Brainscape's Knowledge GenomeTM

Browse over 1 million classes created by top students, professors, publishers, and experts.


See full index

DoDos 2 > Sjukdomar i rörelseapparat smådjur > Flashcards

Sjukdomar i rörelseapparat smådjur Flashcards

1
Q

Vad är Djursjukskötarens roll i förhållande till förhållande till sjukdomar i rörelseapparaten hos smådjur?

A
  • Telefonrådgivning och djurägarkommunikation
  • Ta emot akuta patienter: Triagering, Akut handhavande
  • Hältutredning: Bistå vid klinisk undersökning och rörelsekontroll, Bilddiagnostik, Provtagning
  • Kirurgi: Assistering vid ingrepp, Övervaka allmän anestesi/sederade djur, Perioperativ omvårdnad
  • Stationärvård: Smärtkontroll, Rörelsekontroller, Anpassa bur/låda osv
  • Rehabilitering: Skapa rehabiliteringsprogram, Utföra rehabilitering och utvärdering
  • Kontrollprogram: Röntgen
  • Profylaktiskt: Råd om utfodring och motion, viktig roll att förebygga (fånga upp tidigt, fråga hur dom motionerar valpen vid 12v vaccin ex.)
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Vad är skelettets funktion i kroppen?

A

ska ge stadga och skydda kroppen

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Vad är leders anatomiskt struktur?

A

fylld med ledvätska, synoviala(led) bronsker täcker ben kanterna (i brosket ej smärtreceptor så vid intakt brosk gör de tinte ont att röra sig), membran som täcker

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Vad är galla i leden?

A
  • galla: ökad mängd ledvätska i synovial struktur. ex leden gör mer ledvätska för att försöka smörja leden mer.
  • infektion i synovial struktur är inte bra - därför viktigt att vi är extra noga med skador och sår när synoviala strukturer.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Vad är senors anatomiska struktur?

A

Senor är för att avslutningen av en muskel ska fästas in i en ben del

  • hästar har få muskler distalt så de har långa senor. Katt och hund har också långs senor men inte lika som häst.
  • senor har dålig blodtillförsel så svårläkta
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Vad är ligament?

A

ligament är sen liknande strukturer som håller saker på plats. ser till att leden inte kan röra sig fel

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Vilka två indelningar finns det på frakturer beroende på deras uppkomst

A
  • Trauma
  • Patologiska frakturer - benet går av men här är det något som gjort skelettet skört. (pga benet är skört gör det att en trauma som normalt inte skulle skapa frakur gör att benet går av) - hos hund och katt vanligast med tumörer i benet

Om det är patologisk eller traumatisk påverkar behandlingen mycket. Vid patologiskt kanske avl snarare är stor op.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Vad finns det för olika indelningar av frakturer?

A

Kan delas upp på många olika sätt

  • Sluten eller öppen. Vid öppen är det risk att få in bakterier i skelett vävnaden och då stor risk för infektion
  • Intraartikulär(fraktur in i leden) eller inte - om intraartikulär: påverkar då även leden och det blir värre - ofta sekundär problem med leden
  • lednära: om nära en led men osäkert på om det går in i leden - kan då kalla det lednära och vara lite extra vaksam på det.
  • Fullständig eller ofullständig ex fiussur (ofullständig, benet har inte gått helt sönder)
  • Stabil eller instabil - påverkas av stabiliseringen runt frakturen - hur mycket det de frakturerade benet flytta runt.
    • Instabiliteten är ofta det som orsakar smärtan
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Karionalsymtom vid fraktur

A
  • Hastigt insättande hälta
  • Palpationsömhet
  • Svullnad
  • Instabilitet
  • Krepitation - krassar när man manipulerar(rör och böjer)
  • Om ej fullständig fraktur – samma symtom men mildare.

Inte alltid alla tecken ses! - ibland bra på att dölja det och ibland om det är en stabil fraktur ses det mindre

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q
A
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Diagnostik av fraktur

A
  • Anamnes och klinisk undersökning
  • Bilddiagnostik
    • Röntgen vanligast
    • DT - inför op, eller om det är svårt att se
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Vad är viktigt att tänka på när man röntgar en fraktur?

A

Ibland tar det några dagar innan frakturen syns) - om det inte syns och man fortfarande misstänker fraktur kan man behöva avakta några dagar sedan röntga igen. Frakturen syns först när benbitarna i frakturen börjar lukras upp och syns på röntgen.

