Cirkulatorisk Svikt Flashcards Preview

Anestesiologi & Intensivvård > Cirkulatorisk Svikt > Flashcards

Flashcards in Cirkulatorisk Svikt Deck (27)
Loading flashcards...
1

7 parametrar för att bedöma om en patient behöver cirkulatorisk optimering?

1. MAP (> 65 mmHg)
2. Hjärtfrekvens (i förh till vad pat tål)
3. Laktat (<2,5-3 - viktigaste parametern för att bedöma O2-leverans i förh till behov)
4. ScvO2 (>65-70 %)
5. deltaPCO2 (<0,8)
6. Diures (>0,5 ml/kg/h)
7. Kliniska tecken (medv, hudkostym, perifer kyla, marmorering)

2

Blodtryck beror på huvudsakligen två parametrar - vilka?

Bltr (MAP-CVP) = CO x SVR

3

Formel för syrgasleverans?

DO2 = SaO2 x Hb x CO x (PaO2)

4

Cardiac output beror på två variabler - vilka?

CO = HF x SV

5

Hjärtats slagvolym beror på tre biomekaniska faktorer och förklaras av en formel - vilken formel och vilka faktorer?

SV = EDV - ESV

1. Preload: avgör EDV

2. Kontraktilitet: avgörs av preload (Frank-Starling), hjärtats inneboende struktur och fysiologi, och avgör i sin tur hur mkt blod som finns kvar efter systole (ESV)

3. Afterload: avgörs av SVR och ev. strukturella avvikelser i hjärtat (aortastenos). Lågt afterload = bättre CO men sämre bltr.

6

Med kunskap om de olika faktorerna i formeln för syrgasleverans kan en mer komplicerad och fullständig version härledas. Gör ett försök.

•DO2 = Hb * SaO2 * CO
•CO = HF * SV
•SV = EDV - ESV

--> DO2 = Hb * SaO2 * HF * (EDV - ESV)

7

Känner man till vilka faktorer som avgör syrgasleverans till kroppens vävnader kan man lätt se hur denna kan optimeras.

Nämn de 4 huvudsakliga sätten på vilka man kan minska risken för att en patient går över i ett anaerobt tillstånd!

DO2 = Hb * SaO2 * SV * HF

1. Hb: Tillse att pat har en tillräcklig syrebärabde förmåga

2. Minska O2-behov: sänk feber, lindra smärta och oro (sedera, relaxera vb)

3. HF: 120-140 kan tolereras hos unga. Äldre med stelare hjärta (diastolisk dysfunktion) behöver längre tid till att fylla hjärtat, och en hög HF kan försämra CO hos dessa - kan behöva frekvensregleras. Pat med IHD riskerar påspädning av ischemiska skador - Systemisk DO2 vs. ischemi?

4. CO: preload (Frank starling - vätskor?), kontraktilitet (inotropi - dobutamin) och afterload (vasopressorbehov?)

8

Efter man gjort ett försök till optimering av DO2 är det viktigt att utvärdera effekten.

Vilken anses ofta vara den viktigaste parametern att följa? Vilka mål brukar man ha vid försök till akut resuscitering/optimering, ex. vid septisk chock?

Laktat (<2,5 - 3)

-Svar på om det föreligger anaerob metabolism
-Mål, sepsis: halvering på 6h

9

Hemodynamiskt instabila patienter bör övervakas på IVA. Vilka parametrar bör man följa? Övrig utredning? (5 st)

Hemodynamisk övervakning:

1. Artärnål
2. Timdiures
3. Laktat
4. ScvO2 om CVK
5. UKG

10

Vad är PiCCO?

PiCCO (Pulse Contour Continous Cardiac Output)

- Mäter central hemodynamik kontinuerligt via pulskonturmetoden eller intermittent via termodilution

- PiCCO ger möjligheter att styra vätskebalansen och optimera cirkulationen på kritiskt sjuka eller hemodynamiskt instabila patienter vilket ofta benämns som målstyrd vätskebehandling.

11

Indikationer för PiCCO?

Indikationer PiCCO:

1. Kraftig cirk påverkan
2. Uteblivet svar på initial resuscitering
3. Högt vasopressorbehov (NA 0,25-0,3 ug/kg/min)
4. Hemodynamiskt instabil + känslig för övervätskning (hög FiO2, kronisk hjärtsvikt, ARDS)

12

4 olika patofysiologiska typer av chock?

1. Hypovolem chock (volymförlust)

2. Kardiogen chock (nedsatt pumpförmåga)

3. Distributiv chock (minskad perifer vasokonstriktion)

4. Obstruktiv chock (mekaniskt hinder för in-/utflöde av blod till/från hjärtat)

13

Septisk chock beror patofysiologisk på tre orsaker - vilka?

