Modul 4 improved Flashcards

1
Q

I vilken ordning, superiort till inferiort ligger följande delar:
- Mesenchephalon
- Pons
- Thalamus
- Hypothalamus
- Medulla oblongata
- Corpus callossum
- Cerebrum/telenchephalon

A
  1. Cerebrum
  2. corpus callossum
  3. Thalamus
  4. Hypothalamus
  5. Mesencephalon
  6. Pons
  7. Medulla oblongata
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Vad ligger cerebellum i förhållande till andra delar v hjärnan?

A
  • Posteriort om pons och medulla oblongata
  • bakom och under mesencephalon, hypothalamus och thalamus
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

vad gör thalamus?

A

Sorterar signaler/intryck som ska nå storhjärnan, skickar främst till cerebrala kortex/cortex cerebri som tolkar intrycken

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Hypothalamus

A
  • Hålla kroppens jämvikt
  • Direkt kontakt med autonoma nervsystemet
  • Reglerar hormonnivåer
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Vilka tre delar består hjärnstammen av?

A
  • Mesencephalo
  • Pons
  • Medulla oblongata
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Vad gör mesencephalon?

A
  • Producerar dopamin
  • Viktig för motorik och belöningsystem
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Vad gör Pons?

A
  • Omkopplingsstation för signaler från storhjärnan som ska till lillhjärnan
  • Hanterar omedvetna processer
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Vad gör medulla oblongata?

A
  • Förlängd märg
  • Kopplar samman storhjärnan och ryggmärgen
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Cortex cerebri/hjärnbarken (cerebrala cortex)

A
  • Det yttre lagret av grå substans ovanpå hjärnhalvorna
  • Viktig för högre kognitiva funktioner
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Vad är cortex cerebris två delar?

A
  • Associationscortex
  • Primärcortex
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Cerebellum/lillhjärnan

A
  • Viktig för att planera och finjustera rörelser
  • Främst hand och fotrörelser
  • hjälper också balansen
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Vad finns inom den gråa substansen?

A

Nervcellskroppar som länkas samman via synapser

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Vit substans

A
  • Massa nervtrådar
  • Axoner skickar signaler mellan olika delar av barken
  • Skyddas av myelin
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

capsula interna

A

Fungerar som en kabel som kopplar ihop en hjärnhalva med resten av kroppen

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Gyrus postcentralis

A

tar emot känslointryck från hud, sensorik

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Ventriklar

A

Vätskefyllda hålrum med förbindelse till varandra
- Innehåller cerebrospinal vätska

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
17
Q

Gyrus precentralis

A

Gör så vi kan styra rörelser med viljan, motorik

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
18
Q

Frontalloben

A

Planering och styrande va motorik

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
19
Q

Parietalloben

A

Känsel och synbearbetning

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
20
Q

Temporalloben

A

Minne och hörsel

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
21
Q

Occipitalloben

A

Synbearbetning

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
22
Q

Motorcortex

A

Den del av cerebri media som planerar och ger upphov till frivilligt utförda rörelser

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
23
Q

Basala ganglierna

A
  • Djupt inne i hjärnan som en klump av kärnor
  • startar och stoppar rörelser
  • Viktiga för procedurellt minne
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
24
Q