Gör mångs projektioner för att försöka få en så mycket 3D bild man kan - inte alltid man ser frakturen från alla vinklar

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Vad ska man tänka på om man har en patient som kommer med ex akut trauma?

A

extra viktigt att se till att bedöma HELA patienten innan du gräver ner dig i frakturen. Finns något annat som är mer akut som behöver åtgärdas innan?

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Vad påverkar valet av behandling när det gäller frakturer?

A

Beror på frakturtyp och förutsättningar hos patienten

  • Prognos
  • Andra sjukdomar/problem patienten har
  • Patientens ålder osv
  • Ekonomi
  • Möjlighet till rehabilitering från DÄ
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Vad finns det för olika typer av behandling vid frakturer?

A
  • Konservativ: ex skena, gips - används ffa vid distala delar
  • Kirurgisk - ofta plattor på benet så skelettet och plattorna stabiliserar benet, man låter dom ofta sitta kvar eftersom dom ofta får återfall om man tar bort den.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Vad behöver man tänka på vid konservativ behandling av fraktur?

A
  • Vid fraktur behöver vi stabilisera leden över och leden under benet som frakturerats - därför går det inte alltid att stabilisera frakturen med gips/skeda beroende på var frakturen ligger
  • blir även tungt för djuret att ha gips
  • om DÄ ej har ekonomiska förutsättningar ex kan man ge smärtlindring och djuret får vara stilla - krävs att frakturen liggen bra och patienten mår bra i övrigt - omalternativet är AVL så kanske ändå värt att testa konservativ
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Monitorering som är viktig innan ev. kirurgi

A
  • Smärtbedömning! - vill inte ha en patient som går in i op med mycket smärta för då blir det svårare att hålla narkosen osv.
  • Bedömning av AT
  • Foder och vätskeintag tills de ska fasta. - Kompensera upp att de ska svälta och ge mer foder (om möjligt)
  • Temp
  • Se över stabiliseringen - Sitter det som det ska?
  • Kontrollera så det inte finns några svullnader kring stabiliseringen
  • Dålig lukt?
  • Verkar djuret besvärat? - kolla en extra gång om de verkar besvärade så inte bandaget sitter stasat osv.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
17
Q

Omvårdnad av patient med fraktur innan ev. kirurgi

A
  • Anpassa rastning efter skada (katt – anpassa kattlåda och material) - men även anpassa efter op, inte massa smuts, strö som fastnar osv.
  • Åtgärda stabilisering om inte sitter bra/stasar/hasar ner
  • Skötsel av ev. sår
  • Administrera ordinerade läkemedel
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
18
Q

Monitorering och omvårdnad efter kirurgi av fraktur

A
  • Anpassa rastning efter skada (katt – anpassa kattlåda och material) - men även anpassa efter op, inte massa smuts, strö som fastnar osv.
  • Åtgärda stabilisering om inte sitter bra/stasar/hasar ner
  • Skötsel av ev. sår
  • Administrera ordinerade läkemedel
  • viktigt att upptäka tidig infektion genom Regelbunden sårkontroll och Kontroll av temp
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
19
Q

Är det vanligare på utvecklingssjukdomar hos katt eller hund?

A

Generellt sett vanligare med utvecklingssjukdomar på hund än på katt

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
20
Q

Vilka drabbas vanligen av osteochondros?

A
  • Drabbar framför allt hundar av större storlek (>20 kg)
  • Vanligare hos hanhundar
  • Ovanligt hos katt
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
21
Q

När debuetterar ofta symtom på osteochondros?

A

Ofta symptomdebut runt 4-10 månaders ålder

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
22
Q

Vilka leder drabbas oftast av osteochondros?

A
  • Kan drabba en eller flera leder - vid flera kanske det är svårt att se hälta men kan då se annan rörelse störning
  • Kan vanligen drabba: Fram: Bogled, Armbågsled, Bak: Knäled, Hasled
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
23
Q

Vad orsakar osteochondros?

A

Exakt mekanism är oklar men Ischemi är iblandat.

  • när ledbrosket ska bildas blir det brist på syre i viss del av ledbrosket (ischemi) → Infarkt i ledbrosket → ledbrosket bildas inte → nekros i den delen av ledbrosket → Bildas defekter i brosket
  • Ibland bildas ”lösa benbitar”/ledmus (Osteochondrosis dissecans, OCD)
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
24
Q

Kliniska sjukdomstecken vid osteochondros?

