Mikrobiologi kompendium Flashcards
(102 cards)
1
Q
Vilken metod används som första preliminära laboratoriediagnostik av mikroorganismer som växer i blododlingsflaskor
A
Mikroskopi
2
Q
De vanligaste mikroskopi typerna som används vid bakteriell diagnostik är:
A
- Ljusmikroskopi
- Mörkfältsmikroskopi
3
Q
Den vanligaste metoden som används för detektion av bakterier är:
A
Odling
4
Q
De vanligaste odlingsmetoderna är:
A
- Agarplattor
- Buljong
- Blododlingsflaskor
5
Q
Vilka är de vanligaste molekylära bakteriediagnostiska metoderna?
A
- Polymeraskedjereaktion (PCR):
- 16S rRNA sekvensering:
- Next-generation sequencing (NGS)
6
Q
Vilka metoder har hög specificitet samt sensitivitet och kan användas för detektion av små mängder bakterier som är svårodlade, döda samt långsamtväxande?
A
Molekylära metoder: Dessa metoder bygger på att de kan påvisa bakteriers arvsmassa i ett prov. Antingen en specifik gensekvens eller hela genomet.
7
Q
Vilken typ av diagnostisk metod används för snabb påvisning av infektiösa agens i kroppsvätskor?
A
Antigendetektion: t.ex snabbtest för både Legionella- pneumokock-antigen i urin rekommenderas som diagnostiskt komplement vid svår pneumoni. Metoden är enkelt och användarvänlig. En av de vanligaste metoderna är immunkromatografi.
8
Q
Vilka är de vanligaste metoderna för resistensbestämning?
A
- Diskdiffusion
- Gradienttest
- Buljongspädning
- Molekylär diagnostik för resistensgener
9
Q
Följande stämmer för vilken bakterie diagnostisk metod?
* Baserad på påvisning och kvantifiering av tex bakteriespecifika antikroppar.
* Är inte längre en av de vanligaste metoderna för laboratoriediagnostik av bakteriella infektioner. Vanligaste användningsområdena är borrelia- och syfilisdiagnostik
A
Bakteriologisk Serologi
10
Q
När utförs virusdiagnostik?
A
- Alltid vid allvarliga infektioner
- Anledning till virologisk provtagning finns ibland även vid ”banala” infektioner: för att undvika behandling med antibiotika, som del av epidemiologisk undersökning, information till patienten, undvika onödiga läkarbesök, behandling med antivirala läkemedel.
11
Q
Redogör översiktligt för diagnostika metoder inom klinisk virologi:
A
- Viruspåvisning (olika provmaterial, jämför bakt odling)
Nukleinsyrapåvisning med t ex PCR
Antigenpåvisning med IF eller EIA (ELISA)
(Elektronmikroskopi)
(Virusodling) - Antikroppspåvisning (blodprov (serum))
Serologi med EIA (ELISA)
12
Q
Det viktigaste beslutet en kliniker tar när det kommer till påvisning av virus?
A
För klinikern är det viktigaste beslutet val av provmaterial (nasofarynxaspirat, feces, likvor,
blod, etc.)
13
Q
Beskriv genamplifiering vid PCR:
A
Varje virusart har en unik gensekvens som skiljer sig från människans och andra mikroorganismers. Primers (korta utvalda bitar av DNA med unik sekvens) binder specifikt till virusets nukleinsyra. Med två primers och DNA-polymeras kan man masskopiera en kort bit av virusets genom. Produkten kan enkelt påvisas med olika metoder.
14
Q
Följande stämmer för vilken diagnostisk metod?
* CNS-, feces- och luftvägsdiagnostik. HIV och hepatit vid vissa frågeställningar.
* Infektioner hos immunsupprimerade. Ständigt ökande användning. Ökad automatisering med lägre pris och större snabbhet
A
PCR vid viruspåvisning.
15
Q
Vilken viruspåvisningsmetod använder sig av märkta monoklonala antikroppar mot de specifika virala proteiner?
A
Antigenpåvisning
16
Q
Vilka två metoder för viral antigenpåvisning används främst?
A
- Immunfluorescens (IF): Avstötta celler från patienten (oftast från luftvägarna) fixeras på objektglas, färgas med fluorescerande antikroppar mot olika virus och avläses i fluorescensmikroskop. På vissa lab diagnostik av HSV och VZV i blåsor. Snabbt, hög specificitet.
- EIA/ELISA: Använder monoklonala AK, plattan coatas med en
monoklonal antikropp mot proteiner från viruset i fråga. Eventuellt bundet antigen detekteras med en andra monoklonal antikropp som är enzymmärkt vilket ger färgomslag hos antigenpositiva prov. Snabbt, enkelt, billigt. Används främst för påvisning av HBsAg i blod.
