Modul 5 improved Flashcards
1
Q
Immunologi
A
Läran om immunsystemets uppbyggnad och funktion vid hälsa och sjukdom
2
Q
Yttre immunförsvaret
A
Hud och slemhinnor
2
Q
Inre immunförsvaret
A
Medfödda immunförsvaret och adaptiva immunförsvaret
3
Q
Medfödda immunförsvaret
A
- makrofager
- Dendritiska celler
- Neutrofila granulocyter
- NK-celler
4
Q
Adaptiva immunförsvaret
A
- B-leukocyter
- T-leukocyter
- T-hjälparceller
- Lymfocyter
- Fagocyter
- Plasmaceller
5
Q
Komplementsystemet
A
Serie proteiner som aktiveras genom att klyva varandra
- Slutprodukten blir ett proteinpaket som kan sätta sig bakteriers membran
- sedan lysera de och döda dem
6
Q
Antigen
A
- kroppsfrämmande ämne
- framkallar reaktion hos kroppen som är samma som mot patogen
7
Q
Skillnad mellan adaptiva och medfödda, från medfödda immunförsvarets perspektiv?
A
- Genetiskt
- Snabbt
- Granulocyter, monocyter och NK-celler
8
Q
Skillnad mellan adaptiva och medfödda ur det adaptiva immunförsvarets perspektiv…
A
- behöver läras upp
- Varje adaptiv immuncell har en unik receptor för en viss patogen som skapats i cellen
- Genererar immunologiskt minne
- T- o B-celler
9
Q
Receptorer i cellerna i det medfödda immunförsvaret
A
- Mannosreceptorer
- Toll like receptor
10
Q
Var HLA molekyler uttrycks och vad är deras funktion i förhållande till T-celler?
A
- En molekyl på cellytan hos de celler med cellkärna
- Presenterar antigen för T-celler
- T-celler känner bara igen antigen tillsammans med HLA
- Därför lärs de upp att känna igen egen HLA i thymus
11
Q
Hur skapas T o B-cellsreceptorer?
A
- När de aktiveras av dendritceller börjar de producera receptorer specifika för ett antigen
- Gener som kodar för T-cellernas receptorer och B-cellernas variabla del av anitkroppar rekombineras
12
Q
Thymus
A
- Sitter i bröstet
- T-celler färdas hit för att mogna
- T-celler som kan känn igen HLA skickas ut i blodbanan o de andra dödas för att förhindra autoimmun respons
- T-celler selekteras alltså här
13
Q
Immunologiskt minne
A
- När B-celler producerar anitkroppar för att bekämpa infektion så sparas de
- De kan därmed skippa rekombinationssteget och spara tid
14
Q
Extracellulära mikroorganismer
A
- Makrofager
- Neutrofiler
- B-lymfocyter
15
Q
Intracellulära mikroorganismer
A
Dödar de infekterade cellerna, själva patogenet omhändertags sedan av makrofager, neutrofiler och B-lymfocyter.
:
- Cytotoxiska T-lymfocyter
- NK-celler
16
Q
Prokaryot
A
- Inga membranslutna organeller
- ingen kärna
17
Q
Eukaryot
A
Har cellkärna och membranslutna organeller
18
Q
Vilka delar består ett virus/virion av?
A
- Nukleotid, kan vara DNA eller RNA
- kapsid, proteinskalet runt genetiska materialet
- Vissa virus har hölje som är en omslutande membranstruktur
19
Q
Grampositiva bakterier
A
Har ett membran och en tjock cellvägg av peptidoglykan
20
Q
Gramnegativa bakterier
A
- Har ett inre membran
- Tunt lager av peptidoglykan
- ett yttre membran
21
Q
parasit
A
En organism som lever i eller på en annan levande organism och tar näring och gör skada
22
Q
Vilka euokaryota organismer finns det?
A
- Protozoer
- Maskar
- Svampar
Eftersom de har cellkärnor och membraninslutna organeller
23
Q
Antibiotika
A
- Påverkar bakteriers cellvägg (peptidoglykan bildning)
- Påverkar endast grampositiva bakterier
- Påverkar strukturer i ribosomerna
24
Antiobiotkaresistens
Exempelvis om en bakterie utvecklat ett enzym som bryter ned antiobiotikan eller att den pumpar ut antibiotikan ur cellen
25
Mikrobiota
Alla mikroorganismer i en viss miljö/nisch
26
Mikrobiom
den sammanlagda arvsmassan hos alla mikroorganismer i en viss miljö/nisch
27
Kommensialism
Interaktion när ena parten gynnas och andra parten oförändrad
28
Exempel på infektionssjukdomar som orsakas av virus
- HPV, DNA virus
- Smittkoppor (enda vi utrotat)
- HIV infekterar och förstör T-lymfocyter
29
Exempel på bakterier som orsakar sjukdom
E.coli
- Del av vår tarmmikrobiota
- Kan plocka och virulensfaktorer
30
Streptococcus pneumonae
Pneumokocker, orsakar lunginflammation
31
Staphylococcus aureus
- Finns normalt i näsa, hals och hud
- Kan orsaka sjukdom om den hamnar på fel plats
32
Plasmodium falciparum
- En parasit och protozo
- Orsakar malaria
33
Kontaktsmitta
Finns indirekt och direkt
Kontakt med infekterad yta
34
Droppsmitta
Patogen i droppar med luftvägssekret, kan smitta genom inhalation eller kontaktsmitta
34
Smitta med vektor
Ex en insekt eller spindeldjur används som vektor för patogenet
Ex myggor och malaria
35
Fekal-oral smitta
Via munnen
36
Adhesionsfaktorer
- Många bakterier har adhesiner som binder specifikt till receptorer
- Detta på vävnadsytan av endotel eller epitel-celller
- I blodbana, urinblåsa, öga, tarm etc
37
Toxin
Ämnen som är giftiga eller skadliga för kroppens celler eller vävnader
Mikrorganismen kan direkt skada en värd genom att bilda toxiner som skadar cellen.