A

Ibland inga alls

  • Oftast hälta - Ofta värre efter aktivitet, Ofta långvarig (Kan bli “jämn hälta” om flera leder är) drabbade som inte är lika lätt att se
  • Smärta vid palpation och manipulation
  • Stelhet efter vila
  • Ökad ledfyllnad
  • Nedsatt ROM - kommer inte ut i ytterläge vid utsträcknin, antingen pga smärta eller mekaniskt stopp
  • Muskelatrofi - ofta pga avlastning
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
25
Q

Vad är ledbrosket beroende av för att må bra?

A

ledbrosket är beroende på att man rör på sig då det är det som gör att de tar upp näringsämnen och gör sig av med slaggprodukter - har inte blodtillförsel

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
26
Q

Diagnostik av osteochondros?

A
  • Klinisk undersökning
  • Röntgen - kan se defekten i grundbenet, förändrad kontur i benet- ser inbuktingen, avplaning
  • DT - ffa om lös ben bit någonstans
  • Artroskopi - titthåls instrument i leden. Kan då undersöka och om vi hittar lös benbit kan vi plocka bort den.

vanligast: röntgen och sedan går vidare med artoskopi

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
27
Q

Vad är ledmus?

A

lös ben bit

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
28
Q

Behandling av osteochondros?

A
  • Artroskopi - ta bort lös ben bit och debridering av leden (leden kan ha bildat extra vävnad för att skydda leden och stör också så detta behöver man plocka bort)
  • Defekten i ledbrosket kommer finnas kvar.
  • Konservativ behandling
    • Om låggradig hälta och ledmus ej misstänks föreligga (ej misstänkt lös benbit)
    • Vila
    • NSAID
    • Viktkontroll
    • Fodertillskott? - inte helt 100 på att det fungerar, men fungerar på ostioartrit så borde fungera på osteochondros
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
29
Q

Vad har de ofta sekundärt till osteochondros?

A

har de osteochondros har de ofta sekundär ostioartrit

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
30
Q

Prognos vid osteochondros?

A
  • Fungerar ofta bra som sällskapshundar
  • Bogled generellt lite bättre prognos
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
31
Q

Vilka drabbas av legg calves perthes

A
  • Drabbar växande hundar av småvuxna raser (oftast <10kg) - mycket nakenhundar
  • Ingen känd könsskillnad
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
32
Q

När drabbas hundar av legg calves perthes?

A
  • Redan från 4 månader
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
33
Q

Varför orsakas legg calves perthes? (Patogenes)

A

Blodtillförsel till lårbenshuvudet i höftleden försämras →nekros av lårbenshuvudet → blir inte så stabil, lukras upp → fraktur → Akuta symptom

ofta ensidigt- men kan drabba båda

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
34
Q

Kliniska sjukdomstecken av legg calves perthes?

A

kan ha lite smygande hälta sedan blir de akut dåliga när det blir fraktur

  • Bakbenshälta
  • Smärta från höftled
  • Muskelatrofi bakben
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
35
Q

Diagnostik av legg calves perthes?

A

Röntgen - man ser att lårbenshuvudet är grått

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
36
Q

Behandling av legg calves perthes?

A
  • Kirurgi - caputresektion (plockar bort lårbenshuvudet och har då endast mjukbensvävnad).
  • Rehabilitering viktig
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
37
Q

Prognos vid legg calves pethes?

A

Oftast relativt god pga lätta hundar

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
38
Q

Vad är Panosteit

A

Bennybildning i ben hinnorna. Är bara medans djuret de växer - sedan försvinner det.

Relativt vanligt - men kanske överdiagnosticerat?

Är inte farligt, men smärtsamt- men de kan ha andra sjukdomar som är viktiga att inte missas

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
39
Q

Varför uppstår panosteit?

A

Oklar patogenes, osäkert på varför dom får det här

  • “Infammation i benet” men tros inte vara en riktig inflammation
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
40
Q

Vilka drabbas främst av panosteit?

A

Drabbar främst unga hundar av storvuxna raser, Ofta de största i kullen. Hanhundar mer drabbade.

Predisponerade raser: bla schäfer och pyreneerhund

Drabbar ffa långa rörben som femur ex

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
41
Q

Vad kan panosteit refereras till som av djurägare?

A

kan refereas till som växtvärk av DÄ - men är inte det

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
42
Q

Vad är Kliniska sjukdomstecken av panosteit?

A
  • Hälta - varierar från mild till kraftig. Hältan ofta vandrande, drabbar ofta flera ben
  • Smärta vid djup palpation av periostiet - Har inte ont i lederna!
  • Kan allmäna symtom som feber, trötthet, inappetens
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
43
Q

Diagnostik vid panosteit?

