Modul 3, biokemi och fysiologi Flashcards
(97 cards)
1
Q
Vad behöver kroppen för att klara energikrävande processer?
A
Skapa ATP, Adenosintrifosfat
2
Q
ATP, Adenosintrifosfat är cellernas “batterier”, utveckla (hur bildas dem och vad används de till)…
A
- ATP bildas med energi som frigörs när kolhydrater, fett och proteiner bryts ner (katabolism)
- ATP kan användas för att driva energikrävande reaktioner
- Energi från katabolismen kan lagras likt ett batteri, för att användas någon annanstans
3
Q
Exempel på specifika funktioner/uppgifter ATP används för
A
- Transport av joner över cellmembranet
- Muskelkontraktion
- Nervimpulser
- Intracellulär signalering
- Produktion av DNA och RNA
- Cellrörelse
- Transport inom cellen
- Reparation och tillverkning av ny vävnad
4
Q
Ge exempel på makro-näringsämnen
A
- Kolhydratet
- Proteiner
- Fett
De är uppbyggda av aminosyror
5
Q
Digestion, vad gör enzymatisk kemisk spjälkning i tarmen
A
Enzymatisk och kemisk spjälkning i tarmen omformar ex makronäringsämnen så de kan tas upp av epitelceller.
6
Q
Digestion av proteiner
A
Spjälkning omvandlar protein till aminosyror och peptider, proteaser
7
Q
Digestion av fett
A
Spjälkas till fettsyror och monoacylglycerol, lipaser
8
Q
Digestion av stärkelse/socker
A
Spjälkas till monosackarider, (amylaser, disackaridaser)
9
Q
Katabolism
A
Nedbrytning
10
Q
Anabolism
A
Uppbyggnad
11
Q
Hur får vi ut energi?
A
Förbränningsprocessen: Katabolism
12
Q
Vad används energin till?
A
Lagras eller för anabola processer
13
Q
Vad har vi syre till?
A
Aerob eller anaerob metabolism
14
Q
Hur fungerar förbränning i kroppen?
A
Vävnader i kroppen får sin energi via näringsämnen i vår mat.
Den här energin används för anabola processer och övergår slutligen i värme
15
Q
Glykolys
A
Nedbrytning av glukos till pyruvat, sker i cytosolen
15
Q
Vad är citronsyracykeln? (funktion o plats)
A
Oxiderar kolbränslen för att bilda energi. Detta sker i mitokondriena
16
Q
Andningskedjan
A
Ämnen bildade i katabolismen ger en massa ATP, syre används och detta sker i mitokondrierna
17
Q
Betaoxidation
A
Fettsyror bryts ned och används i citronsyracykel och andningskedja, detta sker i mitokondrier
18
Q
Transaminering/deaminering sedan ureacykeln
A
Aminosyror blir ketosyror, används främst i citronsyracykeln. Här används både cytosolen och mitokondrie, kvävet tas sedan hand om i ureacykeln
19
Q
Hur fungerar cellens nedbrytning av glukos?
A
- Först sker glykolysen i cytoplasman där glukos omvandlas till ATP och pyruvat.
- Pyruvatet fortsätter till mitokondrien där citronsyracykeln skerdå omvandlas pyruvatet till acetylkoenzym A (acetyl-CoA) och koldioxid. Acetyl-CoA omvandlas sedan till ATP och koldioxid, och H+ samt e- som går vidare
- H+ och e- (NADH + FADH2) går vidare till andningskedjan där syre tillkommer och bildar ATP och H2O.
20
Q
Hur fungerar cellens nedbrytning av glukos vid syrebrist? (Cori-cykeln)
A
- Anaerob glykolys sker i muskel, cytoplasma, här omvandlas glukos till Pyruvat och ATP, sedan sker ett energikrävande steg där pyruvatet omvandlas till laktat
- laktatet rör sig i blodomloppet
- Laktatet kommer till levern, cytoplasma där laktatet omvandlas till pyruvat igen, sedan sker en energikrävande process där ATP används för att skapa glukos, detta kallas glukoneogenes och detta går runt i en cirkel
21
Q
Cellens nedbrytning av fettsyror, steg 1, cytoplasman
A
CoA tillsätts till fettsyran som därmed blir en aktiverad fettsyra och går vidare till steg 2.
