Brainscape's Knowledge GenomeTM


Top Flashcards (Certified)
All Flashcards

Läkar T1 Bv1 > Modul 3 hjärt- och cirkulationsfysiologi, lungor/andning > Flashcards

Modul 3 hjärt- och cirkulationsfysiologi, lungor/andning Flashcards

(70 cards)

Start Studying
1
Q

Redogör för blodets sammansättning

A
  • Plasma utgör 55% av blodet
  • Leukocyter och blodplättar utgör mindre än 1%
  • Röda blodkroppar utgör 45% av blodet
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Vad gör vita blodkroppar/leukocyter?

A

Hjälper immunförsvaret

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Vad gör röda blodkroppar/erytrocyter?

A

De transporterar syre (hemoglobin) och koldioxid

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Vad gör blodplättar/trombocyter?

A

Koagulation (blodstillning) tillsammans med proteiner i plasma. Skapar en propp för att ex stoppa en blödning

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Vad gör pacemaker celler?

A

Styr hjärtfrekvensen

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Vad gör retledningssystemet?

A

Leder impulser genom hjärtat

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Vad gör myokardiet?

A

Tvärstrimmiga kontraktila celler, hjälper att få hjärtat att pumpa och därmed skicka ut blod i kroppen

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Vilka är hjärtcykelns faser?

A

Systole och diastole

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Systole

A

Kammarkontraktion, kontraktion och utpumpning

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Diastole

A

Kammarrelaxation, avslappning och påfyllnad

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Slagvolym, SV

A

Den mängd blod hjärtat pumpar ut varje slag

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Hjärtfrekvens, HF

A

Antal slag per minut

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Hjärtminutvolym

A

SV * HF

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Artärer, struktur och funktion

A
  • Tjockväggiga blodkärl
  • Transporterar syresatt blod från hjärtat till kroppens organ och vävnader
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Arterioler struktur och funktion

A
  • Mindre än artärer och har en muskulös vägg som kan kontrahera eller dilatera
  • Reglerar blodflöde och blodtryck genom vasokonstriktion och vasodilatation
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Kapillärer struktur och funktion

A
  • Mikroskopiska, tunnväggiga blodkärl
  • De är platser för gasutbyte och näringsupptag mellan blod och vävnader
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
17
Q

Venoler struktur och funktion

A
  • Små kärl
  • Samlar blod från kapillärerna och är mellanhand för dem och venerna.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
18
Q

Vasokonstriktion

A

Blodkärlens diameter minskar pga sammandragning av dess muskler, leder till minskat blodflöde till ett organ eller vävnad

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
19
Q

Vasodilatation

A

Blodkärlens diameter ökar pga att dess muskler slappnar av, vilket ökar blodflöde till specifikt organ eller vävnad

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
20
Q

Vad är ett normalt blodtryck?

A

120/80 mmHg, 120 systoliska och 80 diastoliska

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
21
Q

Beskriv systoliskt och diastoliskt tryck

A

Systoliska trycket är det högsta trycket i artärerna som mäts precis då hjärtat slår och pumpar ut nytt blod.
Diastoliska trycket är det lägsta trycket i artärerna, då blodet kommer tillbaka till hjärtat/hjärtat är i vila mellan slagen