A
  • Palpation av långa rörben
  • Utesluta andra problem
  • Röntgen som visar nybildnign av ben - vita moln runt rörbenen
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
44
Q

Hur behandlas panosteit?

A
  • Smärtlindring (NSAID, ev gabapentin, opioid)
  • Ev. kortison - då man tror att de kanske är immunmedierat - men oklart om de ger effekt
  • Aktivitetsreducering,
  • viktminskning om överviktiga
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
45
Q

Vad är prognosen för panosteit?

A

God prognos.

  • Självläker ofta - behöver ingen behandling i långa loppet
  • OBS! Kan ha andra åkommor samtidigt!
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
46
Q

Vad är Swimmer syndrome?

A
  • Unga valpar/kattungar som inte kan stå upp - ”Simmar omkring”
  • Kan förekomma som telefonfråga
  • Kan drabba alla eller några benofta inte bara fram) - Och kan förekomma samtidigt som pectus excavatum (intryckt bröstkorg)
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
47
Q

Vilken ålder drabbas djur oftast av swimmer syndrom?

A

Drabbas ofta vid 2-3 veckors ålder

48
Q

Behöver man undersöka djur med swimmer syndrom?

A

Ja de bör komma in för undersökning - kan vara att de är neurologiskt eller liknande

49
Q

Varför tror man djur drabbas av swimmer syndrom?

A

tror att dom blir lite för tunga än vad deras muskler orkar - oftast de stora i kullen drabbade

50
Q

Behandling av djur med swimmer syndrom?

A
  • Fläkband - tejpar mellan benen (hjälper benen in) - viktigt att byta tejpen, anpassa för växten och osv
  • Sjukgymnastik
51
Q

Vad är Prognosen vid swimmer syndrom?

A

Ofta god!

52
Q

Vad är Patellaluxation?

A

Patella hamnar ur led Medialt eller lateralt.

  • Medialt vanligast
  • Oftast små hundar
  • Lateralt större hundar
  • oftaste problem med lårmuskeln → syns i patella och åtgärdas i patella
53
Q

Vilken ålder drabbar ffa patellaluxation?

A

Drabbar vanligen unga hundar

54
Q

Vad är orsaken till patellaluxation?

A
  • Vinkling i höftleden → Påverkar m. quadriceps dragning över knäled
  • Trauma
  • Genetisk bakgrund - kontroll på vissa raser innan de går i avel
55
Q

Kliniska sjukdomstecken vid patellaluxation?

A
  • Vanligt med intermittent hälta
  • ”Hoppsasteg” - men kan vara lärt beteende också, behöver inte vara sjukdom
  • Akut hälta - har haft lindring hälta och sedan när tillslut patella inte hoppar tillbaka får de akut hälta
  • Ledsvullnad
  • Upphakning, kan skrika till men ovanligt - de flesta är “vana” att få luxation
  • Inga -vanligt med inga symtom vid lindrig patella luxation
  • ofta dubbelsidigt
56
Q

Diagnostik av patellaluxation

A
  • Palpation - manipulerar underbenet och känner om patella luxerar om man rör benet på vissa sätt
  • ses inte på röntgen
  • OBS! Patellaintyg får endast utfärdas av veterinär med specialistkompetens i hundens och kattens sjukdomar
57
Q

Hur graderas patellaluxaxtion?

A

Graderingen kan påverka vad vi väljer att göra med patienter

  1. Patella kan luxeras manuellt men reluxerar spontant
  2. Patella kan luxeras, reluxerar vid tryck med fingrar eller rörelse av benet
  3. Patella ligger luxerad från start, men kan reluxera vid manipulation
  4. Patella ligger permanent luxerad, kan ej reluxerar.

kan gå från lindrig till alvarligare, ex det som patella ligger i gnags er och det blir lättare för patella att luxerar

58
Q

Hur behandlas patellaluxation?

A
  • Beror på individ och grad av luxation
  • Konservativ behandling - jobba med muskler
  • Kirurgi - Ofta kombineras både mjukdelskirurgi och benrekonstruktion
59
Q

Vad är Prognosen vid patellaluxation?

A
  • God till avvaktande beroende på grad och individ
  • Små hundar generellt bättre prognos (dels pga att de är så lätta) - gör inget om det inte är optimalt i sina leder då de har så lite belastning
60
Q

Vad är det vanligast att få korsbandsskada?

