Delkurs 4 Flashcards
(183 cards)
1
Q
En realists syn på orsakerna till första världskriget
A
Tysklands växande makt
En tilltagande tröghet i allianssystemet
Det växande järnvägsnätet i Europa
2
Q
Hur har teknologins utveckling påverkat säkerheten?
A
Delvis för det bättre med kärnvapen då två länder med kärnvapen sällan vågar attackera varandra.
Teknik har dock minskat länders suveränitet då andra organisationer, terrorister, kan få tag i mass vapen.
3
Q
Världsimperiesystem
A
Rom på sin tid. Summeriska riket, persiska eller kinesiska. De styrde allt med vilket de hade kommunikation med. Trodde att de styrde världen. Spanien på 1500-talet. UK på 1800-talet.
4
Q
Feodalt system
A
mänsklig lojalitet och politiska skyldigheter bestämdes (inte)? huvudsakligen av territoriella gränser. Som medborgare hade man lojalitet till en lokal adelsman och i nästa led kanske en kung eller påven. Med alla krig som skedde byttes medborgarnas väntade skyldigheter om deras territorium gavs bort till någon annan makt efter ett nederlag.
5
Q
Anarkiskt system av stater
A
stater som är relativt sammanhängande, men utan någon högre styrande instans över sig.
Antika Greklands statsstater. Italien på 1400-talet. Dynastiskt territorialstaten, en styrande familjs kontroll, Kina och Indien 500 f.Kr.
6
Q
Vilket år skrevs den Westfaliska freden under?
A
1648 - etablerade den suveräna territorialstaten som dominerande politisk enhet.
7
Q
Hur såg Libanon ut på 1970-talet?
A
Hobbs tanke kring naturtillstånd.
8
Q
Hur såg Somalia ut på 1990-talet?
A
Hobbs tanke kring naturtillstånd.
9
Q
Realism förhållande till internationell politik
A
Centrala problemet är krig och användandet av våld där de centrala aktörerna är stater. Utgår från anarkiskt statssystem.
Internationell politik börjar och slutar i enskilda staters interaktion.
Hobbs
Nixon, Kissinger i USA.
5
Nye
10
Q
Liberalism förhållande till internationell politik
A
Ser ett globalt samhälle som existerar vid sidan av stater och bestämmer en viktig del av kontexts för staters handlingar.
Globala institutioner som FN mildrar den anarkiska världens bittra sidor.
Menar att realisternas konfliktfokus bortser från det faktum att det finns ett globalt samhälle och att både staters handel och medborgarnas vänskapsband är bundna mellan stater. Det finns ökad ekonomisk interdependens och ett framväxande globalt samhälle.
Montesquieu, Kant. Bentham, Mill
Woodrow Wilson
EU är liberalismens tankar i praktik
5 Nye
11
Q
Hobbs citat om varför världen är i ett naturtillstånd
A
“Presis som ett stormigt väder inte innebär evigt regn, så innebär inte ett krigstillstånd evigt krig”
12
Q
Varför har stater inte samma fokus på militär säkerhet idag?
A
Definitionen av säkerhet ändras i takt med att hoten förändras.
Om det största hotet inte är invasion utan IT eller en ekonomi i botten eller klimatet så är inte militären så viktig längre.
12 Nye
13
Q
konstruktivister
A
betonar vikten av idéer och kulturer för hur den internationella politikens verklighet och diskurs ser ut.
Människor motiveras inte enbart av materiella intressen utan även av sin känsla för identitet, moral och vd deras samhälle eller kultur anser vara passande.
kritiserar neorealister och nioliberaler för att godta att stater söker gynna sina nationella intressen men att de inte tar hänsyn till hur dessa intressen formas. USA oroar sig mer för NKs enda kärnvapen än för UKs 500.
8 Nye
14
Q
Det liberala perspektivets grund?
A
Att individer och stater är rationella och har förmåga att reglera sina relationer för att öka den gemensamma nyttan i en värld präglad av ömsesidigt beroende.
