Klinisk Psykologi PDT Flashcards
(130 cards)
1
Q
Vad underströk Ferenczi gällande terapi?
A
Han tryckte på en terapeut patientdyad, som präglas av högre grad värme och jämlikhet än vad som var aktivt under den perioden
2
Q
Varför är det nödvändigt inom terapi att minnas att terapeuten är en egen individ med egna upplevelser?
A
Detta för att inte lasta patienten för de svårigheter som kan uppstå under terapin. Utan att det betraktas som något som bör undersökas gemensamt av både terapeut och patient tillsamman.
Detta var en anledning till att Ferenczi införde att analytiker själva skulle genomgå psykoanalys udner utbildningen
3
Q
Vad innebär tvåpersonpsykoterapin?
A
Påpekar vikten för dynamiken och interaktionen mellan patienten och terapeuten so m något centralt för behandlingen.
Terapeuten aktivt deltar och reflekterar över den relation som skapas mellan dem.
4
Q
Tvåpersonperspektivet medförde begrepp som self-disclosure, joint-attention, vad innebär de?
A
- Self-disclosure, själv-avslöjande eller transparens
- Joint-attention, delad uppmärksamhet
5
Q
Enligt tvåpersonperspektivet vad misslyckas enpersonperspektivet med?
A
Enligt de misslyckas den andra parten med att erkänna oundvikligheten av en ömsesidig påverkan mellan terapeut och patient.
Enpersonperspektivet anser även terapeuten som en expert med mandat gällande patietens mentala processer, med tvåpersonperspektivet medförs att terapeuten ionte längre anses vara expert över patientens eget liv, istället vill man att terapeutenm ser patienten som sin egna expert över vad som sker inom dem.
6
Q
“hmm jag hör att du tänker att du är överkänslig, det hör jag dig säga ganska ofta och det låter jobbigt! Finns det flera situationer i ditt liv när du tänker att du är överkänslig?” - Vad är detta ett exempel på?
A
Det är ett exempel på ett svar/utsaga som är i enlighet med enpersonhållning.
7
Q
“ajdå låt mig tänka lite” “Jag är glad att du la märke till det, för mig gick det förbi” “Jag blir spänd vid samtalsämnet etc” - Vad är detta ett exempel på?
A
detta är exempel på utövande av tvåpersonhållning och saker som transparent modellerande, bekräftelse, etc
8
Q
Efter de två exempel som gavs precis tidigare (tänk på Jack och Katarina), om patienten K vill veta mer om terapeutens relation med skilsmässor vad ä’r isf ett bra svar?
A
“Jag tänker att vi lägger det åt sidan, då är det mitt arbete att förstå det, nu pratar vi istället om hur jag ska bete mig för att du ska känna dig trygg att prata om det du tycker är viktigt”
9
Q
Vilka två välstrukturerade moderna psykodynamiska terapier genomsyrar tvåpersonperspektivet?
A
- Brief relational psychotherapy
- Mentaliseringsbaserade terapin
10
Q
Vad används SASB för?
A
Den används för att bedöma interpersonella och intrapsykiska interaktioner med utgångspunkt i följande mått:
- Fokus, andra, själv och introjekt
- Tillgivenhet-fientlighet (kärlek-hat)
- Ömsesidigt beroende-Självständighet (insnärjning-differentiering)
11
Q
För fokus agerar “Uppmuntrar autonomi” vad gäller för fokus reagerar och självbild?
A
- Fokus reagerar, självständig
- Självbild fri och autonom
12
Q
För fokuser agerar “bekräftar/förstår” vad gäller de andra punkterna?
A
- FOKUS reagerar, öppen
- SJälvbild, accepterar sig själv
13
Q
Fokus agerar älskar/tycker vad gäller för det?