A
  • Vanligast med skada på främre korsbandet
  • Om skada på bakre korsbandet – nästan alltid skada även på främre
61
Q

Vad gör främre korsbandet?

A
  • Förhindrar överextension av knäleden
  • Motverkar medial rotation av tibia
62
Q

Vilka drabbas oftast av korsbandsskada?

A

Ofta flera mikroskador som ej märkts så tillslut går korsbanet av

  • Överviktig
  • Äldre
  • Stor hund - molosserhund/mastiff
  • Oregelbunden motion - ex hundar med säsongsbundna aktiviter
  • Men kan drabba alla
63
Q

Kliniska sjukdomstecken vid främmre korsband skada?

A

Mycket varierande

  • Plötsligt halt vid aktivitet
  • Plötsligt blockhalt, ”av sig själv”
  • Blockhalt när vilat efter promenad
  • Hälta som successivt blir värre, ofta värst efter vila
  • Långvarig hälta, blir lite bättre men sen sämre igen
64
Q

Diagnostik av främmre korsbandsskada?

A
  • Draglådeprovokation - försöker föskjuta tibia kranialt mot femur - görs på sederade djur
  • ses inte på röntgen
65
Q

Hur behandlar man främmre korsbandsskada?

A

Kirurgi - vanligast

Konservativ
- Enbart om rätt förutsättningar och annan behandling inte är aktuell

66
Q

Prognos vid främmre korsbandsskada?

A
  • Relativt god vid kirurgi men kräver mycket efterarbete för DÄ!
  • Behöver att djuret har andra friska ben annars risk att de överanstränger de andra benen

Kräver mycket rehabilitering! God kommunikation med djurägaren krävs!

67
Q

Vad är Höftledsdysplasi hos hund?

A

En Utvecklingsrubbning - Onormal utveckling av höftleden
- Men föds INTE med sjukdomen, utan den utvecklas
- Får inte symptom så tidigt

68
Q

Raspredisposition för höftledsdysplasi hos hund?

A
  • Prevalens dock till stor del okänd
  • Många raser drabbade, Framför allt storvuxna raser
  • Små hundar får det också men de drabbas inte lika hårt av det för att de är lättare
69
Q

Faktorer som påverkar utveckligen av höftledsdysplasi?

A
  • Påverkas av genetik (30-40%) och miljö (60%)
  • Utfodring - ffa överviktiga unga djur, fodras med oblans av vissa mineraler
  • Uppväxt
  • Sedering vid röntgen - påverkar hur graderingen sker. Sederar vi ljupt kommer muskler mer avslappnade och HD röntgen kommer få ett sämre resultat i avels bedömningen.
  • Hormonella faktorer - hur vet vi inte
70
Q

Kliniska sjukdomstecken vid höftledsdysplasi?

A
  • Ofta inga alls
  • Bakbenshälta
  • Ovilja att gå i trappor, hoppa upp och ner för saker etc
  • ”Bunny jumper” - hoppar jämnfota med bak för att undvika att använda höftleder
  • ”Hawaiian dancer” - går väldigt svängigt och rör ryggen istället för att använda höfterna.
  • Kliniska tecken på OA om sekundära förändringar
71
Q

Diagnostik av höftledsdysplasi?

A
  • Röntgen - Men detta ger inte en bild av hundens kliniska status utan ger en bild av hundens förutsättnigar
  • Bedömer höftledens ”uppbyggnad” samt ev sekundära förändringar - hur väl passar höft kulan i sin höftskål, vinkel osv - det påverkas mycket av positionering av djuret vid röntgen.
  • Krav på röntgen i många olika raser för avelsprogram
72
Q

Gradering av höftledsdysplasi hos hund

A
  • A-E
  • A och B= normala
  • Graderingen bäst på populationsnivå - säger inte så mycket på individ, en hund med C höfter behöver inte ha bättre höfter än en D höft.
    -Ger också en viss prognos för det individuella djuret
73
Q

Prognos av höftledsdysplasi hos hund

A

Beror av bland annat:
- Storlek - små hundar mindre påverkad
- Vid grav HD kan djuret utveckla osteoartit då osteoatrit kan utveckas vid normal belasting i onormal led → sned belastning
- Grad av HD
- Planerat användningsområde mm

74
Q

Hur behandlar man höftledsdysplasi hos hund?

A

Ingen Sjukdom, men man jobbar mer förebyggande

Konservativ: Viktkontroll, Rörelseträning, Smärtlindring/Antiinflammatoriska läkemedel

Kirurgi: I grava fall - byta ut höftleden

75
Q

Hur kan man förebygga höftledsdysplasi hos hund?

