Modul 5 Flashcards
(91 cards)
1
Q
Infektion
A
Tillstånd som uppkommer då en mikroorganism invaderar en annan organism
2
Q
Antigen
A
Ett, för kroppen, främmande ämne som framkallar en reaktion
3
Q
Inflammation, kriterier/symptom
A
- Rodnad, dilaterade blodkärl och ökat blodflöde
- Svullnad, väggarna till blodkärlen blir mer genomsläppliga
- Smärta, retning av smärtnerver
- Lokal värmeökning, lokal genomblödning
- Nedsatt funktion
4
Q
Beskriv kort infektion
A
Kroppens försvar mot faktorer som ger skada, kan ex bero på infektion men också mycket annat
5
Q
Kroppens yttre försvar mot mikroorganismer
A
Hud och slemhinner
6
Q
Kroppens inre försvar mot mikroorganismer
A
- Immunförsvaret
- Ospecifika immun försvaret (medfött)
- Specifika immunförsvaret, förvärvat/adaptivt
7
Q
Komponenterna av immunsystemet
A
- Cellerna
- Medfödda och adaptiva immunförsvaret
- Viktiga organ
- Tidsaspekter för immunförsvar
- Typ av immunförsvar mot olika mikroorganismer
- Vaccin
- Immunologiska sjukdomar
8
Q
Hur utvecklas immunceller?
A
- Utvecklingen börjar i benmärgen
- Första är en hematopoetisk stamcell som blir en multipotent stamcell
- Denna blir sedan antingen en myeloid stamcell eller en lymfatisk stamcell so utvecklar sig till olika immunceller
9
Q
Vad kan en myeloid stamcell utvecklas till?
A
- Erytrocyt
- Mastcell
- Blodplättar/trombocyter
- makrofag
- Basofil
- Neutrofil
- Eosinofil
10
Q
Vad kan en lymfatisk stamcell utvecklas till?
A
- B-cell som blir plasma cell
- T-cell
- Naturlig mördarcell/NK-cell
11
Q
Medfödda (ospecifika) immunförsvaret
A
- Snabbt, minuter till timmar
- Beroende av medfödda receptorer som känner igen delar av mikroorganismer
- Störst andel immunceller
- granulocyter, monocyter, naturliga mördar celler (NK)
12
Q
Adaptiva (specifika) immunförsvaret
A
- Behöver läras upp (dagar-veckor)
- Varje adaptiv immuncell har en unik receptor som skapats i cellen
- Genererar immunologiskt minne
- ca 30-40% av immuncellerna
- T- och B-celler
13
Q
De medfödda immuncellerna och dess funktioner
A
Är fagocyter o kan därför ta upp och bryta ner mikrober
- Granulocyter
- Monocyter
- Makrofager
- Dendritiska celler
- NK-celler
14
Q
Vad gör granulocyter?
A
Dödar mikroorganismer
15
Q
Vad gör NK-celler?
A
Dödar infekterade celler
16
Q
Vad gör monocyter, makrofager och dendritiska celler?
A
Aktiverar T- och B-celler samt dödar mikroorganismer
17
Q
Komplementsystemet
A
En del av det medfödda immunsystemet. Består av en serie proteiner i lösning som genom en initial aktivering skapar en kaskadreaktion som leder till dödandet av bakterier
18
Q
Nämn organ immunsystemet är beroende av
A
- Tonsiller
- Lymfknutor
- Lymfkärl
- Tymus
- Mjälte
- Peyers plack
- Appendix vermiformis
- Benmärg
19
Q
Celler i det adaptiva immunsystemet utbildas i specifika organ, ge två exempel
A
- Stamceller utvecklas i benmärg, sen differentieras till röd benmärg som sedan differentieras till B-celler och vandrar till lymfvävnad i immunförsvarets organ
- Stamceller utvecklas i benmärgen, differentieras till tymus där differentiering sker igen för att skapa T-celler som sen kan vandra till lymfvävnad i immunsystemets organ
20
Q
Hur kommunicerar immunceller?
