klinisk patologi+cancerdiagnostik tentafrågor Flashcards
(48 cards)
- Du träffar en 6 årig pojke på vårdcentralen som har kvar en knöl på halsen några veckor efter en förkylning (snuva, hosta, lätt feber, ej fått antibiotika). Han är nu symtomfri men mamman är orolig. Du palperar alla lymfkörtelstationer och mjälte och hittar bara en elastisk och förskjutbar oöm knöl på 2 cm på halsen. Hur bör du handlägga fallet?
a) Ge mamman lugnande besked, ingen vidare utredning
b) Beställa ultraljudsledd finnålspunktion, för att utesluta lymfom (tillräcklig
förstahandsåtgärd)
c) Beställa mellannålsbiopsi, för att utesluta lymfom (den ger mer information än finnålspunktion)
d) Beställa extirpation av knölen, för att utesluta lymfom (den ger fullständig diagnos)
e) Beställa datortomografi av halsen och bestämma vidare utifrån resultatet
b) Beställa ultraljudsledd finnålspunktion, för att utesluta lymfom (tillräcklig
förstahandsåtgärd)
En klinisk differentialdiagnos vid splenomegali (=förstorad mjälte) är hårcellsleukemi (HCL) som är en typ non-Hodgkinlymfom av B-cellsursprung. Tumörcellerna bär på en punktmutation i BRAF-genen och sjukdomen behandlas framgångsrikt med purinanalog kladribin. Vilken undersökning blir mest lämplig hos en patient med cytopenier, mjältförstoring och klinisk misstanke om HCL?
a) Benmärgsbiopsi för immunohistokemi och cytogenetisk analys
b) Benmärgsaspirat för flödescytometri och molekylär analys (PCR)
c) Benmärgsaspirat för immunofenotypning och FISH
d) Perifert blodprov för immunocytokemi och cytogenetisk analys
e) Mellannålsbiopsi av mjälte för immunohistokemi och karyotypning
b) Benmärgsaspirat för flödescytometri och molekylär analys (PCR)
Du arbetar som AT-läkare på en vårdcentral. Du noterar i bokningsöversikten att din första patient
för dagen är en 64-årig kvinna med tre månaders anamnes på trötthet, förstoppning och lättare nedstämdhet. Du sneglar nyfiket på lab-listan, som visar normala TSH-, T3- och T4-prover. Blodsockret och kreatinin ligger också bra, konstaterar du och scrollar vidare. Inga tecken till anemi. Du hittar en ca. tre veckor gammal akut-anteckning där man ser att patienten sökte för akuta buksmärtor, som visade sig vara en njursten. Den passerade tydligen utan åtgärd från urologens sida,
Vid detta akutbesök var ioniserat calcium förhöjt. Man upptäckte även ett diskret förhöjt blodtryck, 130/90 mm Hg.
Vilken är den mest sannolika endokrinologiska orsaken till patientens besvär?
a) Addisons sjukdom.
b) Cushings sjukdom.
c) Diabetes mellitus typ II.
d) Feokromocytom.
e) Primär hyperparatyreoidism
e) Primär hyperparatyreoidism
Förklaring:
Patientens symtom – trötthet, förstoppning och nedstämdhet – är ospecifika men kan tyda på hyperkalcemi, vilket är ett klassiskt tecken på primär hyperparatyreoidism (pHPT).
Starka ledtrådar i fallet:
Tidigare förhöjt joniserat kalcium → Hyperkalcemi är ofta första tecknet på pHPT.
Njursten → Kalciumoxalatstenar är vanliga vid pHPT på grund av hyperkalciuri.
Milda hypertoni → Kan förekomma vid pHPT.
Normalt TSH, T3 och T4 → Utesluter hypotyreos som differentialdiagnos för trötthet och förstoppning.
