Omtentamen - Fysiologi 2021-02-27 Flashcards
Vilka två system ingår i det autonoma nervsystemet?
Vilka fysiologiska förändringar resulterar
de olika systemen i? För full poäng krävs en beskrivning av minst tre fysiologiska förändringar
per system.
Sympatiska nervsystemet:
- Ökad hjärtfrekvens: Sympatikuspåslag ökar hjärtfrekvensen för att öka blodcirkulationen och syretillförseln till vävnaderna.
- Dilaterade bronker: Förbättrar luftflödet till lungorna för att öka syreupptaget.
- Dilaterar pupillerna
- Omfördelar blodflödet (prioritering att kunna fly och tänka klart, så att musklerna och hjärnan fungerar bra)
Parasympatiska nervsystemet:
- Minskad hjärtfrekvens: Parasympatikuspåslag sänker hjärtfrekvensen för att återgå kroppen till ett vilotillstånd.
- Kontraherar bronkmuskulaturen: Ökar tonusen i bronkerna och minskar luftflödet, vilket är mer karakteristiskt för vilotillstånd.
- Kontraherar pupillerna
- Stimulerar sekretion hos flera körtlar (hela digestionsorganen)
Dessa två system fungerar ofta i motsatt riktning för att reglera kroppens inre miljö beroende på de krav och stimuli den utsätts för.
Para ihop en bokstav (A-L) som stämmer bäst överens med vilken förklaring eller ord som ges
nedan. Skriv den bokstav du väljer i rutan framför respektive förklaring eller ord.
A. Fotoreceptorer
B. Explicit minne
C. Finns i mun och näsa/nos
D. A-deltafibrer
E. Monoaminer
F. Vit substans
G. A-betafibrer
H. Katekolaminer
I. Här frisätts signalsubstansen
J. Implicit minne
K. Trumhinna
L. Centrala nervsystemet
Kemoreceptorer
Utgörs framför allt av axoner
Förmedlar sensorisk information om skarp vällokaliserad smärta
Synaps
Förmedlar sensorisk information om tryck och beröring
Kallas även procedurminne, lagrar kunskap om färdigheter
Hjärna och ryggmärg
Stimuleras av ljus
Adrenalin, dopamin, noradrenalin
Utgör gränsen mellan ytter- och mellanöra
Fakta och händelser
Dopamin, noradrenalin, serotonin
A. Fotoreceptorer - Stimuleras av ljus
B. Explicit minne - Fakta och händelser
C. Finns i mun och näsa/nos - Kemoreceptorer
D. A-deltafibrer - Förmedlar sensorisk information om skarp vällokaliserad smärta
E. Monoaminer - Dopamin, noradrenalin, serotonin
F. Vit substans - Utgörs framför allt av axoner
G. A-betafibrer - Förmedlar sensorisk information om tryck och beröring
H. Katekolaminer - Adrenalin, dopamin, noradrenalin
I. Här frisätts signalsubstansen - Synaps
J. Implicit minne - Kallas även procedurminne, lagrar kunskap om färdigheter
K. Trumhinna - Utgör gränsen mellan ytter- och mellanöra
L. Centrala nervsystemet - Hjärna och ryggmärg
Redogör för de viktigaste fysiologiska (inte histologiska) likheterna och skillnaderna mellan
skelettmuskulatur, hjärtmuskulatur och glattmuskulatur.
(Struktur, styrning, kontraktionshastighet, muskeltrötthet, aktin- och myosinfilament, sakromerer och T-tubuli, Ca2+-bindande protein, Gap junctions)
Skelettmuskulatur
- Struktur: En fiber = en lång cell. Tvärstrimmig
- Styrning: Viljestyrd
- Kontraktionshastighet: Snabb
- Muskeltrötthet: Ja
- Aktin- och myosinfilament: Ja - Sakromerer och T-tubuli: Ja
- Ca2+-bindande protein: Troponin
- Gap junctions: Nej
Hjärtmuskulatur:
- Struktur: Förgrenade fibrer. Tvärstrimmig
- Styrning: Autonom, spontan, hormoner
- Kontraktionshastighet: Medel
- Muskeltrötthet: Nej
- Aktin- och myosinfilament: Ja
- Sakromerer och T-tubuli: Ja
- Ca2+-bindande protein: Troponin
- Gap junctions: Ja
Glatt muskulatur:
- Struktur: Spolformade celler. Glatt
- Styrning: Autonom, spontan, hormoner
- Kontraktionshastighet: Långsam
- Muskeltrötthet: Nej
- Aktin- och myosinfilament: Ja
- Sakromerer och T-tubuli: Nej
- Ca2+-bindande protein: Calmodulin
- Gap junctions: Ja (visceral)
a) Vilka två hormoner frisätts från hypofysens baklob?
