Delkurs 1 Flashcards Preview

Stats 1 > Delkurs 1 > Flashcards

Flashcards in Delkurs 1 Deck (52)
Loading flashcards...
1

Det viktiga i normativ politik?

Varken fakta eller själva teorin är inte det viktiga i normativa frågor utan argumentens värde.

2

Vad är politik?

En social verksamhet - man ska skapa det bästa samhället
Handlar om fördelning av resurser - vem har makten att bestämma vad som är en resurs? Vem har makten att fördela? Vad ska och vad ska inte bestämmas om på torget? Vem får vara med på torget?

3

Vem får vara med på torget?

Demos = folket
Kratos = styret

"Gränsdragningsproblemet" - de som får vara med i det demokratiska torget är inte något som är bestämt demokratiskt.
Nationalstater räddar oss från denna fråga

4

Den mänskliga naturen i politik
Människans Ontologi - hurdan hon är

Vi antar olika premisser om människan och detta gör att vi accepterar vi olika normativa teorier.

5

Samhällets Ontologi

Olika positioner ser olika konfliktrisken i samhället som de grundläggande.

Anarkism -individ mot stat
Liberal - intresse mot intresse
Marxism - klass mot klass
Feminism - män mot kvinnor

6

Liberal vs demokrati

I liberalismen är individen i centrum medan demokrati är ett kollektivt beslutsfattande och det är en motsättning.
Liberaler rädda för att folks ska vara för dumma och vill ge bildade högre östrätt - Lock Mill

Ändå har båda haft störst makt i västvärlden

7

Argument för demokrati
..... Skriv mer ppt

Procedurella argument
- frihet och självägarskap
Utfallsbaserade argument

(Att demokratier har högre levnadsstandard betyder inte att de är beroende av varandra)

8

Argument mot demokrati

Inkompetens - Platon säger att vi är så känslostyrning i grupp vilket gör att vi inte kan ta bra beslut
Ineffektivitet
Majoritetens tyranni
Likriktning av moral och kultur - Locke
Splittring och subobtimering - kortsiktighet
Konflikt med andra mer fundamentala världen - Locke

9

Tre friheter

Negativ frihet - frihet från (Lock - vi vet vad vi vill bara vi får bestämma själva)
Positiv frihet - frihet till (Charles Taylor, vad vill vi ha ut av friheten) (Assaia Berlin - negativ och positiv frihet, att gå in och bestämma leder till totalitet)
Republikansk frihet - frihet från dominans och godtycklig vilja - en strukturell idé. De kan vara ofria men ha total negativ frihet

Autonom?

(Deltar man inte i offentligheten är man inte fri enligt Aristoteles)

10

Tre idéer om jämlikhet

Lika möjligheter(rättigheter) - klassisk liberal syn
Lika förutsättningar - socialliberal syn
Lika resultat - marxistisk syn (det är problematiskt i sig med olika utslag även om alla hade samma chanser men bara någots tog dem)

11

Rättvisa

Fördelning efter förtjänst - liberal

Fördelning efter behov - marxism

Fördelning enligt opartisk procedur - (Rawls) theory of justice. De sämst ställda ska få det så bra som möjligt

Fördelning enligt tradition - historiskt, staten ska skapa harmoni mellan olika klasser och olika klasser har olika traditioner kring vad de ska jobba inom. Platon. Arv.

Var vi föds och med vilka egenskaper man föds med är dock något man ej kan styra över...

12

Det goda argumentet - vilka gränser sätter världen?

Olika former av modalitet (troligt, nödvändigt, möjligt, sannolikt etc)

Normativa teorier kan inte falsifieras för att de inte kommer genomföras för ingen ideal teori kommer genomföras fullt ut. Normativa teorier fälls med normativa teorier.

Vad som är möjligt och vad som är omöjligt är svårt att utläsa av historien

Normativa ideal och principer är olika nära verkligheten
Distansen mellan ÄR och BÖR är inte utslagsgivande för hurvida principen är sann.

13

Premisser och slutsatser

Via En knippe centrala begrepp så preciserar teoretikern ett antal premisser
-empiriska premisser (baserat i hur det är)
-normativa premisser (norm "alla människor är lika värda)

Detta ska utvärderas av en teoretiker. Är
premisserna sanna och slutsatsen riktig?