Din nästa patient är en 22-årig kvinna som senaste månaderna noterat att hon tappar mycket hår vid borstning. Kanske har hon även tappat ett par kilo i vikt, hon minns inte säkert vad hon normalt sett väger. Patienten ger ett lätt uppjagat intryck. Vid din undersökning finner du en vilopuls på 99 slag/min, och du reagerar över patientens förfrågan att öppna fönstret i ditt rum, då hon finner det outhärdligt varmt där inne. Vilken endokrinologisk åkomma är mest sannolik i detta fall?
a) Addisons sjukdom.
b) Conns syndrom.
c) Diabetes mellitus typ II.
d) Graves’ sjukdom.
e) Medullär tyreoideacancer
d) Graves’ sjukdom
Vilket påstående stämmer bäst in på patienter med Morbus Cushing (Cushings sjukdom)?
a) Patienterna har högt kortisolvärde i blodet pga. en kortisolproducerande binjurebarktumör.
b) Patienterna har högt aldosteronvärde i blodet pga. en aldosteronproducerande binjuremärgtumör.
c) Patienterna har högt kortisolvärde i blodet pga. en kortisolproducerande binjuremärgtumör.
d) Patienterna har högt aldosteronvärde i blodet pga. en aldosteronproducerande binjurebarktumör.
e) Patienterna har högt kortisolvärde i blodet pga. en ACTH-bildande hypofystumör.
e) Patienterna har högt kortisolvärde i blodet pga. en ACTH-bildande hypofystumör
Du tar en bronkioalveolär lavage (BAL) på en av dina patienter. Differentialräkning visar ökat antal lymfocyter. Vilka sjukdomar överväger du främst mot bakgrund av detta fynd?
a) Fyndet motsvarar en varig pneumoni eller systemsjukdom
b) Fyndet motsvarar sarkoidos, tuberkulos eller virusinfektion
c) Fyndet är normalt hos vuxna och främst hos rökare
d) Fyndet motsvarar astma
e) Fyndet motsvarar lungfibros
b) Fyndet motsvarar sarkoidos, tuberkulos eller virusinfektion
a) Varig pneumoni eller systemsjukdom → Vid bakteriell pneumoni ses neutrofildominans, inte lymfocytdominans.
c) Normalt fynd hos vuxna och rökare → Rökare har ofta ökad mängd makrofager, inte lymfocyter.
d) Astma → BAL vid astma visar oftast en ökning av eosinofiler, inte lymfocyter.
e) Lungfibros → Idiopatisk lungfibros (IPF) har ofta en ökning av neutrofiler och eosinofiler, medan vissa andra interstitiella lungsjukdomar (t.ex. hypersensitivitetspneumonit) kan ha lymfocytökning
Du undersöker en 72 år gammal man på akutmottagningen. Han röker ett halvt paket cigaretter per dag, har mycket låg saturation och upplever uttalad andnöd. Han har haft återkommande ensidig,
pleuravätska med blodtillblandning. Lungröntgen visar högersidig pleuravätska upp till hilushöjd även denna gång. Pleuravätskan tappas och skickas för undersökning. Vilken diagnos är mest sannolik med ledning av anamnesen och vilka analyser beställer du i första hand?
a) Transudat pga hjärtsvikt och beställer biokemiska analyser
b) Cancer och beställer cytologi och molekylär analys
c) Pneumoni och beställer CRP, blodstatus och bakterieodling
d) Anemi och beställer blodstatus och elektrolyter
e) Empyem och beställer mikrobiologisk odling och inflammatoriska parametrar
b) Cancer och beställer cytologi och molekylär analys
Patienten är en 72-årig rökare med återkommande ensidig pleuravätska, blodtillblandning och uttalad andnöd. Detta är mycket misstänkt för malign pleurit, ofta orsakad av lungcancer, pleuralt mesoteliom eller metastaser från annan malignitet.
Utredning av pleuravätskan:
🔬 Cytologi → För att identifiera maligna celler.
🧬 Molekylär analys → För att identifiera behandlingsbara mutationer (ex. EGFR, ALK vid lungcancer).
📊 Biokemiska analyser (LD, protein, glukos) → För att klassificera exsudat vs transudat
En tidigare frisk 63 årig man, har lagts in på din avdelning av nattjouren, där han sedan har avlidit under natten. Du, som är avdelningsläkare, har inte någon förklaring till dödsfallet. Du anser att det är av särskild betydelse att genom en obduktion kunna fastställa dödsorsaken i detta fall.