A
  • Avel - Avelsindex infört på flera raser
  • Korrekt utfodring (balanserat mineral och energiinnehåll) - inga extra tillskott till ett helfoder.
  • Ej övervikt
  • Lösspringande aktiviteter tidigt i livet är en skyddande faktor - håller vi valpar för stilla skapar vi problem. Men vi ska vara försiktiga med långa koppelpromenader på hårt underlag där valpen blir trött-då måste man bära dom. Valpen ska kunna själv styra sin aktivitet och stanna när den blir trött osv därför bra med lösspringande.
76
Q

Vilka katter drabbas av höftledsdysplasi?

A
  • Förekommer hos flera kattraser, men vanligast hos Maine Coon.
  • Mindre kunskap om HD hos katt än hos hund men genetiska komponenter finns
77
Q

Kliniska sjukdomstecken vid höftledsdysplasi hos katt?

A
  • Beteendeförändringar, tex aggression
  • Förändrade djur-människa-interaktioner
  • Inaktivitet
  • Muskelatrofi
  • Smärta och nedsatt ROM
78
Q

Hur graderar man höftledsdysplesi hos katt?

A

annan gradering är hund - kattbilder skickas utomlands

På katt tar man även med sekundära förändringar

  • Normal (grade 0) - no signs of hip dysplasia and/or degenerative joint disease and the acetabulum covering at least 50% of the femoral head
  • Grade 1 (mild hip dysplasia) - mild signs of hip dysplasia and/or the acetabulum covering less than 50% of the femoral head but no signs of deforming degenerative joint disease
  • Grade 2 (moderate hip dysplasia) - moderate signs of hip dysplasia and/or signs of deforming degenerative joint disease(osteoatrit förändring)
  • Grade 3 (severe hip dysplasia) - severe signs of hip dysplasia and/or deforming degenerative joint disease
79
Q

Behandling av höftledsdysplasi katt?

A
  • Likt hund - Viktkontroll, Rörelseträning, Smärtlindring/Antiinflammatoriska läkemedel
  • Kirurgi: operera bort femurhuvudet
80
Q

Hur Förebygger man höftledsdysplasi hos katt?

A
  • Avelsarbete - Hos Maine Coon ingår HD-röntgen i avelsprogrammet. Rekommendation att katter med grad 1 paras med en katt med normala höftleder
  • vet inte lika mycket om aktiviteten och utforing - men borde spela roll även för katter då det påverkas hos hund.
81
Q

Vad är Armbågsdysplasi?

A

Ingen sjukdom i sig utan ett samlingsnamn för tillväxtrubbningar i armbågsleden
- Fragmented medial coronoid process (FCMP)
- Ununited anconeal process (UAP)
- Osteochondros
- Etc

82
Q

Vilka raspredispositioner finns?

A
  • Som HD svårt att uppskatta prevalens
  • Vanligare på större raser, Vanligare hos hanhundar än tikar
  • Kvantitativ egenskap - Många gener och miljön styr. Arvbarhet troligen 10-40 %
  • Krav på röntgen för avelsdjur hos många raser
83
Q

Kliniska sjukdomstecken av armbågsdysplasi

A
  • Frambenshälta - ofta dubbelsidigt
  • Stelhet, Ofta värre efter vila
  • Ledsvullnad
  • Ovilja till motion
  • Muskelatrofi - kan vara svårt att se om dubbelsidigt.
  • Inga - men vanligare att symtom uppstår
84
Q

Diagnostik av armbågsdysplasi

A
  • Röntgen
  • Viktigt att bilderna följer riktlinjer
  • SKK avläser om ska registreras
  • DT - Ser vi armbågsdyspasi på röntgen behöver vi gå vidare med diagnosen och få reda på orsaken
85
Q

Hur graderas armbågsdysplasi?

A
  • Graderingen baseras bara på sekundära förändringar i leden (OA) - letar efter tecken av OA
  • Dvs det säger inte om leden är frisk - utan säger om den har sekundära förändringar - därför visar den även djurets kliniska bild.
  • Gradering: 0, I, II, III

Alltså, Har hunden armbågsdysplasi så har den redan sekundära förändringar i leden

86
Q

Hur behandlas armbågsdysplasi?

A
  • Beror på bakomliggande orsak
  • Artoskopi
  • Rehabilitering och träningsprogram
  • Smärtlindring
  • Viktkontroll
  • Kosttillskott? - vi har OA så fodertillskott för OA kan vara relevant, men viktkontroll är viktigare
87
Q

Vad är prognosen vid armbågsdysplasi?