17
Q
Fynd av IgM och IgG talar för vad vid diagnos av HSV?
A
Fynd av IgG talar för exposition någon gång i livet (och därmed latent
infektion). Fynd av IgM talar för primärinfektion. Reaktiverad infektion kan vara svår att påvisa serologiskt.
18
Q
Beskriv serologi metoden för påvisning av virus hos patient:
A
EIA (enzyme immunoassay): Virusprotein (antigen) fästs i botten på en mikrotiterplatta. Patientprov tillsätts. Plattan sköljs ur. Endast antikroppar mot viruset i fråga blir kvar. För att detektera bundna antikroppar tillsätts enzymmärkt antikropp mot IgG eller IgM. Plattan
sköljs. Substrat tillsätts. Färgomslag. Avläsning i spektrofotometer. Gul färg = antikroppar finns. Ingen färg = inga antikroppar
19
Q
Beskriv begreppet titer:
A
Titer = största spädning som ger positiv reaktion (tex 1:1000). Titrera = späda ut. Titer anges ofta som inverterat värde (t.ex. 1000 betyder då egentligen spädning 1:1000). Ofta menar man (lite slarvigt) med titer bara helt enkelt antikroppsnivå dvs ju högre titer desto högre antikroppsnivå.
20
Q
Hur kan man använda fluktuationer i IgG nivåer vid diagnos av aktiv infektion?
A
Påvisa signifikant IgG-stegring mellan akut- och konvalescentserum. Akutserum tas så tidigt som möjligt efter insjuknandet och ett andra prov, konvalescentserum, ca 2-3 veckor senare.
Virusspecifika IgG-antikroppar kvarstår i allmänhet livslångt efter genomgången infektion
21
Q
Antikroppstester finns för de flesta virus men har sin främsta användning för diagnostik av:
A
- primär CMV-infektion
- primär EBV-infektion
- exantemsjukdomar (morbilli, parvovirus B19, rubella)
- TBE
- HIV och hepatitvirus
22
Q
Sepsis:
A
Ett tillstånd av livshotande organdysfunktion som orsakas av stört systemiskt svar (dysregulated host response) på infektion i blodbanan.
23
Q
Septisk chock:
A
En undergrupp av sepsis, där bakomliggande cirkulatoriska och
cellulära/metabola störningar är tillräckligt uttalade för att avsevärt öka risken för död. Septisk chock är sepsis med kvarstående hypotoni som kräver vasopressor för att upprätthålla ett medelartärtryck (MAP) på ≥65 mm Hg tillsammans med laktat >2 mmol/l trots adekvat vätsketillförsel.
24
Q
Patogenes bakom sesptisk chock
A
- Bakterier och bakterieprodukter
Gramnegativa bakterier → LPS (endotoxin)
Grampositiva bakterier → exotoxin - Frisättning av toxiner ger aktivering av makrofager → Frisättning av cytokiner främst TNF och IL-1 → Frisättning av lösliga TNF-receptorer och IL-1 receptor antagonist
- Cytokinfrisättning ger aktivering av granulocyter och därefter adherens till kärlväggens endotelceller → Ökad kärlpermeabilitet → Septisk chock
- Parallellt sker en aktivering av kaskadsystemet med kallikrein-, kinin-, koagulations-, fibrinolys- och komplementsystem som leder till mikroembolisering
25
Följande beskriver diagnostiska metoder vid vilken frågeställning?
1. Blododling x 2 (4 flaskor)
2. Övriga odlingar (urin, NPH, svalg, sår, likvor, faeces)
3. Direktmikroskopi tex på likvor
Misstänkt sepsis
26
Redogör för blododling vid misstänkt sepsis:
* Två blododlingar med aeroba och anaeroba blododlingsflaskor,
det vill säga för vuxna 4 flaskor. Varje flaska ska innehålla 8-10 mL blod. Blododlingar skall tas innan antibiotikabehandling.
* Flaskorna avläses kontinuerligt under 5 dagar.
* Detektionstiden varier mellan olika bakterier. Vanligen växer anaerober långsammare. Vissa anaeroba bakterier kallas strikta anaerober och växer endast i anaerobflaskor.
* 50% av fynden görs inom ett dygn, 75% inom två dygn, >90% inom tredje dygnet.
27
Blododling vid misstänkt endokardit?
Rekommendationen är att ta 6 (3 x (anaerob + aerob)) flaskor och bakt lab inkuberar flaskorna 10 dagar i blododlingssystemet
28
Blododling vid misstänkt svampsepsis?
