4. CNS-infektioner ABM Flashcards

1
Q

bakteriell meningit epidemiologi

A

jämn könsfördelning, dock drabbas män generellt av fler CNS infektioner

md 64 år (men alla åldrar)

100-150 fall/år

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

vad ingår ej i ABM

A

neuroborrelios

post-op meningit

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

ingångsport ABM

A

tonsillit/faryngit

sinuit/parasinuit (per kontinentatum)

pneumoni

skallbasfraktur, likvorré

PURULENT OTIT, mastoidit

bakteriemi (hematogen spridning)

endokardit septisak embolier

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

patogener ABM

A

pneumokocker > meningokocker > HI > listeria > alfa/beta-hemolyserande streptokocker > stafylokocker > enterobakterales

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

pneumokocker och ABM

A

luftburen, idag < 50% av fallen (effekt av barnvaccination som minskar risk invasiva infektioner samt kolonisering, skyddar även äldre som är i kontakt med barn)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

meningokocker

A

unga vuxna framföra allt
- munflora
- enbart meningit eller meningokock-sepsis (möjligtvis svagt IF ff.a. komplementsystemet och lektinvägen)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

HI ABM

A

icke-typ b (vi har vaccin mot HiB)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

listeria

A

äldre eller spädbarn, IS
- hög mortalitet, 2-6 fall/år

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

streptokocker, staffar

A

hudflora
- bakteriemi ger meningit

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

klinisk bild av meningit

A

triad: feber, hv, nackstelhet (< 50% har dock meningit)

kvartett: feber, hv, nackstelhet, medvetandesänkning (>90% har meningit om 2/4 symtom)

ospecifika symtom: feber, kräk, hv, stel nacke, ljusskygg, myalgi, trött/slö, konfusion, kramper, foka-lneurologisk påverkan

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

obs vid IS

A

får inte samma symtom då IF ej reagerar

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

septisk chock vid ABM

A

chock ej vanligt, men sepsis vanligt

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

patofysiologi vid ABM

A

FIRSÄTTNING AV BAKTERIELLA KOMPONENTER
1. ökad permabilitet BBB, extracellulära ödem
2. påverkad likvor (LPK, albmun stiger), påverkad livkorcirkulation, nedsatt perfusion cebralt, cytotoxiska ödem

= ICP stiger
- motorisk oro
- medvetandesänk
- pupill-dilatation
- fokala bortfall
- cushing-reflex
- kramp, koma

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

kompensationsmekanismer vid stigande ICP

A

vasokonstriktion av cerebrala kärl
- hypoventilation (ger vasokonstriktion)
- snabb utveckling

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

ex på cns-påverkan vid meningit (utan ödem)

A

RLS 1-2 (slö)

motorisk oro

svårt att hålla i röd tråd

kognitiv påverkan

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

ödem vid meningit

A

medvetslös (desto mer ödem desto högre RLS)

risk: inklämning foramen magnum ner mot RM

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
17
Q

andra fynd vid meningit

A

störd koagulation (DIC)
- blödning/tromboser

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
18
Q

mortalitet ABM

A

mortalitet ökar 30% för varje fördröjd timme med behandling

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
19
Q

kvalitetsmål ABM

A

uppgift om vakenhetsgrad (GCS/RLS) hos 100%, > 80% ska få adekvat beh inom 1h, uppföljning med GOS (glasgow outcome scale) efter 2-6 månade

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
20
Q

glasgow outcome scale

A
  1. död
  2. vegetative state
  3. allvarlig morbiditet (kan ej leva självständigt)
  4. moderat morbiditet (kan leva självständigt, kan ej jobba)
  5. bra återhämtning (kan återgå arbete)
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
21
Q

handläggning

A
  1. anamnes: ambulans, anhöriga
    - mående senaste tiden
    - pågående ab
    - utlandsvistelse eller känd ab-resistens
    - IS
    - predisponerande faktorer: shunt, CNS-trauma
  2. ABCDE med fokus A-C
    A: överväg intubering (asp-risk, hypoxi, hyperkapni)

B: behåll pO2 (god effekt på CBF), säkerställ oxygenering

C: ofta septisk, hypotension sek till cushing-reflex/sepsis
- CVP > 8-10 mmHg
- MAP > 65 (problem är högt ICP samt ev sepsis/hypotension, högre MAP före cebral perfusion kan behövas)
- sänk ICP: hög hv 30%, sänk feber, hyperventilera/oxygenera
- vätsketerapi, ev vasopressorer (NA)

