klinisk kemi tentafrågor Flashcards
(87 cards)
Vilket påstående stämmer? Vid medicinering med höga doser kortikosteroider;
a) stiger P-Cystatin C, vilket ger en felaktigt låg skattning av eGFR
b) minskar P- Cystatin C, vilket ger en felaktigt hög skattning av eGFR
c) stiger P-Kreatinin, vilket ger en felaktigt låg skattning av eGFR
d) minskar P-Kreatinin, vilket ger en felaktigt hög skattning av eGFR
e) påverkas varken Cystatin C eller Kreatinin av kortisonbehandling
a) stiger P-Cystatin C, vilket ger en felaktigt låg skattning av eGFR
- Kortikosteroider kan påverka nivåerna av Cystatin C, ett protein som används vid skattning av njurfunktionen (eGFR). Vid behandling med höga doser kortikosteroider kan Cystatin C stiga.
- Cystatin C används för att estimera GFR, och ett högre värde kan ge en felaktigt låg skattning av GFR (eGFR). Det beror på att Cystatin C är en biomarkör som kan påverkas av inflammation eller andra metaboliska förändringar, vilket leder till felaktiga skattningar av njurfunktionen när det används tillsammans med kortikosteroider.
Vilka biokemiska förändringar brukar kunna ses vid måttlig kronisk njursvikt?
a) Hb ökar, vit D oförändrat, PTH stiger, Kalium sjunker
b) Hb sjunker, vit D stiger, Ca sjunker, Kalium stiger
c) Hb sjunker, vit D sjunker, PTH stiger, Kalium sjunker
d) Hb stiger, Ca sjunker, Kalium stiger
e) Hb sjunker, Ca sjunker, PTH stiger, Kalium stiger
e) Hb sjunker, Ca sjunker, PTH stiger, Kalium stiger
- Hb (hemoglobin) sjunker på grund av nedsatt erytropoetinsyntes, som styrs av njurarna. Detta leder ofta till anemi vid kronisk njursvikt.
- Vitamin D (specifikt 25-hydroxyvitamin D) sjunker eftersom njurarna inte kan omvandla det till den aktiva formen (1,25-dihydroxyvitamin D). Detta påverkar kalciumupptag i tarmen
- PTH (paratyroidhormon) stiger som en kompensatorisk mekanism för att öka kalciumabsorptionen och minska fosfatnivåerna. Högre PTH-nivåer leder till en ökad benresorption.
- Kalium stiger ofta, särskilt i de mer avancerade stadierna av njursvikt, eftersom njurarna inte kan utsöndra tillräckligt med kalium.
Vid vilket av nedanstående tillstånd kan man förvänta sig att se hyponatremi?
a) Binjurebarkssvikt
b) Hyperaldestonerism
c) Cushings syndrom
d) Hypoglykemi
e) Hypertyreos
a) Binjurebarkssvikt: Vid binjurebarkssvikt (Addisons sjukdom) produceras otillräckliga mängder av aldosteron och kortisol. Aldosteronbrist leder till natriumförluster via njurarna och kan resultera i hyponatremi, samtidigt som kaliumretention kan ske, vilket kan orsaka hyperkalemi.
En patient har hyperkalcemi, se nedanstående labprover. Vilken är orsaken?
P-Kalcium 2,68 mmol/L (refv 2,15–2,50 mmol/L)
S-PTH 12 pmol/L (refv 1,6-6,0 pmol/L)
P-Kreatinin 68 mmol/L (refv <90 mmol/L)
B-Hb 108 g/L (refv 117–153 g/L)
a) Primär hyperpartyreoidism
b) D-Vitaminintox
c) Myelom
d) Njursvikt
e) Sarkoidos
Primär hyperparatyreoidism: Detta tillstånd innebär en överproduktion av paratyreoideahormon (PTH) från paratyreoidea. Denna överproduktion leder till ökat kalciumfrisättning från skelettet och ökad kalciumreabsorption i njurarna, vilket orsakar hyperkalcemi. Det är också vanligt att se förhöjt PTH i blodet, vilket är fallet här (S-PTH på 12 pmol/L). Detta är den mest sannolika diagnosen i detta fall.