A
- Fokus reagerar, tycker om
- Självbild, tycker om sig själv
14
Q
Fokus agerar tar hand om/hjälper
A
- Fokus reagerar, litar på
- Självbild tar hand om sig själv
15
Q
Fokus agerar kontrollerar
A
- Fokus reagerar, ger efter
- Självbild kontrollerar sig själv
16
Q
Fokus agerar, anklagar/kritiserar
A
- Fokus reagerar, kränkt eller sur
- Självbild kritiserar sig själv
17
Q
fokus agerar attackerar
A
- Reagerar, hatar
- Självbild förstör sig själv
18
Q
Fokus agerar försummar/ignorerar
A
- Fokus reagerar, drar sig undan
- Självbild försummar sig själv
19
Q
Sympatiska nervsystemet
A
Aktiveras när kroppen behöver mycket kraft och förbereder för fight or flight.
20
Q
Hur är nervsystemet hos individer med tidiga trauman ofta påverkat?
A
De har mer benägenhet att hamna i obalans, särskilt vid exponering för stress.
21
Q
Vad skiljer personer med god och dålig anknytning gällande att söka stöd etc
A
De med god anknytning har lärt sig att det är belönande att söka stöd hos andra medan folk med dålig anknytning inte har samma erfarenhet av att bli lugnade av andra, därmed har de även ofta brist på utsöndring av oxytocin vilket i sin tur rubbar nervsystemet
22
Q
Hur kan brist på oxytocin påverka terapin?
A
Ett system med låg oxytocin kommer leda till komplicerade cocktail av oxytocin, kortisol och vasopressin, patienten hamnar därmed i obehagligt tillståd och blir mycket svårare att sammarbeta med
23
Q
Vilka resultat har visats från the still-face experiment?
A
I detta fall har det visats att situationen leder till negativa reaktioner hos späödbarnet, minskad aktivitet i vagusnerven och ökad hjärtfrekvens.
24
Q
vad menar Scholes är viktig för att hjälpa individer med tidiga trauman i livet?
A
- Djup känslomässig kontakt
- implicit interaktiv. affektreglering
Detta eftersom kärnan i många trauman är dåliga relationer.
25
Vilka tre separata grundpelare bygger dagens neuropsykoanalys på?
- Psykodynamisk neurovetenskap
- Klinisk neuropsykonanalys
- Psykodynamisk teoriutbildning
26
Vad innebär simpelt the bayesian brain?
Vi människor måste ständigt dra slutsatser kring orsakerna till det vi varseblir för att världen ska bli begriplig
27
Vad bidrar spegelneuroner med?
De bidrar med en förklaring till hur vi kan förstå fenomen. Som hur vi kan imitera en handling eller uppfatta och känna av andras känslolägen
28
Prediction error
Hjärnan blir ibland överraskad av ny infomration, och när hjärnan försöker förutse informationen i inkommande stimuli så arbetar neruoner och synapser hårdare vilket rubbar homeoestas
29
Vad menas med att medvetenhet inte är primärt beroende av våra högre hjärnområden?
Det innebär att vi kan vara ledsna, känna osss glada etc utan att veta att man känner dessa känslor eller varför.
Exemplevis många vanvårdade barn kan befinna sig i denna sits, känna hela tiden men inte veta om det eller vaför
30
Vad innebär neuroception, övergripligt
Människans centrala nervsystem aktiveras i situationer präglade av antingen fara eller skydd.
31
Vad har Andersen et al kunna påvisa gällande representationer av betydelsefulla andra?
Betydelsefulla andra lagras i minnet och nfungerar som ett förråd av info om viktiga personer i ens liv, i sin tur används detta och appliceras i mötet med nya persiner, i synnerhet då de påminner om någon betydelsefull. Dessa används alltså för att tolka
32
Objektrelationer
Syftar på inre representationer av mellanmänskliga förhållanden som vi människor har och som påverkar vårt sociala beteende.
33
Internalisering
Processen när individen "tar in" omvärlden och bildar inre representationer
34
Vad utgår Stern från i moments-of-meeting
Kunskapen om hur mottaligt människans nervsystem är för andras nervsystem. Att barnet förstår sig på sig själv och sina känslor när omsorgspersonen känner det barnet känner och speglar det
35
Självrepresentation
Likt objektkonstans, betraktas som en utvecklingsprestation.
