Chock (anafylaxi, kardiogen, blödning, neurogen) Flashcards
Kardiogen chock är ett tillstånd med inadekvat ändorganperfusion p g a kardiell dysfunktion. Orsaken är oftast (men inte alltid) en omfattande ischemisk myokardskada i vänster kammare (STEMI eller NSTEMI), vilket medför låga slagvolymer.
Detta gör att indikationen oftast är akut koronarangiografi. Men vilka andra diagnoser kan vara orsaken om inte en infarkt?
Takotsubokardiomyopti
Aortadissektion
Lungemboli
Stor perimyokardit
75 % av patienter som utvecklar kardiogen chock har fått en vänsterkammarsvikt pga en infarkt.
Varför ska man göra ett akut UCG vid misstanke om kardiogen chock?
1/4 patienter som utvecklar chock pga myokardinfarkt, har annan orsak än ichemisk vänsterkammarsvikt. T.ex
- högerkammarinfarkt
- kammarruptur med tamponad
- PCI -komplikation
- bradykardi
för att nämna några
Därför ska man göra UCG för differentialdiagnostik och för att bekräfta om det är en kardiell orsak,vilken kardiell orsak och om det chocken tom kan vara extrakardiell (blödning, anafylaxi, läkemedelsutlöst (betablockare ex), hypovolemisk, pneumothorax
Hur definieras kardiogen chock (blodtryck, vävnadsperfusion, HMV)
Blodtryck < 90 SBT under > 30 min. Obs på kompenastoriska mekanismer med vasokonstriktion som gör att BT kan vara högre.
Låg HMV
- som inte förklaras av hypovolemi eller arytmi
Vävnadsperfusion
- hypoperfusion (oliguri, perifer kyla, högt laktat, grumlat sensorium)
Kardiogen chock
- behandling/ akut handläggning (akut myokardinfarkt som orsak)
- ABCDE
- SATSA på akutrummet
- Snabb transport till PCI
Blödningschock
- Vilka är tidiga kliniska tecken på blödningschock?
- Vilka senare kliniska tecken uppstår?
- Om man vill bedöma blodtrycket snabbt genom att palpera a. radialis, a carotis, och a. femoralis, vad har man för SBT minst om man känner pulsarna där?
Tidiga tecken
- perifer blekhet och kyla
- snabb puls
- ökad andningsfrekvens
Andra tecken
- lågt blodtryck
- oro
- sänkt medvetande
Blodtryck bedömning vid palpation
1. a. radialis - 90 mmHg
2. a. femoralis - 70 mmHg
3. a. carotis - 50-60 mmHg
Blödningschock
- handläggning och undersökning på akutrummet (vad gör du på ABCDE)
- ABCDE
- bedöma organperfusion - medvetandegrad, andningsfrekvens, pulsar, blekhet
- exponera patienten helt och leta efter sår
- 2 grova infarter
Vid misstänkt skada på thorax, buk, bäcken:
A - 15 liter syrgas om trauma, intubation om akut operation är nödvändig
B - thoraxdrän om nödvändigt,
C - blodprover (intoxprover, hb, el-status, p-glukos, trombocyter, PK, APTT) innan IV vätska, bastest, blodgruppering –> Ringer Acetat och 0RH- blod,
D -
E - behålla patienten varm
Neurogen chock
- vad beror på neurogen chock på? (etiologi och patofysiologi)
- vilken är den initiala behandlingen vid lågt blodtryck?
- hur ter sig hjärtfrekvensen hos en patient med neurogen chock vs andra typer av chock?
Neurogen chock orsakas av en skada på ryggmärgen och påverkan på det sympatiska nervsystemet. Eftersom det samtidigt kan föreligga andra skador kan både hypovolemi och neurogen chock finnas samtidigt. Den rena neurogena chocken orsakas av en avstängning av sympatikustonus som leder till en vasodilatation av både artärer och vener. Det sker då en omfördelning av blodvolymen centralt ut till den perifera kärlbädden med ett minskat återflöde till hjärtat som följd.
Till skillnad från blödningschock blir den skadade istället bradykard. Den initiala behandlingen är även här intravenös vätskebehandling som då oftast leder till systoliska blodtryck runt 100 mm Hg och bra urinproduktion. Ibland behöver också vasokonstriktiva mediciner ges.
Anafylaktisk chock
- Anafylaktiska reaktioner kan börja med lindriga symtom som efter några minuter blir häftiga och livshotande. Den klassiska anafylaktiska reaktionen orsakas av IgE-medierad överkänslighet mot något ämne, ofta ett födoämne (t ex nötter, sojapreparat, skaldjur), ett läkemedel (t ex penicillin), exposition av latex ex i samband med kirurgi eller insektsbett.
Beskriv dem 3 stadierna i en anafylaktisk reaktion
- initalstadiet
- progresstadiet
- chockstadiet
(enligt internetmedicin)
- Initialstadiet. Inom ett par minuter till en timme efter kontakt med utlösande agens. Kan börja med klåda i handflator och fotsulor, klåda i svalget med hosta, stramhetskänsla i hårbotten, känsla av oro och obehagskänsla eller tryck över bröstet. Var uppmärksam på dessa symtom!
- Progresstadiet. Mer generella symtom med urtikaria, angioödem, andningssvårigheter, takykardi, oro, gastrointestinala smärtor. Utvecklas varierande tid efter initialstadiet.
- Chockstadiet. Medvetandeförlust, hypotoni och cirkulationskollaps.
Vilka buksymtom, luftvägssymtom och hudsymtom kan komma vid anafylaxi (ospecificerat vilken grad)?
Luftvägar
- heshet, bronkkonstriktion, skällhosta, sväljningsbesvär, hypoxi, andningsstopp
Hudsymtom
- klåda, flusch, urtikaria, angioödem
Buksymtom
- ökande buksmärta, kräkningar, diarré, urin och fecesavgång
Anafylaktisk chock
- vilka läkemedel ges alltid, när ska det ges i ABCDE vid tillräcklig anamnes för att misstänka anafylaxi?
- Adrenalin i.m. 0,5 mg. Effekt inom 5 min. Upprepa vb var 10 min.
- Betapred 0,5 mg 10 st
- Antihistaminer - Desloratadin 10 mg
- Ges på redan på A vid ABCDE
Anafylaxi
- hur länge ska patienten minst observeras efter en anafylaktisk reaktion samt anafylaktisk chock?
- Adrenalin IV kan behöva ges om utebliven effekt av i.m administrering. Vad är vitkigt att tänka på då och vem får ge detta?
4-12 h beroende på svårighetsgrad (pga dels bifasisk reaktion som kan komma efter flera timmar efter initial reaktion)
Anafylaktisk chock
- 12-24 h övervakning
- bör ske på IVA vid svår chock
Adrenalin IV
- EKG ska kopplas på under tiden
- narkosläkare eller läkare med god erfarenhet
Anafylaxi
- vad ska du tänka på angående sängläge hos patient med anafylaxi?
Hastig uppresning kan leda till livshotande blodtrycksfall - patienten ska ligga.
