Mikrobiologi kompendium Flashcards
(102 cards)
Vilken metod används som första preliminära laboratoriediagnostik av mikroorganismer som växer i blododlingsflaskor
Mikroskopi
De vanligaste mikroskopi typerna som används vid bakteriell diagnostik är:
- Ljusmikroskopi
- Mörkfältsmikroskopi
Den vanligaste metoden som används för detektion av bakterier är:
Odling
De vanligaste odlingsmetoderna är:
- Agarplattor
- Buljong
- Blododlingsflaskor
Vilka är de vanligaste molekylära bakteriediagnostiska metoderna?
- Polymeraskedjereaktion (PCR):
- 16S rRNA sekvensering:
- Next-generation sequencing (NGS)
Vilka metoder har hög specificitet samt sensitivitet och kan användas för detektion av små mängder bakterier som är svårodlade, döda samt långsamtväxande?
Molekylära metoder: Dessa metoder bygger på att de kan påvisa bakteriers arvsmassa i ett prov. Antingen en specifik gensekvens eller hela genomet.
Vilken typ av diagnostisk metod används för snabb påvisning av infektiösa agens i kroppsvätskor?
Antigendetektion: t.ex snabbtest för både Legionella- pneumokock-antigen i urin rekommenderas som diagnostiskt komplement vid svår pneumoni. Metoden är enkelt och användarvänlig. En av de vanligaste metoderna är immunkromatografi.
Vilka är de vanligaste metoderna för resistensbestämning?
- Diskdiffusion
- Gradienttest
- Buljongspädning
- Molekylär diagnostik för resistensgener
Följande stämmer för vilken bakterie diagnostisk metod?
* Baserad på påvisning och kvantifiering av tex bakteriespecifika antikroppar.
* Är inte längre en av de vanligaste metoderna för laboratoriediagnostik av bakteriella infektioner. Vanligaste användningsområdena är borrelia- och syfilisdiagnostik
Bakteriologisk Serologi
När utförs virusdiagnostik?
- Alltid vid allvarliga infektioner
- Anledning till virologisk provtagning finns ibland även vid ”banala” infektioner: för att undvika behandling med antibiotika, som del av epidemiologisk undersökning, information till patienten, undvika onödiga läkarbesök, behandling med antivirala läkemedel.
Redogör översiktligt för diagnostika metoder inom klinisk virologi:
- Viruspåvisning (olika provmaterial, jämför bakt odling)
Nukleinsyrapåvisning med t ex PCR
Antigenpåvisning med IF eller EIA (ELISA)
(Elektronmikroskopi)
(Virusodling) - Antikroppspåvisning (blodprov (serum))
Serologi med EIA (ELISA)
Det viktigaste beslutet en kliniker tar när det kommer till påvisning av virus?
För klinikern är det viktigaste beslutet val av provmaterial (nasofarynxaspirat, feces, likvor,
blod, etc.)
Beskriv genamplifiering vid PCR:
Varje virusart har en unik gensekvens som skiljer sig från människans och andra mikroorganismers. Primers (korta utvalda bitar av DNA med unik sekvens) binder specifikt till virusets nukleinsyra. Med två primers och DNA-polymeras kan man masskopiera en kort bit av virusets genom. Produkten kan enkelt påvisas med olika metoder.
Följande stämmer för vilken diagnostisk metod?
* CNS-, feces- och luftvägsdiagnostik. HIV och hepatit vid vissa frågeställningar.
* Infektioner hos immunsupprimerade. Ständigt ökande användning. Ökad automatisering med lägre pris och större snabbhet
PCR vid viruspåvisning.
Vilken viruspåvisningsmetod använder sig av märkta monoklonala antikroppar mot de specifika virala proteiner?
Antigenpåvisning
Vilka två metoder för viral antigenpåvisning används främst?
- Immunfluorescens (IF): Avstötta celler från patienten (oftast från luftvägarna) fixeras på objektglas, färgas med fluorescerande antikroppar mot olika virus och avläses i fluorescensmikroskop. På vissa lab diagnostik av HSV och VZV i blåsor. Snabbt, hög specificitet.
- EIA/ELISA: Använder monoklonala AK, plattan coatas med en
monoklonal antikropp mot proteiner från viruset i fråga. Eventuellt bundet antigen detekteras med en andra monoklonal antikropp som är enzymmärkt vilket ger färgomslag hos antigenpositiva prov. Snabbt, enkelt, billigt. Används främst för påvisning av HBsAg i blod.
Fynd av IgM och IgG talar för vad vid diagnos av HSV?
Fynd av IgG talar för exposition någon gång i livet (och därmed latent
infektion). Fynd av IgM talar för primärinfektion. Reaktiverad infektion kan vara svår att påvisa serologiskt.
Beskriv serologi metoden för påvisning av virus hos patient:
EIA (enzyme immunoassay): Virusprotein (antigen) fästs i botten på en mikrotiterplatta. Patientprov tillsätts. Plattan sköljs ur. Endast antikroppar mot viruset i fråga blir kvar. För att detektera bundna antikroppar tillsätts enzymmärkt antikropp mot IgG eller IgM. Plattan
sköljs. Substrat tillsätts. Färgomslag. Avläsning i spektrofotometer. Gul färg = antikroppar finns. Ingen färg = inga antikroppar
Beskriv begreppet titer:
Titer = största spädning som ger positiv reaktion (tex 1:1000). Titrera = späda ut. Titer anges ofta som inverterat värde (t.ex. 1000 betyder då egentligen spädning 1:1000). Ofta menar man (lite slarvigt) med titer bara helt enkelt antikroppsnivå dvs ju högre titer desto högre antikroppsnivå.
Hur kan man använda fluktuationer i IgG nivåer vid diagnos av aktiv infektion?
Påvisa signifikant IgG-stegring mellan akut- och konvalescentserum. Akutserum tas så tidigt som möjligt efter insjuknandet och ett andra prov, konvalescentserum, ca 2-3 veckor senare.
Virusspecifika IgG-antikroppar kvarstår i allmänhet livslångt efter genomgången infektion
Antikroppstester finns för de flesta virus men har sin främsta användning för diagnostik av:
- primär CMV-infektion
- primär EBV-infektion
- exantemsjukdomar (morbilli, parvovirus B19, rubella)
- TBE
- HIV och hepatitvirus
Sepsis:
Ett tillstånd av livshotande organdysfunktion som orsakas av stört systemiskt svar (dysregulated host response) på infektion i blodbanan.
Septisk chock:
En undergrupp av sepsis, där bakomliggande cirkulatoriska och
cellulära/metabola störningar är tillräckligt uttalade för att avsevärt öka risken för död. Septisk chock är sepsis med kvarstående hypotoni som kräver vasopressor för att upprätthålla ett medelartärtryck (MAP) på ≥65 mm Hg tillsammans med laktat >2 mmol/l trots adekvat vätsketillförsel.
Patogenes bakom sesptisk chock
- Bakterier och bakterieprodukter
Gramnegativa bakterier → LPS (endotoxin)
Grampositiva bakterier → exotoxin - Frisättning av toxiner ger aktivering av makrofager → Frisättning av cytokiner främst TNF och IL-1 → Frisättning av lösliga TNF-receptorer och IL-1 receptor antagonist
- Cytokinfrisättning ger aktivering av granulocyter och därefter adherens till kärlväggens endotelceller → Ökad kärlpermeabilitet → Septisk chock
- Parallellt sker en aktivering av kaskadsystemet med kallikrein-, kinin-, koagulations-, fibrinolys- och komplementsystem som leder till mikroembolisering