Digestionsorganens sjukdomar Hund och katt Flashcards

1
Q

Vad är gastrointestinalkanalens syfte?

A

Mekanisk nedbrytning, kemisk nedbrytning, absorbtion av näringämnen och göra sig av med restprodukter. Spottkärtlarna, bukspottskörteln och levern hjälper även till med nedbrytningen

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Vilka Spottkörtlar har utförsgångar direkt i munhålan?

A

Zygomaticus
Parotis
Mandibularis
Sublingualis - under tungar

Finns även mindre spottkörtlae som har mer difussa utgångar.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Vad är salivens funktion?

A

Saliven fuktar och rengör munhålan. Bistår mekanisk bearbetning av födan. Hjälper till vid bildandet av en bolus inför sväljning.

Har nästan ingen enzymatisk aktivitet hos hund och katt.

Salivproductionen ökar/minskar av olika saker, som att känna lukten-öka, stress rädsa-minskar

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Vad är Sialocele?

A
  • Läkage av saliv ut i vävnaden kring en spottkörtel, vanligast sublinguala och mandibulara spottkörtlarna, men kan drabba alla.
  • Trauma, inflammation, corp al, neoplasi är möjliga anledningar. Det har skett en ruptur eller obstruktion av spottkörteln eller dess kanal (ex av frö, pinne). Ofta idiopatiskt.
  • Mjuk oöm svullnad i området.
  • Kan orsaka dysfagi (störning i svälj eller ät beteendet) och hulkning/klökning
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Hur diagnoserar man och behandlar sialocele?

A
  • Finnålsaspirat för diagnos.
  • Kirurgisk åtgärd - dränerar den, ex tar bort den.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Vad är Ptyalism?

A

ökad salivering

  • Kan vara ökad produktion av saliv, eller att salivet inte sväljs ner som det ska.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Vad kan vara möjliga orsaker till pytalism?

A

Många möjliga bakomliggande anledningar: Reaktion på föda, åksjuka, illamående, problem i munhåla eller matstrupe såsom tandproblem, traumatiska skador, inflammation, neoplasi, corp al. mm.

  • Paddförgiftning: hundar som slickat/bitit i padda. kan ge reaktion lokalt i munhålan med intensivt saliverande med olika grad av allmänpåverkan. De går över av sig själv.
  • Kan be DÄ skölja ut munnen med nosen nedåt.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Vad är Tonsiller?

A

Lymfoida organ i svalget, del av kroppens immunförsvar. Kan vara svåra att se, ligger ofta i små slemhinnefickor.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Vad är tonsillit?

A

Drabbar främst hund

Ofta sekundärt till följd av aktivering av immunförsvaret i området (ex näshåla, munhålla, svalget). Förekommer primära bakteriella infektioner. Neoplasi i tonsillerna förekommer.

  • förstorade, framfallna och rodnad
  • Harklingar, hosta, slickar sig om munnen, sväljer, halitosis (luktar illa i munnen), dysfagi/pica
  • Unga hundar kan ha större tonsiller, Trubbnosiga hundar har även ofta förstorade tonsiller
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Vad kan symtom på Corp al munhåla/svalg vara?

A

Främmande kropp som Pinnar (ffa hund), grässtrån in i närhålan vanligt bland katt(blir akut irriterade i näshålan), tråd (ffa katt) - kan behöva titta runt tungbasen.

Harklingar, nysningar, kräkningar, inappetens, irritation från munhålan

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Hur behandlas Corp al munhåla/svalg?

A
  • Behandling: Avlägsna det främmande föremålet
  • har det hänt någon annan trauma i munhålan som v imåste hantera?
  • Dra inte i trådar! - kan skära hela vägen ut om tråden sitter långt in.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Vad är Esophagus funktioner?

A
  • Är en muskulär tub som kan utvidgas, leder foder och vatten från munhålan till magsäcken.
  • Viss möjlighet till kontraktion (främre och nedre del), viss peristatik med sväljning- men annars ingen rörelse
  • Läker långsamt vid skada. besvärligt med ärrbildning i matstrupen
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Vad är Kräkning vs regurgitation

A

Kräkning:Aktivt illamående startar en kräkning, djuret blir oroligt, smackar, vandrar runt→ kraftiga buksammandragningar→ kräkning, uppkastning från magsäcken. Innehåll från magsäck/tolvfingertarmen kommer upp.