- En multidimensionell bild av en själv som innefattar både ens brister, skavanker men ockås ens bästa sidor
36
Vad finns det för likheter gällande anknytningsteorin och affektteori?
Båda utgår från att vår personlighet och hur vi hanterar svårigheter är resuyltat av våra tidigare relationella upplvelser. '
Vi formas efter de försvar vi bildat i förhållande till dessa nämnda aspekter.
I dessa teorier är:
- Emotioner biologiska och universella tillstånd
- Känslor subjektivt färgade och beroende av individ, kultur, familj
- Affekter inkluderar både känslor och emotioner
37
Epistemisk tillit
Tron på att andra kan ge kunskap som är relevant för mig
38
P-faktor
Fonagy och Campbell menaar att den delvis och förenklat kan vara mått för epistemiskt tillit.
P-faktorn är ett mått på hur funktionsnedsatt individen är av sina svårigheter och har starkt samband med framtid psykiska problem.
39
Alloparenting
Beskriver barns förväntan om att bli vägledda och stöttade av flera vuxna
40
Bristpatologi
Avser patienter med mer omfattande svårigheter som bristande känsla av identitet, stora svårigheter att relatera till andra eller patienter med mer omoget försvar som projektion
41
Stress och sårbarhetsmodellen
Utgångspunken i teorin ör att alla människor har olika sårbarhet/känslighet för att klara av olika typer av stress. Detta är då något som är avgörande för om man utvecklar psykisk problematik eller inte.
42
Konflikpatologi
Avser patienter vars svårgiheter rör inre konflikter och vars försvar hade mognare grad som interllektualisering eller bortträgning.
43
Försvar
Kliniska tillstånd som ex depression är resultat av starka försvar som aktiveras.
- Liknar psykiska försvar något vi behöver, i rimlig nivå
- Psykiska försvar kan verka autoimmunt på vissa sätt.
44
Vad är grundantaganden inom PDT?
- Människor har omedvetna processer
- Mentala processer kan konkurrera med varandra och skapa ambivalens
- Tidiga erfarenheter har betydelse för vår utveckling och fungerande
- Viktig uppgift för människan är att utveckla förmnågan att bygga relationer till andra
45
Identifiera mönster
Hjälpa patienten uppmärksamma mönster kopplade till sina symtom eller svårigheter.
45
Vad för mål finns inom PDT?
- Identifiera mönster
- Ökad flexibilitet
- Nya relationella erfarenheter
- Tolerans för affekter
46
Ökad flexibilitet
Ge patienten mer flexibilitet i förhållande till sina inre processer. Ofta när vi mår dåpligt blir vi fast iu vårantankesätt, beteenden eller känslor. Ökad flexibilitet ger större möjlighet att pröva nya saker.
47
Nya relationella erfarenheter
Kanske att få uppleca en känsla av att lita på någon, att någon bryr sig eller stannar kvar fast man gör saker man inte är van vid.
48
Tolerans för affekter
Inte se på känslor som något som måste förändras eller tas bort för att överleva. Utan som något som går att uppmärksamma, uppleva och stå kvar i
49
Insikt i PDT
kan ses som ett delmål. INsikt om destruktiva mönster ger större möjlighet för vilja eller försök till förändring
50
På vilket sätt fokuserar PDT på mentala processer?
Många terapi former fokar på yttre beteende medan PDT lägger tydligt fokus på mentala processer, både inom patienten och i patientens centrala relationer.
Fokuserar på inre konflikter, motstridiga krafter eller personers bristande kapacitet att hantera dessa konflikter i socila miljö
51
Vad skiljer PDT som terapiform från ex KBT?
PDT är inte strik manualbaserad utan en processterapi, kan fortfarande ha en manual men behöver inte nödvändigtvis strikt följas vare session
52
Vad gäller patientens mentala skiftningar inom en PDT-session?
