Delkurs 4 - 2 Flashcards

1
Q

Gammal regionalism

A

Drivs av statsaktörer (ofta realistisk teoribildning)
Formen är mellanstatlig organisering
Avgränsade samarbetsområden

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Ny regionalism

A

Även icke-statliga aktörer driver
Även nätverk och partnerskap samt överstatlig organisering
Bredare samarbetsområden

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Överstatlighet

A

Länderna måste fatta gemensamma beslut med hjälp av majoritets- beslut eller enhälligt

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Mellanstatlighet

A

En stat kan alltid fatta suveräna beslut (kan därför även tolkas in i enhällighetskravet ovan)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Neo-funktionalism

A

(Supranationalism)
Gradvis integration
Spillover
Övernationella institutioner betydelsefulla aktörer
Socialisering av eliter och samhällsgrupper

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Intergovernmentalism

A

Samarbete mellan suveräna stater
Förhandlingar mellan rationella stater
Övernationella institutioner underlättar samarbetet
Storpolitik - vardagspolitik

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Human Development Index

A

Komponenter
● Hälsosamtliv
● Tillgång till kunskap
● Levnadsstandard

Mått
● Förväntadlivslängd
● Genomsnittliga års skolgång
● Bruttonationalinkomstpercapita

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Hinder för utveckling enligt orthodoxa/mainstream

A

● Svaga institutioner för ekonomisk tillväxt och modernisering
● Alltför stark roll för staten
● Korruption
● Budgetunderskott
● Ineffektiv användning av utländskt bistånd

Problem
● Oförmåga att uppfylla sina grundläggande materiella behov genom monetära transaktioner
Indikator

Indikator
● BNP, industrialisering

Lösning
● Ekonomisk liberalisering, ekonomisk tillväxt

Process
● Top-down, experter, stora kapitalinvesteringar

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Hinder för utveckling enligt kritiska/alternativa teorier

A

● Beroendeförhållande till tidigare kolonialmakterna
● Instabil världsmarknad
● Reformkrav från Valutafonden och Världsbanken
● Global patriarkat
● Västerländsk, etnocentriskt utvecklingsdoktrin

Problem
● Oförmågan att uppfylla sina materiella och icke-materiella behov genom sin egen insats
Indikator

Indikator
● Uppfyllelse av grundläggande mänskliga behov, miljö- förhållanden, politisk makt

Lösning
● Hållbart samhällen i sociala, ekologiska, kulturella, politiska och ekonomiska termer

Process
● Bottom-up, deltagande, lokal kunskap

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Washington consensus, 1989

A

“Standard”-reformpaket för utvecklingsländer

  1. Finanspolitisk disciplin, med undvikande av stora budgetunderskott
  2. Omdirigering av de offentliga utgifterna
  3. Skattereformen, bredda skattebasen och anta måttliga marginalskatter
  4. Marknadsbaserade Räntesatsning
  5. Konkurrenskraftiga växelkurser;
  6. Liberalisering av handeln
  7. Avreglering av inkommande utländska direktinvesteringar
  8. Privatiseringen av statliga företag;
  9. Avreglering:avskaffareglersomhindrartillträdetillmarknadenellerbegränsa konkurrensen
  10. Rättssäkerheten för äganderätt.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Structural Adjustment Projects

A

● Främstsedan1980-talet
● Beståravvilkoradlån: kombination med krav på politiska förändringar
● Innebärattminskafiskal obalans och skapa ekonomisk tillväxt

Kritik
● Brist på engagemang från mottagarlandet
● Ideologinprivilegierarexisterande struktur, rullar tillbaka utveckling från 1960 och 1970
● Reform:strategidokumentför minskad fattigdom (PRSP):
Ta hänsyn till olika fattigdoms- problem och ger utökad möjlighet för mottagarlandet att formulera sina behov

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Vilka icke-statliga organisationer rapporterar om MR?

A

● Icke-statliga aktörer
– Amnesty International
– HumanRightsWatch

● IOs och nationella myndigheter
– SIDA – UN

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Nationellt genomförande och multilateral översyn av MR

A

● Rapportering av medlemsstaterna till t.ex. FN kommittéer
● Mekanismer för enskilda klagomål
● FN’s råd för mänskliga rättigheter (Universal Periodic Review)
● Internationella brottmålsdomstolen (ICC)

Undantag:
● Europeiska konventionen om MR (1950) / domstolen för MR och EU- domstolen
– Domar bindande för medlemsländer
– Individerkanvändasigdirekttilldomstol