Amygdala

A

Minnen och emotioner, speciellt skapa rädsla

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
25
Hippocampus
Viktig för att konsolidera minne och skapa deklarativt minnen
26
2. n opticus
Ögonmotorik
27
v. n. trigeminus
Känsel i ansiktet
27
vll. n. facialis
Motoriken i ansiktet
28
x. n. vagus
Autonoma nervsystemet
29
vad är medulla spinalis ett annat ord för?
Ryggmärgen
30
vad gör spinalnerver?
Skickar signaler som går ut från ryggmärgen
31
ventralhornet
- Innehåller motorneuroncelles kropp - Skickar axon via ventralroten - Sköter motorik
32
Dorsalhorn
- tar emot sensorisk info - Kommer inte till dorsalhornet via dorsalroten
33
Vilka två artärer skickar upp blod till hjärnan?
- A. carotis interna - a. vertebralis
34
Vilka delar av hjärnan försörjer a. cerebri media?
laterala ytan - motorcortex och sensoriska cortex - områden i parietal, temporall och frontal
35
Vilka delar av hjärnan försörjer a. carotis interna?
Mediala delar av hjärnan - Parietalloben - delar av frontal - mediala sidan av temporal
36
Vilka delar försörjer a. cerebri anterior med blod?
Främst mediala och främre delarna av hjärnhalvorna - Frontalloben, inklusive motorcortex
37
Vilka typer av neuron finns det?
- Motorneuron - Sensoriska neuron - Interneuron
38
Gliaceller
Funktion att omge nervceller och bl.a modulera framskridningen av nervimpulser Ex oligodendrocyt
39
Oligodendrocyt
- Finns i CNS - Producerar myelin - Omger en del neuron och skapar myelinskidor (myeliniserar)
40
Vilomembranspotential
- Negativ pga hög koncentration kalium på cellens insida och låg på utsidan - natriumkoncentrationen är tvärtom
41
Läckkanaler
Jonkanaler som alltid är öppna och främst släpper genom kaliumjoner
42
Vanlig transmittor i snabba synapser
Glutamat
43
vanligt retande transmittor i CNS
- GABA
44
Vanligaste hämmande i CNS
Glycin
45
Hämmande i ryggmärgen
Acetylkolin
46
Inhibitorisk postsynaptisk potential
Vid frisättning av en hämmande transmittor kkommer membranpotentialen gå i en negativ riktning
47
Excitatorisk postsynaptisk potential
Vid frisöttning av retande transmittor kommer membranpotentialen gå i en positiv riktning
48
De olika delarna av synen i anterior-posterior ordning
1. n. opticus 2.Chiasma opticum 3. Tractus opticus 4. Thalamus 5. delar sig i övre och nedre synfältet de är typ vända???
49
Vart ligger syncortex?
Bakre delen av mediala occipitalloben
50
Vad gör syncortex?
Här bestäms vilken information som är relevant
51
De fyra familjerna av hormoner
- peptidhormoner - Aminhormoner - Steroidhormoner - Lipidhormoner
52
Peptidhormoner
Vattenlösliga och binder till receptorer på cellmembranets yta - Insulin - Glukagon - FSH - LH - GnRH
53
Aminhormoner
- Bildas av tyrosin eller tryptofan. - Vattenlösliga - Binder till receptorer i membranet eller cellkärnan Ex: - Thyroideahormon - Adrenalin, noradrenalin - dopamin
54
Steroid hormoner
- fettlösliga - Bildas av kolesterol - Binder till receptorer i cytoplasman eller cellkärnan - Påverkar cellens gener och kan få proteinsyntesen att förändras eX: - Östrogen - Progesteron - Testosteron - Kortisol
55
Lipidhormoner
Hormoner som bildas från vissa fetter och ofta verkar parakrint
56
Endokrin frisättning av hormoner
Endokrin cell producerar hormon som frisätts ut i blodbanan och kan nå alla kroppens celler (med rätt receptorer)
57
Parakrin frisättning av hormon
Cellen signalerar hormonfrisättning direkt till närliggande cell och vävnad - Går ej till blodbanan
58
Autokrin frisättning
Endokrin cell producerar hormon som kommer binda till receptorer på samma cell eller celltyp. En form av lokal signalering
59
neurokrin frisättning av hormon
Nervcell producerar hormoner som åker ut i blodbanan
60
Hypofysen
- regleras av hypothalamus - Består av adenohypofysen och neurohypofysen
61
Vad stimulerar Adenohypofysen? och vad kommer adenohypofysen stimulera
- När den stimuleras av hypothalamus sker endokrin frisättning - Denna frisättning kommer i sin tur stimulera ex sköldkörteln, binjurebarken och gonaderna att frisätta sina hormon - frisätter tilväxthormon
62
Vilka hormon utsöndrar adenohyposfysen?
- TSH - LH och FSH - ACTH -GH och STH
63
Vilket målorgan har ACTH?
Binjurebarken
63
Vilket målorgan har thyroideastimulerande hormon?
Thyroidea
64
Thyroidea/sköldkörteln Vadgör thyroidea? Vad behövs thyroidea för?
- Producerar thyroideahormon, de innehåller jod - reglerar metabolismen - Behövs för att beta receptorer ska fungera normalt
64
Parathyroidea/bisköldkörteln
- producerar parathyroideahormon som reglerar kalciumnivån i blodet
65
Binjuren, vilka är dess två delar och vad gör dem?
Består av binjurebarken och binjuremärgen Binjurebarken: - Endokrin körtel som producerar steroidhormon, bl.a kortisol Binjuremärgen: - Neuroendokrin körtel - Producerar adrenalin och noradrenalin - Styrs av sympatiska nervsystemet
66
Endokrina pankreas
Bukspottskörtelns endokrina del består av langerhanska öarna - Insulin och glukagon - Endokrina aktiviteten regleras av glukoskoncentrationen i blodet
67
Gonader
Två delar, ovarierna och testiklarna Producerar östrogen, progesteron, testosteron - Receptorerna finns inuti cellen - Regleras av hypothalamus och hypofysen
68
Thyroideahormon
- Påverkar nästan alla celler i kroppen - Ökar hjärtats slagvolym och frekvens - Frisättning regleras av thyroideaaxeln, feedback-system
69
Parathyroideahormon
- Frisätts från parathyroidea när kalciumnivå i blodet sjunker - Stimulerar frisättning av kalcium från benen - Och dels genom njurarna stimuleras att att minska utsöndring av kalcium till urin
70
Kortisol
- Viktig för dygnsrytm och stressreaktion - Stimulerar glukoneogenes - Blodsocker höjs genom nedbrytning av proteiner
71
Adrenalin
- Frisätts från binjuremärgen - Styrs av sympatiska nervsystemet - Liknande kortisol men snabbare effekt - Stimulerar leverns frisättning av glukos - Höjer blodtryck och blodsocker
72
Glukagon
- regleras av blodsockerhalten - Stimulerar nedbrytning av glykogen - Stimulerar också glukoneogenes när glykogen tar slut
73
Insulin
- Frisättning regleras av blodsockerhalt - Stimulerar cellernas intag av glukos och glykogenes
74
Progesteron
- Livmoderns utveckling under mens - Fostrets utveckling under graviditet
75
Testosteron, frisättning
Frisättning stimuleras av LH och regleras av feed-back
76
vattenlösliga receptorer
Binder till receptorer på cellmembranets yta - Transporteras med hormonproteinkomplex
77
Fettlösliga receptorer
Fettlösliga hormoner kan passera membranet och binder till receptorer i cytoplasman
78
Pulsatilitet
Hormoner frisätts inte kontinuerligt utan i omgångar
79
Feed-backsystem
Hormoner reglerar sig själva genom att verka hämmande på frisättning av hormoner från hypothalamus och hypofys som stimulerar den egna frisättningen.
80
Proteinbindning gällande hormoner
Endast fria/obundna hormon är aktiva
81
81
82