Efter diskussion med anhöriga framkommer att patientens inställning till obduktion är okänd, men de anhöriga har invändningar mot obduktion. Vad säger lagstiftningen?
a) Klinisk obduktion får utföras i detta fall för att kunna fastställa dödsorsaken
b) Klinisk obduktion får inte utföras i detta fall eftersom patientens inställning är okänd
c) Rättsmedicinsk obduktion krävs eftersom du inte har någon förklaring till dödsfallet
d) Obduktion får inte utföras i detta fall eftersom anhöriga motsätter sig obduktion
e) Dödsorsaksintyg kan skrivas utan obduktion
a) Klinisk obduktion får utföras i detta fall för att kunna fastställa dödsorsaken
Vilken är den viktigaste faktorn för artrit?
a) Inflammation
b) Degeneration
c) Belastning
d) Rökning
e) Ålder
a) Inflammation
Vilken av följande faktorer är viktig för utvecklingen av primär osteoporos?
a) Könshormoner
b) Hypoparathyroidism
c) Trauma
d) Solexponering
e) Hyperparathyroidism
a) Könshormoner
Vilken komponent är viktig för benvävnadens sammansättning? Markera det påstående
som är mest rätt.
a) Retikulin
b) Calciumfosfat
c) Proteoglykaner
d) Kollagen typ III
e) Kollagen typ II
b) Calciumfosfat
Vilket av följande alternativ är exempel på indirekta kriterier för fastställande av dödsorsak?
a) Inga hörbara hjärtljud vid auskultation
b) Avsaknad av svalgreflex
c) Medvetslöshet utan reaktion på tilltal, beröring eller smärta
d) Avsaknad av spontana ögonrörelser
e) Ingen påverkan på hjärtrytmen vid tryck på ögonbulb eller vid massage av sinus
caroticus
a) Inga hörbara hjärtljud vid auskultation
Som AT-läkare på en vårdcentral tar du emot en 35-årig kvinnlig patient som söker för ”hjärtklappning”. När du hälsar på patienten noterar du ett något svagt handslag. Vid klinisk undersökning auskulterar du en oregelbunden hjärtrytm och ett viloblodtryck på
160/105 mmHg. I lablistan noterar du ett kaliumvärde i underkant och ett natriumvärde i överkant. Vilken endokrinologisk åkomma är mest sannolik i detta fall?
a) Addisons sjukdom.
b) Conns syndrom.
c) Diabetes mellitus typ II.
d) Graves’ sjukdom.
e) Cushings syndrom.
b) Conn’s syndrom, eller primär hyperaldosteronism, orsakas av en överproduktion av aldosteron från binjurebarken, vilket leder till:
Ökad natriumupptagning: Resulterar i hypernatremi och volymökning, vilket bidrar till högt blodtryck (här 160/105 mmHg).
Ökad kaliumutträde: Leder till hypokalemi, vilket kan ge symtom som muskelsvaghet (därför det något svaga handslaget) och predisposition för hjärtarytmier (oregelbunden hjärtrytm).
Som endokrinspecialist på Det stora sjukhuset tar du emot en 50-årig manlig patient med tunna extremiteter, antydd puckel bakåt nacken, ett rundat ansikte, tunn hud samt sömnstörningar. Radiologiska undersökningar av hypofysen och binjuren har utfallit
normala (inga avvikande fynd). Du bedömer det därför osannolikt att en hormonproducerande tumör skulle orsaka patientens symtom.
Vilken rimlig alternativ orsak finns till patientens symtom?
a) Paraneoplastisk ACTH-produktion vid småcellig lungcancer
b) Mutation i KCNJ5-genen.
c) Diabetes mellitus typ II.
d) Hypofyssvikt med nedsatt TSH-produktion
e) Medullär tyreoideacancer
a) Paraneoplastisk ACTH-produktion vid småcellig lungcancer
b) KCNJ5-genen är kopplad till primär hyperaldosteronism (Conn’s syndrom), som innebär en överproduktion av aldosteron från binjurebarken
e) Medullär tyreoideacancer (MTC) orsakas av en malign tumör i de C-celler i sköldkörteln som producerar calcitonin. MTC kan ge symtom som: Diarré, Värmeintolerans, Eventuellt halsknöl eller utvidgning av sköldkörteln.