b) Var bildas dessa två hormoner?
c) Beskriv vilka olika fysiologiska funktioner dessa två hormoner har.
a) Oxytocin och Antidiuretiskt hormon (ADH) = Vasopressin
b) Hypotalamus
c)
Oxytocin funktion:
- Mjölkutdrivning, sammandragning glatt muskulatur i livmodern, frisätts vid välbefinnande, beröring, massage, mor-unge relationer.
ADH (vasopressin) funktion:
- Antidiures, reabsorption av vatten i njurarna, vattenbalans, i högre koncentrationer blodtryckshöjande
a) Ett blodprov tas från en häst för att mäta dess hematokrit. Vad är hematokrit?
b) Vid blodprovstagningen blir hästen stressad och rädd. På vilket sätt kan detta försvåra
bedömningen av analyssvaret gällande hematokriten?
c) Ur vilken typ av blodkärl tas vanligen blodprov?
d) Beskriv hur järnbrist kan påverka tillväxten hos smågrisar och förklara varför.
a) Hematokrit = Andelen röda blodkroppar av den totala blodvolymen
b) Vid stress kan hematokriten öka
- Stress och rädsla kan påverka resultatet av hematokritanalysen genom att utlösa en ökad frisättning av stresshormoner, såsom adrenalin. Dessa hormoner kan påverka cirkulationen och blodflödet, vilket kan temporärt öka koncentrationen av röda blodkroppar i blodet. Därför kan resultatet av hematokritanalysen bli snedvridet om hästen är stressad vid blodprovstagningen.
c) Blodprov från patient tas från venerna eftersom det är lägre tryck (minskar risk för blödning), tunnare vägg, ligger ytligare (lättare att komma åt)
d) Järnbrist kan påverka tillväxten hos smågrisar eftersom järn är nödvändigt för flera viktiga fysiologiska processer, inklusive syretransport i blodet. Järn är en central komponent i hemoglobin, som är det protein i röda blodkroppar som binder och transporterar syre. Om smågrisar lider av järnbrist kan de utveckla anemi, vilket innebär att syretransporten i kroppen blir nedsatt. Detta kan leda till trötthet, minskad aptit och hämmad tillväxt hos smågrisarna. För att förebygga och behandla järnbrist ges ofta smågrisar järntillskott i form av injektioner eller genom kosttillskott.
a) Gasutbytet som sker i alveolerna är den viktigaste funktionen för andningsorganen. Beskriv
vad som sker i samband med gasutbytet och med vilken mekanism det sker.
b) Vad är surfaktant och vad har det för betydelse för andningsorganen?
a) Gasutbytet sker via diffusion av O2 och CO2 över tunn barriär och stor yta
- Alveolerna är väldigt många → stor yta för gasutbytet
- Den tunna blod-luft-barriären ger snabb diffusion
- Gaser diffunderar från högre till lägre partialtryck
Diffusionen drivs av skillnader i partialtryck mellan:
alveolerna - lungkapillärerna vävnadskapillärerna - cellerna
- Inandning (Inspiration):
- Diafragman och de yttre interkostala musklerna kontraheras, vilket ökar lungvolymen.
- Luft strömmar in genom luftvägarna och når lungorna. - I alveolerna sker gasutbytet. - Gasutbyte i Alveolerna:
- Syret i inandad luft diffunderar från alveolerna (i lungorna) genom den tunna blod-luft-barriären till kapillärerna.
- Hemoglobin, ett protein i de röda blodkropparna, binder syre och bildar syrerikt blod.
- Koldioxid, som transporterats från kroppens vävnader till lungorna via blodet, diffunderar från blodet genom den tunna blod-luft-barriären till alveolerna.
- Koldioxiden andas ut när luften strömmar ut under utandning.
- Utandning (Expiration):
- Diafragman och de yttre interkostala musklerna slappnar av, vilket minskar lungvolymen.