I en malabsorptionsutredning vill du skaffa dig en uppfattning om leverns funktion med två enkla klinisk kemiska analyser. Vilket av följande alternativ är då bäst?
a) P-ALAT och P-ASAT
b) P-ALAT och P-Bilirubin
c) P-Albumin och P-PK(INR)
d) P-ALAT och P-Albumin
e) P-ALAT och P-PK(INR)
c) P-Albumin och P-PK(INR)
- P-ALAT (alaninaminotransferas): En markör för levercellsskada, men inte tillräcklig för att bedöma leverns syntetiska funktion.
- P-ASAT (aspartataminotransferas): Även detta en markör för levercellsskada, men inte specifik för levern (kan även höjas vid muskelskada).
- P-Bilirubin: Ger information om leverns förmåga att konjugera och utsöndra bilirubin, vilket är användbart vid bedömning av gallvägsobstruktion eller leverns funktion.
- P-Albumin: Ett mått på leverns syntetiska förmåga, eftersom albumin tillverkas i levern. Låga nivåer kan indikera nedsatt syntetisk funktion.
- P-PK (INR): Prothrombin tiden och INR reflekterar leverns syntetiska kapacitet för koagulationsfaktorer. Förhöjt INR kan indikera leverfunktionsnedsättning.
Vad stämmer? Enzymaktiviteten av elastas i faeces motsvarar;
a) Leverfunktion
b) Tarmfunktion
c) Endokrin pankreasfunktion
d) Exokrin pankreasfunktion
e) Enzymaktiviteten av ALAT
exokrin pankreasfunktion
Elastas är ett enzym som produceras av bukspottkörteln och utsöndras i tarmen, där det hjälper till att bryta ner proteiner. Vid nedsatt exokrin pankreasfunktion, exempelvis vid pankreatit eller cystisk fibros, kan elastasnivåerna i feces vara låga.
Du är på intensivvårdsavdelningen där en patient efter ett allvarligt ormbett börjar utveckla DIC symptom. Vilket analysresultat är alltid förväntat högt vid DIC?
a) P-Fibrinogen
b) P-Fibrin- D- Dimer
c) P-PK (INR)
d) P-APTT
e) B-TPK
b) P-Fibrin- D- Dimer
Vid DIC (disseminated intravascular coagulopathy) är det alltid förväntat att P-Fibrin-D-Dimer är högt. D-Dimer är en nedbrytningsprodukt av fibrin och dess nivåer stiger kraftigt vid aktiv fibrinolyssvikt, vilket är ett kännetecken vid DIC, där det sker både ökad koagulation och fibrinolys.
a. Apolipoprotein B (Apo B) är den viktigaste proteinkomponenten i: (0.5 p)
a) HDL
b) LDL
c) VLDL
b) LDL
b. Apolipoprotein A (Apo A) är den viktigaste proteinkomponenten i: (0.5p)
a) HDL
b) LDL
c) VLDL
a) HDL
Ange rätt alternativ! Andelen av de friska individer som identifieras med ett negativt resultat på ett
specifikt test anger testets:
a) Sensitivitet
b) Specificitet
c) Negativa prediktiva värde
d) Positiva prediktivta värde
e) Testets negativa likelihood ratio (LR-)
b) Specificitet
En 70-årig patient, trött, något ökat bukomfång vid palpation, enstaka spider naevi, lätt ökade nivåer av P-ALAT och P-ASAT. Anamnestiskt en del etylmissbruk. Vilket är det förväntade resultatet
på S-Proteinfraktioner, elforesen?
a) Sänkt albumin, ökat haptoglobin, sänkt IgG och IgA, kraftigt ökat CRP.
b) Sänkt albumin, ökat alfa-1-antitrypsin, sänkt orosomukoid och haptoglobin, ökat IgG, IgA och IgM.
c) Sänkt albumin, ökat alfa-1-antitrypsin, ökat haptoglobin och orosomukoid, sänkt IgG.
d) Ökat albumin, sänkt alfa-1-antitrypsin, sänkt haptoglobin, sänkt IgG, IgA och IgM.
e) Ökat albumin ökat alfa-1-antitrypsin, ökat haptoglobin och orosomukoid, ökat IgG.
b) Sänkt albumin, ökat alfa-1-antitrypsin, sänkt orosomukoid och haptoglobin, ökat IgG, IgA och IgM.