Liberalismen antar att stater är pluralistiska till sin karaktär och ser staters agerande som en följd av konkurrens mellan olika inhemska grupper.
Andra aktörer än stater är relevanta på den internationella arenan.
Demokratier mindre benägna att kriga.
Utgångspunkt i nidivers universella fri och rättigheter
(Antar att demokratier är de stater som värnar mänskliga fri och rättigheter)
68
I liberal teori är demokrati, mänskliga rättigheter, fred, frihandel, tillväxt och mellanstatligt samarbete både mål och medel
69
Liberaler ser det internationella som ett plussummespel, med goda förutsättningar för ömsesidiga fördelar och därmed bättre förutsättningar för samarbete.
73
Tallberg
15
Q
Hur menar Kant att internationell fred uppnås?
A
Via inre frihet för medborgare och yttre samarbete mellan stater.
69 Tallberg
16
Q
Francis Fukuyama
A
Historien nått sitt slut
17
Q
Vad är kosmopolitanism?
A
Utgår som liberalismen från individer och deras fri och rättigheter men ser stater som rätt oviktiga då de inte representerar politiska eller kulturella tillhörigheter och inte längre har samma förmåga att beskydda sitt folk eller på ett rättvist sätt tillgodose en befolknings olika intressen. Globala forum krävs för att kunna representera olika individer.
69
Tallberg
18
Q
Neoliberal institutionalism
interdependens och institutioner
A
Tanken att staters misstänksamhet gentemot varandra och på så sätt setas ökade konfliktbenägenhet kan minskas med hjälp av globala institutioner.
Hjälper långsiktigt tänkande och positivt utfall av tit fot tat. Framtidens skugga får stater att inte vilja fuska i internationella avtal.
73
Tallberg
19
Q
Robert Keohane
A
institutionalismens fader.
Institutioner reglerar inte bara vad som får göras utan bidrar också till att forma förväntningar på vad som kommer göras.
74
Tallberg
20
Q
Kritik mot liberalismen
A
Idealistisk, finns inte universella värden för frihet och jämlikhet som liberalismen menar.
Liberalismen menar att det finns universella värden. Och argumenterar för de bästa sätten att nå dessa på rationell väg. Men kritiker menar att tex frihandel arbetar emot de universella världens då det snarare kan ses som strukturer som håller u-länder på botten och inte gynnar alla lika.
I slutänden måste stater lita till sig själva och kommer inte lita på andra för att det ska bli fred.
79-80
Tallberg
21
Q
Den demokratiska freden
A
Två demokratier har inte gått i krig sedan 1815.
För att det är svårt att vinna val. För att det inte är det rationellt gynnsamma. För att det inte ligger i enighet med liberala värderingar.
Två demokratier förväntas representera sina medborgare och ingen anledning för den ene att lägga sig i vad den andre då gör mot sina medborgare så länge medborgarna respekteras.
Demokratiska stater är mer ofta öppna för frihandel och på så sätt mer beroende av fred med sina handelspartners.
Demokratiska stater frambringar mer fredligt sinnade ledare.
77-79
Tallberg
22
Q
Kritik mot liberalismen
A
Idealistisk eller utopisk. Att de antar att det finns universella värden och gemensamma intressen. Det ses som orealistiskt. Fungerar bara när det redan är relativt välstånd och fredligt.
Även kritik för att de identifierar universella värden och säger vilket som är bästa sättet att uppnå detta. Frihandel och demokrati, väst pushar detta på alla även om det ej passar dem. En teori av och för väst.
80
Tallberg
23
Q
De vanliga argumenten världsledarens använder för liberalismen
A
Demokrati är det enda legitima styrelseskicket
marknadsekonomi är det enda effektiva ekonomiska organisationsprincipen
demokratier leder till fred
frihandel gynnar alla
internationellt dammarbete löser problem
80
Tallberg
24
Q
Förklara liberalismen övergripande
A
Individer och stater är rationella och har förmågan att reglera sina relationer för att öka den gemensamma nyttan i en värld präglad av ömsesidigt beroende.