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
22
Q

Kortsiktig reglering av blodtryck

A

Sker via hjärnstammen och kan vara att påverka HMV eller öka perifert motstånd

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
23
Q

Långsiktig reglering av blodtryck

A

Blodvolymen justeras, via njuren

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
24
Q

Övre luftvägarna

A
  • Näshålan, cavum nasi
  • Svalg, pharynx
  • Struphuvudet, larynx
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
25
Nedre luftvägarna
- Luftstrupen, trachea - Lungor, pulmones - Luftrör, bronker - Lungblåsor, alveoler
26
Näsans uppbyggnad
- Proximalt, ben - Distalt, brosk - Lateralt, mjukdelar
27
Näsan, uppgifter
- Uppvärmning, fuktning och filtrering av luft - Lukt - Resonanslåda för rösten
28
Vad gör näsmusslorna?
Ökar ytan och gör det lättare att värma upp och fukta luften
29
De tre näsmusslorna (i höjdordning rent anatomiskt)
- Conchae nasalis superior - Conchae nasalis media - Conchae nasalis inferior
30
Bihålor, på latin och dess funktion
Sinus paranasales Lite oklart men funktion, resonans för rösten, fuktar, skydd
31
Bihålornas namn och placering
- Sinus frontalis, över näsan vid pannan - Sinus ethmoidales, runt toppen av näsan - Sinus maxillaris, botten av näsan strax över tänderna - Sinus sphenoidalis, posteriort om näsan typ bakom ethmoidales
32
Pharynx/svalgets 3 delar
- Nasopharynx, bakom näsan - Oropharynx, bakom munnen - Laringopharynx bakom larynx
33
Pharynx funktioner
- Lufttransport - Mattransport - Tal
34
Larynx funktioner
- Skapa tal/ljud - Blockerar mat från luftstrupen
35
Larynx, vilka två typer av stämband?
Plica vestibularis och plica vocalis
36
Plica vestibularis
- De falska stämbanden - Hindrar mat - Kan skapa lite ljud
37
Plica vocalis
- Skapa tal/ljud - Muskler reglerar spänningen - Påverkas av könshormoner
38
Vilka är lungans lober? (höger sida)
Lungan delans in i lober och varje lob fungerar relativt oberoende av de andra. - Lobus superior - Lobus medius - Lobus inferior
39
Vilka är lungans lober vänster sida?
Hjärtat tar upp en relativt stor del av vänstra lungan - Lobus superior - Lobus inferior
40
Lungsäcken latin
Pleuran
41
Pleura visceralis
Täcker lungan
42
Pleura parietalis
Fäster mot omgivningen
43
Diaphragma vid andning
- Diaphragma kontraherar vid inandning - Diaphragma blir mer platt och trycker därmed bukens innehåll nedåt - Diaphragma för med sig pleura parietalis - Detta gör att lungan rör sig
44
Manubrium sterni
Tjockare ben, i mitten och toppen av revbenen
45
Corpus sterni
Går ned som en snopp från manubrium sterni, mitten av revbenen
46
Cartilagines costales
Brosket som fäster ihop revbenen med sterni och därmed gör det rörligt och möjligt att andas
47
mm. scaleni
Muskeln som sitter högst upp över revbenen, typ vid strupen/sidan av den
48
mm. intercostales externi
Muskeln som sitter ute på kanten av lungan
49
mm. intercostales interni
Muskeln som sitter in mot mitten/insidan av lungan
50
Andningsmuskulatur 2 delar
Inspiration och expiration
51
Inspiration, 3 viktiga delar
- Diafragma viktigast - mm. scaleni, lyfter de översta revbenen - mm. intercostales externi lyfter resten av revbenen
52
Expiration 3 viktiga aspekter/delar
- Passiv vid vila då elasticiteten i lungan räcker, som att få ut luften ur en ballong - mm. intercostales interni trycker ut revbenen - abdominala muskler pressar in bukinnehållet och därmed upp diaphragma
53
Vad är bronkialträdet?
Grenig struktur i lungorna som består av bronkerna och deras förgreningar.
54
Vad ingår i bronkialträdet?
- Trachea - primärbronker - Lobbronker - segmentalbronker - Bronkioler - terminala bronkioler - respiratoriska bronkioler - Ductus alveoli - alveoli
55
Beskriv hur "utbytet" sker vid alveolen?
- Syrefattigt blod kommer via artären - I kapillärbädden runt alveolen syresätts blodet - Syrerikt blod lämnar lungan via vener
56
Vilka delar ingår i kroppens övre luftvägar?
- Näshålan - Munhålan - Pharynx/svalget - Larynx struphuvudet
57
Vilka delar ingår i kroppens nedre luftvägar?
- Trachea/luftstrupen - Bronkialträdet - Alveoler
58
Vad är näshålans funktion som luftväg?
Värmer, fuktar och renar luften vi andas in.
59
Munhålans funktion som luftväg
Bidrar till inandning och utandning vid behov, bidrar till en allternativ väg för luft när vi ex är täppta eller har ökad andingsansträgning
60
Pharynx/svalgets funktion som luftväg
Gemensam passage för både luft och mat. Viktig för att rikta luften i rätt väg
61
Larynx/struphuvudets funktion som luftväg
Skyddar luftvägarna från att mat och vätskor kommer ner i luftstrupen
62
Trachea/luftstrupen funktion som luftväg
Leder luften från struphuvudet till bronkialträdet.
63
Bronkialträdet funktion som luftväg
Möjliggör transport av luft till och från lungorna, underlättar också gasutbytet mellan luft och blodet i alveolerna
64
Alveoler funktion som luftväg
Platsen för gasbyte. Syre överförs från alveolerna till blodet i kapillärerna och koldioxid överförs från blodet till alveolerna, för att sedan andas ut.
65
Vad är skillnaden på andning i vila och forcerad andning?
Andning i vila kommer endast involvera muskel och ansträngning vid inandning och inte utandning. Medans i forcerad vila kommer muskler och ansträngning involveras i båda
66
Viloandning och forcerad andning, hur skiljer de sig gällande tryck
- Under viloandning är lungtryck och volym relativt stabila - Under forcerad inandning kommer trycket i lungorna öka vilket också möjliggör lungvolymen att öka snabbare
67
Vilka faktorer påverkar gasutbyte mellan alveol och lungkappilär?
- Blodflöde genom kapillärerna - Luftflöde till alveolerna - Hemoglobinbindning och transport - Lungtryck och alveoltryck - Partialtryck av syre och koldioxid
68
Hur relaterar blodtransport till hemoglobin?
Syre löser sig dåligt i vatten och behöver därför binda sig till något för att transportera sig. (detta gör järnatomerna i hemoglobinet). Transporten av detta sker med hjälp av röda blodkroppar
69
Vilka faktorer påverkar andningen?
- Högre hjärnfunktioner - Receptorer som känner av ex syrehalt eller koldioxid halt i blodet
70

Läkar T1 Bv1 (16 decks)

Brainscape helps you reach your goals faster, through stronger study habits.
© 2025 Bold Learning Solutions. Terms and Conditions