Detta resultat reflekterar en bild av leverpåverkan, särskilt cirros eller leverskada på grund av alkoholmissbruk, vilket kan leda till förändringar i proteinfraktionerna. Specifikt:
Sänkt albumin beror på leverns nedsatta synteskapacitet.
Ökat alfa-1-antitrypsin kan vara ett svar på inflammation.
Ökat IgG (och även IgA och IgM) är typiskt för levercirros eller alkoholrelaterad leversjukdom och kan tyda på ett immunologiskt svar på kronisk leverskada.
Sänkt orosomukoid och haptoglobin (leversyntes går ner, och vid kronisk leversjukdom kan haptoglobin minska)
Din patient Anna på vårdcentralen har seropositiv reumatoid artrit, RA. Patienten har anemi. B-Hb 102g/L (refv. 117–133 g/L) och B-SR 67 mm (refv. <20mm). Hur påverkas nedan analyser med tanke på ett kraftigt inflammatoriskt svar utan samtidig järnbrist? Skriv om nedan analyser förväntas vara sänkt, normalt eller ökat. (0.5p om två rätt, 1 p om alla tre rätt)
a. P- Järn förväntat:
b. P- Transferrinmättnad förväntat:
c. S- Ferritin förväntat:
a. P-järn - sänkt: Vid inflammation kan järnproduktionen minska och järnlagren mobiliseras, vilket resulterar i låga nivåer av järn i plasma.
b. P-transferrinmättnad - normalt: Tror att detta är eftersom att transferrin minskar vid inflammation (negativ akutfasprotein), medans den ökar vid sänkt P-järn då kroppen vill öka upptaget av järn från tarmen.
c. S-ferritin - ökat: Ferritin är ett akut fas-reaktant, och dess nivåer tenderar att öka vid inflammation, även om järnlagren i kroppen kan vara låga. Detta gör ferritin till en inflammatorisk markör
K (INR) kan analyseras med patientnära analys (PNA) på litet handhållet instrument.
Vilken är den kliniskt mest relevanta skillnaden mot analys på centrallab?
a) I PNA-analysen späds inte blodet ut, varför antikroppsinterferens kan ge förhöjt PK(INR)
b) I PNA-analysen finns ingen kontroll för hemolys
c) PNA-analysen ger förhöjt PK(INR) även vid brist på Faktor V
d) PNA-analysen är känslig för lipemiska prover och ska helst provtas på fastande patient
e) PNA-analysen ger förhöjt PK(INR) även hos patienter med terapeutisk dos av NOAK
a) I PNA-analysen späds inte blodet ut, varför antikroppsinterferens kan ge förhöjt
PK(INR)
Du har träffat en 59 årig kvinna på vårdcentralen vars B-SR är mycket gravt ökad, 83 mm (refv.<20 mm). Samtidigt berättar patienten att hon är trött och har mer ont i ryggen än hon är van vid. Din handledare vill utreda misstanke om myelom och frågar dig vilken analyskombination du i första hand skulle beställa innan remiss skrivs till hematologen?
a) Blodstatus, B-celler, Urintestremsa
b) B-celler, Urintestremsa, U-Proteinfraktioner
c) P-Proteinfraktioner, Urintestremsa, U-Albumin/Kreatinin index
d) Blodstatus, P-Proteinfraktioner, U-Proteinfraktioner
e) B-Celler, U-Albumin/Kreatinin index, U-Proteinfraktioner
d) Blodstatus, P-Proteinfraktioner, U-Proteinfraktioner
- Blodstatus: För att bedöma om patienten har anemi, trombocytopeni eller leukopeni, vilket kan vara associerat med myelom. Myelom kan påverka benmärgen och leda till dessa förändringar.
