Neuroradiologi, del 1 o 2 Flashcards

1
Q

vad ska stå i remissen till radiologen på neuro?

A

Metod
Anatomisk område (hjärna, hypofys, halsrygg)
Misstänkt sjukdom (ex. stroke, tumör)
Neurologiska fynd och symptom, symptomdebut och duration, känd malignitet
Hur bråttom är det? för att prioritera rätt
Njurfunktion (ifall kontrast ska sprutas in)
Nyligen utförd LP? (infektinsmisstanke)
Kontraindikationer mot MR? (metall i kroppen osv som kan va magnetiskt)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

MR är inte magnetröntgen utan det står för?

A

Magnetresonans!!

(verkar va viktigt för radiologerna denna termin)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

vilka neuroradiologiska metoder finns det?

A

slätröntgen - konvetionell röntgen
DT
MR
Angiografi
DT-myelografi
Nuklearmedicinska metoder (isotopundersökningar): SPECT och PET

  • kolla neuroradiologi metodval i studium PDF
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Vad används konventionell röntgen till inom neuroradiologi, används den ofta?

A

mer sällan användning för slätröntgen/konventionell vid röntgen av skallen.
- shuntöversikt (kan ändra sig och då vill man se vart den är)
- elektrodlägen för epilepsiaktivitet kan läggas in och kollas då kollas position med slätröntgen)
- Rygg (man kan bara se skelett, luft och mjukdelar som en homogen massa), MR är då bättre särskillt om vi vill hitta diskbrock

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Vad används CT/DT i neuroradiologi till?

A

billig, med mer avanserade metoder
finns på de flesta sjukhus och går fort (4sek-2min)
Bra akut bild om MR inte finns tillgängligt och om det ska gå fort (som stroke)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Hög täthet på CT kommer ha vilken färg?
Vilka strukturer kan det vara?

A

Vitt
ben, kalk, färsk blödning, vätska med hög proteinhalt, kontrastuppladdning (jodhaltig kontrastmedel)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Låt täthet på CT kommer ha vilken färg?

ge förslag på några såna strukturer

A

svart
- luft, vätska (CSF t.ex), fett

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

vilken täthet kommer ses vid DT hjärna hos någon som har encefalit?

A

medellåg täthet (grått, gråsvart)
- även hos de med infarkt, de flesta tumörer, ödem, encefalit

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

infarkt, de flesta tumörer, ödem, encefalit vilken färg på DT?

A

grå, gråsvart

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

vad ger förändrad anatomi på DT

A

expansivitet,
parenchymundergång,
atrofi

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

när inom neuroradiologi är CT en förstahandsmetod?

A

Hjärna:
akut trauma och akut subarachnoidalblödning
- stroke
- demens
- om MR ej tillgänglig

Rygg:
- skelettskada vid trauma
- spinalkanalen: CT-myelografi eller intrathekal kontrastmedelinjektion (vid kontraindikation mot MR, inte lika vanligt nu som tidigare då pacemaker patient numera går att undersökas med specifika restriktioner)
-

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Pros vs cons med MR och CT inom neuroradiologi
- nämn minst 2 för och 2 nackdelar på vardera

A

…. finns i PP

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

När används MR?

A

Bästa metod när det gäller undersökning av hjärna o ryggmärg, UTOM för akut trauma och akut subarachnoidalblödning

Ryggmärg:
- bästa metod för alla sjukdomar. Man ser diskbrock mkt bättre på MR

CT används primärt när vi ej har tillgång till MR

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

När används T1- och T2 viktade bilder?

A

för att karakterisera lesioner
- intravenös kontrastmedelinjection kan också används för att påvisa barriärskada eller uppladdning
- många patologiska förändringar har låg signal (grå/svart) på T1 och hög signal (vitt) på T2. Då kan vi lättare detektera förändringen och avgränsa. i T1 kommer tumören vara gråaktig medan den kommer skina vitt i T2.

Diffusionsviktade bilder kan påvisa akut ischemi inom minuter och används även för att karakterisera lesioner t.ex för att skilja abcsess från malign tumör.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Du vill ha svart vätska på din bild, vad använder du T1 eller T2 viktad?

A

T1 - då blir vätska svart

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Vilken färg har vätska i T1 vs T2 viktade bilder?

A

T1- svart
T2 - vitt

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
17
Q

Du vill finna en tumör, vad använder du T1 eller T2?
Varför?

A

T2, eftersom den då kommer skina vitt i T1 skulle den vara gråaktig och svår att avgränsa eller se. T2 ger nämligen hög signalintensitet och vätska där är vitt. Vid tumörer finns ofta nekros och ödem och därmed även lite vätska som då blir vitt.

18
Q

MR halsrygg, när vill vi ha T1 och T2 viktade bilder?

A

För att finna tumörer
- T1 viktad med kontrast eller T1 jämfört med T2 viktad
- kontastmedlet kommer läcka där tumören är

19
Q

avbildning av blodkärl, vad är bäst då?

A

CT angiografi (jodkontrastmedel i.v)
MR angiografi (gadolinium kontrastmedel)
- utan kontrast
Konventionell angiografi (jodkontrast intraarteriällt, invasiv metod)

CT angio stabbast, men MR angio är mer specifikt

20
Q

När använder vi CT- angio?

A

Artärer
Vener
artärer och vener

vi behöver en grov nål i höger armväck för att kunna spruta in kontrast med en snabb bollusdos

vi måste timea in kontratmedelinjectionen, bilder tas när kontrast är i den kärl man är intresserad av.

21
Q

Vad används på rädda hjärnan patienter och vad undersöks då?