Regurgitation: Passiv uppkastning av mat som ofta inte ens har varit nere i magsäcken.

Tecken inför som illamånden ser man inte i sambant med detta, maten vänder och kommer upp igen.

Finns det galla (gulbrun, grön aktig) kommer det från magsäcken - då är det kräkning

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Hur kan man se var blodet kommer från i en kräkning?

A

Rött blod kan komma från matstrupe eller magsäcken.

Men blod som varit i magsäcken kommer bli som kaffesump i utseende , så om djuret kräks kaffesumps-likannde substans är det från magsäcken.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Vad är några Sjukdomstillstånd i matstrupen?

A

Esophagit - inflammation i matstrupen

Corp al i esophagus - Föremål som fastnat, främst hund drabbas, kan leda till esophagit

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Vad är kliniska sjukdomstecken vid sjukdomar i esophagus?

A

Kliniska sjukdomstecken: Regurgitation, inappetens, salivering, nedsatt at, smärta, dyspné (om perforation av matsrupen in i brösthålan)

Diagnos: Röntgen, kontraströntgen, endoskopi

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
17
Q

Vad kan Esophagit bero på?

A

Esophagit - inflammation i matstrupen

kan bero på olika saker; Magsaft som irriterat i matstrupen – kroniska kräkningar, efter anestesi (om maten kommit upp och legat under anestisin kan det skada -fräter), reflux från magsäcken

Tabletter tex antibiotika som fastnar. (Doxycyklin till kt)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
18
Q

Vad är Mega-esophagus?

A

Nedsatt muskeltonus i matstrupen- Motverkar normal transport av foder från munhåla till magsäck.

Kan vara medfödd eller förvärvad.

  • Medfödd: visar sig när de börjar äta fastfödda (men vissa märker man senare), växer ofta sämre då de inte får i sig näring i samma utsträckning som syskonen
  • Förvärvad: Myasteniagravis (autoimun sjukdom, angripen signaler), Addison (endokrin sjukdom), esophagit (ärrbildning→försträngning av matstrupen→framför den utvecklas en megaesophagus), mfl. Är ofta idiopatisk.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
19
Q

Vilka drabbas oftast av mega-esophagus?

A

Vanligast hos hund. Medelålder och äldre.

Dvärgschnauzer, schäfer, labrador, siamer mfl.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
20
Q

Kliniska sjukdomstecken vid mego-esophagus

A
  • Regurgiterar, dreglar, halitosis, kräkning
  • Hämmad tillväxt hos unga individer
  • Risk för aspirationspneumoni(andads in saker från magtarmkanalen som föda, magsaft osv. andads in i samband med regurgitering) -leder till symtom som hosta, dyspné, nedsatt at - Lunginflammation
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
21
Q

Hur ställd diagnos mega-esophagus?

A
  • Röntgen, kontraströntgen
  • endoskop kan visa försträngning
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
22
Q

Hur ser omvårdnaden ut för patienter med sjukdomstillstånd i munhåla och matstrupen?

A
  • Påverkas av grundorsaken! - utreda och hantera bakomliggande orsak
  • Anpassa utfodringen - smärta, eller besvär att svälja kan vara bra att äta mindre mängd mat, mjuk mat, mindre mat fler gånger. Flytande föda med inte kladdigt om man har sårskada - vill inte ha foder som kan fasta i munnen och i såret.
  • Megaesophagus - mjukföda, äta upphöjt så man får hjälp av gravitation när dom äter - högre med framben än bakbenen så dom har den positionen i ca 20 minuter efteråt så dom fått i sig maten.
  • Såromvårdnad/tandvård
  • Hud och päls kan behöva skötas, gör rent ev. krage. - om djuret har ökad salivering, flytande föda, krage är de viktigt att göra rent - rent och tort i pälsen - ska inte vara blött in till huden
  • Se till så djuret får i sig aktuella läkemedel
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
23
Q

Monitorering vid sjukdomstillstånd i munhåla och matstrupe

A
  • Aspirationspneumoni möjlig komplikation så koll av andning, at, svullnad och temp.
  • Om svullnad i munhålan kan det påverka andningen → övervaka respirationen
  • Smärtövervakning
  • Kontroll av intaget av föda och vatten
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
24
Q

Vad är Magsäckens funktion och hur fungerar den?