- Luft pressas ut från lungorna och innehåller koldioxid som avlägsnats från blodet.
b) Surfaktant = molekyler inuti alveolen som minskar ytspänningen
- Minskning av ytspänningen behövs för att förhindra att alveolerna kollapsar och för att underlätta inandningen
Vad händer med protein i digestionskanalen hos enkelmagade kött- och allätare, t ex hund?
Munnen:
Proteinbrytningen börjar inte i munnen, men tuggning och salivering hjälper till att förbereda maten för fortsatt nedbrytning i magsäcken.
Magsäcken:
- Magen utsöndrar saltsyra och pepsinogen. Saltsyran aktiverar pepsinogen till pepsin, vilket är ett enzym som bryter ner proteiner till mindre peptider.
- Den sura miljön i magsäcken underlättar den enzymatiska nedbrytningen av proteiner.
Tunntarmen:
- Pancreas (bukspottkörteln) utsöndrar olika enzymer, inklusive trypsin och chymotrypsin, som bryter ner peptider till ännu mindre peptider och aminosyror.
- Intestinala peptidaser, som utsöndras från tarmväggen, fortsätter att bryta ner peptider till kortare peptider och aminosyror.
Absorption i Tunntarmen:
- Aminosyror och kortare peptider absorberas aktivt genom tarmslemhinnan och transporteras till blodet.
- Absorberade aminosyror används av kroppen för att bygga och reparera vävnader samt för andra metaboliska funktioner.
Colon (Tjocktarmen):
- I tjocktarmen absorberas vatten och elektrolyter från det som återstår av matsmältningen.
- Eventuella kvarvarande små mängder av ofullständigt nedbrutna proteiner kan fermenteras av tarmbakterier.
Vilka av nedanstående processer sker i grovtarmen?
o Förjäsning av kolhydrater
o Upptag av mikrobprotein
o Produktion av flyktiga fettsyror (VFA)
o Enzymatisk spjälkning av fett
Förjäsning av kolhydrater
Produktion av flyktiga fettsyror (VFA)
Kroppen har tre huvudsakliga försvarsmekanismer mot syra-basrubbningar. Beskriv kort vilka
de är samt i vilken ordning de sätts in.
Utspädning (förskjutning)
- passiv diffusion samt transport i cirkulationssystemet av H+, dvs stor distributionsvolym
Buffertsystem:
- system som kan ta upp eller avge H+ vilket stabiliserar pH-värdet
Kompensations- och eliminationssystem:
- njurar och lungor kan ändra sin behandling av H+, CO2, HCO3-
Både utspädning och buffertsystem kommer att agera så fort det sker en förändring i pH-värde/ändrad vätejonkoncentration (samtidigt), även lungorna kommer reagera på några sekunder. Njurarna reagerar inte lika snabbt, men har en stor kapacitet att ändra sin hantering av dessa ämnen och då vid en kronisk förändrad situation kunna ändra hanteringen.
Vilket eller vilka av följande påståenden är rätt angående njuren?
o Glukos filtreras fritt och resorberas i proximala tubuli via sekundär aktiv transport
o Filtrationsbarriären i glomerulus har hög genomsläpplighet för vatten, joner och små
molekyler
o Proteinernas positiva laddning förhindrar passage över filtrationsbarriären
o Primärurinens sammansättning är densamma som i plasma, dock utan plasmaproteiner
Rätt:
Glukos filtreras fritt och resorberas i proximala tubuli via sekundär aktiv transport
Filtrationsbarriären i glomerulus har hög genomsläpplighet för vatten, joner och små
molekyler
Primärurinens sammansättning är densamma som i plasma, dock utan plasmaproteiner
Den extracellulära kalciumjon-koncentrationen måste hållas inom snäva
gränser. Om koncentrationen sjunker mobiliseras hormoner. Vilket/vilka?
o Kalcitonin
o Insulin
o Kalcitriol
o Parathormon
Rätt:
Kalcitriol
Parathormon
Beskriv varför törststimuli kan komma fortare på en hund i varmt klimat eller i samband med
arbete jämfört med en häst?
Törsthämning hos svettande hästar:
- Eftersom hästens svett är hyperton dvs innehåller mer natrium än blodet, kan hästens natriumhalt i blodet sjunka eller vara oförändrad.