Patientens mentala skiftningar är i fokus och följs noggrant, terapeuten benämner dem och undersöker dem för att underlätta patientens möjlighet att notera vad som sker på en emotionell nivå
53
Vad blir fokuset vid en PDT session?
Sessionen blir ett möte mellan terapeut och patient med fokus att finna förståelse för den unika individen. Vanligt att affektiva processen och relationellt samspel är viktigt.
54
Vad innebär implicita och explicita ramar inom psykoterapi?
- Explicita ramar är de som uttallats mellan patient och terapeut, ex tid, kostnad, tystnadsplikt etc
- Implicita ramar, hur samtalen är upplagda, att inte bli störd under eller hur mycket terapeuten berättar om sig själv
55
vad bidrar de explicita ramarna i början av ett möte till?
Känsla av ömsesidighet uppstår lättare
56
Affekt
En affekt kan beskrivas som en känslomässig reaktion. Det är en medfödd biologisk mekanism som koordinerar saker som:
- Ansiktsuttryck
- Kroppsspråk
- Impulser till handling
57
Vad beskriver traditionell affektteori?
Att vi föds med basaffekter, dessa är:
- Sorg
- Vrede
- Glädje
- Ilska
- Förvåning
58
Vad säger ny forskning om affektteori?
Att vi inte föds med basaffekter, utan affekter är en reaktion som är inlärd och kan variera mellan kulturer etc
59
Vad är kort tre viktiga saker affekter hjälper oss med idag?
- Ger oss viktig information
- Primära motivationssystem
- Hjälper oss med kommunikation
60
Vad kan svårighet att reglera affekt leda till?
Rädsla för de egna reaktionerna, ofta till skam kopplat till den egna personen.
61
Vad är ett exempel på hur ilska som affekt undviks?
Inte våga stå upp för sig själv i ex en konfliktsituation.
62
Inte kunna uttrycka sorg ex
Inte be om hjälp när man är ledsen, inte våga uttrycka sorg framför andra
63
Inte kunna uttrycka glädje ex
Inte förmå känna stolthet över sig själv, inte kunna ta emot beröm, inte våga stanna i glädje för man är rädd att den ska försvinna
64
Inte kunna uttrycka glädje i form av intresse för sina viktiga relationer
Inte våga uttrycka glädje, uppskattning och kärlek till sina nära personer
65
Agens
Individens förmåga att agera och påverka sitt eget liv och relationer. Agens betonar individens aktiva roll i att förstå och förändra sitt beteende och sina tankemöänster
66
Allians/terapeutisk allians
I breda termer den kollaborativa eller känslomässiga relation som uppstår mellan patient och terapeut. Innebär huvudsakligen fokus på band, uppgift och mål.
Alltså varm o respektfull attityd från terapeut, tyldigthet hur terapoin ska gå till och vilka mål patienten strävar efter.
Aktivt arbete under hela processen av terapi
67
För exempel på allians se sida 124
68
Anknytning
VAraktigt känslomässigt band till en specifik person som barnet söker sig till för omsrog och när det käönner sig sårbart
69
Vad aktiverar anknytningssystemet?
Barnets känsla av hot
70
Den trygga anknytningen
Barnet har en inre arbetsmodell av förälderna som är tillgänglig och lyhörd, då etableras ett tryggt anknytningsband.
- Trygga barn förmodas uttrycka mer adekvata känslouttryck
- Kommer inte föärvränga eller förtränga vissa känslor
- Även störst variation av känslor under "främmande-situationen"
71
Den undvikande anknytningen
Karaktäriseras av att barnet minimerar sina negativa känslouttryck i samvaro med föräldern när anknytningsystemet är aktiverat.