Förutom vanliga blododlingsflaskor finns på vissa laboratorier även
speciella svampflaskor (mycosisflaskor). Vid misstanke om svampsepsis pågår odlingen 10 dagar.
29
Följande beskriver mikroorganismer och i vilken utsträckning de orsakar vilket tillstånd?
* S. aureus (35–40%)
* Alfastreptokocker (25–29%)
* Enterokocker (10–12%)
* Betastreptokocker
* Koagulasnegativa stafylokocker
* HACEK gruppen (Haemophilus spp, Aggregatibacter, Cardiobacterium, Eikenella och Kingella) är en grupp ovanliga gramnegativa stavar som finns i munfloran eller längre ner i
magtarmkanalen
Vänstersidig eller dubbelsidig endokardit på nativ klaff
Utgör ca 80% av alla endokarditer
30
Meningit:
inflammation i subaraknoidal-rummet, t.ex. pga. infektion, blödning m m
31
Encefalit:
inflammation i hjärnparenkymet, fokal eller mer generell.
32
Myelit:
inflammation i medulla spinalis
33
Spridningsvägar för bakteriella meningiter?
Hematogent: Från övre luftvägar eller avlägset fokus (pneumoni, cellulit, epiglottit)
Parameningealt fokus: Sinus, mellanöra, mastoidit
Direkt: Trauma, neurokirurgi
34
Lumbalpunktion är en viktig diagnostisk metod för utredning av misstänkt meningit, hur skiljer sig likvor vid bakteriell och viralmeningit?
Bakteriell meningit ......................................... Virusmeningit
Grumlig likvor ................................................ Klar likvor (oftast)
Höga celltal ......................................................Låga celltal
>500×106 lpk totalt/L ......................................<500×106 lpk totalt/L
Polynukleära celler.......................................... Mononukleära celler
Protein högt .....................................................Protein normalt
Låg sockerkvot, <0,5 .......................................Sockerkvot >0,5
Laktat högt ........................................................Laktat normalt
35
Vilka 4 prover bör tas vid misstänkt bakteriell meningit?
1. Lumbalpunktion: kan sedan analyseras via molekylära metoder, odlling, antigenpåvisning eller direktmikroskopi.
2. Blododling x 2 (om vuxen): Ta alltid blododling!
3. Odling från misstänkt fokus: Var generös med odlingar från misstänkt ingångsfokus.
4. Urinprov: Urindetektion för snabbdiagnsotik av pneumokocker
36
Etiologi bakteriell meningit
* Spädbarn <2 mån: E. coli, Streptokocker grupp B, Listeria monocytogenes
* Barn >2 mån och ungdom: Streptococcus pneumoniae (Pneumokocker), Neisseria meningitidis (Meningokocker),(Haemophilus influenzae typ b, om ovaccinerad)
* Äldre: Streptococcus pneumoniae, Listeria monocytogenes, (Haemophilus influenzae – ovanligt!)
37
Virusinfektioner i centrala nervsystemet (CNS) kan delas in i tre huvudsakliga kliniska syndrom:
Serös meningit – inflammation i hjärnhinnorna (meningit) med viralt etiologi.
Encefalit – inflammation i hjärnparenkymet.
Meningoencefalit – kombination av både meningit och encefalit.
38
De vanligaste orsakerna till virusorsakade CNS-infektioner i Sverige idag är:
enterovirus, herpes- och varicella-zostervirus samt TBE (Tick-Borne Encephalitis)
39
Vanliga virus som orsakar CNS-infektion är HSV, VZV, enterovirus samt TBE, nämn provtagningsmetod samt analysmetod som används för respektive virus:
* HSV/VZV: Lumbalpunktion med likvor, 3 mL i sterilt rör. PCR test av likvor för att påvisa agens.
* Enterovirus: Lumbalpunktion, sedan PCR analys av likvor. Kan även göra PCR analys av feces.
* TBE: Serum; ta 10 ml venblod i vakuumrör utan tillsats, röd propp. Använd sedan EIA för att påvisa antikroppar (IgG och IgM).
40
Enterovirus är den vanligaste orsaken till serös meningit, beskriv översiktligt dess symptom och sjukdomsförlopp:
Inkubationstid: 7-14 dagar
2-fasigt insjuknande
Först feber, ev luftvägs- eller GI-symtom, sedan bättre och därefter meningit.
Godartat kliniskt förlopp
Behandling symptomatisk
Små barn och immundefekta kan få encefalit eller cerebellit
41
Redogör för de tre huvudsakliga olika typerna av hud- och mjukdelsinfektioner:
Primär infektion: bakterien når hud och mjukdelar vid penetration genom naturliga öppningar eller skador.