A

En reservoar för mat och vatten. Påbörjar nedbrytningen av födan.

  • Producerar gastrin (ett hormon) som stimulerar utsöndring av magsaft - produktionen påverkas av lukten av mat, att det kommer ner mat
  • Magsäcken bildar: HCl(saltsyra) som ska avdöda patogener, bildar pepsinogen, bildas intrinsicfactor som ska fånga upp vit B12.
  • En barriär ”gastricmucosalbarrier” skyddar magsäcken från autodigestion - Mucos som lägger sig som ett lager, bikarbonat som ska neutralisera
  • Prostaglandin (PGE2) - hämmar syra productionen, stimulerar bikarbonat produktion och ökad blodgenomströmning. - bildas om syran kommer för nära kanterna.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
25
Q

Tas näringsämnen upp i magsäcken?

A

Nej, Inga näringsämnen tas upp i magsäcken.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
26
Q

Vad är de olika delar av Tunntarmen?

A

duodenum, jejunumoch ileum

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
27
Q

Hur fungerar tunntarmen?

A

Bekläda av fingerlika villi och utökar ytan

Aktivitet i tunntarmen; nedbrytning av födan och upptag av näringsämnen

Gallsyra från levern hjälper till och finfördela fettet

Lipas, Amylas bryter ner fett och stärkelse

Snabbare peristantik är grovtarmen

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
28
Q

Vila delar består grovtarmen av?

A

Cecum(bildtarm), colon (tre delar beroende på hur den är positionerad), rectum

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
29
Q

Vad sker i grovtarmer?
Hund och katt

A
  • microorganismer och en viss nedbrytning av fibrer
  • producerar en viss mängd essesiella aminosyror
  • Resorption av vatten och elektrolyter
  • Dehydrerar innehållet och formar avföringen.
  • det i ska ligga kvar lite längre så dehydrering ska kunna ske, och avföring ska bildas.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
30
Q

Kliniska sjukdomstecken vid sjukdom i mag-tarmkanalen

A
  • Kräkning
  • Diarré
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
31
Q

Vad är mekanismen bakom kräkning?

A

Sker en aktivering av kräkcentrum i hjärnstammen.

Aktiveringen kan ske av flera olika stimuli

  • En reflex med koordination mellan gastrointestinala- muskeloskeletala- och nervsystemet. →krävs aktivering av alla dessa för att en kräkning ska ske.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
32
Q

Vad är mekanismen bakom illamående?

A
  • Känner ofta illa mående innan man kräks.
  • Aktivering i cortex. Signaler från kräkcenter alt. vestibularis.
  • Illamående är en subjektiv upplevelse vilket gör det svårbedömt inom veterinärmedicinen. Det finns inget objektiv bedömning av hur ett djur känner sig.
  • Kan ha i åtanke att de kan vara att de inte vill äta pga illemående trotts inga andra syntom.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
33
Q

Olika orsaker till kräkningar

A

Åksjuka, neoplasi, förgiftning, magomvridning, främmande kropp, uremisk gastrit(drabbar njursjuka djur i sent skede - restprodukter som njurarna inte kan göra sig av med.), akut gastrit, leversjukdom, infektion (ex parvo), foderrelterat, tarminvagination, pankreatit, addison, läkemedelsbiverkning.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
34
Q

Vad är viktigt anamnes att ta vid kräkning?

A

då det finns så många olika anledningar till kräkning är anamnesen viktigt - få reda på hur akut det är.

  • Hur mår djuret? - nedsatt AT =mer akut
  • Ålder? - främande kropp vanligare hos yngre, äldre kan det var tumör eller likanden
  • Hur länge har det hållit på?
  • Hur ofta?
  • Hur ser kräket ut?
  • Hur kräks den?
  • När kräks den i förhållande till foderintag? direkt efter den ätit? eller flera timmar efter?
  • Hur är det med aptit och törst? - kanske finns någon annat problem bakomliggande.
  • Får djuret behålla något? - om inte får behålla något kan man misstänka obstruktion→behöver titta på patienten tidigare
  • Tidigare problem?
  • Andra kända sjukdomar?
  • Läkemedel?
  • Vad äter djuret normalt? - snabbt foderbyte kan påverka
  • Kan den ha fått i sig något olämpligt?
  • Vaccinerad? Avmaskad?
  • Hur ser avföringen ut? - om avföringen är helt svart är det ofta ett tecken på blödning långt fram i magtarmkanalen (eftersom blodet processats genom mag-tarmkanalen)
35
Q

Hur går man vidare med diagnostik vid kräkningar?