- Konsekvens av att tidigare blivit avvisad då negativa känslor uppvisats
- Antas rikta bort sin uppmärksamhet från det jobbbiga
72
Den ambivalenta anknytningen
- Negativa känslouttryck när anknytningsystemet aktiveras
- Syfte att påkalla och bibehålla kontakt med föräldern
- Som följd av minimal eller inkonsekvent lyhördhet
- AS dominerar på bekostnad av US
73
Desorganiserad anknytning
I främmande situationen (testet) uppvisar de:
- Motstridiga beteende, som närma sig förälder med bortvänt ansikte
- Beteenden som indikerar oro, skrämt uttryck eller desorienterat uttryck
- Kan till skillnad från adnra stilar inte behålla en tydlig beteendestrategi mot föräldrar
74
Anknyting under terapi
Under behandlingen utforskar terapeuten anknytningen för att förstå dess påverkan på nuvarande beteende och känslor. Genom att öka medvetenheten och utforska anknytningen kan terapeuten och patienten arbeta tillsammans för att utveckla alternativa strategier för att hantera relationer och känslomässiga svårigheter. Målet är att förbättra individens förmåga att skapa hälsosamma relationer och hantera känslomässiga utmaningar.
75
Anonymitet
- Ingen uttalad poäng med att terapeuten delar med sig av info om sitt privatliv
- patienten känner sig så fri som möjligt i sin relation till T
- Underlättar dess ansvar att veta så lite som möjligt
76
Transparens
Utgör avsteg från den relativa anonymiteten.
- Transparens vanligtvis att terapeuten i en viss situation avslöjar en emotionell position, att dela med sig av en emotionell reaktion på något i terapin
- T visar att hen också behöver arbeta med sina mentala processer för att förstå sig själv och andra
77
Self disclosure
Avsteg från den relativa anonymiteten.
terapeuten måste inte vara transparent men terapeuten får det.
Två typer:
- Intra-session
- Extra session
78
Intra-session self disclosure
- terapeuten avslöjar sin egna känslomässiga reaktion på något patienten berättar eller kring samspelet i teraping
Ex:
"Det gör mig ledsen att höra hur illa du blir behandlad"
79
Extra session self-disclosure
- terapeuten avslöjar något om sig själv som person utanför terapin
- Föregås vanligtvis av noga betänkt av T
80
Dissociation
En ofullständig eller bristfällig integrering av en individs medvetna eller psykologiska fungerande.
- Ofta resultat av trauma eller kraftig ångest
- Ens minnen blir fragmentariska och kan bidra till en känsla av splittrat kärnsjälv
(för ex se sid 138)
81
Epistemisk tillit, ge ett exempel kopplat till inom vården
Får allt större betydelse vid behandling av psykiska problem.
- Beskriver tron på att går att lita på andra personer och att de kan ge kunskap som är relevant för en själv
Ex, ibland i vården kan patienter klassificeras som svåra att nå när det egentligen beror på att vården kommunicerar fel
82
Copingstrategier
Försvar som används flexibelt och adaptivt utifrån en given situation för ex hantera starka känsloreaktioner.
- Minskar negativa känslor i stunden för att kunna agera mer adaptivt
83
Hur uttrycker sig försvar ofta hos dem med psykiska problem?
Försvar blir ett problem då de blir rigida och används över alla situationer.
Då individ ställs inför en situation som kräver en annan respons än den invanda blottläggs det maladaptiva
84
Repressiva försvar
Beskrivs ibland som mogna försvar, eftersom de anses i viss mån mer funktionella/adaptiva.
- Syftar till att hålla en känsla borta
- Kan ske genom intellektualisering (jag är inte arg, bara förvirrad)
- Rationalisering, det var konstiga frågor på tentan därför jag inte fick godkänt, motivera en förkalring som inte väcker känslor
- Minimering, "det var inte så viktigt"
85
Regressiva försvar
Beskrivs ofta som mer omogna och är förknippade med svårare psykiatrisk problematik.
Skyddar från känslor genom att förändra verklighetsupplevelsen, leder till sämre anpassning till verkligheten.