Sekundär infektion: infektion i hud med dålig lokal motståndskraft pga underliggande lokal hudsjukdom, t ex eksem.
Superinfektion: infektion av ny mikroorganism i tidigare primär infektion
42
Redogör för ytliga bakteriella hudinfektioner- alltså i epidermis:
1. Toxinutlösta: Scarlatina – Streptokocker grupp A
Staphylococcal scalded skin syndrome – S. aureus (exfoliation/epidermiolytiskt toxin)
2. Blåsbildande infektioner: Impetigo (svinkoppor)- S. aureus, Streptokocker grupp A; Gulaktiga såriga utslag runt näsa, mun, ibland på händer och bål.
3. Purulenta infektioner: Follikulit – S.aureus, P.aeruginosa. (”hot-tub follicilitis”) och ”pseudomonas hot-foot-syndrome”, som på svenska föreslagits få namnet badhusfötter.
Paronychi – S. aureus
43
Redogör för djupa bakteriella hudinfektion- i subcutis
1. Furunkulos (inflammation i hårsäck): Solitära/multipla, Enstaka/recidiverande-
S. aureus (om recidiverande ofta samma som finns i näsöppningen)
2. Karbunkel: Ansamling av furunklar. Påverkat allmäntillstånd, feber, kan ge bakteriemi- S. aureus
3. Hidroadeniter: Axill, ljumske, genitalt
Anaerob hudflora (peptostreptokocker, Cutibacterium spp., Bacteroides-arter)
S. aureus
S. lugdunensis
44
Vilka olika typer av hud och mjukdelsinfektioner kan bakterier orsaka?
I. Ytliga hudmanifestationer – epidermis: GAS, S. aureus.
II. Djupa hudinfektioner – subcutis: Cutibacterium spp, S. aureus.
III. Diffusa hud- och mjukdelsinfektioner– ytlig hud → djupare subcutis: GAS, samt grupp C och G.
IV. Hematogena infektioner: Meningokocker - Petekier,
Stafylokocker - Pustulösa förändringar.
V. Sårinfektioner: S. aureus, E. coli, Enterobacterales, Clostridium perfringens. Pasteurella multocida (hund och kattbett).
45
Redogör för patogenes bakom akut septisk artrit:
- Kärlrik synovial vävnad ➔ tillgänglig för hematogen spridning
- Basalmembran saknas ➔ bakterier kan ta sig in i vävnaden
- Synovialvätskan ➔ bakterier sprids inuti leden
- Bakterier adhererar ➔ fäster sig i leden
- Synoviala makrofager och fibroblaster aktiveras ➔ cytpkinfrisättning
- Neutrofiler rekryteras ➔ frisättning av enzymer som kan orsaka permanent skada på led.
46
VIlka tre typer av akuta infektioner kan bakterier orsaka i leder och skelett?
* Septisk artrit
* Osteomyeloit
* Spondylet
47
Bakteriell infektion i skelett och leder påvisas främst genom:
Bakteriologisk odling från:
Blod
Aspirerat material från led, metafys, kotkropp
48
Vilka typer av infektioner kan bakterier orsaka i leder och skelett?
* Akuta: septisk artrit, osteomyelit, spondylit. S.aureus dominerar
* Kroniska: Kronisk osteomyelit, utgår ofta från trauma eller operation. S. aureus
* Kring ledprotes:S. epidermidis, S. aureus. Vid S. aureus bakteriemi är risken 30-40% för spridning till protes.
49
Bakteriella luftvägsinfektioner:
I. Tonsillit, pharyngotonsillit
II. Peritonsillit
III. Otit, akut
IV. Sinuit, akut, kronisk och dentogen
V. Epiglottit
VI. Pneumoni
50
Redogör för etiologi bakom bakteriell tonsillit/pharyngotonsillit samt provtagning:
* Betahemolyserande GAS (S. pyogenes), (ca 90%): snabbtest från svalg eller svalgodling.
* Betahemolyserande GCS och GGS; Svalgodling (anges om du önskar gruppindelning)
* Arcanobacterium haemolyticum, Corynebacterium diphtheriae, Fusobacterium necrophorum: Svalgodling främst, men ofta beställs även blododling.
* Angina Vincentii (fusospirillär infektion): Direktutstryk från nekrotiska områden för mikroskopi (färgning och bedömning)
51
Redogör för etiologi samt provtagning vid bakteriell peritonsillit:
Peritonsillit orsakas oftast av en blandflora av aeroba och anaeroba bakterier.
✅ Betahemolytiska grupp A-streptokocker (GAS): Svalgprov
✅ Staphylococcus aureus: punktion och aspiration av abscess.