A

CTA (CT- angiografi) hjärna-hals
- halsens kärl från arcus och hjärnans kärl undersöks. Vi ser även en del av venerna som sinus saggitalis superior och stora durala sinus

Används på patienter där bl.a dissektion, carotisstenos, stroke misstänks

22
Q

Vilken teknik för avbildning används när aneurysm är misstänkt?

A

CTA (CT- angiografi) hjärnans artärer

23
Q

Vilken teknik för avbildning används när sinustrombos är misstänkt?

A

CTA hjärnans vener
(CT- angiografi hjärnans vener)
- man ser vener kraniellt

24
Q

MR angiografi, när är denna lämplig och varför det?

På vilka sätt kan denna metod göras?

A

På en patient med njurskador då man inte behöver använda sig av kontrast. Kan göras både med och utan kontrast.

När det görs utan kontrast så baseras det på inflöde av protoner i det snittet man just avbildar. Kan användas i artärer eller vener intrakraniellt.

MR med kontrastmedel används när man vill avbilda längre kärlavsnitt eller när det är risk för artefakter vid turbulent flöde som carotisbifurkation. Man måste avbilda när kontrast är i de kärl man vill se, men då MR inte ger joniserande strålning så som CT kan man ta om bilderna flera gånger och i flera faser utan någon större risk för patienter, man kan alltså göra en dynamisk underökning.

25
Q

Vilken metod har högst temporal och spacial upplösning av dessa 3?
- MR angio
- CT angio
- konventionell angio

  1. när används denna metod
A
  1. Konventionell angio har högst temporal och spacial upplösning
  2. Används vid tromboektomi och för endovaskulär behandling av aneurysm, kärlmissbildning.
26
Q

RISKER med konventionell angio?

A

risker med 0.9% övergående neurologisk bortfall
0,1-0,5% permanent neurologisk bortfall

Plack kan lossna från ett större kärl och sätta sig i ett mindre i hjärnan! Större risk för äldre

Tar längre tid än CTA eller MRA och kräver mer personal = dyrare

stråldos till både personal och patient = inte bra

27
Q

Vad gör man vid trauma mot hjärnan?

A

CT- akut
klinisk bedömning först såklart

MR kan göras senare om det behövs

CT kan visa kotfrakturer, men man ser inte så mkt av märgens lesioner som MR visar bättre.

28
Q

Epiduralhematom, vart är det beläget och hur ser du det på radiologisk bild?

A

Mellan tabula interna och duran
- mellan periost och dura. Om det ej finns fraktur genom sutur kommer denna att trycka på hjärnan. Oftast bikonvext. Hög täthet vid akut blödning = vitt på CT bild
Man ser som en rund pöl i hjärnans kantoch innåt

29
Q

Subdural hematom, vart är det beläget?
Vad syns på radiologisk bild?

A

Mellan dura och arachnoidea (de ligger normalt tsm och delas bara om hematom uppstår. Hematomet kan sprida sig genom hela hemisfären eftersom det inte finns hinder i form av att suturer håller fast hjärnan på något sätt. Stor volym på sådant hematom. Oftast Länst med skallens kant på bild och lite in i hjärnan, men inte som en vattenpöl som epidural hematom kan se ut som.

Oftast skärformat, inte bikonvext såsom epiduralhematom.

oftast orsakat pga skada på bryggvener, ruptur där.
passerar inte venösa sinus, kan passera suturer men inte venösa sinus. Epiduralhematom kan passera venösa sinus

30
Q

vilket hematom kan passera venösa sinus?
- epidural eller subdural

A

epidural hematom kan passera venösa sinus, det kan inte subdural hematom

31
Q

vad är specifikt i utseende för kontusions. intracerebral blödning?

A

den är initialt ofta liten och sen ökar den i omfattning. Går in mellan fårorna och ser ut som vatten that is flooding the city and creeping into the city center (mitten av hjärnan)

Vitt på CT

gör om-kontroll inom första dygnet för ökad expansivitet är farligt och förekommer ofta hos dessa patienter

32
Q

Vilka är de vanligaste orsakerna till stroke (i procent)

A

av subarachnoidal blödning - 5%
av intracerebralt hematom - 10%
av ischemi/infarkt - 85%

33
Q

Vilka undersökningar gör vi vid akut stroke?

A

Om det är tidigt i förloppet, alltså en patient som man kan ge trombolys till (inom 4,5h) då är det en rädda hjärnan patient och vi gör då
- CT utan kontrastmedel + CT angiografi med kontrastmedel + CT perfusion

Hos övriga akuta fall gör vi CT utan kontrastmedel

Vi gör MR vid osäkert fynd eller symptom från hjärnstam eller cerebellum och man ser inget på CT.

34
Q

Vad gör man vid misstanke om sinustrombos?

A

CT venografi eller MR venografi

35
Q

Vad gör man vid dissektion av carotis/vertebralis misstanke?

A

MR med MR-angiografi/venografi eller CT-angiografi

36
Q

Subakut/kronisk stroke, vad gör du för bilddiagnostik?

A

MR eller CT om ej tillgängligt MR

37
Q

Vanligast orsak till subarachnoidalblödning är?

A

aneurysm från ett kärl i hjärnan eller artär i hjärnan
- ta reda på så snabbt som möjligt innan patienten blir dålig
- gör CT-angiografi av cerebralhjärnan

3 vanligaste lokalisationerna är
- plica cerebri anterior (främre kommunikanten)
- carotis interna (vid avgång från bakre komunikanten)
- a. cerebri media laterala delningsställe

38
Q

aneurysm kan förekomma i

A

basillaristoppen, vid arteria vertebralis
alla delningsställen

39
Q

78 årig man med hypertoni, som plötsligt kollapsat framför datorn, CTA visar detta
min 13:00

A

Aneurysm från CTA i främre komunikanten

40
Q

tidigt täcken på ischemi?

A

låg täthet i grå substans, insula cortex vanligast