A
Med hjälp av lösliga proteiner, cytokiner
21
Q
Cytokiner
A
Påverkar utmognad och aktivering av immunceller samt används för kommunikation mellan immunceller
22
Q
Vad gör en B-lymphocyte?
A
Producerar anitkroppar
23
Q
Vad gör en helper T lymphocyte?
A
Aktiverar andra immunceller
24
Q
Vad gör en cytotoxic T lymphocyte?
A
Dödar infekterade celler
25
Hur bildas T och B-receptorerna och vad används de för?
- Cellerna använder de för att känna igen antigen
- De bildas unikt i varje cell genom rekombination av DNA:t
26
Hur hör T-celler och HLA (Human leucocyte antigen) ihop?
T-cellerna är beroende av HLA för sin funktion, de behöver HLA för att känna igen antigen
26
Hur aktiveras och förökas B-celler som är specifika för antigen?
De gör det klonalt
27
Vilka två klasser av HLA finns det?
- Klass 1, finns på alla kärnbärande celler
- Klass 2, Finns på antigenpresenterade celler
28
Vilken typ av immunförsvar är effektiva mot extracellulära som ex virus, bakterier och parasiter innan de infekterat?
- B-celler
- Antikroppar
28
Beskriv viktiga egenskaper av HLA
- Den mest variabla, polymorfa, molekylen i människan. Finns alltså flest genvarianter av denna
- HLA binder delar av protein, peptider, som sedan fungerar so ett antigen för T-celler
- När det inte är hos människan kallas HLA för MHC, major histocompatability complex
29
Vad är T-celler effektiva mot?
Intracellulära mikroorganismer, ex virus som infekterat en cell men också intracellulära bakterier
30
Hur kan immunförsvaret själv ge upphov till sjukdom?
- Kan göras genom ex allergi eller autoimmuna sjukdomar
- Detta sker ex genom att T-celler aktiveras mot ett främmande antigen som liknar ett kroppseget, detta kan leda till att T-celler både aktiveras av och dödar kroppens egna celler
30
Vad finns det för olika patogena mikroorganismer?
- Bakterier
- virus
- Svampar
- Protozoer
- Maskar
31
patogenicitet
Förmåga att orsaka sjukdom
32
Hur benämns oftast sjukdomsframkallande mikroorgansimer
De benämns som patogena eller virulenta
33
Vad är speciellt för neisseria meningitidis? (meningokocker)
Kan bara leda till normalflora eller dödlig sepsis
34
Vad är speciellt för herpes simplex?
kan va symtomfri, recidiverande blåser eller encefalit
35
Oppurtunistisk infektion
Mikroorgansimer ger sjukdom endast hos personer med kraftigt försvagat immunsystem
36
Vart kommer symtomen för sjukdom?
- Direkt skada på vävnad som kan bero av bakterier som kan bilda toxiner eller virus som tar över cellens funktioner vilket leder till celldöd
- Immunförsvarets reaktion som blir ex inflammation
37
Faktorer hos människan som påverkar om en mikroorganism framkallar sjukdom
- Barriärskada som skadad hud (sårinfektion), skadad slemhinna (pneumoni), Mikroorganism på fel plats (Urinvägsinfektion)
- Anatomisk avvikelse, svullen örontrumpet (otit) eller bristfällig blåstömning (Urinvägsinfektion)
- immunförsvaret som kan påverkas av saker som ålder, diabetes, alkoholism, cancer, immunhämmande läkemedel, tidigare exponering, immunsystemets slumpartade upbyggnad
38
Faktorer hos mikroorganismen som kan påverka huruvida den orsakar sjukdom?
- Virulensfaktorer som adhesionsfaktorer eller toxiner
- Antal mikroorganismer
- Hur mycket ett virus replikerar i cellen och huruvida cellen skadas
39
Vad har patogena/virulenta mikroorganismer för relation till vävnads/organfunktion?