- Splittning,
- Projektion,
- Primitivt förnekande
- undertryckande
86
Splittning
kategorisera saker som onda eller goda, kan inte integrera saker till en helhet
87
Projektion
Att tillskriva personer svåruthärdliga egenskaper eller känslor som man själv har
88
Primitivt förnekande
Förneka uppenbara händelser eller företeelser
89
Undertryckande
"Jag kan inte ens minnas vad bråket handlar om"
Hit hör både utagerande och mer passiv aggresivitet
90
Vad indikerar regressiva försvar?
Patienten behöver hjälp med affekttolerans och ångestreglering
91
Taktiska försvar
- Funktion är att hålla andra på emotionellt avstånd
- Undviker aktivering av starka affekter genom att hålla terapeuten på distans
Kan vara både verbala och icke verbala.
Dessa försvar kan signalera att alliansen inte är så stark
92
Verbala taktiska försvar
Patienten talar vagt eller generellt
93
Icke-verbala taktiska försvar
patienten undviker ögonkontakt eller har ett oengagerat tonläge
94
karaktärförsvar
Mer generaliserade förhållningssätt som patienten intar mot sig själv och/eller andra. Även maladaptiva personlighetsdrag räknas in. "jag är såhär"
Patientens sociala sätt att vara har interagerats med hens kognitiva funbgerande och affektiva relationsstil
95
Ex karaktärsförsvar
Patienten konstans underskattar sin egen eller andras förmågor.
- Fast i en my om att vara maktlös
- Har tendens att hamna i medberoende
96
Härbärgering
Terapeuten tar emot och processar påatientens svåra eller oönskade affekter på ett icke-dömande vis och hjälper patienten göra dessa begripliga
96
Hållande (kommer från holding)
En metafor för en mammas trygga omvårdnad för sigg barn som leder till att de vågar utforska sin värld.
En känsla av detta innebär en känsla att det finns människor runtomrking dig som kan ge omsrog och värme
97
Insikt
Syftar på en förändringsmekanism som involverar individen blir medveten om inre mentala tillstånd som tidigare varit omedvetna, ex önskningar, föresätllningar etc
98
Iscensättande, från enactment
Återkommande scenarion utspelar sig i relationen mellan patient och terapeut. Scenarion bedöms återspegla omedvetna bidrag från personliga historier, liksom inre konflikter och utmärkande sätt att relatera till varandra
99
Konfrontation
En terapeutisk intervention. Innebär ofta att hjälpa patienten se motstridigheten i det egna agerandet.
Kan även handla om att ifrågasätta användningen av försvar.
Ex "Märker du hur du minimerar dina känslor just nu?"
100
Vad består konflikttriangeln av? (den är upp o ner)
- Nedre hörn, adaptiv/aktiverande affekt
- Uppe i höger hörn, Hämmande affekt
- Uppe i vänster hörn är försvar
101
Adaptiv/aktiverande affekt
Den affekt som ger oss information om behov och motiverar till handling
102
Hämmande affekt
Affekter som avbryter eller begränsar vårt handlande. Rör sig ofta om känsla av skam elelr rädsla. Precis som larm varnar individen om riskerna med att uttrycka behov, kan också vara funktionellt i rätt sammanhang
103
Försvar som finns uppe i vänster hörn i konflikttriangeln
Allt vi gör, tänker och känner (medvetet eller omedvetet) för att minska de obehag som hämmande affekterna ger upphov till.
Handlar om olika strategier/lösningar vi använder för att tysta våra larmsignaler (hämmande affekter)
104
Vilka tre delar består persontriangeln av? (också upp on ner)
- Nedre hörn, historiska personer, ex förälder eller tidigare relationer etc
- Övre höger hörn, Nuvarande andra, här kan tidigare konflikt eller relationsmönster vidmakthållas
- Övre vänster hörn terapeuten, relationen i rummet mellan T o P, T chans att förändra det aktuella konfliktmönstret
105
Mentalisering
Förmågan att förstå sitt eget och andras medvetande
106
Markerad spegling
Ex att anknytningspersonen uppfattar rätt känsla hos barnet, tar emot den och ger tillbaka den med ett överdrivet ansiktsuttryck
107
Vilka fyra polaritetet brukar mentalisering delas in i
- Automatisk-kontrollerad
- Själv-andra
- Affekt-kognition
- yttre-inre
108
Låtsasläge - elefanten i rummet
I detta läge upplevs fantasi och verklighet som två helt separata företeelser.
