Arbetsförmåga Flashcards Preview

K5 PU > Arbetsförmåga > Flashcards

Flashcards in Arbetsförmåga Deck (33)
Loading flashcards...
1
Q

Vilka fyra system kan sägas utgå från individen sett tillsocialförsäkringssystemen?

A
2
Q

Arbetsskador/år

  • Arbetsolyckor med sjukfrånvaro 35 000
  • Arbetsolyckor utan frånvaro 63 000
  • Dödsolyckor 50
  • Arbetssjukdomar 9 000

Vilken typ av olycka inkluderas också här?

A
  • Olycka till/från jobbet 11 000
3
Q

Orsaker arbetssjukdomar

Vilka är de två vanligaste orsakerna?

A
  • Ergonomiska belastningsorsaker 35 % (fler män)
  • Organisatoriska eller sociala orsaker 40 % (mest kvinnor)
    • Psykosociala faktorer har samband med flera typer av sjukdom och besvär (bilden)
4
Q

Riskfaktorer i arbetslivet sett till psykisk ohälsa och sjukfrånvaro

Nämn iaf tre stycken

A
  • Psykiskt ansträngande arbete
  • Höga krav
  • Låg kontroll
  • Obalans mellan ansträngning och belöning
  • Rollkonflikter
5
Q
  • Böjda och/eller vridna arbetsställningar och arbetsrörelser
  • Arbete ovanför axelhöjd och nedanför knähöjd
  • Statiskt muskelarbete
  • Manuell hantering (lyft, skjuta och dra)
  • Repetitivt arbete

Vad utgör ovan?

A

Riskfaktorer för belastningsskador

6
Q

Arbetsförmågehuset (viktigt)

Beskriv hur detta ser ut?

A
  • Från botten och upp
    • Hälsa och funktionell kapacitet
    • Kompetens (grundkompetens osv)
    • Värden, attityd och motivation (lagom utmanande och meningsfullt), kan försvaga arbetsförmåga om man har sämre attityd
    • Arbetets våning – arbetsgemenskap, organisation, arbete, ledarskap
  • Alla våningar stöder varandra och tryggar balans
    • Företagshälsovård kan stödja ex
    • Familj osv också
7
Q

Vem bedömer arbetsförmågan i praktiken?

A
  • I vilket sammanhang, vem och vilket syfte?
    • Socialförsäkringssystemet bedömer arbetsförmågan och rätt till ersättning (handläggare) – baseras på medicinsk bedömning (förstå individens funktion genom läkare (funktionsbedömning) tillsammans med andra professioner)
    • Individen själv (vilka möjligheter har jag att arbeta?)
    • Arbetsplatsen (måste vara frisk, men finns arbetsanpassningar och ta hjälp av kollegor för att undvika sjukskrivning)
8
Q

Vad är en socialförsäkring?

 

A
  • En grundläggande princip är att en försäkring sprider risker över ett kollektiv
  • Socialförsäkringar är ofta obligatoriska, finansieras gemensamt via skatter och differentierar inte premier efter individuell risk
  • Socialförsäkringen handlar om att ge ekonomisk trygghet vid sjukdom, ålderdom och när barnen är små. Området omfattar sjukförsäkringen, pensionerna samt föräldraförsäkring och bidrag till föräldrar
9
Q

Vilka omfattas av socialförsäkringen?

A
  • Socialförsäkringen omfattar i stort sett alla som bor eller arbetar i Sverige
10
Q

Var regleras sjukförsäkringssystemet?

A

Socialförsäkringsbalken

11
Q

Sjukförsäkringssystemet

  • Regleras i Socialförsäkringsbalken (tidigare Lagen om allmän försäkring)
  • Systemet gör inte skillnad på orsaken till sjukdomen/skadan, behöver inte vara arbetsrelaterat
    • USA och Kanada viktigt att påvisa att arbetet orsakat det ex

Krav för ersättning?

A
  • Medicinskt orsakad nedsättning av arbetsförmågan, läkarintyg krävs (viktigt att de fylls i rätt så det blir rättssäkert)
12
Q

Hur ser ersättningen ut vid sjukfrånvaro och vem står för vad?

A
  • Ersättning
    • 80 % av lön (tak på 300 000 kr/år
      • Första två veckor står arbetsgivaren för (sjuklön)
    • Sedan sjukpenning från Försäkringskassan
13
Q

Skillnad på sjukpenning och sjukersättning?

A
  • Sjukpenning från Försäkringskassan efter 2 veckors sjukdom
  • Sjukersättning (förtidspension) kräver stadigvarande nedsättning av arbetsförmågan, ersättning ca 64 % av lön
  • Sjukpenning och sjukersättning kan ges på 25, 50, 75 eller 100 %
14
Q

På vilka nivåer kan sjukpenning och sjukersättning ges?