A

man gör röntgen ofta redan vid 1års ålder så kan bli värre när de blir äldre - de sekundära förändringarna försvinner inte.

  • Beror på användningsområde och grad/typ av förändringar
  • sannolika drabbas av hältor och smärta
88
Q

Hur förebygger man armbågsdysplasi?

A
  • Avel (ED-index)
  • Viktkontroll
  • utfodring under upväxten - men inte lika tydlig evidens att det fungerar då det är ettt stort och koplext problem, kan uppstå av massa olika saker.
89
Q

Vad är Avelsindex?

A

Det vi använder oss kallas BLUP (Best linear unbiased prediction) - bedömning av genetiska benägenheten för en sjukdom av den individen. En skattning av individens avelsvärde för en viss egenskap - hur bra gener har individen

90
Q

Hur fungerar avelsindex?

A
  • Medelvärde i populationen
  • Tar hänsyn till både släktingars fenotyper och systematiska miljöfaktorer
  • Om individen har
    • 100: Individen skattas ge avkommor med HD/ED som populationens medelvärde
    • > 100: Individen förväntas lämna avkommor med bättre HD/ED-status än genomsnittet
    • <100: Individen förväntas lämna avkommor med sämre HD/ED-status än genomsnittet
  • Detta innebär att en individ kan få tex ett försämrat index om medelpopulationen förbättras
91
Q

Vad används avelssindex främst för?

A

Används idag framför allt för AD och HD inom vissa raser

92
Q

Vad är Osteoartrit?

A

inflammation i ben, led och brosk

Vanligast sjukdomen vi har då det är en följd av många sjukdomar i rörelseapparaten.

93
Q

Varför upptår osteoartrit?

A
  • En följd av många sjurkomdar i rörelseapparatern, men förekommer även utan föregående sjukdom(ex till följd av felaktig belasting av en normalled)
  • Multifaktoriell(beror på många olika faktorer), progressiv(utveckas allt efter tiden går), degenerativ(nedbrytning av olika saker, ofta ledbrpkset) process i synoviala leder
  • Prevalensen ökar med ökande ålder - våra djur blir äldre och äldre → osteoartrit blir vanligare och vanligare
94
Q

Vilka leder påverkas oftast av osteoartrit?

A
  • Förekommer i många olika leder, både bilateralt och unilateralt (kan ex vara värre i den led om den tidigare varit skadat i den leden)
  • Inkluderar förändringar i ledbrosk, subchondralt ben, osteofyter, entesiofyter, synovit(infammation ek galla), påverkan på ligament mm
95
Q

Vilka Riskfaktorer finns det för osteoartrit?

A
  • Annan sjukdom i leden
  • Avvikande benställning
  • Övervikt
  • Genetik
96
Q

Kliniska sjukdomstecken vid osteoartrit?

A
  • Varierande - beror på hur alvarlig OA, var den är lokaliserad osv.
  • Hälta, förändringar i rörelsemönster
  • Beteendeförändringar (ffa katt då de fysiska symtomen ofta är mer subtilt på katt då de inte utsätter sig för situationer som dom inte klarar i samma utsräckning, hoppar inte upp, drar sig undan, blir agressiva pga smärta.)
  • Ökad ledfyllnad
  • Nedsatt ROM - Range of motion
  • Smärta vid palpation och manipulation
97
Q

Diagnostik av osteoartrit?

A
  • Anamnes - Formulär som djurägaren får fylla i kan vara fördelaktigt - handlar mer om beteende
  • Klinisk undersökning inkl ortopedisk undersökning
  • Rörelseundersökning
  • Röntgen - Osteofyter, entesiofyter, förändringar i subcondralt ben mm
98
Q

Behandling av osteaoartrit?

A
  • Går ej att bota, vi får långsamma sjukdomsprocessen och smärtlindra
99
Q

Vad har NSAID bra effekt på?

A

Funkar på inflammatorisk smärta, om det ej är inflammatorisksmärta har det sämre effekt

100
Q

Omvårdnad vid osteoartrit?

A
  • Beror av vilka leder som är drabbade och patientens symptombild
  • Anpassa träning/motion efter individen, Rehabilitering - Träningsprogram hemma - ledbrosket behöver rörelse för att må bra.
  • Anpassa hemmet: Se över resursernas tillgänglighet, Undvik hopp, Ramper eller möjlighet att komma uppåt/neråt genom olika höjder, Mjuka liggplatser, Platser med olika värme
101
Q

Vad är viktigt att komma ihåg när man anpassar hemmet och livet för en patient med osteoartrit?