Du tar en bronkioalveolär lavage (BAL) på en av dina patienter. Differentialräkning visar ökat antal eosinofila granulocyter. Vilka sjukdomar överväger du främst mot bakgrund av detta fynd?
a) Fyndet motsvarar en varig pneumoni eller systemsjukdom
b) Fyndet motsvarar sarkoidos, tuberkulos eller virusinfektion
c) Fyndet är normalt hos vuxna och främst hos rökare
d) Fyndet motsvarar astma eller idiopatisk lungfibros
e) Fyndet motsvarar en systemsjukdom såsom reumatoid artrit
d) Fyndet motsvarar astma eller idiopatisk lungfibros
Astma – Astma är en av de vanligaste orsakerna till eosinofili i BAL. Eosinofiler är en central komponent i den inflammatoriska processen vid astma, särskilt vid allergisk astma.
Idiopatisk lungfibros (IPF) – Även om det inte är den mest typiska bilden, kan eosinofili förekomma vid vissa former av interstitiell lungsjukdom, inklusive vissa subtyper av idiopatisk lungfibros.
a) Fyndet motsvarar en varig pneumoni eller systemsjukdom:
Eosinofili är inte typiskt för bakterieorsakad pneumoni eller en generell systemsjukdom. Pneumonier har oftast neutrofiler som dominanta celler vid inflammationen.
b) Fyndet motsvarar sarkoidos, tuberkulos eller virusinfektion:
Eosinofili är inte ett typiskt fynd vid sarkoidos eller tuberkulos, där istället lymfocyter är mer framträdande. Virusinfektioner kan ibland ge eosinofili, men inte i lika hög grad som de sjukdomar som beskrivs i svar d.
c) Fyndet motsvarar normalt hos vuxna och främst hos rökare:
Eosinofili är inte normalt hos vuxna, och rökare har vanligtvis en annan typ av inflammatoriskt mönster, främst neutrofiler, snarare än eosinofiler.
Varför kan esophagusvaricer uppstå vid levercirrhos?
a) På grund av hypertension i vena porta.
b) På grund av hypotension i vena porta
c) På grund av ökad risk för shistosomiasisinfektion
d) På grund av ökad blödningsrisk
e) På grund av sköra esophagala slemhinnor
a) På grund av hypertension i vena porta.
Vilken är den patofysiologiska mekanismen bakom utvecklandet av Graves’ sjukdom?
a. Auto-antikroppar mot TSH-receptorn leder till ständig stimulans av tyreocyterna.
b. Kronisk inflammation i sköldkörteln leder till cellsönderfall och därmed förhöjda halter
sköldkörtelhormon i blodet.
c. Patienterna bär på en mutation i tyreoperoxidas-genen, vilket leder till ökad bildning av
sköldkörtelhormon.
d. TSH-producerande tumör i hypofysen stimulerar sköldkörteln att frisätta sköldkörtelhormon.
e. Godartad tyreoideatumör med aktiverande mutation i TSH-receptorn, som leder till överproduktion
av sköldkörtelhormon.
a. Auto-antikroppar mot TSH-receptorn leder till ständig stimulans av tyreocyterna.
En 19-årig man söker hjälp på den lokala vårdcentralen. Han är bekymrad över mängden blåmärken han erhållit senaste tiden, utan något föregående trauma. Han har googlat fram att han
förmodligen har lymfom, och han verkar bestämd på den punkten – trots att han svarar nej på dina följdfrågor om nattsvettningar, klåda och viktnedgång. Du sneglar på lab-listan; patientens blodstatus
ser normalt ut. Du noterar vidare att patienten har ett högt blodtryck, 160/90 mm Hg. Han menar själv att det inte är så konstigt, ”jag har ju gått och blivit överviktig också, och det hör väl ihop”. Framför allt noterar patienten att ansiktet blivit allt rundare senaste månaderna. Du misstänker en specifik endokrin åkomma. Vilken? Och vilka två blodprov är nu viktiga att ta för att komma vidare i utredningen?
