Delkurs 3 - gruppens Flashcards Preview

Stats 1 > Delkurs 3 - gruppens > Flashcards

Flashcards in Delkurs 3 - gruppens Deck (81)
Loading flashcards...
1

Stater är karaktäriserade av 3 huvudsakliga faktorer

Territorium- avgränsat område
Befolkning- bor tillsammans och har rättigheter och skyldigheter
Suveränitet- intern suveränitet (besitter den högsta makten och kan agera med full frihet och självständighet) och extern suveränitet (andra stater erkänner staten samt inte under kontroll av annan stat).

2

4 huvudsakliga steg i utveckling av en stat

Enighet och centralisering (state formation/penetration)- Eliter bildade md hjälp av ekonomi och militär. Institutioner skapades för att upprätthålla/säkra staten. Intern och extern ordning.
Standardisering (nation bildning/standardisation)- skapande av politisk kultur; gemensamt språk, historia, nationssymboler, valuta osv. Syftet är att skapa en nationskänsla.
Utjämning (mass democraties/equalisation )- Demokratier skapas, pga. befolkningen fick rätt att delta i beslutsfattande. Partier är länken mellan medborgare och eliter.
Omfördelning (welfare development/redistribution)- ekonomisk solidaritet mellan olika delar av befolkningen.

3

Demokratiseringsvågor

1. 1850-1920-talet. I och med skapandet av nationalstater. Västeuropa.
2: Efter WW2(1945-1960), omritning av statsgränser och dekolonisering i Afrika och Asien
3: 1970-idag. Spridning av demokrati i Latinamerika och Sovjets fall.

4

Periferiteorier

Relationer mellan centrum och periferin är ofta relationen mellan dominerande eller sub-ordinarie politiska grupper. En riktning i teorin hävdar att centrala statens institutioner skapades ursprungligen av maktintressen som exploaterade periferin för deras tillgångar.
Centrum; kapital, höga löner, högteknologisk produktion, inte exploatering (vinsten ska ligga närmare det de producerar)
Halvpereferin: blandning (påväg mot industrialisering, politiskt system som halvt funkar)
Periferin; U-länder. De löner som betalas ligger längre ifrån värdet av de som produceras

5

Beroendeteori

en idé om att det inte är rimligt att titta på enskilda stater som om de är oberoende av varandra. En viktig tanke inom beroendeteorin är den om centrum och periferi. Handelsnätverket mellan länderna i centrum och dem i dess periferi hindrar periferins utveckling, eftersom nätverket skapats för att gynna centrum. Det förekommer alltså en utsugning av kapital från u-länderna till i-länderna.

6

Happy planet index

Mäter 4 saker
Lycka
Förväntad livslängd
Utfallsjämlikhet
Ekologiska fotavtryck
De första tre delat på ekologisk fotavtryck å så får man ett nummer som är happy planet index siffran.


Fördelar: De tittar på hur människor mår istället för ekonomiskt och vad de har tillgång (i jämförelse nu med freedom house)--> Som tittar stramt på de olika politiska/sociala rättigheterna som man bara antar korrelerar med de sakerna som happy planet index faktiskt mäter. Den tar med kostnaden som det kan innebära att tära på jordens resurser för att uppnå lyckan, livslängden och utfallsjämlikheten.


Nackdelar: Säger emot våra förväntningar, många u länder som är i toppen: Det första i-landet är på 12 plats. Costa rica är nummer ett.

7

Freedom House

Mäter fri-och rättigheter i 8 kategorier, uppdelade under civila och politiska rättigheter. De civila är:
Yttrande/tankefrihet
Organisations/mötesfrihet
Rättssäkerhet
Individuella rättigheter/autonomi
De politiska rättigheterna mäts genom:
Valprocessen
Politisk pluralism
Politiskt deltagande
Regeringens funktionalitet


Dessa aggregeras i sin tur för en poäng mellan -4-100, och ett index mellan 1-7. Beroende på indextalet tilldelas länder status som fria, delvis fria eller icke fria.


Fördelar: Skalan på undersökningarna bidrar till en mer opartisk process där objektiva, om än sociala variabler mäts. Frihet anses också ofta som något antingen intrinsikalt gott, eller till väldigt hög grad medel till något annat oberoende gott, vilket gör att mätetalet ger en bra snabbuppfattning om hur utvecklat, fritt, och även demokratiskt ett land är. Trots att demokrati och frihet inte är samma sak så brukar demokrati följa från att ett samhälle är fritt.


Nackdelar: Värderingsbaserad, frihet som något gott. Är frihet verkligen intrinsikalt bra, eller är det endast ett medel till det goda? Om det endast är ett medel, antar vi då att frihet är det bästa medlet till detta? Poängsättningen kan tyckas godtycklig, mäter inte variabler som går att avläsa enkelt, så som BNP eller medellivslängd, utan fri- och rättigheter uppskattas på en poängskala, dock i den ideala världen på ett standardiserat sätt och från flera vinklar.

