Modul 3 improved Flashcards
1
Q
Katabolism
A
- Nedbrytande process
- Frisätter energi
- Finns aerob och anerob
2
Q
Anabolism
A
- Uppbyggande process
- Förbrukar energi
3
Q
Kolhydrater
A
Hydrater av kol
Gemensamt ord för:
- Stärkelse
- Kostfibrer
- Sockerarter
4
Q
Glykolys
A
Sker i cytosolen efter kolhydrater brutits ned till monosackarider
- Glukos delas i två pyruvatmolekyler och ATP + NADH
- Finns inte syre bildas laktat av pyruvatet
Syfte:
- Få ut energi
- Bryta ned kolhydrater
5
Q
Citronsyracykeln
A
Acetyl-coa bildar NADH + FADH2 + CO2 + ATP i mitokondrien
6
Q
Andningskedjan/elektrontransportkedjan
A
NADH och FADH2 + O2 bildar:
- ATP + koldioxid
- H2O
- NAD+
- FAD
I mitokondrien
7
Q
Fetter
A
Består av triglycerider (fettsyror och glycerol)
8
Q
Lipolys
A
- Sker i gallan
- Fett -> fria fettsyror och glycerol
9
Q
Betaoxidationen
A
Fettsyrornas nedbrytning, sker i mitokondrien
- 2 kolatomer i taget spjälkas från fettsyran, o FAD, H2O o NAD+ blir:
- > FADH2, NADH och Acetyl-CoA
Acetyl-coa går sedan vidare till citronsyracykeln o slutprodukterna därifrån går till andningskedjan
10
Q
Glukoneogenes
A
- Bildande av glukos när glykogenlagret i levern är slut
- Pyruvat -> glukos
- Sker i cytosolen i levern
11
Q
Protein
A
Flera aminosyror/polypeptider
12
Q
Transaminering
A
- Amingrupp klipps bort och går till ureacykeln
- Ketosyra blir kvar och går in i citronsyracykeln
- Sker i cytosolen
13
Q
Ureacykeln
A
NH4+ byggs in i urea -> utsöndras via urinen
- Sker i mitokondrien och cytoplasma
14
Q
Fettsyntes
A
Sker i cytosol i levercellerna vid energiöverskott
Acetyl-coa + NADPH -> fettsyra
15
Q
Glykogensyntes
A
Bildning av glykogen (glukospolymer) vid överskott av energi
- Sker i cytosol
16
Q
Glykogenolys
A
Nedbrytning av glykogen och sker i cytosolen
- Vi bryter ned lagret i muskeln och levern när vi behöver mer socker
17
Q
Kroppen kan bara bryta ned alfa-bindningar
A
18
Q
exempel på beta-glykosbindning, som kroppen därmed inte kan bryta ned
A
Cellobiose
18
Q
Kan kroppen bryta ned maltos?
A
Ja det är en alfa-glykosbindning och enzymer i mage och tarm kan därför bryta ned den
19
Q
Kolhydraters funktioner
A
- Energikälla för att bilda ATP
- Sitter på ytan av vissa proteiner för att ex identifiera kroppsegna celler
- Lagra energi i form av glykogen
20
Q
Lipider
A
Alla ämnen lösliga i organiska lösningsmedel
21
Q
Fettsyra
A
Karboxylsyror med 3 eller fler kol
22
Q
Enkelomättad fettsyra
A
Endast en dubbelbindning i fettsyran
23
Q
Fleromättad fettsyra
A
Fler än en dubbelbindning i fettsyran
24
Mättade fettsyror
Ingen dubbelbindning
25
Triglycerider
- Estrar av fettsyror eller glycerol
- Opolära och hydrofoba
- Lagras i fettceller som energilager eller stötdämpning
26
Fosfolipider
- Har en polär ände och en opolär
- Bygger upp cellmembran
27
Steroider
- Olika ämnen som är derivat av kolesterol
- Kännetecknas av 4 sammankopplade väteringar
28
Membraners uppbyggnad
Består av fosfolipider med de hydrofoba ändarna vända inåt
- I fettlagret i membranet ligger kolesterol med sin polära ände utåt och opolära inåt vilket ökar fluiditeten i membranet
29
Baspar i DNA
Adenin -- Tymin
Guanin -- Cytosin
30
Baspar i RNA
Adenin -- Uracil
Guanin -- cytosin
31
Purin
Heterocyklisk aromatisk förening med två ringar ihopförenade
Exempel på puriner är:
- adenin
- Guanin
32
Pyrimidin
Aromatisk heterocyklisk organisk förening med en ring
Exempel på pyrimidiner
- Tymin
- Cytosin
- Uracil
33
Nukleosid
Kvävebas + ribos
34
Nukleotid
Nukleosid + fosfor