38
Patologi
Lärandet om sjukdomar
39
Etiologi
Läran om orsaker till sjukdomar
40
Patogenes
Utvecklingen av en sjukdom och händelsekedjan som lett till sjukdomen
41
Biopsi
- Man tar en bit vävnad
42
Histologisk undersökning
Undersökning på vävnadsnivå genom att undersöka vävnad som tagits genom biopsi
43
Patologs uppgifter
Fastställa diagnoser och analys av vävnader/tumörer
Kan bara se synliga förändringar
44
Principer för screening
Måste finnas en behandling för sjukdomen och det måste vara kostnadseffektivt
45
Aktuella screeningprogram just nu
- PKU-registret
- Bröstcancer
- HPV och livmoderhalscancer
- Tjock-och ändtarmscancer
- Av aorta i region stockholm
46
5 vanligaste cancersjukdomarna kvinnor
- Bröst
- Hud
- Tjocktarm
- Bronck och lunga
- malignt melanom
47
5 vanligaste cancersjukdomarna för män
- Prostata
- Hud
- Lymfatisk och blodbildande vävnad
- Tjocktarm
- Malignt melanom
48
Farmakologi
Läran om läkemedel
49
Farmakokinetik
Vad kroppen gör med läkemedel
50
Farmakodynamik
Vad läkemedel gör med kroppen
51
Hur läkemedel utövar sina effekter i kroppen, läkemedels omsättning i kroppen
AADME
- Administration
- Absorption
- Distribution
- Metabolism
- Eliminering
52
Enterala administrationssätt
utanför kroppen, alltså lägns mag-tarmkanalen
- Peroral, via munnen
- Sublingual, under tungan
- Rektal, via rektum
53
Parenterala administreringssätt
Direkt in i kroppen, direkt i blodet eller extracellulärvätskan
- Intravenöst, direkt i vener
- Intramuskulöst, vävnadsvätska i muskler
- Subkutan, spruta i underhudsfettet
54
Dos-responskurva
Illustrerar hur kroppen svarar på en viss koncentration av läkemedel
55
Full agonist
Fäster sig vid receptor och ger full effekt
56
Partiell agonist
Ger effekt, men inte maximal effekt
57
Inverse agonist
Ger upphov till motsatt effekt
57
Antagonist
Binder till receptor och blockerar effekt helt (mot agonisten)
58
Kompetetiv reversibel antagonist
Binder på samma ställe som agonisten vill men kan tävlas bort
59
kompetetiv irreversibel antagonist
Binder på samma plats av receptorn som agonisten och kan inte tas bort
60
Icke kompetetiv antagonist
Binder på annan plats än den som agonisten vill binda på.
61
Absorption av läkemedel, fettlöslighet
Absorberas lättare för det kan ta sig genom membranen
62
Absorption av läkemedel, joniseringsgrad
Opolära läkemedel absorberas lättare för de är fettlösliga
63
Absorption av läkemedel, syra/bas
- Sura läkemedel absorberas lättare i basisk miljö, eftersom den då är orpotolyserad, mer opolär och fettlöslig
64
Absorption av läkemedel, molekylstorlek
Mindre molekyler går lättare genom membranet
65
Absorption av läkemedel, blodflöde
Stort blodflöde vid administreringsstället ökar absorptionen
66
Absortption av läkemedelm absorptionsyta
Större yta ger mer absorption, ex om de öker gnom mag o tarmkanaleb har de sörre absotrptionsyta
67
Absorption av läkemedel, aktiva transportproteiner
vattenlösliga molekyler kan inte passera membranet och behöver hjälp av aktiva transportproteiner
68
Graden av protein och vävnadsbindning för distribuering av läkemedel
Om läkemedel binde rtill proteiner i blodet kommer de inaktiveras och inte distruíbueras till vävnaden.
Binder den till vävnaden ökar distributionen
68
Förstapassagemetabolism
Läkemedel som administreras peroralt metaboliseras i levern innan det går ut i blodet
69
Enzyminduktion
Mängden enzym ökar pga läkemedel eller födointag
- leder till att läkemedlet bryts ner snabbare
- Koncentrationen i blodet minskar snabbare
70
Enzymhämning
Minskar aktivitet hos enzym
- Metabolismen av läkemedel minskar och koncentrationen ökar
- Kan leda till toxiska effekter pga ansamling läkemedel
71
Fas 1 av metabolism av läkemedel
Läkemedlen omvandlas till en polär metabolit genom oxidation, reduktion eller hydrolys
72
Fas 2 metabolism av läkemedel
Konjugeras metaboliten
Extra molekyl eller grupper adderas till en vattenlöslig produkt genom ex acetylering eller metylering
73
Exkretion läkemedel
Läkemedlets väg ur kroppen genom urin, galla o lite genom svett, utandning o tårar.
- Fettlösliga läkemedel utsöndras via galla till avföring
- Vattenlösliga via urin
74
Urins pH påverkan på läkemedel
En svag syra protolyserar bättre i basisk miljö och leder till att en större del av läkemedlet är joniserat och utsöndras lättare via urin
75