22
Q
Cellens nedbrytning av fettsyror, steg 2, Mitokondrien
A
- CoA tillsätts till den aktiverade fettsyran och bildar Acetyl-CoA
- Dessutom övergår den aktiverade fettsyran till H+ och e- (NADH+FADH2)
- Dessutom sker beta-oxidation där den aktiverade fettsyran förlorar 2 kol varje runda
23
Q
Cellens nedbrytning av fettsyror, steg 3, citronsyracykeln
A
- Acetyl CoA bildar koldioxid och ATP
- sedan tillsätta H+ och e- (NADH och FADH2) som sedan får syre och bildar ATP och H2O (andningskedja)
24
Citronsyracykeln i mitokondrien, 8 steg (CAIKSSFM)
1. Citratsyntas
2. Akonitas
3. isocitrat-dehydrogenas
4. Ketoglutarat-dehydrogenas-komplex
5. Succinyl CoA syntetas
6. Succinat dehydrogenas
7. Fumaras
8. Malat-dehydrogenas
25
Citronsyracykeln vilka 8 ämnen och hur många kolatomer
1. Citrat, 6 kolatomer
2. Isocitrat, 6 kolatomer
3. Ketoglutarat, 5 kolatomer
4. Succinyl CoA, 4 kolatomer
5. Succinat, 4 kolatomer
6. Fumarat, 4 kolatomer
7. Malat 4 kolatomer
8. Oxaloacetat, 4 kolatomer
26
Vad i aminosyror ger oss energi?
Aminosyrans kolskelett används i metabolismen för energi och kvävet (ammoniak) blir över.
27
Oxidativ fosforylering
Det är den sista fasen av andniingskedjan där den största mängden ATP produceras, detta sker i mitokondrien
28
Stegen i en oxidativ fosforylering
1. Elektrontransport kedjan, ETC.
2. Protonpumpning
3. ATP-syntas
4. ATP-produktion
29
Steg 1 i oxidativ fosforylering
Elektrontransport kedjan, ETC. elektroner från NADH och FADH2 överförs och energin härifrån används för att pumpa vätejoner över membranet
30
Metabolismens huvudvägar - anabolism
- Glukogensyntes
- Glukoneogenes
- Fettsyntes
31
Glukogensyntes
Bildning av glukospolymer som lagringsform, vid överskott av energi.
Motsvarande katabol process är glykogenolys
32
Glukoneogenes
Nybildning av glukos, främst från aminosyrornas kolskelett
33
Fettsyntes
Sker vid överskott av energi och innebär nybildning av fettsyror och fett
34
De 2 metaboliska processerna
- Anabolism, uppbyggnad av nya molekyler
- Katabolism, Nedbrytning av befintliga molekyler
35
Vilka typer av restprodukter skapas i kroppen?
- I njuren, NH4+
- I lungorna koldioxid
- I blodet värme
- H2O
36
Typer av Histokemisk färgning
- fixering
-dehydrering
- inbäddning
- Snittning
- färgning
37
Histologi
Läran om celler, vävnader och organ studerade under ett mikroskop
38
Histokemisk färgning, hematoxylin
Färgar cellkärna, ribosomer och ER
39
Histokemisk färgning, eosin
Färgar cytoplasmiska proteiner
40
Vävnad
En samling celler i en organism som har liknande funktion.
Består av stroma och parenkym
41
Stroma
Stödjevävnaden/bindvävnaden i ett organ
42
Parenkym
Den funktionella vävnaden i ett organ, ex körtelceller i spottkörteln
43
Organ
En yttre eller inre kroppsdel med en specifik funktion och form. De består av vävnader
44
Människokroppens organ A-B
1. Artär
2. Bihåla
3. Binjurar
4. Bisköldkörtlar
5. Blindtarm
6. Blodkärl
7. Bräss
8. Bröstkorg
9. Bröstvårta
10. Buksportkörtel
45
Människokroppens organ D-K
1. Diafragma
2. Gallblåsa
3. Hjärna
4. Hjärta
5. Huden
6. Hypofys
7. Kvinnobröst
46
Människokroppens organ L-M
1. Leder
2. Lever
3. Livmoder
4. Luftstrupe
5. läpp
6. Lungor
7. Magsäck
8. Matstrupe
9. Mjälte
10. Mun
11. Muskel
47
Människokroppens organ N-S
1. Nerv
2. Njurar
3. Prostata
4. Skelett
5. Struphuvud
6. Sköldkörtel
7. Svalg
48
Människokroppens organ T-Ö
1. Tarmar
2. Testiklar
3. Tjocktarm
4. Tolvfingertarm
5. Tunntarm
6. Urinblåsa
7. Vener
8. Äggstockar
9. Ögon
49
Organsystem, cirkulationsystemet
Hjärta och blodådror
50
Vilka organ är vitala för gastro-intestinala systemet?