14

Vad menar Tingsren med att demokrati är en över ideologi?

Att man är demokrat gämsides med konservativ, liberal eller socialist. Man godkänner ett resultat som är emot ens undre ideologi så länge resultatet kom fram på ett demokratiskt vis

15

Robert Dahls definition av fullständig proceduriell demokrati?

Politisk jämvikten vid beslut - beslutsregeln måste vara sådan att den väger in alla medborgares önskemål om ett visst beslut

Effektiv delaktighet - alla medborgare måste ha tillräckliga och lika möjligheter att ge uttryck för sina åsikter om ett visst beslutsalternativ

Upplyst kunnande - alla medborgare bör ha kunskap om innebörden och konsekvenserna av olika beslutsalternativ

Kontroll av dagordning - medborgarna ska kunna avgöra vilka frågor som bör bli föremål för demokratiska beslut och vilka som inte bör bli föremål för demokratiska beslut

Inklusivt demos - alla vuxna medborgare som är permanenta invånare i en stat bör inkluderas i folket. Det vill sögs i den grupp som utövar styret av staten genom demokratiska fri och rättigheter

16

Alf Ross definition av demokrati och de tre variablerna som kan variera i denna

Demokrati är den statsform där statsmakten rättsligt tillkommer folket i dess helhet och icke endast en enskild person, eller en bestämd, begränsad krets av personer.

Det demokratiska momentet, folkets inflytande på utövande av offentlig myndighet, kan variera med hänsyn till

Intensitet - det vill säg med hänsyn till omfånget av den personkrets som får tillstånd att delta i omröstning och val

Effektivitet - det vill säga med hänsyn till den verkningsgrad, varmed folket förmår göra sina synpunker gällande

Extensitet - det vill säga med hänsyn till den omfattning, vari folkliga inflytandet och den folkliga kontrollen utsträcktes till att gälla färre eller fler av statsmaktens olika förgreningar

17

Robert Dahls definition av polykrati och dess sju kännetecken
(Representativ demokrati, republikanism)

Polykratier styrs av olika politiska eliter, även om de ytterst kontrolleras av medborgarna.

Valda politiska beslutsfattare
Fria och rättvisa val
Allmän rösträtt
Rätt att bli vald
Yttrandefrihet
Alternativa informationskällor
Organisationsfrihet

18

Definitionen av demokrati i Adam Przeworskis studie?

Stater definieras som demokratiska om regeringsmakten växlar och utses i någon form av valprocedur - utan fullständiga fri och rättigheter för alla medborgare

19

Elitisten Joseph Schumpetets definition av demokrati

Den demokratiska metoden är det institutionella arrangemang för att fatta politiska beslut där individer får beslutsmakt genom att tävla om medborgarnas röster.

Elitister är skeptiska till att låta politik styras av moral och högre ideal.

De menar också att det är orealistiskt och kanske även farligt att försöka styra via den klassiska demokratiska folkviljan.

Eliterna som styr tävlar om makten utan våld till skillnad från diktatorer

Allmän rösträtt behövs ej för att uppnå demokratins syfte

Att kräva en koppling mellan medborgares preferenser och politiska beslut är att ha allt för stora förhoppningar om det demokratiska systemet

20

Vad menar elitister med funktionell apati i en demokrati?

Politisk likgiltighet som är till gagn för demokratin. Det skapar stabilitet. Det är även bra då medborgaren i gemen är okunnig och oförmögen att formulera genomtänkta politiska ståndpunkter.

21

Vad är Anthony Dows ekonomiska demokratiteori?
(Rational choice teorin)

Politikerna liknas vid producenter och väljarna vid konsumenter. Vallöften säljs och köps i ett spel om makten.

Fortfarande elitism men erkänner viss rationalitet hos väljarna.

Denna demokrati genomför en slags folkvilja med avseende på preferenstillfredsställelse. Till skillnad från Schumpeters

22

Public choice skolan
James Buchanan and Gordon Tullock

Politiska beslut ska leda till ömsesidiga fördelar för alla medborgare. Ingen ska få det bättre på en annans bekostnad

Utgångspunkten är att politik handlar om intressekamp mellan rationella egoister. Demokratins värde består i att den kan leda till kompromisser som är till ömsesidig nytta för alla medborgare.