D: neurostatus, RLS/GCS, fokalneurologi, nackstel/ljuskänslig, översikt CNS status (pupiller, ögonmuskelpares, hörsel)

E: hudkostym (sår, petekier akralt), leta specifikt efter öroninfektion (perforat AMO), rtg bihålor/lungor, svalg, sår

  1. LP
  2. odlingar
  3. behandla
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
22
Q

hur räkna ut MAP

A

→ MAP=DBT+⅓x (SBT-DBT)

23
Q

hur kan man sänka ICP

A

sänk ICP: hög hv 30%, sänk feber, hyperventilera/oxygenera

24
Q

LP värde

A

diagnostiskt och terapeutiskt
- snabb diagnos
- dränering
- tryckavlastning = lindrar symtom så hjärnan momentant mår bättre

25
Q

när göra LP vs KI

A

omedelbart om RLS <= 3 eller fördröjt om RLS >= 4, dvs okej om patient är medvetande
- dvs kan göras på medvetande patient trots misstanke om hög ICP förutsatt att insjuknandet är akut och utan fokal-neurologi (ensidig pupill-dil, pares etc)

26
Q

varför inte LP på medvetslös

A

svårt att bedöma fokalitet (fokal vs generell ICP stegring) och därmed risk för inklämning

27
Q

fokal vs generell ICP stegring

A

viktigt att skilja på detta, vid tumör/abcess etc ses fokal tryckstegring med risk för herniering vid LP

vid generell tryckstegring vid ABM finns ej samma risk, vid malign tryckstegring finns dock risk (medvetslös) varpå LP får vänta tills stabilisering

28
Q

fördröjd LP

A

pat till IVA/NIVA
- genomodlas
- får ABM
- stabiliseras
- DT-hjärna
- SEN LP

29
Q

take home LP

A

behandling får aldrig fördröjas av LP, ab räddar liv
- man har ett fönster på ca 2h där likvor är + efter given ab

30
Q

fynd LP som talar för ABM

A

grumligt livkor: diagnos kan ställas direkt

tryckmätning: viktigt prognostiskt, normalt lumbalt livkortryck hos vuxen 8-18 cmH20, NK-efterfrågar

pleuocytos > 1000x10^6/l (polynukleär domenas=neutrofila)

förhöjt laktat > 3.5 mmol/l (bästa diffen mellan bakt/viral inf), cytotoxiska ämnen skapar acidotisk miljö

kraftig albuminstegring (>1g/l=barriärskada)

lågt likvorglukos < 2 mmol/l

låg glukoskvot < 0.4

31
Q

blododlingar ABM

A

+ i 70%
- vanligt med bakteriemi, undantag meningokocker som i vissa fall bara ger meningit

32
Q

LP

A

odla för resistensbestämning

likvoranalys

CRP: ger bara artbesked

direktmikroskopi: G+-

33
Q

vad alltid göra innan beh

A

säkra blododling

34
Q

övriga odlingar/prover förutom LP/blod

A

odla/PCR:
NPH, svalg
hörselgång
urin

övrigt:
stansbiopsi petekier
likvor pcr: neutropa virus (enterovirus, HSV1/2, VZV)
luftvägsblock
TBE IgM (snabbtest) samt IgG/M serum
pneumokock ag urin/likvor

35
Q

empirisk behandling

A
  1. samhällsförvärad
    - cefotaxim 3gx4 (högdos) + ampicillin 3gx4 (för att täcka listeria)
    alt
    - meropenem 2gx3
  2. IS
    - meropenem 2gx3
  3. resa inom 6 mån från land med hög förekomst PNSP
    - cefotaxim 3gx4 (högdos) + ampicillin 3gx4 (för att täcka listeria)
    alt
    - meropenem 2gx3
    TILLSAMMANS med linezolid eller vancomycin
  4. allvarlig pc-allergi typ 1
    - moxifloxacin 400 mgx1 + linezolid eller vancomycin
36
Q