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

IR teorier om MR

A

● Realism: Skepsis gentemot MR. MR används snarast för att legitimera politiskt agerande styrt av andra intressen
● Liberalism: MR har ett egenvärde. Medborgerliga rättigheter och staten är ömsesidigt. Stater som har institutionaliserat MR är mer fredfulla (“demokratisk fred”)
● Konstruktivism: Förklarar hur MR-normer har tagit sin specifika form och hur stater har integrerat dem i sina uppfattningar om nationella intressen och vad som är legitimt agerande. Uppmärksammar transnationella organisationers roll
● Marxism: MR döljer klasskillnader och förtryck i samhället och i relationer mellan nord och Syd. Universalism = liberal hegemoni. Mest positiva till sociala och ekonomiska rättigheter

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Realism om global miljöpolitik

A

● (icke-miljöfrågor) makt har betydelse.
– Maktbas: ideologisk, militär, ekonomisk, politisk
● Miljöfrågor=”lowpolitics“
● Internationellainstituitoner=reflekterarkonstellationer
av staters intressen
● Konflikteromnaturresurser,geopolitik,miljösäkerhet

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Liberalsim om global miljöpolitik

A

● Konstellationeravmiljöochekonomiskaintressenhar betydelse .
● Institutionerharenbetydelseocheffektpåstaters beteende
● Miljöproblemensstrukturharbetydelse(globala allmänningar, gränsöverskridande eller lokala etc.).
● Denadministrativa(globala,regionala)nivånhar betydelse för implementering av miljöavtal

17
Q

Konstruktivist om global miljöpolitik

A

● Vetenskaplig kunskap om miljöproblem har betydelse.
● Normer och ideér om miljö-och naturskydd har betydelse.
● Sociala läroprocesser har betydelse.

18
Q

Global styrning

A

Global governance = structures and processes of coordination among governments, IGOs, and non-state actors spanning the private-public divide with a collective purpose to make and implement global rules and norms for managing transnational problems (Hempel 1996)

19
Q

The slide in to cold war

A
Marshall Plan
Reconstruction of Germany
Berlin Crisis
NATO
Fall of China
Russia gets the Bomb
Red Scare
Korea
20
Q

Precipitating causes of the end of the cold war

A
Reagan
Thatcher
Polish Pope John Paul II
Costs of the Afghan War
Poland
Leadership Crisis
Gorbachev
Glasnost/Perestroika
21
Q

Intermediate causes of the end of the cold war

A
Improved communications
Penetration of Western Goods and Ideas
Western Soft Power
Soviet enormous defense budgets
Infrastructure in decline
Cost of satellites
Technology gap
22
Q

Deep causes of the end of the cold war

A
Failure of Ideology 
Squandered Soft Power
Repression
Failure of Economy
Imperial Overstretch
Success of Containment
23
Q

Trender i global governance

A

Ökat samarbete efter WWII: såväl IGOs som NGOs
Alltmer institutionaliserat samarbete: juridifiering, byråkratisering och överstatlighet
Tilltagande komplexitet: från internationellt samarbete till global governance
Ökad regionalisering
Samarbete fortsatt problemfyllt: avsaknad av ambition, förhandlingsmisslyckanden, ratificeringsproblem, efterlevnadsproblem

24
Q

Källor till internationellt samarbete

A

Ömsesidigt beroende
Ekonomiskt, militärt, ekologiskt, etc.
Symmetriskt vs. asymmetriskt
Två dimensioner:
Känslighet (hur snabbt ett land påverkas av externa händelser)
Sårbarhet (hur lätt ett land kan göra sig mindre känsligt för externa händelser)

25
Q

Former av internationellt samarbete

A

Varierande grad av institutionalisering: hög (EU, WTO) vs. låg (G20, UNFCCC)
Varierande geografiskt omfång: regionalt (Mercosur, AU) vs. globalt (UNEP, WHO)
Varierande funktionellt omfång: en fråga (IAEA, ICAO) vs. många frågor (EU, FN)

26
Q

Realism och samarbete

A

Skeptisk till möjligheterna för internationella institutioner att påverka staters agerande.
Internationella institutioner kan endast bildas och överleva med understöd från en hegemon.
Stater drivs av relativa fördelar och är därför måna om balanserade internationella avtal.
Internationella institutioner speglar, snarare än förändrar, den existerande maktstrukturen.

27
Q

Liberalism och samarbete

A

Positiv till möjligheterna för internationella institutioner att påverka staters agerande.
Stater efterfrågar och skapar internationella institutioner eftersom de underlättar samarbete.
Stater drivs av absoluta fördelar och är därför positiva till alla avtal som är bättre än status quo.
Internationella institutioner påverkar staters agerande genom incitament för samarbete.

28
Q

Konstruktivism och samarbete

A

Positiv till möjligheterna för internationella institutioner att påverka staters agerande.
Internationella institutioner skapas på grundval av förhärskande idéer och normer i världspolitiken.
Staters intressen är inte låsta, utan påverkas av normer, idéer och argument.
Internationella institutioner påverkar staters agerande genom normspridning och socialisering.