✅ Fusobacterium spp. (t.ex. F. necrophorum): punktion och aspiration av abcess.
52
Redogör för akut bakteriell otit etiologi samt provtagning:
Självläker i ca 80%
* Streptococcus pneumoniae = pneumokocker, vanligast, ca 50% (även vid recidiv).
* Haemophilus influenzae
* Moraxella catarrhalis
* Betahemolytiska grupp A-streptokocker (ovanligt)
* Provtagning: Öronsekret vid perforation av trumhinnan
53
Redogör för etiologin samt provtagning vid olika typer av bakteriell sinuit:
* Akut sinuit: Sinussekret odling.
✅ Streptococcus pneumoniae (pneumokocker) – vanligaste bakterien vid akut sinuit
✅ Haemophilus influenzae
✅ Moraxella catarrhalis
* Kronisk och dentogen sinuit:
Ofta orsakade av: odling av Sinussekret + eventuellt från nässeptumregionen.
✅ Anaeroba bakterier
✅ Munflorebakterier (spridning från tandinfektion)
54
Redogör för etiologin samt provtagning vid bakteriell epiglottit:
* Dramatiskt tillstånd med dysfagi, dregling, andnöd, leder ibland till kvävning
* Haemophilus influenzae kapseltyp b (Ovanlig tack vare vaccination!)
* Kan även orsakas av: Streptococcus pneumoniae, Streptococcus pyogenes, Staphylococcus aureus (inkl. MRSA
* Provtagning: Blododling, Nasopharynxodling
55
Redogör för de vanligaste etiologiska agensen vid bakteriell pneumoni:
✅ Streptococcus pneumoniae (pneumokocker): Vanligaste orsaken i de flesta åldrar. Ger typiskt lobär pneumoni.
✅ Mycoplasma pneumoniae: Vanligast hos 7-29 år. Atypisk bild, långdraget förlopp, torrhosta.
✅Haemophilus influenzae: Vanligt hos äldre och KOL-patienter.
✅Staphylococcus aureus: Kan ge svåra pneumonier med abscesser; ofta efter influensa eller hos missbrukare.
56
Pneumoni med följande sjukdomsbild; Snabbt insjuknande,
feber, hosta, snabb andning. Misstänkt agens är S. pneumoniae, vilka tester och analyser tas för diagnos?
* Sputumodling
* Blododling
* Nasopharynxodling
* Snabb antigen test i urin.
57
Pneumoni hos patient med feber och hosta samt KOL och kronisk bronkit sedan tidigare. Misstänkt agens är H. Influenzae, vilka prover samt analyser görs för diagnos?
* Sputumodling
* eventuell nasopharynxodling.
58
Sjukhusförvärvad pneumoni, misstänkt agens S. aureus, vilka prover och analyser görs för diagnos?
* Blododling
* Sputum odling
* Bronkoskopi med bronchoalvelolärt lavage (BAL) skyddad borste odling
59
Pneumoni med långsamt insjuknande hos ungvuxen (atypisk pneumoni), misstänkt agens Mycoplasma pneumoniae, vilka prover och analyser görs för diagnos?
* Bakre svalgväggen-PCR
* Nasofarynx-PCR
* Sputum-PCR
60
Allvarlig pneumoni, misstänkt agens Legionella spp., vilka tester och analyser görs för diagnos?
* Sputum- odling, PCR,
* Bronkioskopi med BAL- odling, PCR
* Snabb urinantigentest
61
Övre luftvägsinfektion, misstänkt agens influensavirus, vilka prov och analyser görs för diagnos?
Provtagningsmaterial: Nasofarynxprov (aspirat eller pinne)
Metoder: PCR: Svar oftast inom några timmar
62
Övre luftvägsinfektion hos barn 1 år gammalt, RSV misstänkt virus då det är vanligast hos barn <2år. Vilken prov och analys gör för diagnos?
* Provtagningsmaterial: Nasofarynxprov (aspirat eller pinne)
* Metoder: PCR som kan ge svar inom några timmar. Snabbtest med antigenpåvisning finns, men har sämre sensitivitet och specificitet
63
I princip all virala luftvägsinfektioner diagnosticeras med? (om klinisk relevant)
PCR från nasopharynxprov (aspirat eller pinne)
64
Dagens PCR metoden på Karolinska universitetslaboratoriet är avsedd för detektion av nukleinsyrasekvenser specifika för de vanligaste tarmpatogena bakterierna:
* Campylobacter coli/jejuni,
* Salmonella spp,
* Shigella spp/EIEC,
* Yersinia enterocolitica/ pseudotuberculosis
* Tarmpatogena Escherichia coli patotyper (EAEC, EPEC, ETEC och EHEC)
65
Tarminfektioner, bakteriologisk diagnostik vid matförgiftning:
Odlingsprov från misstänkta maträtter till livsmedelslaboratorium
Ev. toxintest, från misstänkta maträtter
Faecesprov i allmänhet negativa eller svårvärderade!