35
Amfolyter
Kan vara både en syra och en bas. När de protolyseras bildas zwitterjon
36
Aminosyror binder till varandra med
Polypeptidbindningar
37
Opolära aminosyror
Vänds från vatten och kan bilda hydrofoba bindningar
37
Polära aminosyror
Vänds mot vatten och kan bilda vätebindningar
38
Aromatiska aminosyror
- Opolära, kan bilda hydrofoba bindningar
- Dock kan tyrosine pga sin OH grupp bilda vätebindning
39
Positivt laddade aminosyror
Blir bas i vatten och plockar upp en proton
40
Negativt laddade aminosyror
Blir syra i vattenlösning och avger en proton
41
peptidbindning
Kovalent bindning mellan två aminosyror
- Kvävet drar i elektronerna så molekylerna inte kan rotera runt peptidbindningen
- Det är en kondensationsreaktion så vatten avges
42
Primärstruktur
Ordningsföljden aminosyror är bundna till varandra
- Läser av N -> c terminal
43
Sekundärstruktur
Uppstår mellan karboxylgruppens dubbelbundna syre och vätet bundet till kvävet
Det är främst vätebindningar och exempel på dess former är:
- Alfa-helix
- Kollagen-helix
- Beta-flak
- Beta-sväng
44
Tertiärstruktur
Övergripande struktur hos ett domän, eller om det är ett litet protein så hela proteinet.
Ett protein eller en del av protein som veckar sig starkt och oberoende av resten av polypeptidkedjan.
45
Kvartenärstruktur
Separata polypeptidkedjor som binder till varandra med svaga interaktioner
- består av flera subenheter
46
Alfa-helix
Vätebindning mellan karboxylgruppens dubbelbunda syre och amingruppens väte
- Höger vriden helix och sidokedjorna pekar utår
47
Kollagenhelix
- Vänstervriden helix av tre polypeptidkedjor
- Var tredje sidokedja pekar inåt
- Kan inte vara aminosyror me för lång kedja
48
Helyxbrytare exempel
- Glycin har ingen sidokedja vilket gör alfa-helix flexibel
- Prolin binder i fel vinkel vilket gör att helixen får böj
49
Beta-flak
Polypeptidkedjorna kan:
- Ligga paralellt
- antiparallelt
De är bundna med vätebindningar
50
Beta-sväng
Sekundärstruktur tar slut och byter riktning pga en helixbrytare
51
Posttranslatoriska protein och peptidmodifieringar
Görs på peptidkedjan efter translation från mRNA till en polypeptidkedja
52
Klyvning
Nedbrytning av polypeptidkedjor till mindre polypeptider eller aminosyror.
Oftas att:
Klyva bort en aminosyrarest för att protein ska återfå funktionell form
53
Hydroxylering
En hydroxylgrupp adderas till ett protein för att en ska bli hydrofil
54
Gamma-karboxylering
Två karboxylsyragrupper läggs tills på gammakolet i glutaminsyror så att kalcium kan bindas och är på så sätt viktig för blodets koagulation
55
Fett modifiering
Lägger till lipid till ett protein
56
Fibrösa proteiner
Uppgift att skydda, stadga och ge form
- Keratin
- Kollagen
57
Globulära proteiner
- Klotformiga
- Vattenlösliga
58
Konjugerade proteiner
Proteiner som innehåller delar som inte är polypeptider
59
Exempel på konjugerade protein
- Glykoprotein, kolhydratrest bunden till aminosyraskedja
- Glykerade protein, glukos bundit till färdiga protein
- Hemprotein, hemgrupp tex hemoglobin
- Metalloprotein, metalljon bunden
60
Kollagen,vilken sak är vanligast?
Var tredje aminosyra är glycin och är ofta följt av prolin (kan oxå vara hydroxyprolyn eller hydroxylysin)
61
Varför är C vitamin viktig för kollagen?
Viktigt för att de ska bli funktionellt-
- Aminosyran prolin hydroxyleras
- Möjliggör vätebindningar mellan kollagentrippelhelixar så att ett starkt kollagen erhålls
61
Hur mycket syre kan en HbA (adult hemoglobin) binda?