1. Hypovolem: läckage av intravas vätska

2. Distributiv: relaxation av kärl vilket ger sänkt SVR och förändrad distribution av blodflödet

3. Kardiogen: myokarddepression

14

Hur räknas kroppens extraktion av syrgas (VO2) ut?

VO2 = 1,34 * CO * Hb * (SatO2 - ScvO2)/100

Dvs det arteriella syrgasinnehållet minus det centralvenösa innehållet gånger CO och Hb

15

Vad är en normal syrgasförbrukning i vila?

3 ml O2 per kg

16

Slagvolymen är en viktig del i syrgasleveransen (DO2) och beror på tre faktorer - vilka?

Slagvolym:

1. Preload
2. Kontraktilitet
3. Afterload

17

Vad är Frank Starlings lag?

Frank Starlings lag:

- Mekanismen bakom är att ju mer hjärtmuskeln tänjs ut (inom vissa gränser) desto bättre överlappning får man mellan actin och myosin i hjärtmuskeln och desto större kraft kan hjärtat pumpa med.

- Det är bara genom denna man kan öka patienten CO genom att tillföra vätskor

18

För att öka kontraktilitet kan man förutom att ge vätskor även ge isotropa medel. Nämn två nackdelar med dessa!

Inotropa lkm - nackdelar:

1. Ökad syrgaskonsumtion

2. Risk för takyarytmier

19

Hur påverkar afterload CO och blodtryck?

Afterload:

-Minskar CO
-Höjer blodtrycket

20

Vad kan orsaka ett högt afterload?

Afterload: beror ffa. på arteriolernas tonus

-Aortastenos, obehandlad hypertoni, katekolaminpådrag

21

Vad talar en sänkt ScvO2 för?

ScvO2 är ett mått på hur mycket av det totalt mättade Hb som extraheras i perifera vävnader. I vanliga fall räcker 25 % extraktion av Hb - dvs. 1 av 4 bindningsställen på Hb-molekylen släpper ifrån sig O2 - och en normal ScvO2 är därför kring 75 %. Är detta sänkt tyder det på att fler O2-molekyler släpps ifrån Hb pga nedsatt syrgasleverans.

22

ScvO2 har visats vara en bra tidig markör för hypoperfusion vid septisk chock. Senare, i intensivvårdssammanhang, kan den dock vara mindre användbar. Förklara!

En sänkt ScvO2 som markör för hypoperfusion/ökat syrgasbehov vid chock förutsätter en O2-exktraktion i vävnader.

I senare skeden av chock tros bl.a. mikrocirkulatoriska och/eller mitokondriella förändringar försämra syrgasextraktionen - och IVA-patienter med kvarvarande högt laktat och tydliga tecken på vävnadshypoxi kan ha en ScvO2 > 70 %.

23

I senare skeden av chock kan andra markörer än ScvO2 användas för mått på hypoperfusion och generell hypoxi. Vilken?

Delta-PCO2 - dvs. central venös-arteriell PCO2-skillnad

-CO2 diffunderar 20 ggr betydligt lättare över in till kapillärer och det venösa blodet
-Även om O2-diffusionen kan vara störd bibehålls CO2-transport alltså längre
-Förhöjt gap (>6 mmHg) är ett tecken på förlångsammad genomblödning och venöst avflöde genom vävnader snarare än en markör för vävnadshypoxi

24

Förklara hur följande parametrar brukar förändras vid kardiogen/hypovolem chock:

-Laktat?
-O2-extraktion?
-ScvO2?
-cvaCO2-gap?

Kardiogen/hypovolem chock:

-Laktat: högt
-O2-extraktion: högt
-ScvO2: lågt
-cvaCO2-gap: högt

25

Förklara hur följande parametrar brukar förändras vid anemisk/hypoxisk chock:

-Laktat?
-O2-extraktion?
-ScvO2?
-cvaCO2-gap?

Anemisk/hypoxisk chock:

-Laktat: högt
-O2-extraktion: högt
-ScvO2: lågt
-cvaCO2-gap: lågt (god perfusion)

26

Förklara hur följande parametrar brukar förändras vid distributiv chock:

-Laktat?
-O2-extraktion?
-ScvO2?
-cvaCO2-gap?

Distributiv chock:

-Laktat: högt
-O2-extraktion: lågt
-ScvO2: högt
-cvaCO2-gap: högt

27

Förklara hur följande parametrar brukar förändras vid cytopatisk (?) chock:

-Laktat?
-O2-extraktion?
-ScvO2?
-cvaCO2-gap?

Cytopatisk (?) chock:

-Laktat: högt
-O2-extraktion: lågt
-ScvO2: högt
-cvaCO2-gap: lågt