- Ingen ökning av osmolariteten. Då kommer hästen inte att uppleva törst och därmed inte dricka.
- Dricker när ECV-minskningen är tillräckligt stor eller när evaporationen (avdunstningen) har stått för en stor andel av värmeavgivningen.
Därför kan törststiumli komma fortare hos hund.
Kan även bero på:
- fysiologiska skillnader
- mindre svettproduktion
- större kroppsbehov för att reglera temperaturen genom flämtning.
Muskelfibersammansättningen och energimetabolismen kan påverkas av träning. Hur
påverkas den hos fälttävlans-, trav- och galopphästar?
- Andelen typ IIA ökar på bekostnad av typ IIX/IIB.
- Andelen typ I minskar
- Andelen typ IIX/B ökar på bekostnad av typ IIA
- Aktiviteten på citrasyntas minskar
- Aktiviteten på citratsyntas ökar
- Aktiviteten på laktatdehydrogenas minskar
- Aktiviteten på laktatdehydrogenas ökar
Svar:
Andelen typ IIA ökar på bekostnad av typ IIX/IIB.
Andelen typ I minskar
Aktiviteten på laktatdehydrogenas ökar
Vilken kurva representerar en normal tillväxtkurva från födseln för de flesta av våra husdjur
om deras energi och näringsbehov blir tillgodosedda?
A - Exponentiell (böjd uppåt)
B - Exponentiell (böjd nedåt)
C - Rät linje
Rätt:
A - Exponentiell (böjd uppåt)
Vid stress och smärta hos djur sker många fysiologiska förändringar i kroppen.
a) Redogör översiktligt för hur kroppen reagerar fysiologiskt i dessa situationer. Vilka två
huvudsakliga fysiologiska vägar aktiveras?
b) Vad är syftet med att aktivera de ovanstående fysiologiska vägarna i a), dvs vilken nytta
har det för djuret?
c) Diskutera kort vad man bör tänka på när man utvärderar stress och smärta hos djur
med fysiologiska markörer. Vilka för- och nackdelar finns det med fysiologiska
mätningar?
a) Samma fysiologiska reaktioner/förändringar vid stress och smärta, svårt att skilja dem åt
Två vägar:
- Hypotalamus-sympatiska nervsystemet: Stress och smärta aktiverar det sympatiska nervsystemet, vilket leder till frisättning av stresshormoner som adrenalin och noradrenalin. Detta resulterar i ökad hjärtfrekvens, ökat blodtryck, och omfördelning av blodflödet för att möjliggöra en snabb kamp-eller-flyktrespons.
-HPA-axeln (hypotalamus-hypofys-binjurebarken): Stress och smärta utlöser frisättning av hormoner som kortisol från binjurarna genom aktivering av hypothalamus och hypofysen. Kortisol har en mängd olika effekter, inklusive att reglera metabolismen, minska inflammation och mobilisera energiresurser.
b) → Leder till olika fysiologiska och beteendemässiga förändringar
De fysiologiska reaktionerna syftar till att förbereda djuret för att möta hotfulla eller stressiga situationer. Det ökade blodtrycket, hjärtfrekvensen och frisättningen av energi genom mobilisering av glukos är anpassningar för att öka chanserna att överleva genom att antingen möta hotet eller fly från det.
c)
Fördelar:
Objektivitet: Fysiologiska markörer ger objektiva mätningar, vilket minskar risken för subjektivitet i bedömningen av stress och smärta hos djur.
Tidig detektion: Fysiologiska markörer kan ge tidiga indikationer på stress eller smärta innan kliniska tecken blir uppenbara.
Nackdelar:
Komplexitet: Fysiologiska reaktioner kan vara komplexa och påverkas av olika faktorer, vilket gör tolkningen utmanande.
Individuella variationer: Det finns stora individuella variationer i fysiologiska svar på stress och smärta.
Kontextuella faktorer: Fysiologiska mätningar bör tolkas i sitt sammanhang och beaktas tillsammans med beteendemässiga och kliniska observationer för en mer heltäckande bedömning.
Att kombinera fysiologiska mätningar med andra bedömningsmetoder, ex. beteenderelaterade parametrar såsom etologiska mätmetoder, ger en mer omfattande och tillförlitlig bild av djurets välbefinnande.