- P-Proteinfraktioner: För att identifiera eventuell M-komponent (monoklonala antikroppar), vilket är typiskt för myelom. P-Proteinfraktioner ger information om den totala mängden proteiner i blodet och kan hjälpa till att identifiera överskott av immunoglobuliner (som ses vid myelom).
- U-Proteinfraktioner: För att identifiera eventuella läckage av proteiner, såsom Bence Jones-protein (lätta kedjor av immunoglobuliner) som kan finnas i urinen vid myelom. Detta är en viktig markör för njurpåverkan vid myelom.
Du har nu fått svar på proverna som du beställde hos den 59-åriga kvinnan i föregående fråga. Hon hade gravt ökad B-SR; 83 mm (refv. <20 mm), samt är trött och har mer ont i ryggen än hon är van
vid. Du och din handledare ville utreda misstanke om myelom och tog blod- och urin-prover. Vilket specifikt fynd/analyssvar i ditt analysval skulle kunna bekräfta diagnosen myelom?
Svar: Fynd av M-komponent i P- eller U-Proteinfraktioner
Vilket är det felaktiga påståendet om Hb A1c?
a) Hb A1c avspeglar glukoskoncentrationen de senaste 3 – 8 veckorna.
b) Hb A1c kan användas för diagnostik av diabetes typ 2
c) Hb A1c kan användas för diagnostik av diabetes typ 1
d) Hb A1c används för uppföljning av behandlingseffekt hos patienter med diabetes mellitus typ2
e) Hb A1c-analyssvaret kan påverkas av hemolytisk anemi
c) Hb A1c kan användas för diagnostik av diabetes typ 1
Hb A1c är inte lika användbart för att diagnostisera diabetes typ 1, eftersom personer med typ 1-diabetes ofta har stora variationer i sina blodsockernivåer, vilket gör att Hb A1c kanske inte ger en tillräckligt exakt bild av deras blodsockerreglering på kort sikt. Vid typ 1-diabetes är det bättre att använda blodsockermätningar för att följa upp behandling.
Andelen av de som testas positivt för en sjukdom som verkligen är sjuka anger testets:
a) Sensitivitet
b) Specificitet
c) Negativt prediktivt värde
d) Positivt prediktivt värde
e) 1 - specificitet
d) Positivt prediktivt värde
Du har fått analyssvar på B-Hb som ligger på nedre gränsen inom referensintervallet. Du förmodar att orsaken är järnbrist och beställer ett analyspaket som innehåller P- Järn. Vilket råd ger du patienten för att undvika eventuell preanalytisk felkälla?
a) Att patienten bör vara fastande inför provtagning
b) Att patienten bör följa kostråd dagen innan provtagning
c) Att patienten bör ta provet tidigt på förmiddagen
d) Att patienten bör ta provet sent på eftermiddagen
e) Att patienten bör ta provet samtidigt som B-Hb kontrolleras
c) Att patienten bör ta provet tidigt på förmiddagen
ingen aning varför detta är rätt, verkar lite mysko
Du vet att din patient har en svår brist på von Willebrands faktor. Vilket/vilka av nedanstående analyssvar kan vara påverkade?
a) P-PK(INR)
b) P-APTT
c) P-PK(INR) och P-APTT
d) B-TPK
e) B-TPK, P-APTT och P-PK(INR)
b) P-APTT
Vid brist på von Willebrands faktor är det framför allt koagulationsprovet P-APTT (aktivt partiellt tromboplastintid) som kan vara förlängt. Detta beror på att faktor VIII, som är beroende av vWF för stabilitet, är nedsatt vid vWF-brist och leder till en förlängning av APTT
Vid disseminerad intravasal koagulation, DIC, ses en sänkning av:
a) P- Fibrinogen och P-PK(INR)
b) P-PK(INR) och B-TPK
c) B-TPK och P-Fibrinogen
d) P-Fibrinogen och P-Fibrin D-Dimer
e) P-Fibrin D- Dimer och B-TPK
c) B-TPK och P-Fibrinogen
* Disseminerad intravasal koagulation (DIC) är ett patologiskt tillstånd där det sker en aktivering av hela koagulationssystemet, vilket leder till både mikrokoagulation och blödning. Kan ses vid svåra infektioner, trauma, maligniteter eller svår preeklampsi etc
* Trombocytantalet (B-TPK) sänks ofta i DIC eftersom trombocyterna används i bildandet av mikrokoagler. Den ökade koagulationen leder till en ökad konsumtion av trombocyter.