A
  • Klinisk undersökning - har den ont, hydreringsgrad (om de blivit utorkade för de kräks mycket)
  • Blodprov - kan utesluta sjukdomar via blodprov
  • Bilddiagnostik - röntgen, UL
  • Gastroskopi - möjlighet att ta biopsier
  • Provlaparatomi - längre fram i utredningen - kirurgisk diagnostik: man öppnar buken för att se om man hittar orsaken.
36
Q

Vad är akut gastrit?

A

inflammations tillstånd i magsäcken som kommer akut.

37
Q

Vad är sjukdomstecken vid akut gastrit?

A
  • Akuta kräkningar
  • Nedsatt aptit
  • Buksmärta - böneställning(armbågarna ner i marken, rumpan upp och svans ner) - tecken på obehag i främmre delen av maag-tarm kanalen, krökt rygg - vid smärta från buk men även rygg, tittar mot buken, buken kanske låter
38
Q

Vad är möjliga orsaker till akut gastrit?

A

Får ofta inte veta vad det är, men möjllig anledningar är:

  • Foderrelaterat; ”dålig” mat, överkänslighet
  • Läkemedel, toxiner, kemiska substanser
  • Främmande kropp
  • Systemisk sjukdom; tex addison, pankreatit, leversjukdom
  • Infektion; bakterier, virus
39
Q

Hur behandlar man akut gastrit?

A
  • Behandla grundorsaken
  • Ofta understödjande och symptomatisk - vätska då risk för uttorkning
  • Diet; små portioner foder ofta, relativt lågt fett och proteininnehåll (man vill inte att maten ska ligga i magsäcken så länge, ska vara lättsmält). såfort djuret vill äta får djuret väldigt små portioner av snäll mat - tarmen behöver också näring för att återhämta sig.
  • Vätska: p.o. s.c. i.v.
40
Q

Varför ska man vara försiktig med användandet av Antiemetica?

A

Antiemetica(Maropitant) (cerenia)–används med försiktighet, för här kan man maskera symtom som kan vara bara att ha koll på så vi missar grundorsaken. Kan användas om vi vet varför den kräks.→ motverkar kräkning och illamående, hämmar kräkning i kräkcenter.

41
Q

Hur kan Främmande kropp - corp al påverka digetionskanalen?

A

vanligt. Vanligast yngre djur, ffa hundar

Någonstans i GI från svalg till grovtarm - Kan vara nästan vad som hälst: T.ex. sten, strumpor, skelettdelar, persikokärnor, majskolvar, trådar, tamponger, delar av leksaker

42
Q

Kliniska sjukdomstecken vid corp al i digetionskanalen?

A
  • Symtomen påverkas av om det är helt eller partiellt stopp
    • Akuta ihållande kräkningar är vanligt symptom.
    • Vid het stopp mer akuta symtom
    • Vid partiellt stopp kan man få symtom som är mer lätta att missa
  • Ibland diarré
  • Smärta i buken
  • Kan bli livshotande om ej åtgärdas - tarmen när stoppet är kommer bli påverkad av blodflödet, den delen kan dö, tarminehåll kan läcka ut.
43
Q

Diagnostik av corp al i digetionskanalen?

A
  • Röntgen (slät eller med kontrast, men allt syns inte på röntgen-det berpr på vad den ätit), ultraljud, endoskopi, provlaparatomi
    • när katt ätit tråd kan tarmen ha dragits ihop av tråden då tarmen försöker få upp tråden.
  • Ibland kan det främmande objektet kännas vid bukpalpation.
44
Q

Behandling av corp al i digetionskanalen?