Liberalismen ser staters agerande som en konsekvens av en konkurrens mellan olika inhemska intressegrupper. På så sätt påverkar statera inre organisation hur de agerar internationellt.
Andra aktörer än stater är relevanta i IR.
I slutänden är individen den viktigaste politiska subjektet.
Vill uppnå fred, välvärld och rättvisa.
Ambition att överbygga intressekonflikter genom institutioner.
Mänskliga rättigheter är universellt gällande.
Fokus från maktförhandlingar till kompromisser.
potentiellt plussummespel
Internationella institutioner nyckeln till att undvika den internationella anarkins negativa effekter.
67 Tallberg
25
Vad säger den liberala inriktningen om normer och rättigheter?
Kritiserar kortsiktigt egenintresse.
VI når ett bättre samhälle om vi har fred och alla människor får leva fria och stater samarbetar.
Det är stort fokus på de mänskliga rättigheterna och att dessa är något som måste uppfyllas i ett bra samhälle.
69 Tallberg
26
Vad säger den liberala inriktningen om interdependens och institutioner?
Stater blir mer och mer ömsesidigt beroende och förlorar då mer och mer på konflikt utan borde hitta fredliga sätt att lösa dessa och de är bäst att göra detta via institutioner. Även epidemier är idag mer globala och kan spridas fort så där behovs samverkan.
Internationella institutioner kan hjälpa stater realisera de gemensamma fördelarna som dammarbete innebär, särskilt när dessa har mycket makt att kontrollera att stater faktiskt efterföljer slutna avtal. Sanktionsmöjligheter och framtidens skugga.
72 Tallberg
27
Vad säger den liberala inriktningen om intressekonturens och utrikespolitik?
Hur de inhemska politiska skillnaderna påverkar staters agerande på internationell arena.
liberal intergovernmentalism - en bottum-up teori.
Staten ses inte som en enhetlig aktör utan en pluralistisk inom vilken olika intressen tävlar.
75 Tallberg
28
Förklara den konstruktivistiska IR teorin generellt
Immaterielle fenomen så som kultur och idéer är sociala konstruktioner. Dvs de formas och ges olika innebörd i samspelet mellan människor. De är ständigt i förändring och det kan alltså inte tas för givet att en stat agerar efter vissa färdigt givna normer i framtiden.
Områden de fokuserar på är internationell spridning av demokrati, internationell institutionalisering, nationella identiteter.
Fokus på hur identitet och intressen formas.
Staters intressen kan inte tas för givna, de påverkas av kultur och idéer i ett land, att bara makt är det viktiga är fel.
99 Tallberg
29
Vilka två inriktningar finns det i konstruktivisten?
den konventionella och den kritiska. Men den kritiska är kopplad till postmodernism så den struntar vi i.
Den konventionella intar en position mellan postmodernism och rationalism. Det finns alltså en materiell verklighet, oavsett vad folk tycker, tänker eller säger. Men sociala verkligheter som kultur, identitet, normer och språk har stor betydelse för hur samhällen fungerar.
Samspelet mellan materiella och sociala verkligheten viktig.
kunskap och kumulativ kunskapstillväxt möjlig.
99 Tallberg
30
Hur menar konstruktivister att det finns olika regler efter vilka det internationella politiska samfundet spelar efter?
Det finns konstituerande regler och det finns regulativa regler. regulativa regler är tex trafikregler, avsedda att ha kausala effekter, tex att få människor att köra på en viss sida gatan. Konstituerande regler formar det sociala mönstret, definierar organiserade sociala aktiviteter. Det reglerar hur schackpjäser kan flyttas under spelet men ej vad man i regel får göra med me dessa pjäser.
Konstruktivisten menar att IR sker på samma sätt i form av regulativa och konstituerande regler.
De menar att realiteter fokuserat för mycket på de regulativa. Alltså hotelser och sanktioner. De tar inte tillräcklig hänsyn till de speciella spelregler inom IR som de konstituerande reglerna sätter upp.