den inre mentala världen har i detta läge ingen koppling till den yttre världen
109
Hypomentalisering
Karaktäriseras av undvikande mentalisering.
110
Hypermentalisering
Överdriven mentalisering
111
mentaliserad affektivitet
Att kunna identifiera, modulera och uttrycka affekter, samtidigt som både det egna och andras medvetande blir i fokus
112
Aporetiska känslor
Beskrivs som mer av ett baklgrundsljud. De kan ligga och skava och i sin tur påverka andra känslor. Inte mindre viktiga än de starka känslorna
113
Starka känslor
Hög volym och tydligt budskap, "Jag är arg" "Jag är besviken"
114
Metakommunikation
Metakommunikation inom psykodynamisk terapi hänvisar till kommunikation om kommunikation. Det innebär att terapeuten och patienten diskuterar och reflekterar över själva terapiprocessen, inklusive hur de interagerar, kommunicerar och förhåller sig till varandra.
115
Moments of meetings
Bygger på en viktig del i överföringsbegreppet. Det är:
Förändring kan sannolikt inte komma till stånd i en människas psykiska liv om vi bara kommunicerar med det som är helt medvetandebaserat.
Känslor kommer sällan ensamma utan i kluster med flera känslor
116
Motstånd
Motstånd i terapeutisk mening syftar på varje hinder som blockerar framsteg i terapiarbetet.
tendens hos patient att motarbeta förändring eller undvika det som upplevs utmanande.
Utlöses och fungerar ofta omedvetet
117
Omedvetna processer, hur kopplas detta tilol PDT?
Ett grundantatagande inom PDT är att människan har omedvetna psykologiska processer, alltså inre mentala tillstånd som behov, önskningar, föreställningar osv
118
Projektiv identifikation
Kan beskrivas som en projektion av en individs oönskade delar av en själv över på en annan med en så pass stark kraft att den andre börjar identifiera sig med projektionen av känslor och uppfattningar som egentligen tillhör den andre
119
melanie-kleins formulering av självobjekt-strukturen
Synen på de tidigaste relationerna, mer specifikt mor-barn, som betydelsefulla för psykisk utveckling.
120
Splitting,gällande projektion
Den första personen som initierar projektiva identifikationen bär på en primitiv fantasi om att de förbjudna delarna hos hen själv finns hos den adnra, fantasin är så stark att initiativtagaren identifierar mottagaren med sin egna internaliserade del, en split i upplevelsen av sig själv
121
Modern syn på projektiv identifikation
KOnceptet kopplas ofta sammand med intergenerationell överföring av trauma. Utifrån det perspektivet är drivkraften till projektiv identifikation olösta trauman som medför råa och obearbetade affekter inom personen.
Dessa affekttillstånd aktiveras särskilt inom ramen för anknytningsrelationer, fragmenterar personens inre och för att överleva projiceras dem över på nån annan
122
Överföring
Kan vara:
- En persons tendens att omedvetet förlägga känslor och egenskaper som en gång varit med viktiga personer på aktuella personer i omgivningen
- Upplevelsen av känslor, drifter, attityder, fantasier och försvar gentemot en person i nuet som är olämpliga för den personen och är en upprepning och förskjutning av reaktioner som har sitt ursprung i betydelsefulla personer i tidig barndom
123
Motöverföring
De känslor som aktiveras inom terapeuten i relation till patienten. Ses i modern tid mer som vägledning öfr terapeuten om vad som eventuell kan pågå i den terapeutiska relationen
124
124
125
125
126