8

Konservatism

lös samling idéer som syftar till att bevara ett samhällets struktur och uppbyggnad utan hastiga förändringar. Ingen ideologi utan snarare en sammansättning. Pessimistisk syn på människan, nekar idéen om en “naturlig” godhet. Hävdar istället att det ska finnas ett stark poliskår/militär som kan upprätthålla social ordning. Föredrar indirekt representativ demokrati (ett fåtal valda eliter styr) framför direktdemokrati. Hävdar att vissa sociala och ekonomiska skillnader är ofrånkomliga och naturliga. Tror på marknadsekonomin och att det resulterar i effektivitet och prestation i det allmänna intresset. “Osynliga handen” tillåter varje individ att handla i sitt egna ekonomiska intresse. Staten ska blanda sig i så lite som möjligt

9

Liberalism

Individuell frihet är det högsta politiska värdet och kan endast uppnås genom begränsningar av statens makt. Staten ska endasr ha kontrollerande funktioner som skyddar individens rättigheter. “Regeringen är bäst där den regerar minst”. Parlamentet och checks and balances funktion är viktiga för att skydda individen från “godtycklig” makt. Optimistisk syn på människan, den är resonabel och rimlig. Alla ska vara lika inför lagen (trots att de inte är lika i kapacitet/intelligens osv) och därav ha samma rättigheter och skyldigheter. Långsamma reformer istället för radikala. Argumenterar för tillräcklig stat regulation för att överkomma de huvudsakliga socioekonomiska hindrena för frihet.

10

Kristen demokrati

hamnar mellan socialism, liberalism och konservatism. Betonar vikten av naturliga grupper i samhället, även autonoma (högst upp familjen, kyrkan och samhället). Staten borde därför enbart blanda sig i när det behövs för att kunna återupprätta de naturliga samfundet så det fungerar som vanligt. Kräver att staten skyddar de svagaste och fattigaste i samhället, med andra ord ett välfärdssystem med extra stöd för familjer, utbildning och samhället (skydd mot arbetslöshet ex) Varken för eller emot statlig inblandning så länge det finns tillräckligt för att skydda människan enligt den naturliga lagen.

11

Socialism

Optimistisk syn på människan (resonabel, rimliga, sällskapliga). Anser att kapitalismen gör människor giriga. Anser att ojämlikhet mellan individer är en produkt av en sociala miljö istället för sina medfödda talanger, funktionen av staten är därmed att eliminera ojämlikheter. Föredrar deltagandedemokrati. De viktigaste delarna av ekonomin ska vara ägt/reglerat av staten för att eliminera exploration och orättvisor. Med andra ord en blandekonomi.

12

Nationalism

gemensam nationsidentitet är extremt viktigt. Nationalism, territorium och etnicitet är ofta sammankopplade. Skillnad mellan poltisk nationalis, som kräver fullständig självständighet och suveränitet och kulturell nationalism som nöjer sig med en större autonomi för en region att bevara eget språk.

13

Gröna partier

sammankopplat med post-materialism. Betonar vikten av livskvalité, självförverkligande och skydd mot miljön. Gröna partier fragmenteras i mindre delar/grupper. Hävdar att världen måste anpassas till ekonomiska krav (mindre elanvändning osv). Lokal produktion. Favoritiserar direktdemokrati och deltagande och rotation av eliter. Gröna partier är sällan framgångsrika pga gamla partier har tagit gröna partiers idéer och byggt in till sina egna partiprogram.

14

Populism

en typ av politik som tilltalar politiska fördomar och känslor, i synnerhet för dem som känner sig utnyttjade och förtryckta av de rika och mäktiga/regerande. Oftast varierande vinklar med mycket olika innehåll. Har ofta en stark politisk makt i framförallt felande demokratier.

15

Konstitutioner

Fundamentala lagar vilka avgör centrala institutioner och maktbefogenheter och skyldigheter hos staten. Man måste veta spelreglerna innan man kan börja skriva. Vem får rösta/vem har makten/ maktbefogenheter, rättigheter och skyldigheter hos medborgarna.
Brukar kännetecknas av;
är över andra lagar
garanterar (förutsatt att det är svårt ändra grundlagar)
kodifierad
avgränsar och avgör maktrelationer mellan folket, statliga institutioner och regeringen.

16

Legislativa- lagstiftande församling

Huvuduppgifter är lagstiftning och kontroll av den exekutiva. Får sin legitimitet från det faktum att den är direktvald av medborgarna.
Komponerad av en eller två kammare:
1-kammare
2-kammare- flesta demokratier. Passar väl till stora länder med bred population.
Symmetriska kammare: Båda kamrarna har jämlik makt och är med andra ord lika starka och inflytelserika.
Asymmetriska kammare: Om ena är starkare än den andra är systemet betraktat som svagt.
Ena kammaren är vanligtvis direktvald (underhuset) och den andra antingen indirekt vald eller utsedd(överhuset). När det gäller besittningsrätten så har överhuset vanligtvis andra villkor. Vanligtvis är de valda med längre mandatperioder. De brukar även vanligtvis ha en äldre ledamöter och brukar vanligtvis vara mindre än underhus.