A
  • Sjukpenning och sjukersättning kan ges på 25, 50, 75 eller 100 %
15
Q

Rehabiliteringskedjan – rätt till sjukpenning

Hur ser kedjan ut?

A
  • 90 dagar om man inte kan utföra sitt vanliga arbete på arbetsplatsen
  • Efter 90 dagar om man inte kan utföra arbete alls hos arbetsgivare
  • Efter 180 dagar om man inte kan utföra arbete alls på arbetsmarknaden
    • Arbetsgivare, försäkringskassa, arbetsförmedling
16
Q

Överenskommelse

  • En kvalitetssäker och effektiv sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocess – överenskommelse mellan?
    • Stimulera kvalitetshöjande insatser inom hälso- och sjukvården för att sjukskrivning ska bli en del av vård och behandling
    • Hälso- och sjukvården ska bidra till en kvalitetssäker och jämställd sjukskrivningsprocess
      • Yngre och högutbildad fick mer tillgång till rehabiliteringsinsatser på arbetsplatser, va uppmärksam på detta
    • Ska utveckla samverkan med andra berörda aktörer för att förebygga eller förkorta sjukskrivning

Vilka har denna överenskommelse?

A

Staten och Sveriges kommuner och regioner

17
Q

Ny Lag om koordineringsinsatser för sjukskrivna patienter

Vad kan det innefatta?

A
  • Införandet av rehabiliteringskoordinator sker succesivt inom relevanta verksamheter under 2020 och den pågående försöksverksamheten med rehabiliteringskoordinator fortsätter tills ett ordinarie uppdrag är på plats
  • Koordinering vid sjukskrivning och rehabilitering
    • Uppdrag i olika sammanhang
      • Inom hälso- och sjukvård
      • Via företagshälsovården
      • Via arbetsplatsen (HR)
      • Andra aktörer
    • Länk ut till arbetsgivare (tidiga och adekvata insatser) och andra aktörer (primärvård, företagshälsovård)
    • Finns ex rehabiliteringskoordinatorer på vårdcentraler i Östergötland
18
Q

Sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocessen att bedöma förmåga

Hur kan denna process se ut?

A
  • Anamnes
    • Individens resurser och förmågor
    • Riskfaktorer
      • För att återgå i arbetet ex
    • Friskfaktorer
  • Individens resurser i relation till arbetsplatsens förutsättningar à arbetsförmåga
    • Viktigt med chefens möjligheter att göra arbetsanpassningar
      • Ex hjälpmedel
      • Anpassning av schema
  • Privatlivet påverkar också
19
Q

Fokus på arbete – att ställa frågor om arbetet?

Vilka frågor kan det handla om?

A
  • Arbetsplatsen, fysisk, social och organisatorisk arbetsmiljö
  • Arbetsuppgifterna, ensidigt, repetitivt, tyngsta momentet
  • Anpassningsmöjligheter, ex schema, arbetsuppgifter, arbetsställningar
  • Arbetsanpassningar: vilka arbetsuppgifter kan anpassas?
    • Psykisk ohälsa ex (depression) kan ha svårt att se möjligheter
    • Rehabkoordinator – kan ta kontakt med arbetsgivare för dialog
  • Vilka förutsättningar finns på din arbetsplats? Påverkansmöjligheter?
  • Arbetsutrustning?
  • Kan förväntningarna på arbetet ändras?
  • Finns stöd från chef, arbetskamrater?
  • Hur ser du själv på dina möjligheter att återgå i arbetet?
20
Q

Utredning – arbetsförmåga

Hur kan denna utredning se ut?

A
  • Anamnes/intervjuer, observationer
  • Tester på mottagning, funktionsförmåga
    • Fysiskt, psykiskt
  • Exempel på bedömningsinstrument, enkäter (PROM):
    • Work ability index (WAI)
    • Worker role functioning questionnaire (WRFWQ)
      • Inte för de som varit borta länge
  • Teambaserat, ”delkomponenter” av arbetsförmåga (psykisk, fysisk och social)
    • Olika professioner kan kopplas in: fysioterapeut, kurator, psykolog etc
  • Bedömning på arbetsplatsen relatera moment till beskrivning av arbetsuppgifter, exempelvis metoden ”krav och funktionsschema
    • Hur ser mina arbetsmoment ut idag och hur ser min förmåga ut i förhållande till detta
21
Q

DFA-kedjan viktigt!

Vad innebär detta?

A
22
Q

Vad är detta exempel på?

A

DFA-kedja

23
Q

Säker sjukskrivning – sjukintygets kvalitet viktigt!

Vad är viktigt för kvaliteten?