Finns marknadsmässigt perspektiv likt rational choice

Enhällighet hade varit bäst men istället används restriktioner likt kvalificerad majoritet.

23

Demokrati och liberalism, likhet och skillnad

Likhet, båda rädda för majoritetsstyre utan konstitueras begränsningar. För yttrande, tryck och organisationsfriheten.
Skillnad, demokrati handlar om kollektivt medborgarskap över en stat, medan liberalism betonar individens frihet från staten. De enas mål är politisk jämlikhet och se andra individens frihet.

24

Westministermodellen och maktdelningssystem.

UK vs US. Demokrati vs republik. Den demokratiska vs den kontraktsteoretiska folksuveränitetssystem.
US är skyddet för mänskliga rättigheter mer centralt än majoritetsstyre.

25

Deltagardemokrater

(Arendt, Mill, Rousseu)
Folket måste engagera sig både för samhället och för att det är moraliserande för individen att leva det bra livet. Ta del i "res publica" det gemensamma är en medborgerlig plikt.

Aningen paternalistiskt, fokus är inte den jämna maktutövningen utan medborgarnas moraliska utveckling.

Mill ville ha rösträtt kopplad till kunskap och moraliskt ansvar. Kvinnoröst kämpe.

Rousseu och allmänviljan. Om alla röstar omdömesgillt och med grundlig prövning kommer majoritetsbesluten vara korrekta och vara samma som allmänviljan (lite likt Kants kategoriska imperativ)

Demokrati har inger egenvärde utan är ett sätt att nå ett mål.

26

Habermas deliberativa demokrati

Viktigt med offentligt samtal mellan fria medborgare.
Maktdelning befordrar eftertänksamhet och kritisk prövning.
Demokrati är ett medel för att fatta beslut som är objektivt riktiga.
Politiska beslut ska debatteras offentligt.
Demokrati är ett försök att omvandla ogenomtänkta och egoistiska preferenser till genomtänkta och riktiga moraliska idéer
Epistemiskt perspektiv.
Medborgare kan stegvis närma sig moralisk sanning med demokrati. Det finns ingen moralisk auktoritet som står över det mänskliga förnuftet. Demokratin gör att vi följer ett kollektivt samvete.

27

Rousseaus syn på demokrati

Ett sätt att nå moraliskt riktiga beslut, objektivt riktiga.
Motståndare till offentlig debatt pga rädsla för att det skapar en politisk ojämlikhet där demagoger eller resursstarka intressen manipulerar den allmänna opinionen.
Epistemiskt perspektiv.
Det är inte i kraft av att majoriteten är fler som demokratiska beslut bör lydas, utan i kraft av att majoriteten har rätt.
Allmänviljan och inte folkvilja.

28

Tre argument för demokrati

Bästa utfall- argumentet. Demokrati har det bästa konsekvenserna jämfört med alla andra styrelseskick. (Elitister, Deltagardemokrater)
Folkviljeargumentet - demokrati innebär att politiska beslut överensstämmer med folkviljan.
Procedurargumentet - demokrati innebär den mest rättvisa proceduren för politiskt beslutsfattande, eftersom alla medborgare har samma politiska rättigheter. (Deliberativa demokrater,

29

De två sorterna deliberativa demokrater

En riktning försvarar deliberation som ett medel att nå politisk rättvisa. Proceduriellt argument för demokrati, nämligen politisk jämlikhet.
En annan riktning ser demokrati som ett medel att nä gemensam moralisk kunskap. Konsekvensinriktat argument för demokrati, att nå de moraliskt giltiga principerna. (Habermas, Rousseau)

30

Värderelativism och demokrati

"Värderelativism är demokratins filosofiska premiss, eftersom någon sanning i värdefeågor ej anses vara möjlig ska den åsikt gälla som vinner majoritetens gillande"

Eftersom ingen kan göra anspråk på att sitta inne med objektiv kunskap i moral och värdefåegor jag ingen rätt att utöva tvång - Kelsen

Tingsten menar att man lika gärna kan rättfärdiga en diktatur med värderelativism.