Mun, mage och tarmar
51
Endokrina systemet
Ett kommunikationssystem som använder sig av hormoner
52
Immunsystemet
Försvarar kroppen mot sjukdomar och inkluderar ex hud, hår och naglar
53
Lymfatiska systemet
Transport av vätska från kroppens vävnader tillbaka till blodomloppet
54
Muskelapparaten/muskelsystemet
ger, tillsammans med skelettet, dess rörelseförmåga
55
Nervsystemet
Inhämtar information via nervceller, vidarebefordrar information via nervceller och behandlar information med hjälp av hjärna och nerver
56
Reproduktionsapparaten/fortplantingssystemet
Könsorganen
57
Respirationssystemet
Lungorna och luftvägarna som viktigast organ
58
Skelettet
Struktur, skydd och ger tillsammans med musklerna rörelseförmåga
59
Utsöndring
Inklusive urinvägarna, som producerar urin och för det bort från kroppen
60
Fyra grundläggande typer av vävnad
- Epitelvävnad
- Bindvävnad/stödvävnad
- Muskelvävnad
- Nervvävnad
61
Epitelvävnad
- Ytepitel, finns på kroppens ytor som hud och slemhinnor
- Körtelepitel, utgör aktiva delen av körtlar
62
Vad är skillnad mellan epitelceller förbindningi jämförelse med bindväv?
Epitelceller sammanfogas med hjälp av fogsatser, medan bindväv har öppna cellförband (cellerna ligger inte sammanfogade utan har mellansubstans (matrix))
63
Hyperplasi
Antalet celler ökar
64
Hypertrofi
Storleken på celler ökar
65
Primär ciliär dyskinesi, kartageners syndrom
- Situs inversus, Organ i bröstkorg eller mage är felplacerade
- Kroniska luftvägs problem, kinocilier i luftvägsepitel
- Nedsatt fertilitet hos kvinnor och infertilitet hos män
66
Typer av bindväv
- Egentlig bindväv
- Fettväv
- Brosk
- Ben
- Blod/benmärg
67
Mastcell
Frisätter bl.a histamin och deltar i allergiska reaktioner
68
Allergiska reaktioner som kan orsakas av mastceller
- Rodnad pga att histamin från mastceller vidgar blodkärl, vasodilatation
- Svullnad, histamin från mastceller ökar permeabiliteten i blodkärl
69
Mesenkymcell
Bindvävens stamcell
70
Typer av muskelvävnad
- Skelettmuskulatur, tvärstrimmig
- Hjärtmuskulatur, tvärstrimmig
- Glatt muskulatur
71
Spottkörtlar, histologiska kännetecken för serösa körtelceller
Vattnigt, klart, lättflytande sekret
72
Spottkörtlat, histologiska kännetecken för mukösa körtelceller
Segt, slemmigt, trögflytande sekret (pga mucin)
73
Generell uppbyggnad av digestionskanalen
(gå tillbaka i vävnader sliden)
1. Tunica mucosa (Lamina epithelialis, lamina propria och lamina muscularis mucosae
2. Tela submucosa
3. Tunica muscularis externa
4. Tunica adventitia/serosa. Adventitia, retroperitoneala organ.
Serosa, Intraperitonela organ
74
Tunntarmen består av?
- Duodenum, tolvfingertarmen
- Jejunum, Tomtarmen
- Ileum, Krumtarmen
75
Ytförstorande strukturer i tunntarmen
- Plica circulares, cirkulärt arrangerade veck
- Villi (tarmludd), slemhinneutskott
- Mikrovilli
76
Vad gör duodenum?
Utsöndrar slem och bikarbonat som skyddar tarmen genom att neutralisera saltsyran som kommer från magsäcken
77
Vad består tjocktarmen av? Och huvusaklig uppgift. (Intestinum crassum)
En av dess huvudsakliga uppgifter är att absorbera natriumjoner och vatten
Består av:
- Caecum, blindtarm
- Appendix vermiformis, (det maskformiga bihanget)
- Colon (ascendens, transversum, descendens, sigmoideum)
78
Kort om Colon
- Många bägarceller och lymfocyter
- Enkelt cylinderepitel
- Saknar villi
- jämn yta
79
Gallblåsa
- Enkelt cylinderepitel
- Mikrovilli
- Inga bägarceller
- Saknar även Tela submucosa och lamina muscularis mucosae
80
Pankreas
Består av en endokrin del (hormonproducerande) och en exokrin del (Enzymproducerande)
81
Langerhanska cellöar
Hormonproducerande delar i pankreas
82
Vad gör den exokrina delen i pankreas?
Den producerar enzymer som behövs för matsmältning
83
Exempel på olika kolhydrater...
Mono-, di- och polysackarider
84
Exempel på fetter.....
- Triacylglycerol
- Fettsyror
- Fosfolipider
- Kolesterol
85
Kvävebaserna för näringsämnen
Puriner och pyrimidiner
86
Kofaktorer av central betydelse för näringsämnen
- ATP
- NADH
- FADH2
87
Enkel beskrivning av kolhydrater
Hydrater av kol
88
Vad är ett krav för en kolhydrat?
- (CH2O)n, n>3
- Innehålla minst aldehyder eller ketoner, alltså en karbonylgrupp
-
89
Vad kallas en monosackarid med 3,4,5,6 kol
Keto- eller aldo
- trios
- Tetros
- pentos
- hexos
90
91
92
93
94
95
96