a. Addisons sjukdom. Blodprov: Kortisol och ACTH.
b. Conns sjukdom. Blodprov: Kortisol och aldosteron.
c. Cushings syndrom. Blodprov: Kortisol och ACTH.
d. Hashimotos sjukdom. Blodprov: TSH och T4.
e. Medullär tyreoideacancer. Blodprov: Calcitonin och calcium
c. Cushings syndrom. Blodprov: Kortisol och ACTH.
Pseudomembranös kolit kan utvecklas efter antibiotikabehandling som orsakar störningar i den normala tarmfloran. Vilken bakterie ger upphov till pseudomembranös kolit?
a. Escherichia coli
b. Shigella dysenteriae
c. Clostridium difficile
d. Salmonella
e. Campylobacter jejuni
c. Clostridium difficile
Förvärvade degenerativa förändringarna i tunna blodkärl i framför allt tarmslemhinnan kan orsaka stora gastrointestinala blödningar hos äldre. Vad heter de?
a) Hemorroider
b) Angiodysplasier
c) Mallory-Weiss tears
d) Esofagusvaricer
e) Hemangiom
b) Angiodysplasier
Flödescytometri är en diagnostisk metod som kan användas för kvantitativ eller kvalitativ bedömning av celler i olika provtyper. Vad är förutsättningen för analysen?
a) Den kan utföras endast på färskt material (med levande celler)
b) Den kan utföras på vävnadsprover i formalin
c) Den kan utföras på cellmaterial från paraffinklossar
d) Det krävs stora mängder material för att analysen ska lyckas
e) Analysen tar tid (minst 1 dag från provtagningen till svar)
a) Den kan utföras endast på färskt material (med levande celler)
Flödescytometri är en teknikk som används för att analysera och mäta olika egenskaper hos celler i ett prov, vanligtvis genom att mäta cellernas storlek, form, komplexitet och eventuella specifika markörer som binder till antikroppar. För att denna analys ska kunna utföras på ett tillförlitligt sätt krävs det att cellerna är levande och inte har genomgått död eller nekros, eftersom döda celler kan påverka resultaten av analysen.
En man på 36 år söker vård pga tilltagande svaghet och orkeslöshet sedan några veckor. Han har mycket blek hud och i munslemhinnan syns multipla små blödningar. I blodstatus påvisas leukocytos, trombocytopeni och anemi, med anmärkning om förekomst av ”blaster” och ”Auerstavar”. På grund av misstanke om akut myeloisk leukemi inleds diagnostik inklusive molekylär analys med syfte att undersöka förekomst av translokation t(15;17). Hur kan snabb diagnostik bedrivas i detta fall?
a) Man behöver ta en benmärgsbiopsi (trephine biopsy)
b) Analysen kan utföras direkt på perifert blodprov
c) Lämpligast är biopsi från ett infiltrerat organ (t ex lymfknuta)
d) Molekylära analyser är tidskrävande, ingår inte i primär diagnostik
e) För en snabb analys kan lymfocyter från benmärgsaspirat sorteras ut
b) Analysen kan utföras direkt på perifert blodprov
När är det indikerat att utföra en klinisk obduktion?
a) Vid misstanke om felbehandling i vården
b) Vid önskemål från anhöriga
c) Vid dödsfall i samband med olyckshändelse
d) När någon avlidit i ung ålder
e) När man vill öka kunskapen om den sjukdom som orsakat dödsfallet
e) När man vill öka kunskapen om den sjukdom som orsakat dödsfallet
Ibland är det svårt att avgöra om en rättsmedicinsk- eller klinisk obduktion ska utföras. Vem är det som ytterst fattar beslut i denna fråga?
a) Polisens dödsfallshandläggare
b) Inremitterande läkare
c) Ansvarig patolog
d) Ansvarig rättsmedicinsk läkare
e) Närmast anhörig
a) Polisens dödsfallshandläggare