Patogena/virulenta mikroorganismer växer på bekostnad av vävnads/organfunktion
40
Vad är virulens?
Ett mått på hur toxisk eller aggresiv en viss mikroorganism är för sin värd
41
Vad är virulensfaktorer mer speciifkt?
De gener och dess motsvarande proteiner/strukturer som gör mikroorganismen sjukdomsframkallande
42
Vad har patogena mikroorgansimer förvärvat?
De har förvärvat virulensfaktorer/egenskaper som gör att de kan ge upphov till sjukdomar
43
Vad är två viktiga virulensfaktorer?
Adhesionsfaktorer och toxiner som fäster vid målcellen
44
Vad gör adhesion och tropism som är viktigt för infekterande mikroorganism?
- Bakterier har ofta adhesiner eller adhesionsfaktorer som binder specifikt till receptorer på vävnadsytabn
- Virus tar sig in i celler genom att binda till en receptor eller molekyl som ger tropism eller specificitet för en viss celltyp
45
Vad gör toxiner?
Skadar eller påverkar specifika funktioner hos specifika målceller
46
kontaktsmitta
- Direkt kontaktsmitta som hudinfektion eller sexuell smitta
- Indirekt kontaktsmitta ex via föremål
47
Vad orsakar pneumokocker för sjukdom?
Finns normalt i näsan men kan orsaka lung/öron inflammation men också sepsis.
48
Staphylococus aureus
- Normalflora på hud, luftvägar och tarm
- Blir virulent inuti vävnader
- vanligaste orsaken till sårinfektioner
49
Eschericia coli, E.coli
- Finns alltid i tarmen hos däggdjur, fåglar reptiler osv och producerar vitaminer
- Vissa underarter för E.coli har dock plockat upp genetiskt material som kodar för toxiner
- De ger upphov till bl.a urinvägsinfektioner, magsjuka, sepsis och även hjärnhinneinflammation
50
Humant pappilomvirus, HPV
- Infekterar epitelceller (basalceller)
- Läker ut spontant ur dem flest men hos vissa uppstår persisterande infektion
- har två proteiner, E6 E7, som påverkar celldelning och därmed kan ge upphov till cancer då infektionen är persisterande
51
Humant immunbristvirus, HIV
- Kronisk infektion
- Infekterar och förstör T-hjälparceller
- Efter flera år slutar det cellulära adaptiva immunsystemet fungera
- Opportunistiska infektioner, AIDS
52
Plasmodium falciparum, malaria
Orsakas av protozo (urdjur), infektionen måste ske via en vektor som ex malariamyggen anopheles
52
Morfologi
Sjukdomar som leder till tydliga förändringar av vävnader
53
Etiologi
Undersöker underliggande anledningar till sjukdom, ex hur rökning leder till cancer
54
Pathogenesis
Undersöker vilka mekanismer som leder till sjukdom. Exempelvis hur HPV leder till inhibering av tumör dämpande protein som leder till mutationer
eller hur m. tuberculosis (bakterie) leder till granulomatous inflammation
54
Hur hör etiologi och pathogenesis ihop?
Ledet går som följer:
- Etioologi
- Pathogenesis
- Morphological changes
- Disease
55
Histopathology, pathology
- Biopsy
- Surgical Specimen
56
Cytology
- Exfoliative cytology
- Fine needle aspiration cytology (FNA, FNAC)
57
Hur leder biopsy till en sjukdomsdiagnos?
- Biopsy
- Diagnos
- Surgery
- Diagnos
58
Fixation inom patologi
Provet brukar fixeras i formalin.
Förebygger autolys, möjliggör inbäddning i paraffin och snittning
59
Klassifiering av tumörer?
Tumörer klassifieras ofta efter vilken typ av vävnad de tros härstamma från.
60
Vad kallas klassificerade tumörer/cancertyper?