- 4 st syrgasmolekyler
En hemoglobinmolekyl kan alltså binda 4 syrgasmolekyler
61
Tropokollagen
En alfa-kedja snuras runt två andra alfa-kedjor (inte samma sak som alfahelix)
Trippletter av helixar
62
Myoglobin
- Polypeptidkedja som binder till hemgrupp
- Binder syre bättre än hemoglobin
- Finns i hjärt och skelettmuskulatur
- Fungerar som syrelager och transportör av syre
63
Vävnad
Samling celler med liknande uppgifter
64
Organ
- Kroppsdel med specifik funktion
- Består av olika vävnader, stroma och parenkym
65
Stroma
Bindväv, byggnadsställningen
66
Parenkym
Den funktionella vävnaden i ett organ
67
Kroppens 4 huvudvävnader
- Epitel
- Bindväv
- Muskelvävnad
-Nervvävnad
68
Olika typer av bindväv
- Egentlig bindväv
- Fettväv
- Brosk
- Ben
- Blod
69
Olika typer av muskelvävnad
- Skelettmuskulatur
- Hjärtmuskulatur
- Glatt muskulatur
70
Vilka typer av celler finns i brosk?
- Kondroblaster
- Kondrocyter
71
Erytrocyter
Röda blodkroppar
72
Leukocyter
Vita blodkroppar
73
Trombocyter
Blodplättar
74
Vilka komponenter ingår i egentlig bindväv?
- Mesenkymceller
- Fibroblaster
- Mastceller
- Makrofager
75
Munhåla skelettmuskulatur
Har skelettmuskulatur i tre olika riktningar
75
Vad har tungan för tungpapiller? (smaklökar)
- Papilla circumvallate
- Papilla foliatae
- papilla fungiformen
- papilla filiformes
76
Serösa körtelceller
- Vattnigt
- Klart
- Lättflytande sekret
76
Mukösa körtelceller
- Segt
- Slemmigt
- Trögflytande sekret (pga mucin)
77
Esophagus (matstrupen)och ex magtarm består av följande.
- Tunica mucosa
- Tela submucosa
- Tunica muscularis externa
- Tunica adventitia/serosa
78
Tunica mucosa 3 delar
- Lamina epithalis
- Lamina propria
- Lamina muscularis
79
adventitia
Retroperitoneala organ
80
Serosa
Intraperitoneala organ
81
Peritoneum
Bukhinna
- Den serösa hinnan som utgör bukhålans avgränsning
- Bildar en säck so som de flesta av bukens inre organ ligger i
82
Tunica adventitia/Retroperitoneala organ
- Thorakala esophagus
- Duodenum
- Colon ascendens/descendens
- rectum o analkanal
- njure
82
Tunica serosa - intraperitoneala organ
Organ i buken som omsluts av peritoneum
Ex
- Magsäck
- Ileum
- Jejunum
- lever
83
Vad består magsäcken av?
- Cardia, övre magmunnen
- Corpus/fundus, magsäcken
- pylorus, nedre magmunnen
83
Vilka körtlar finns i corpus/fundus och vad producerar dem?
- Mukösa celler, slem
- Huvudceller, pepsin, bryter ned protein i födan
- Parietalceller, intrinsic factor o saltsyra, behövs för absorption av B12 i ileum
- Endokrina celler, hormoner
84
Vilka delar har tunntarmen? Ange dem proximalt till distalt
1. Duodenum
2. Jejunum
3. Ileum
85
Vad är tunntarmens viktigaste funktion?
Absorbera
- Näringsämnen
- Vitaminer
- Mineraler
Detta görs genom ytförstorande strukturer:
- Plica circulares
- Villi
- Mikrovilli
Plica circulares och villi finns bara i tunntarmen
86
Brunners körtlar
Finns i tunntarmen och producerar slemmigt, basiskt sekret för att skydda duodenum från magsyra
87
Vad består tjocktarmen av?
- Caecum (blindtarm)
- Appendix vermiformis (bihanget)
- Colon ascendens, transcendens, descendens och sigmoideum
87
Tjocktarm funktion
- Ytan är jämnare än tunntarmen (pga dess villi)
- Det finns mikrovilli i tunntarmen för att kunna fortsätta absorbera
- Finns slemproducerande bägarceller, så avföringen inte fastnar
88
Vilken typ av form har levern/leverlobus?
En hexagon
89
Gallblåsa
- Enkelt cylinderepitel
- Mikrovilli på ytan -> ökar ytan -> Absorbera så mycket som möjligt
90
Pankreas
- Har en endokrin och en exokrin del (bukspott för matsmältning)
- Langerhanska cellöar som producerar insulin.
90
Dexter
höger
91
Sinister
Vänster
92
Inferior
Lägre/under
93
Superior
Övre
94
Medial
mot mittlinjen
95
Lateralt
Ut från mitten
96
Proximal
Nära början/vid Början
96
Distal
Från början
97
Anterior
Framåt
97
Posterior
bakom/bakåt
98
Ipsilateral
Samma sida av mittlinjen
99
Kontralteral
Andra sidan av mittlinjen
100
Visceral
Del som pekar mot ett organ
101
Parietal
Del som pekar mot omgivningen
102
Dorsal
Mot ryggen
103
Ventral
Mot magen
104
Vad gör sinus coronarius?