A
  • Avlägsna det främmande föremålet.
  • Kräkning (om föremålet ligger i magsäcken, eller om man bedömer att det kan komma upp igen och inte kommer fastna eller är vasst), försöker vätska upp och bevaka att det kommer ut hela vägen av sig själv, Sparris att ge till något vasst då tanken är att sparris ska linda in det lite vasst och skydda men finns ingen vetenskapligt på det,
  • endoskopi, kirurgi/provlaparatomi
  • ge inte salt eller likande - risk att salt förgifta.
45
Q

Omvårdnad Vid främmande kropp i GI

A

Postoperativ vård, försiktig igångmatning, administrera ordinerad vätska och läkemedel, skötsel av hud och päls.

46
Q

Monitorering vid främmande kropp i GI

A
  • Sårkontroll, koll aptit och avföring, temp, bedöma smärta
47
Q

Orsaker för Diarré

A

diarre kan ha mycket olika orsaker, och olika alvarligt.

  • Neoplasi
  • Lymfangiektasi (läckage av lymfvätska utanför tarmen )
  • Stress
  • Pankreasproblem
  • Foderrelaterat
  • Coronavirus (katt)
  • Kolit
  • Parvo
  • Inflammtorisk sjukdom
  • Bakterier/ toxiner
  • Överkänslighet
  • Parastier
48
Q

Vad är osmotisk diarré?

A
  • Osmotiskt aktiva substanser (pga. ofullständig nedbrytning och absorption) binder och drar ut vatten i tarmlumen → diarré.
  • Ex. när näringsämnen inte är nedbrutna eller absorberade som de ska
  • Vanligaste anledningen till diarré.
  • Försvinner om man fastar djuret lite
49
Q

Vad är sekretorisk diarré?

A
  • Toxiner påverkar tarmslemhinnan vilket resulterar i dåligt reglerad sekretion av vatten och elektrolyter ut i tarmlumen → resulterar i diarré.
50
Q

Vad är exudativ diarré?

A
  • Inflammation i tarmslemhinnan ökar dess permeabilitet och det sker ett läckage av vatten, blodkroppar och salter → osmotisk diarré.
51
Q

Var kan diarré ursrunga från?

A

Tunntarmsdiarré eller grovtarmsdiarré.

Kom ihåg att variationer/kombinationer förekommer

Kan vara bra att veta var problemet sitter när man ska bestämma foder

52
Q

Vad kännetecknar tunntarmsdiarré?

A

ofta normal frekvens

normal-ökad volym

ej mucus/slem

Melena - blödning från långt fram i GI - mörktblod

Tunntarmsdiarre som pågått länge kan göra att näringsämnen inte tagits upp som den ska

53
Q

Vad kännetäcknar grovtarmsdiarré?

A

Ofta ökad frekvens och tenesmus (smärtsamma trängningar)

Minskar volym avföring

Vanligt med mucus/slem

Hematochesia - färskt blod i avföringen (behöver inte alltid vara blödning av tarmen, kan vara pga irritation av mycket diarre och trängningar)

54
Q

Vad ska man ta upp i anamnesen vid Diarré?

A

viktigt med anamnesen.

  • AT
  • Ålder? - valpar och smådjur blir snabbare uttorkade vid vätskeförlust
  • Diarréns karaktär –utseende, frekvens
  • fettig avföring - kan vara problem med bukspotskörtels, maten bryts inte ner ordentligt. Grovtarms diarré som kommer lite då och då kanske mer fiberrikt foder?
  • Hur länge har det hållit på?
  • Möjliga orsaker - ätit något avvikande (sopor, fågel), foderbyte, läkemedel, stress, träffat andra djur med diarré?
  • Andra symptom - kräkning, anorexi, viktminskning, polyuri/polydipsi?
  • Nytt problem eller tidigare liknande episoder? Hur hanterades det tidigare i sånt fall?
  • Vaccinerad? Avmaskad?
55
Q

Möjliga orsaker till akut diarré?

A

Akut: Foderrelaterat, infektioner, stress, vanligt med gastroenteri

56
Q

När räknas det som kronisk diarré?

A

När det pågått mer är 14 dagar.

57
Q

Möjliga orsaker till kronisk diarré?

