Har du pratat me nån annan? - Har du sökt info elelr hjälp tidiare? - Va bill du ha för hjlp?
109
Sexologisk anamnes erfarenhet av sexuellt våld eller oönskade sexuella erfarenheter
- Sex-förhållanden personen ångrar - Tjatsex - Våld tvång - NUvarande relation - Har du utsatt nån?
109
Att ta en sexologisk anamnes, sjukdomshistoria
Sjukdomar, skador etc
110
Sexologisk anmanes sexuell läggning och könsidentitet
- Vilket ellet vilka kön attraktion? - Vilka bruakr du ha sex med? - Hur beskriver du dig själv?
111
Relationsanamnes
- Trivs du har du någon etc
112
Vad är andra viktiga saker du kan brasklappa om gällande sexologisk namnaes
- Sex mönster/beteenden - Sexuellt utveckloing - kvinnor med vulva o vagina ofta dålig kunskap - Män o med penis, reproduktion etc - läkemedel
113
Vad kan vara några fysiologiska orsaker till erektil dysfunktion?
- Hjärtsjukdom - diabetes - Lågt testo
114
Psykologiska orsaker till erektildysfunktion
- Depression - ångest - Prestationsångest
115
Vilka fyra faktorer är viktiga för lust att ha lust?
- Vilja - Tanke - Tid - Handling
115
Vad är vulvodyni?
- smärta, ofta kronisk i vulva området - Svårbehandlad och många uppger som problem - främst 20-30 och få söker vård
115
Vad finns för orsaker till vulvodyni?
- återkommande irritation/smärta?, svampinfektioner, sex trots smärta - Psykologisk stress? oro/ångest, sex trots minskad lust, spänd - Överkänsligt smärtsystem
116
Dual controll model inom sexologi/psykologi
Sexuell respons är ett resultat av två parallella processer: - Accelerativ - Inhiberande Accelerativa processer relaterar till faktorer som ökar upphetsning Inhiberande processer syftar till faktorer som minskar eller hämmar upphetsning. förklarar genom att undersöka hur dessa två interagerar
117
Det fallocentriska imperativet
- manlig orgasm prioriteras - PiV ses som huvudsakliga praktiken - Manlig ejakulation signalerar sex =slut - Oftast krävs direkt klitoral stimulans
117
Vad finns det för smärtrelaterade diagnoser gällande mag/tarm?
- Funktionell dyspepsi - IBS - ospecificerad funktionell magsmärta - Abdominal migraine
118
Vad är övergripande kriterier för FD, IBS, FAP-NOS
- Smärta eller obehag i magen minst 4 dagar i månaden - Symtom i minst 3 månader för vuxna och 2 månader för barn - Får ej finnas fysiologisk förklaring till symtomen
118
Vad krävs för funktionell dyspepsi? (FD)
Minst ett av följande: - Obehaglig mättnad/illamående/uppsvälld efter normalstor måltid - Inte kunnat äta upp maten - Ont eller obehag i övre delen av magen vanliga övriga symtom: - Rapar - brännande känsla i övre magen
119
Vad krävs för IBS, irritable bowel syndrome
- Smärta/obehag relaterad till att gå på toalleten och bajsa - Förändring i frekvens (oftare/sällan bajsar) - Förändring i karaktär (lösare/hårdare)
120
Functional abdominal pain - not otherwise specified (FAP-NOS)
Uppfylls om ej FD, IBS eller abdominal migraine
121
Vilka diagnoser kan IBS relateras till?
- Ångest - depression - frånvaro skola eller arbete - Låg livskvalite - Hög konsumtion av sjukvård
122
Behöver alla med IBS behandling?
Nej - Ca 60-70% tillfrisknar med tiden - Diagnos. lugnande besked från läkare och råd ofta tillräckligt - MEN problem kvarstår för vissa
123
Vad predicerar fear-avoidance modellen? Rädsla/undvikande
- Evolutionära fördelar vid akut smärta - Predicerar nedsatt funktion och vidmakthållande av symtom vid kronisk smärta
124
Vad är vanligt gällande gastrointestinal specific anxiety? (GSA)(magspecifik-ångest)
- Oro kring symtomen o vad de innebär - Symtomrädsla - Vigilans, uppmärksammar symtom mer - Sensitivitet, lägre tröskel att känna symtom - Undvikande för att minska eller slippa symtom - Predicerar IBS '- Kan förekomma oberoende ab ångestsjukdomar
125
Vad för läkemedel kan behandla tidigare nämnda magproblem?
- Tricykliska (tidigare mot depp) - SSRI o SNRI - Alternativmedicin, pepparmintolja - Placebo o öppen placebo
125
Prediction coding
- Tidigare erfarenheter styr tolkning av inkommande signaler - inkommande smärtsignal kan uppregleras eller nedregleras vid matchning mot tidigare erfarenheter - Osäkerhet öppnar möjlighet till omtolkning
126
Varför fungerar placebo?
- Effekt då tolkning o modulering av signalerna bidrar till minskade/ökade symtom - Bygger på förväntingar o betingning
127
Vad för typ av dietbehandling finns det?
- Glutenfritt - Laktosfritt - Fiber - FODMAP - Probiotik
128
Vad finns det för psykologisk behandling för magproblemen?
- Hypnoterapi - KBT
129
Hypnoterapi
- Djup avslappning i kombination med suggestioner - Suggestioner handlar om magen, "värme o välbehag sprider sig i magen"
130
Hypervigilans på symtom från magen
- Ökad uppmärksamhet på symtom o allt som kan orsaka sjukdom - Symtomen får företräde och upplevs som starka
131
Hur fungerar exponeringsbehandling vid IBS?
Att frivilligt i små steg utsätta sig för det man är rädd för: - Symtom från magen - Situationer där man är rädd att ha symtom
132
Vilka två mekanismer sker vid exponering?
- Habituering - Nyinlärning
133
Habituering
Vi vänjer oss vid det vi gör ofta, leder till att rädsla minskar
134
Nyinlärning
Vi kan klara saker även om vi är rädd. Leder till ny erfarenhet av att vi kan klara av även det vi är rädda för
135
135
vad är Förklaringsmodellen viktigt för?
Viktigt för att barnen och deras föräldrar ska förstå
136
Vad är viktigt när man analyserar problembeteende?
Upptäcka at undvikande för att problemen fortsätter
136
137
138
139
140
141
142
143
144
145
146
147
148
149
150
151
152
153
154
155
156
157
158
159