- En ven
- Tömmer i atrium dextra tillsammans med v. cava superior/inferior
- dränerar syrefattigt blod från hjärtat
104
Fickklaffarna i hjärta har två utgångar, vad heter dem och vad gör dem?
- a.coronaria dextra
- a.coronaria sin
De försörjer hjärtat med syrerikt blod
105
Aorta utgår från... osv
- Utgår från ventriculus sinister
- fortsätter ut i arcus aorta
- som fortsätter ned i aorta thorasica och aorta abdominalis
106
Atrium dextrum
Höger förmak
107
Atrium sinistrum
Vänster förmak
108
Vad går från ventriculus dexter?
Truncus pulmonalis
109
Vad tömmer blod till atrium dextrum?
- v. cava inferior/superior
110
Vad gör klaffar?
Hindrar blod från att åka i fel riktning
111
Vilka två typer av klaffar finns det?
- Segelklaffar
- Fickklaffar
112
Segelklaffar
- Sitter mellan förmak och kammare
- Öppnas när trycket i förmaken är större än kammaren
- Blodet kommer ledas till truncus pulmonalis
113
Valva atrioventricularis sinistra
Samma sak som valva mitralis
- Mellan vänster förmak och vänster kammare
114
Valva atrioventricularis dextra
samma sak som valva tricuspidalis
- Mellan höger förmak och höger kammare
115
Fickklaffar
- Mellan kammare och stora artärerna som lämnar hjärtat
- När trycket är högre i kammaren öppnas de
- Tillåter blod strömma ut ur hjärtat
116
Vart ligger valva aorta?
Mellan aorta och ventriculus sinister
117
Vart ligger valva trunci pulmonalis?
Mellan ventriculus dexter och trunci pulmonalis
118
Vilka tre kärl går ut från arcus aorta?
- Truncus brachiocephalica, huvud o arm
- A. carotis communis sinistra, vänster siida av hjärna o huvud
- A. subclavia sinistra, under nyckelbenet till vänster arm
119
vilka kärl utgår från truncus brachiocephalica?
- a. carotis communis dextra
- a. subclavia dextra
120
Vad går a.carotis?
- Upp mot huvudet
- Delar sig vid käken till a carotis interna/externa
121
Vilken ven skickar blod tillbaka från armen?
v. subclavia
122
Vad heter venens motsvarighet till a. carotis?
v. jugularis interna, den går medialt
123
V. brachiocephalica sinistra/dextra
- V jugularis interna och v. subclavia går ihop
- Brachiocephalica sinistra o dextra går sedan ihop till v. cava superior
124
a. splenica
går mot mjälten
125
a. hepatica communis
går mot levern och kommer dela upp sig i andra kärl
126
a. Mesenterica superior och a. mesenterica inferior
- Viktiga för mag och tarmkanalen
127
a. renalis
går till njuren
128
vilka två delar delar aorta abdominalis upp i?
- a. iliaca communis sinistra/dextra
129
Cavum nasi
Näshålan, luftvägarna precis bakom näsan
130
I vilken höjdordning ligger sinus frontalis/maxillaris/ethmoidales
1. Frontalis
2. Ethmoidales
3. Maxillaris
131
Pharynx
SVALGET
- Munhålan och näsgålan delar utförselgång
- Därmed måste mat o luft kunna separeras...
132
Vad separerar mat och luft?
Uvula och epiglottis
133
Uvula
Lyfts upp tsm med pharynx och täpper till så maten kan åka bakåt
134
Epiglottis
Åker nedåt och stänger till luftstrupen när vi andas så luft åker anteriort
135
Cavum oris
Mun/munhåla
136
Plicae vestibularis
Falska stämbanden
137
Plicae vocalis
Sanna stämbanden, stängs när vi sväljer.
- Finns cilier som kastar upp saker som hamnat fel
138
I vilken höjdordning ligger:
- Cartilago thyroidea
- Plicae vesitbularis
- Plicae vocalis
- Epiglottis
- cartilago cricoidea
1. Epiglottis
2. Plicae vestibularis
3. Plicae vocalis
4. Cartilago thyroidea
5.cartilago cricoidea
139
Vad kommer efter pharynx?
Larynx, struphuvud
140
Cartilago thyoridea
- skyddar stämbanden
- Hjälper skapa röst
141
Cartilago cricodea
- går runt larynx
- Håller upp luftstrupen så den inte kollapsar
142
Trachea
luftstrupen
143
Alveoli
99% av syreupptaget sker här
144
145
146