Cancer som härstammar från skivepitel kallas skivepitelkarcinom, medan de som kommer från körtelvävnad kallas adenokarcinom.
Olika tumörtyper kan bete sig på olika sätt
61
Grade, inom patologi
Ett mått på tumör differentiering.
Ju mer en tumör skiljer sig från normal morfologi desto högre är grade/graden,
Tumörer med en high grade är ofta aggressivare och har en sämre diagnos
62
Stage inom patologi för tumörer
Ett mått på storlek och fördelning av tumören.
Ju större en tumör är desto högre är the stage.
Tumörer med en hög stage har en sämre prognos och kan vara svårare att behandla
63
PAD inom patologi
Patologisk-anatomisk diagnos
64
farmakologi
Läran om läkemedel, kan delas in i:
- Faramakokinetik, vad kroppen gör med läkemedlen
- Farmakodynamik, vad läkemedlen gör med kroppen
65
Läkemedlets upptag, öde och verkan, benämn också vilket steg som hör till farmakodynamik
1. Administration, hur läkemedlet ges till patienten
2. Absorption, Transport från administreringstället till blodbanan
3. Distribution, fördelning till kroppens olika delar
4. (FARMAKODYNAMIK), verkningstället, verkningsmekanismer och effetker
5. Elimination, metabolisering och utsöndring
66
Ge Ett exempel på när naturen än idag är en viktig leverantör och inspiratör för medicin
Morfin - från opiumvallmo
67
Vad innebär kliniska prövningar inom farmakologi?
Undersökningar som syftar till att säkerställa effekt och säkerhet av nya läkemedel och medicinska produkter
68
Farmakogenetik
- Undersöker hur gener påverkar metabolism och effekten av läkemedel och riskerna för biverkningar av läkemedel
- Hoppas kunna användas mer utförligt etc i framtiden
69
Enteral (utanför kroppen) administrering
Administrering av läkemedel längs mag- och tarmkanalen
- peroral
- sublingual
- Rektal
70
Parenteral (direkt in i kroppen) administrering
Administrering av läkemedel direkt i blodet eller genom extracellulärvätskan
- Intravenös
- Intramuskulär
- Subkutan
71
Övrig administrering av läkemedel
- Inhalation
- Intranasal
- Transdermal
- Lokal effekt på vävnaden
72
Protein-ligand komplex
- Ligand, kroppsegen substans eller läkemedel
- Proteinstruktur som receptor, enzym, transportprotein, jonkanal
- Utlösa effekter eller hämma effekter
73
Dos-responssamband
- Läkemedel ger dosrelaterade effekter
- Förhållandet mellan läkemedelsdos och farmakologisk effekt illustreras med dos-responskurvor
74
Affinitet
Benägenhet att binda till en receptor
75
Efficacy
Tendens hos läkemedlet att aktivera receptorn när det väl bundit
76
Potens
Hur mycket (koncentration/dos) av ett läkemedel som behövs för att åstadkomma effekt
77
EC(50)
Koncentration som behövs för att utlösa halva maximala effekten
Desto lägre EC(50), desto mer potent är läkemedlet
78
Agonist
En ligand som binder till en receptor och ger upphov till effekt
79
Full agonist
Ger full effekt
80
partiell agonist
Ger inte maximal effekt
81
Invers agonist
ger motsatt effekt, minskad receptoraktivitet
82
Antagonist inom farmakologi
En ligand som binder till en receptor men inte ger upphov till någon effekt
83
Kompetitiv reversibel antagonist
Substans som binder till och tävlar med agonisten om att binda till samma bindningsplats på receptorn. Bindningen är inte permanent och går därför att "tävla" bort
84
Irreversibel antagonist
Substansen binder irreversibelt till receptorn (oftast samma plats som agonisten vill), bindningen är permanent
85
Icke-kompetitiv antagonist
Substans som binder till en receptor men inte på samma bindningsplats som agonisten.
En substans som påverkar agonistens verkan nedströms i signaleringskaskaden
86