66
Tarminfektioner, bakteriologisk diagnostik vid Tyfoid feber:
Blododling, får inte glömmas!
Faecesodling (Svabb)
Urinodling
Ev. benmärg
67
Diagnostik metoder för H. pylori:
* Urea breath test (isotopmärkt urea peroralt, mäter isotopen i utandningsluft)
* Gastroskopi med biopsi: ureastest på biopsi, ev kombinerat med odling.
* Serologi (kan användas för uppföljning efter behandling, prov 2 efter 4- 6 mån).
* Antigentest på faeces
* PCR-metoder
68
.... är den vanligaste orsaken till allvarlig gastroenterit hos små barn och anses vara etiologiskt agens i ca 50 % av fallen
Rotavirus
69
Främsta diagnostiska metod för gastroenteritvirus?
* Provtagningsanvisning
Tag fecesprov, 2-3 skedar i fecesburk, tidigt i sjukdomsförloppet. Vid utbrott med flera smittade, ta prov på de senast insjuknade och ta prov från flera personer.
* Metoder
PCR är den idag dominerande metoden för diagnostik av gastroenteritvirus. Snabbtester finns för rotavirus, men har sämre känslighet
70
Viktigast gastroenterit virus hos vuxna är .... (som delas in i norovirus och sapovirus) som orsakar vinterkräksjuka. Denna ger häftiga kräkningar som debuterar plötsligt och varar i ett till ett par dygn.
..... är mycket smittsamt och sprids via aerosol i samband med kräkningar och fekalt- oralt t.ex. via kontaminerade födoämnen och vatten. Inkubationstiden är 1-2 dygn
Calicivirus
71
Indelning av urinvägsinfektioner?
Symtomatisk UVI - Asymptomatisk bakteriuri
Afebril (nedre) - Febril UVI (övre)
Sporadisk - Recidiverande
Okomplicerad - Komplicerad
Samhällsförvärvad - Vårdrelaterad
72
Hur lång tid tar odling vid misstänkt UVI?
Negativa prover tar normalt ett dygn (längre under veckohelger).
Positiva prover - svar på bakterietyp, mängd och resistens oftast redan efter ett dygn. Ibland kompletterande åtgärder, slutsvar i så fall efter ca 2 dygn
73
Vanligaste bakteriefynden vid urinvägsinfektion
- E. coli
- Klebsiella och Enterobacter
- Proteus mirabilis
- S. saprophyticus
74
Orsaker till negativt nitrittest trots bakteriuri
Kort blåsinkubationstid.
Lågt bakterietal i urinen.
Vissa bakterier kan i urinen omvandla nitrit vidare till ammoniak, kvävgas eller NH2-grupper i organiska föreningar (t ex P. aeruginosa).
Många urinvägspatogena bakterier kan inte omvandla nitrat till nitrit
(t. ex. enterokocker och S. saprophyticus).
Intag av höga doser av C-vitamin.
Låg nitrathalt i urinen
75
Redogör för provtagning samt analys vid misstänkt UVI:
Provtagning:
* Mittstråleprov
* Inkubera urinen i blåsan 4 timmar.
* Spara urinprovet i kyl till dess sänds till bakt lab för odling.
* Kvinnor med blödning bör använda tampong
Analys av urinprovet:
* Nitrittest
* Granulocytesterastestet (leukocyter)
* Erytrocyter
* Odling på bakt lab
76
Bakterier som kan ge UVI liknande symtom och fungerar som differentialdiagnos:
Klamydia
Gonokocker
Dessa bakterier kan ge symtom som vid UVI.
För påvisande av dessa organismer erfordras särskild metodik, vilket innebär att speciella prov skall sändas till bakteriologiskt laboratorium med specificerad frågeställning
77
Klamydia: etiologi, provtagning analys:
* Etiologi: Chlamydia trachomatis
* Provtagning: Män: urinprov. Kvinnor: vaginalsekret i urin.
Komplettera med rektum- och ögonprov efter anamnes och symtom.
Provet ska innehålla epitelceller, därför skall urinprov tas efter två timmars blåsinkubation
* Diagnostik: Påvisande av nukleinsyra. Amplifiering med PCR eller annan molekylärbiologisk metod.