* Fibrinogen används för att bilda fibrinnätverk vid koagulation. I DIC konsumeras fibrinogen snabbt och P-fibrinogen sjunker.
Vilket av nedanstående tillstånd har minst risk att ha ett förhöjt PK(INR)?
a) K-vit brist
b) AVK behandling (waran)
c) Leverfunktionsnedsättning
d) Trombocytopeni
e) Gallstas
d) Trombocytopeni
Trombocytopeni innebär ett lågt antal blodplättar (trombocyter). Detta tillstånd påverkar primär hemostas (t.ex. blodplättarnas funktion i att stoppa blödning) snarare än koagulationen som mäts av PK(INR). Trombocytopeni påverkar inte direkt nivåerna av koagulationsfaktorer som påverkar PK, och därför är risken för ett förhöjt PK(INR) i detta tillstånd låg.
PK (Prothrombin time) och INR (International Normalized Ratio) är koagulationsmått som används för att bedöma blodets förmåga att koagulera. Förhöjt PK (Prothrombin time) / INR (International Normalized Ratio) indikerar nedsatt koagulationsförmåga.
Vilken urinanalys vill du i första hand beställa vid årlig kontroll för uppföljning av diabetes mellitus typ 2?
a) U-albumin
b) U- Albumin/Kreatinin index
c) U- Proteinfraktioner
d) U- Osmolalitet
e) U- Protein HC
b) U- Albumin/Kreatinin index
U-Albumin/Kreatinin index är ett mått på albuminuri och används för att bedöma om en patient med diabetes har tecken på mikroalbuminuri. Mikroalbuminuri kan vara ett tidigt tecken på diabetisk nefropati, en komplikation till diabetes
Vilken analyskombination väljer du i första hand för att bekräfta din misstanke om gallstas?
a) P-PK(INR) och P-ALAT
b) P-ALAT och P-GT
c) P-GT och P-ALP
d) P-ALP och P-ASAT
e) P-ASAT och P-ALAT
c) P-GT och P-ALP
* P-GT (gamma-glutamyltransferas) och P-ALP (alkaliskt fosfatas) är två laboratoriemarkörer som är särskilt användbara för att bedöma gallstas:
* P-GT är ofta förhöjt vid leversjukdomar, inklusive gallstas, och vid alkoholrelaterad leverskada.
* P-ALP är en markör som ökar vid gallvägspåverkan, till exempel vid gallvägsobstruktion, och är särskilt känslig för sjukdomar i gallgångarna.
Din patient har anemi sekundär till hemolys. Vilken analys beställer du i första hand för att kunna skilja mellan benmärgshemolys och perifer hemolys?
a) P-Bilirubin
b) P-Bilirubin konjugerat
c) P- Haptoglobin
d) B-Retikulocyter
e) B-Hb
d) B-Retikulocyter
- Vid benmärgshemolys (dvs. en form av hemolys som sker på grund av nedsatt benmärgsfunktion) kommer benmärgen ofta inte att kunna kompensera för den ökade hemolysen genom att producera tillräckligt många retikulocyter.
- Vid perifer hemolys (dvs. hemolys som sker utanför benmärgen, till exempel vid autoimmun hemolytisk anemi eller mekanisk destruktion av erytrocyter) kommer benmärgen att försöka kompensera för hemolysen genom att producera och släppa ut fler retikulocyter.