riktiad behandling efter artbestämning: cefotaxim täcker

A

pneumokocker

n. meningitidis

HI

enterobacterales

37
Q

riktiad behandling efter artbestämning: listeria monocytogenes

A

ampicillin+moxi/levofloxacin

38
Q

riktiad behandling efter artbestämning: pseudomonas aeruginosa

A

meropenem

39
Q

riktiad behandling efter artbestämning: aureus

A

cefuroxim/cefo+linezolid

40
Q

riktiad behandling efter artbestämning: pyogenes

A

PcG

41
Q

beh

A

AB
- empiriskt: meronem 2gx3 eller cefo 3gx4+ampicillin 3gx4

kortison
- ska ges till alla med ABM oavset etiologi
- minskar mort, hörselskador, neurologiska sekvelse
- ges max de 4 första dygnen innan ab, om fynd av listeria kan man avsluta tidigare, annars forsätter man 4 dygn/förbättring
- betametason (0.12 mg/kgx4 iv)/dexametason (0.15 mg/kgx4)

42
Q

varför fungerar kortison

A

studierat på pn/HI-meningit
- minskar ödem pga är toxinneutraliserande
- sluter BBB (obs påverkar ab penetrans)
- hämmar IF
- minskar resportion av CSF (minskad elimination ab)

43
Q

varför DT

A

för att påvisa ödem, blödning, utesluta masseffekt (empyem, abcess, infarkt)

mer liberal med barn pga mindre subarachnoidalrum

får med öra/sinus: behov av soruce controll om sinuit/mastoidit?

ingen bra metod för att mäta ICP, kan endsast se indirekta tecke på icp-stegring vid höga tryck/medvetslös

44
Q

vad gör man innan transport till rtg

A

genomodla

ge första ab/korison-dosen

45
Q

när måste man ej göra DT-akute

A

ej fokala symtom och medvetande kvar, gör LP istället, får ej fördröja annan diagnostik och behandling

46
Q

nytillkomna vs sucessiva symtom

A

nya: meningit, blödning

successivt veckor, månader: abcess, tumör

47
Q

när intensiv-vård

A

kraftig psykomotorisk oro, agitation, konfusion

snabbt sjunkande medvetandegrad

RLS 3 eller högre (CGS 10 eller lägre)

progriderande fokala bortfall

kramper: sederas, anti-ep lm ev

lumbalt likvortryck > 40 cmH20
- hyperventilera, osmotisk beh, sedera för att sänka tryck, ev nk-kir

chock, cirk påverkad

48
Q

nära NIVA öfr avlastande tryckåtgärd

A

medvetslös pat med höga ICP alt vaken pat med pågående försämring och höga ICP

svårbeh kramp

pupilldilatation (ofta bilat vid ABM)

malign tryckstegring med cushing-reflex

–> nk kan lägga externt ventrikeldrän samt intraparenkymatös tryckmätare för att monitorera ICP och reglera via likvordränage (EVD)
–> ev. kraniotomi på vitalindikation

49
Q

smittskydssaspekter

A

smittskyddsanmälan gäller för
- pneumokocker
- HI
- n. meningitidis!!!!!
- listeria monocytogenes
- t. pallidum
- c. tetani
- TBC

50
Q

smittspårning

A

meningokocker

listeria

TBC

51
Q

ab-profylax (post-expositionsprofylax)?

A

singeldos ciprofloxacin till hushållsnära kontakter vid mc-etiologi!!!

dessa bär på patogen i munflora och riskerar att bli sjuka (även om risk är låg), man tar bort kolonisation i luftvägarna genom en dos ab

52
Q

uppföljning efter utskrivning

A

4-6 veckor efter hemkomst
1. ta ställning till vaccin efter ABM: PN, MC, HI (TBE ÖVRIGA FAMILJEN)

  1. IMMUNBRISTUREDNING
    - alltid indicerat vid invasiva infektioner av kapselförsedda bakterier (pn, mc, Hi)
    - IgG/M/A + subklasser
    - komplementfunktion (aktin, klassiska, lektin-vägen)
    - lymfocytprofil
  2. neurorehab
    - bedömning/rehab under vårdtiden
  3. hörseltest, vanligt med hörselskada
  4. epilepsi-profylax (neurolog)
  5. körkortsprövning
  6. fortsatt sjukskrivning
53
Q

prognostiska faktorer ABM

A

tid till adekvat beh (!!!!!!!!!)

klinisk bild: grad av med-påverkan/koma, kramp, fokalneurologi, hypotension vid inkomst, intrathekal leukocytos)

etiologi: pn (resistens)

hög ålder

underliggande sjukdom (IS, etyliker), riskfaktorer

54
Q

mortalitet ABM

A

11-12 % (pn högst mort och vanligast)