A

Grundbehovet hos arten finns kvar! de kommer ändå vilja ligga högt, inte ha mat/vatten brevid varandra, men man får anpassa det utifrån det den klarar av.

102
Q

Vad är Osteosarkom

A
  • Malign tumör utgående från benvävnad- utgår ofta från långarörben
  • Primärtumör oftast lokaliserad till benvävnad
103
Q

Vilka drabbas vanligen av osteosarkom?

A

Drabbar vanligen storvuxna raser - Berner Sennen, Grand Danois, Boxer, Rottweiler mfl
- Drabbar även yngre djur (peak vid 1,5-2 år)
- Ovanligare hos katt

104
Q

Är det vanligt att osteosarkom matastaserar?

A

Ja, Metastaser mycket vanligt - hinner ofta metastasera innan man hinner lokalisera primärtumören och drabbar ofta lungor

105
Q

Kliniska sjukdomstecken vid osteosarkom

A
  • Hälta
  • Ofta kronisk progressiv (hältan blir värre och värre)
  • Blir sedan akut hälta om patologisk fraktur uppkommer
  • Mjukdelssvullnad - tumören blir så stor så det blir större
  • Anemi - pga ben märgspåverka
  • Letargi
  • Diarré
  • PU/PD - hyper kalcemi, får för mycket kacium i blodet
  • Etc
106
Q

Diagnostik av osteosarkom?

A
  • Röntgen -kan ibland vara svårt att skilja mellan infektion i benet på röntgenbild men då stämmer inte symtomen så orimligt att de skulle vara infektion när dessa kommer in.
  • Metastaskontroll viktigt
  • 90 % av hundarna har mikrometastaser vid upptäckt
  • Biopsi
107
Q

Behandling av osteosarkom?

A
  • Kirurgi/amputation
  • Cytostatika
  • Vanligt med kombination
  • Avlivning
108
Q

Vad är prognosen vid osteosarkom?

A

Överlevnad ofta ca 3 månader – 1,5 år med behandling

109
Q

Vilka drabbas av Felint osteosarkom?

A
  • Ingen känd raspredisposition
  • Drabbar äldre katter
110
Q

Vad är felint osteosarkom ofta lokaliserat?

A

Lokalisation ofta skelett tumörer från skallen.

Kan även vara i
- Humerus, tibia, femur
- Subcutis, juver

111
Q

Hur ser prognosen ut vid felint osteosarkom?

A
  • Mycket lägre metastasfrekvens - Ca 5-10 %
  • Generellt längre överlevnadstid (ca 1-4 år)
112
Q

Hur ser förloppet av Bölder ut vid Bitskador?

A
  • Mycket vanligt på utekatter!
  • Bitsår, liten öppning i huden som ofta läker snabbt →Bakterier kan finnas kvar under huden → Infektion, kroppen svarar med inflammation →Varbildning → Ingen öppning för dränering →Tryck och smärta
113
Q

Symtom vid bölder/bitskador?

A

Kan ge mycket kraftiga symptom

  • Hälta beroende på vart den sitter
  • Nedsatt AT
  • Feber
  • Svullnad/varbildning
  • Inappetens
  • DÄ tror att de har en ”Bruten svans” om dom fått böld vid svansroten
  • Etc
114
Q

Diagnostik av bölder/bitskador?

A
  • Anamnes
  • Noggrann klinisk undersökning
  • Sårundersökning
  • Ofta krävs sedering för att vi ska undersöka
  • (Röntgen) - används inte för att diagnosera själva bölden - men för att utesluta att det inte är något annat (ex fraktur)
115
Q

Behandling av bitskador/blöder

A
  • Öppning av sårhåla
  • Noggrann spolning
  • Drän
  • Om även andra skador – Åtgärda dessa!
116
Q

Omvårdnadsåtgärder vid bitskodor/bölder?

A
  • Sårvård
  • Rengöra kring dränage
  • Hålla ren och torr
  • Kontrollerad motion
117
Q

Monitorering av bitskodor bölder?

A
  • Regelbunden sårkontroll
  • Regelbunden smärtbedömning
  • Tempkontroll - koll om infektion
  • Rörelsekontrol
118
Q
A

DoDos 2 (26 decks)

Brainscape helps you reach your goals faster, through stronger study habits.
© 2024 Bold Learning Solutions. Terms and Conditions