17

Exekutiva- verkställande

Vanligtvis president eller premiärminister eller regeringen, de är toppen av den politiska pyramiden. Vanligtvis direktvalda genom nationella val. Icke-exekutiva presidenter kan bli utvalda av en annan president som blivit direktvald av folket.
Exekutiv huvudfunktioner:
Beslutsfattande- initiativ till handlande och utformning av public policy
Implementation- implementerar deras policys så de leder med andra ord de centrala departementet och byråkrater
Koordination- koordination och integration av statens komplexa affärer

18

Judiciary - juridiska/rättsväsenden/dömande

Granska genomförandet av lagar av exekutiva/legislativa organ och även tolka lagar och besluta vad som är konstitutionellt och inte. Vissa lagar är avsiktligt vaga och svaga pga. det var det enda sättet ut ur en politiskt dödläge, då är det juridiska organet som ska bestämma hur lagen ska användas och i vilka fall. Detta gör att domare kan få en viktig politisk roll.
”Oberoende och icke-korrupta” källan av erfarenhet och vishet gällande konstitutionella ärenden

19

Presidentialism

Presidenterna är direktvalda med en fast mandatperiod. Både statschef och regeringschef Den exekutiva makten balanseras av det legislativa organet självständig pga. den är vald av befolkningen. Presidenten är ansvarig för de offentliga affärerna. Presidenten väljer ut ministrar eller kabinettmedlemmar som är direkt ansvariga under presidenten. Ingen av kabinettmedlemmarna eller presidenten får vara medlemmar i parlamentet (för att separera makten). Presidenten initierar (ofta) lagstiftning men det är legislativa som genomför, därför beroende av legislativa. Separation av regering och statschef, aldrig samma person.

20

Parlamentarism

Exekutiva är inte direktvald utan indirekt vald då de väljs från det valda parlamentet, vanligen majoritetspartiet eller den regerande koalitionen. Kabinettet är ett kollektivt exekutivt organ, vilket gör att de även är kollektivt ansvariga för alla beslut som tas och genomförs. Finns ingen bestämt mandatperiod så länge det finns stöd i parlamentet.
Presidentialisation: omfattande koncentration av politisk makt till de exekutiva organet och med andra ord till stärkning av premiärministern/statsministerns makt.

21

Semi-presidentialism

En hybrid mellan president och parlament. Den exekutiva makten är delad mellan en direkt vald president som bildar ett stabilt centrum i regeringen. Presidenten väljer sedan ut en premiärminister från parlamentet som i sin tur utser ett kabinett. Presidenten är ansvarig för statliga affärer.

22

För presidentialism

Delning av de exekutiva och legislativa institutionerna av regeringen enligt klassisk demokratisk teori
Direkta val av presidenten = presidenten har ansvarighet gentemot folket

23

För parlamentarism

Flesta stabila demokratier
Blandning av den exekutiva och den legislativa makten kan skapa en stark och effektiv regering
Direkt kedja av ansvarighet från röstare till parlamentet till kabinettet till statsminister

24

För semi-presidentialism

Bästa av båda världar, i teori
Presidenten är en symbol för nationen med fokus på nationsenigheten medan statsminister har maktbefogenheterna och fokuserar på dagligt arbete av regeringen.

25

Mot presidentialism

Konflikter mellan exekutiva och legislativa kan leda till dödlägen.
Svaga och ineffektiva presidenter har ibland försökt göra deras “office” mycket starkare
Få presidentiella system har överlevt en längre tid

26

Mot parlamentarism

Blandningen av exekutiva och legislativa och en stor legislativ majoritet kombinerat med en snäv partidisciplin kan skapa ledare med för mycket makt
Parlamentariska system utan en legislativ majoritet kan bli svag och instabil

27

Mot semi-presidentialism

Konflikter och maktproblem mellan statsministern och kabinettet eller mellan statsministern och presidenten.
Ihopblandning av ansvarighet mellan presidenten och statsministern

28

Federala stater

Makten är inte bara delad mellan exekutiva, legislativa och juridiska organ utan även mellan geografiska enheter (regioner provinser osv). Dessa har ofta garanterade makt och rättigheter som är garanterade i konstitutionen. à Annan form att fördela makten inom staten.

29

Enhetsstater

Nationella regeringen kontrollerar slutligen alla nivåer under den och kan omorganisera, deformera och även avsätta lokala eller regionala ”regeringar” utan någon restriktion av konstitutionen. Bättre lämpade för små homogena länder.

30

Konfederala stater

Löst sammansatta grupper som vill samarbeta inom ett visst område men vill behålla deras självständighet. Kräver en stat emellan de. De är instabila är för att de som ingår i konfederationen kan gå ur när som helst i och med att de är suveräna. Räcker med att de motsätter sig ett beslut å så kan de gå ur konfederationen.