A
  • Det ska finnas en medveten plan för rehabilitering, nedtrappning av sjukskrivning och återgång till arbete eller annan lösning
  • Kontakt ska tas med patientens arbetsgivare, efter patientens medgivande – rehabiliteringskoordinator
  • Beakta livsstilsfaktorer och levnadsvanor
  • Tidig samverkan med andra myndigheter
  • God dokumentation är en rättssäkerhetsfråga
  • Ingen onödig väntan till besök eller behandling
24
Q
  • Stor funktionsnedsättning
  • Utbredd/svår smärta
  • Nedsatt arbetsförmåga
  • På arbetsplatsen kunde obekväma arbetsställningar, manuellt arbete samt anställningsförhållanden påverka möjligheten att arbete

Vad är detta faktorer för?

A

Faktorer som ger sämre prognos/återgång i arbete vid besvär i rörelseorganen

25
Q
  • Längre sjukdomsduration
  • Samsjuklighet
  • Mer svårartade symptom
  • Fler tidigare episoder
  • Mindre klinisk förbättring var också kopplat till ökad arbetsoförmåga och längre tid till återgång i arbete liksom hög psykosocial belastning, arbetsrelaterad stress och lågt beslutsutrymme

Vad är detta faktorer för?

A

Faktorer som ger sämre prognos/återgång i arbete vid psykisk ohälsa

26
Q

Hur sjukskrivningsprocessen uppfattas är viktigt från patientens sida, vad är extra viktigt avseende detta?

A
  • Kommunikation och bemötande
27
Q
  • Arbetsplatsnära utredning och insatser är avgörande för att förebygga och åtgärda arbetsoförmåga
  • Samtal om förmåga i relation till nuvarande arbete ska påbörjas tidigt i processen
  • Dialog chef, medarbetare, vårdpersonal, exempelvis Arbetsplatsdialog för arbetsåtergång (ADA)
  • Viktigt att inkludera den anställdes egen uppfattning om sina besvär och sina möjligheter att klara av arbetet
  • Upplevelse av relation till arbetskamrater och av arbetsmiljön har betydelse

Vad kan ovan utgöra?

A

Åtgärder med målet att skapa hållbar arbetsförmåga, hållbar återgång i arbete

28
Q

Vad utgör detta?

A

Centrala komponenter i interventioner för att främja återgång i arbete, muskuloskeletala besvär

29
Q

Vad utgör dessa?

A

Principer i ”best practice” i interventioner för psykiska besvär

  • Viktigt med arbetsplatsfokus!
30
Q

Effekten av interventioner, rehabilitering och åtgärder på arbetsplatsen

Stark evidens för att KBT-interventioner som inte kombineras med, ja vad? Leder alltså inte effektivt till återgång i arbete

A
  • Stark evidens för att KBT-interventioner som inte kombineras med arbetsplatsåtgärder (anpassning, koordinering) inte är effektivt för återgång i arbete
  • Medelstark evidens för att multidimensionella interventioner som involverar arbetsplats, sjukvård och koordinering är effektiva för återgång i arbete
31
Q

Sju principer för framgångsrik rehabiliteringsprocess med fokus på arbete, vilka är detta?

A
  • Arbetsplatsen har ett starkt engagemang i frågor om hälsa och säkerhet
  • Arbetsgivaren erbjuder sjukskrivna anpassning av arbetet
  • I rehabiliteringsprocessen säkras att planen stödjer den sjukskrivne utan att innebära nackdelar för arbetskamrater
    • För mkt anpassning för en ger ibland högre belastning för kollegor
  • Arbetsledaren har utbildats i sjukskrivnings- och rehabiliteringsfrågor och deltar i planeringen för återgång
  • Arbetsgivaren tar tidig och respektfull kontakt med den sjukskrivne
    • Många känner sig ensamma
  • Det finns en ansvarig rehabiliteringskoordinator
  • Arbetsgivare och sjukvård kommunicerar med varandra om lämpliga anpassningsåtgärder
32
Q

Sammanfattningsvis

  • Sjukskrivning påverkas av många faktorer men villkoren i arbetet är mkt betydelsefulla
  • Förebyggande av sjukskrivning bör även ha fokus på organisatoriska och sociala aspekter

Återgång i arbete stöds oftast bäst via en kombination av åtgärder, ja vilka?

A
  • Medicinska + rehabiliterande + arbetsplatsåtgärder. Utredning ger underlag för val av åtgärd!
33
Q

Sammanfattningsvis

  • Sjukskrivning påverkas av många faktorer men villkoren i arbetet är mkt betydelsefulla
  • Förebyggande av sjukskrivning bör även ha fokus på organisatoriska och sociala aspekter
  • Återgång i arbete stöds oftast bäst via en kombination av åtgärder, medicinska + rehabiliterande + arbetsplatsåtgärder. Utredning ger underlag för val av åtgärd!
  • Fördelningen av insatser är inte alltid rättvis

Samverkan mellan dessa behöver förbättras, vilka är dessa?

A

Hälso- och sjukvård, försäkring och arbetsliv