A
  • Fodermedelsöverkänslighet
  • Kroniska infektioner
  • Inflammatoriska tarmsjukdomar
  • Endokrina sjukdomar
  • Tumörsjukdomar
  • Pankreasproblem
58
Q

Dagnostik vid Diarré

A
  • Klinisk undersökning - hydreringsgrad, avmagning, rektalisera kan ge möjlighet att se lite hur det ser ut iom man ser på handsken.
  • Blodprover
  • Träckprov - virus, bakterier, parasiter
  • Bilddiagnostik; röntgen(inte så mkt), ul (visar hur tarmarna ser ut, tjocklek på tarmen osv)
  • Endoskopi - via ändtarmen, matsrupen, kamera djuret kan svälja(nyare teknik)
  • Biopsier
  • Provlaparatomi
59
Q

Diarré - behandling

A
  • Försök om möjligt hitta grundorsaken och åtgärda/behandla denna
  • Vätsketerapi!
  • Kortare fasta och långsam igångmatning med lättsmält foder i små portioner
  • Ev. tarmstöttade tillskott: procolin, canicur - innehåller en typ av lera som binder upp toxiner och stoppar upp diarre
  • Antibiotika i vissa fall
60
Q

Omvårdnad vid diarré

A
  • Administrera ordinerad vätsketerapi och läkemedel
  • Utfodra på lämpligt sätt –mängd, intervall och fodertyp
  • Se till att patienten är bekväm, torr och ren - fräter på huden om det ligger på huden så viktigt att man gör rent! långhåriga djur kan behöva duscha, kort päls torka med blöt handuk.
  • Finns salvor som kan användas för att dämpa om de är ömma i rumpan
  • Rasta regelbundet
61
Q

Monitorering vid diarré

A
  • at, hydreringsgrad, vätskeförluster, eventuell smärta
62
Q

När ska veterinär uppsökas vid kräkning/diarre?

A
  • Kraftigt nedsatt at
  • Får inte behålla vätska/dricker inte
  • Stora vätskeförluster
  • Rikligt med blod i kräkning/diarré
  • Misstanke om corp al
  • Försämring/ingen förbättring inom några dagar
63
Q

Vad är IBD - Inflammatory bowel disease?

A
  • Ospecifikt benämning - Inflammation av olika typer och olika lokalisation med liknande symptombild.
  • Patogenesen inte helt klarlagd. kan vara ex bakterier, överkänslighet
  • Kan drabba både tunn och grovtarm
  • Kronisk kräkning, diarré, viktminskning, inappetens
  • immuniulogisk oblans i tarmvägen
64
Q

Hur ställs diagnos av IBD (inflammatory bowel disease?

A
  • När uteslutit andra möjliga orsaker + biopsier med histologiska förändringar.
65
Q

Behandling av IBD (inflammatory bowel disease?

A
  • Eliminationsdiet
  • Antiinflammatorisk/immunosupprimerande medicin tex kortison
  • Tillskott av B12
  • Enstaka fall behöver antibiotika
  • Eventuellt pro-prebiotika
66
Q

Vad innebär Förstoppning?

A
  • Svårighet att defekera.
  • Mindre mängd, mindre frekvens
  • Tenesmus (trängningar)
  • Hård torr avföring, färskt blod (tarmen kämpar så mycket så det blir små blödningar i ändtarmen).
  • Kräkning - tarmen triggar kräkcenter.
67
Q

Möjliga orsaker till förstoppning?

A
  • Ben, hår
  • Dehydrering - uttorkning→mer torr avföring (vanligt hos äldre katter med njurproblem)
  • Förstorad prostata
  • Megacolon - neuromuskulär påverkan på grovtarmen som blivit dilaterad och peristatiken nedsatt - upprepade förstoppningar kan ge megacolon.
  • Neoplasi (tumörer)
  • Minskad rörelse
  • Smärta/stress - ex hushåll med många katter, DÄ inte gör rent lådan ordentligt, ont i höft leder och drar sig från att gå på lådan eller likande.
68
Q

Diagnostik av förstoppning

A
  • Klinisk undersökning med bukpalpation - kan ofta känna om det är förstoppning, men om djuret är överviktigt kan detta vara svårt.
  • Anamnes
  • Röntgen
  • Ultraljud
69
Q