78
Gonorré provtagning samt analys:
* Odling ska alltid tas vid klinisk misstanke om gonorré!
Prov ska tas med pinne som stoppas i ”transport”-medium.
Kvinnor: Uretra, cervix, rektum
Män: Uretra, svalg; rektum på män som har sex med män
Nyfödda: Ögon, konjunctiva
Misst. sepsis:Blod, ev. ledvätska och hudlesioner
* DNA-amplifiering, PCR av Urin
Första portionen urinen kan analyseras med DNA-amplifiering.
Detta är samma prov som även används för klamydiadiagnostik.
Metoden anävnds som screeningtest.
Prov med positivt testresultat måste alltid odlas
79
Diagnostiska test för syfilis:
* Wet smear: Spirocheter kan påvisas från lesioner i tidigt syfilis stadium.
* Prov från lesion: PCR
* Serologi
1. Ospecifika tester: VDRL/RPR, ställ inte diagnos enbart med dessa.
2. Specifika tester: CMIA (IgG och IgM Screening), TPPA (kan ej skilja på gammal eller ny infektion, livslång positiv), ELISA (IgG och IgM, viktig för diagnos, kan kvarstå 2 år efterbehandling)
80
cke-gonorrhoisk & icke-klamydia uretrit:
Etiologi:
Mycoplasma genitalium
Ureaplasma urealyticum
Prov: Pinnprov från uretrasekret, Skickas i sterilt rör
Diagnostik: PCR
81
Diagnostik och provtagning för HSV
Diagnostik och provtagning
Mest virus finns i färska blåsor/sår. Diagnostik sker genom påvisande av HSV DNA med PCR.
Provmaterial: Blåsbottenskrap, sekret
Metod: PCR
PCR: rör enligt det lokala laboratoriets anvisningar
Provtagning:Välj en färsk blåsa och lyft av blåstaket. Skrapa provtagningspinnen mot blåsbotten. Stoppa ned pinnen i röret. Kläm om rörets botten så att pinnen fuktas.
82
Diagnostik och provtagning för HPV:
Diagnostik och provtagning
HPV DNA påvisning med PCR håller på att ersätta cytologisk undersökning i screeningprogrammet för cervixcancer.
Provtagningsmaterial: Borstprov från livmoderhalsen eller biopsi
83
Vilka hepatit virus sprids främst fekal oralt samt ger akut men inte kronisk hepatit?
Hepatit A och E
84
Vilka hepatit virus sprids främst via blodsmitta och orsakar kronisk hepatit?
Hepatit C, B och D
85
Provtagning vid hepatit diagnos?
Provtagning
- 10 mL venblod. Samma prov kan användas för diagnostik av hepatit A, B, C, D och E
86
Redogör för vad IgG och IgM ak betyder för HAV infektion:
* anti-HAV IgG: Antikropp mot hepatit A-virus av IgG-klass. Bildas tidigt i sjukdomsförloppet och kvarstår i allmänhet hela livet.
* anti-HAV IgM: Antikropp mot hepatit A-virus av IgM-klass. Påvisbar vid insjuknandet. Kvarstår 2-6 månader och indikerar alltså pågående eller nylig akut infektion.
* Båda positiva: akut infektion
* IgG positiv: tidigare infektion eller vaccinerad.
87
Redogör för vad HBsAG indikerar:
Hepatit B surface (yt-) antigen. Påvisbart i blod och blodtillblandade kroppsvätskor hos patient med akut eller kronisk hepatit B. Tidig markör, kan påvisas flera veckor före insjuknandet. HBsAg är den viktigaste HBV markören. HBsAg positiv betyder hepatit B-infekterad (akut eller kronisk).
88
Redogör för vad HBsAK indikerar
* Antikropp mot hepatit B surface (yt-) antigen. Kan i allmänhet påvisas inom 1-6 månader efter akut hepatit B som läker ut. Kvarstår oftast hela livet. Vissa patienter med utläkt hepatit B utvecklar dock aldrig anti-HBs.
* Enda positiva markör efter vaccination. För kontroll av vaccinationsanslag utförs kvantitativ anti-HBs-analys. Som immun bedöms patient med anti-HBs >10 IE/L.
* Påvisning av enbart anti- HBs indikerar tidigare vaccination, medan samtidig påvisning av anti-HBs och ant-HBc indikerar tidigare infektion
89
Redogör för vad HBcAK indikerar:
* Antikropp mot hepatit B core (kärn-) antigen. Kan påvisas tidigt i sjukdomsförloppet, oftast i samband med att patienten får klinisk hepatit, och kvarstår vanligen hela livet.
* HBV vaccin ger inte antikroppar mot HBc, utan enbart mot HBs
90
Redogör för vad HBc IgM indikerar:
Antikropp mot hepatit B core antigen av IgM-klass. Påvisbar vid insjuknandet. Kvarstår 3-6 månader. Markör för akut hepatit B
91
Följande resultat indikerar?
HbsAg.....anti-HBc.....anti-HBc IgM.....anti-HBs
-...................-.....................-.......................+
Hepatit B vaccinerad
92
Följande resultat indikerar?
HbsAg.....anti-HBc.....anti-HBc IgM.....anti-HBs
+ ................+........................+..................... -
Akut hepatit B infektion
93
HbsAg.....anti-HBc.....anti-HBc IgM.....anti-HBs
+...................+.....................-.......................-
Kronisk Hepatit B infektion
94
HbsAg.....anti-HBc.....anti-HBc IgM.....anti-HBs
-...................+.....................+.......................-
Nyligen genomgången Hepatit B infektion
95
HbsAg.....anti-HBc.....anti-HBc IgM.....anti-HBs
-...................+.....................-.......................-/+
Tidigare genomgången hepatit B infektion
96
Redogör för vad HCV ak och HCV RNA indikerar:
Positiv anti-HCV, negativ HCV-RNA: Tidigare genomgången infektion eller falskt positivt test.
Positiv anti-HCV, positiv HCV-RNA: Pågående kronisk infektion.
Negativ anti-HCV, positiv HCV-RNA: Tidig akut infektion innan antikroppar hunnit utvecklas, eller immunsupprimerad patient.
Negativ anti-HCV, negativ HCV-RNA: Inga tecken till infektion
97
Vilka typer av tester används främst för screening av HIV samt vid misstanke om primärinfektion?
* HIV-RNA (kvantitativ PCR): Kan påvisa infektion tidigare än antikroppar. Även användbart vid misstanke om mycket tidig infektion innan serokonversion.
* Kombinerat antikropps- och p24-antigentest (EIA, ELISA, MEIA,
ChLIA) För screening (”vanligt HIV-test”): Påvisar både antikroppar mot HIV och p24-antigen. P24-antigenet gör att man kan upptäcka mycket tidiga infektioner innan antikroppar hunnit utvecklas.
* p24-antigentest (EIA): Används vid utredning av reaktivt screeningtest och vid misstanke om primärinfektion. p24-antigen ses tydligt under primärinfektion. Försvinner ofta under kronisk infektion men kan återkomma i sent skede (AIDS).
Konfirmationstester (immunoblot – InnoLia, Geenius, Western blot): För att bekräfta positivt screeningtest. Används för att undvika falskt positiva resultat. Ger specifik bekräftelse av HIV-infektion.
98
Lätt förhöjd titer (IgG) vid misstänkt borrelios innebär?
* Inte aktuell borrelios, rest av tidigare utläkt (sub)klinisk infektion
* Aktuell borrelios, men tidigt taget prov
99
Förhöjd titer i IgM (med eller utan IgG) innebär vad vid misstänkt borrelios?
Kan vara förenligt med aktuell infektion men ospecifika IgM-stegringar förekommer
100
Förhöjd titer i IgG (men IgM negativt) vid misstänkt borrelios innebär?
Kan vara aktuell borrelios, men man kan inte alltid avgöra om titrarna är färska eller gamla.
Klinisk bedömning
101
Diagnostik vid misstänkt CMV infektion?
1. Serologi (standardmetod för de flesta fall)
Påvisande av IgG- och IgM-antikroppar. IgM-antikroppar uppträder vanligen inom en vecka från symtomdebut men ibland först efter 2-3 veckor. IgG-antikroppar kan påvisas 1-3 veckor efter symtomdebut. Kvarstår livslångt.
2. Påvisning av CMV DNA, gäller framför allt immunsupprimerade
- PCR blod, urin, BAL, likvor och biopsier
102
Diagnostik vid misstänkt EBV infektion?
Serologi
1. Snabbtest: Heterofila antikroppar, påvisas hos ca 70% av vuxna och äldre barn under 1:a sjukdomsveckan, hos 90% under 3:e sjukdomsveckan. Barn yngre än 4 år uppvisar sällan heterofila antikroppar. Kallas ofta ”Monospot” som är varumärket på ett av de tester som finns på marknaden.
2. Påvisande av virusspecifika IgG- och IgM-antikroppar mot EBV-VCA (virus kapsid- antigen), vanligen påvisbara redan vid symtomedebut. Förekomst av antikroppar mot EBNA (nukleärt antigen) utesluter akut infektion, uppträder tidigast 6-8 veckor efter insjuknandet.