Behandling av förstoppning

A
  • Åtgärda eventuell grundorsak! - miljöåtgärder, viktminsknig,
  • Vätsketerapi
  • Förändrad kost → öka fiberinnehållet
    • fiber stannar kvar i tarmen och drar ut vätska till tarmen och gör avföringen mjukare.
  • Lavemang ev. under narkos - för in vätska via ändtarmen - öka trycker→öka peristantiken→ gör avföringen mjukare
  • Laxerande för mjukare avföring - ges bara till djur som är normalhydrerade.
    • ex lactolos - substans som ligger i tarmen och drar till sig vätska
    • Kattmalt - motverkar hårbollar: Finns inte så mycket foskning eller kunskap om hur den fungera.
70
Q

Omvårdnad vid förstoppning

A
  • Bistå/utföra lavemang
  • Tillgodose foderintag
  • Hålla patienten ren och bekväm
  • salva för att lindra smärta vid rumpan
71
Q

Monitorering vid förstoppning

A
  • Hydreringsstatus
  • Smärta
  • Avföringskontroll
72
Q

Vad är Perinealbråck?

A

Perinerum är området på sidan och nedanför anus. Muskelmassa som sluter bukkanalen. Svaghet i denna musklen kan göra att det blir ett bråck och rektum bukta ut ur bråcket.

  • Svaghet i musklerna kring rektum → rektum buktar åt sidan
  • Avföringen kan packa in sig i bråcket
  • Svårighet att få ur sig avföring - Kan vara smärtsamt
  • Oklar orsak - Man vet inte grundorsaken, hormonellt? flera förstoppningar och krysstat mycket?
  • Äldre intakta hanhundar främst drabbade
73
Q

Är perinealbråck ett akut tillstånd?

A
  • Ofta inte akut tillstånd
  • Men har man otur kan urinblåsa eller tarm bukta ut ur bråcket och då blir det en akut situation.
74
Q

Hur diagnostiseeras perinealbråck?

A

Diagnoseras med rektalisering, man känner att det inte är ett stopp runt om.

75
Q

Behandling av perinealbråck?

A
  • Kirurgisk åtgärd krävs
  • Laxerande, mjukgörande fram till åtgärd → underlätta defekering.

Vanligt att dess djur får åter problem.

76
Q

Omvårdnad och monitorering för patienter med perinealbråck

A

Postoperativ vård: Sårvård, Bedömning av smärta, Laxerande, Monitorering av defekering

77
Q

Vad är Analsäcksinflammation?

A

Analsäckarna är utförselgångar runt mellan klockan 4 och kl 8 från anus. Ska komma ut en del av de körtlarna samtidigt som de defikerar.

Inflammations i analsäckarna

78
Q

Vilka drabbas oftare av analsäcksinflammation?

A

Vanligast hos småhundar men kan drabba även större hundar och katter.

Ofta små hundar

79
Q

Kliniska tecken på analsäcksinflammation?

A
  • Irritation vid analen
  • Kanar på rumpan
  • Slickar
  • Kan svullna och smärta - kan bli böld (blir tryck då), eller fistel så det blir ett sår(ofta lite lättare då eftersom trycket minskat men då är det ett sår som irriterar).
  • Kan komma sekret och blod → ofta illaluktande
80
Q

Diagnos av analsäcksinflammation?

A

Klinisk undersökning

81
Q

Behandling och omvårdnad av analsäcksinflammation?

A
  • Töm och spola ur analsäcken
  • Smärtstillande - NSAID
  • Rumpdusch hemma
  • Ibland antibiotika
  • Krage
  • Kroniska/återkommande fall kan behöva kirurgisk åtgärd - operera bort analsäckarna
82
Q

Hur påvekas hundar med BOAS av GI-problem?

A
  • Ökat negativt tryck i brösthålan pga. respiratoriska problem ger också problem med digestionsapparaten.
  • Hypersalivering, ökat sväljande, ulkning/klökning, regurgitering, kräkning.
  • Gastroesophagealreflux, diafragmabråck mm
  • Flera mindre mål, lägre fetthalt, gärna våtfoder
83
Q

Vad kan man analysera med Träckprov?

A
  • För analys av parasiter, virus, bakterier i avföringen - Giardia måste man exempelvis ha flera träckprov från eftersom de inte utsöndras varje gång
  • Analyseras på kliniken eller skickas till lab
  • Kolla vad som gäller för den aktuella analysen - variationer i mängd och hantering.
84
Q
A