106 Tallberg
31
Används konstruktivismen i realiteten/empiriskt och i så fall hur?
Dels har identitet blivit ett centralt område att studera i internationella relationer. USAs identitet studeras för att förklara varför USA agerar som de gör i internationell politik. Alla nationella identiteter är sociala konstruktioner.
Normer i de internationella institutionerna diskuteras också. Att de länder socialiseras in i att vilja liknande saker. Den ultimata makten, makten över tanken. De mänskliga rättigheterna ska efterföljas.
Kalla kriget, rädsla för den andres ideologi.
I det kortaperspektivet dominerar svärdet men i det långa är det idéerna som styr.
108 Tallberg
32
Hur ser konstruktivister på mänskliga rättigheters plats på den internationella arenan?
De är en norm, ett sätt att få stater att genom en idens makt bete sig på ett visst sätt.
109 Tallberg
33
Vad är kritiken mot konstruktivister?
Kritik att konstruktivisten tar avstamp i två teorier som har filosofiska grunder som ej går att kombinera. Världen kan inte både vara en social konstruktion och en realitet bortom språk och tanke. Tar russinen ur kakan och anpassar till det man vill.
109 Tallberg
34
Vad säger feministisk IR teori övergripande?
Grundar sig på genusvetenskaplig teoribildning. Kön är en samhällelig struktureringsprincip och inte bara något privat.
Att kön inte togs med i IR studier förr beror på att det var män som stod för teoribildningen om en mansdominerad värld.
Genus är den sociala dimensionen av kön.
Manliga egenskaper betraktas ständigt som bättre än kvinnliga egenskaper. Det handlar inte om kvinnor och män som individer eller grupper utan som det kvinnligas underordnande det manliga. (Så om vi skulle sluta anta att vissa saker är typiskt kvinnligt, andra typiskt manligt och istället se till att alla invrider är olika så finns det inget kvar för feminismen att studera? 116)
115 Tallberg
35
Vilka olika sorters feminism finns det (i IR?)
Särartsfeminism - poängterar olikheten mellan könen och hävdar att könsmaktsordningen förringar det kvinnliga värdena. Oklart om skillnaden mellan könen är naturlig eller pga historia.
Liberal feminism - menar på att det är stora likheter mellan könen men att den skillnad som finns beror på diskriminerande lagstiftning och institutioner.
Radikal feminism - kvinnors mjuka värden, barnafödande och kärlek exploateras av män. Det syns via objektifiering och våld.
Poststrukturalistisk feminism - (konstruktivism, postmodern och postkolonial) Fokus på den sociala konstruktionen av kön. Manligt och kvinnligt skapas i en social kontext och i historiens och samhällets vagga skapas könsmaktsordningen.
Ståndpunktsfeminism - att kvinnor har en mer fullvärdig, intressant och relevant kunskap om könsmaktsordningen på grund av sin position i den.
117 Tallberg
36
Vad är feministisk kunskapssyn och på vilket sätt kritiserar den de andra teorierna?
De menar att de klassiska IR teorierna som antar sig vara objektiva inte är det då de bara hade män som författare.
Positivismen ser forskare som ett tabula-rasa, deras personliga omständigheter påverkar ej deras forskningsresultat. Feminister menar att de klassiska IR teorierna baseras på mäns och inte kvinnors politiska vardag. "Var finns kvinnorna?" är frågan som de söker svar på i gammal teori. (Men ärligt, fanns det ens vanligt folk med i bilden? Vardag? Handlar inte den mesta IR om staters agerande och statsföreträdare?) Ofc är de postpositivistiska, de tror att alla forskare är djupt influerade av sitt kön, klass och samhälle. De ska reflektera över sin egen maktposition gentemot det som studeras (Som att de sitter på ett kontor med andra postmoderna kvinnor som känner sig förtryckta av döda mäns idéer om hur vi faktiskt kan få lite fred på jorden och minska misären...)
Kön ska inte betraktas som en variabel bland många andra, den är en specifik utgångspunkt från vilken man kan sautera världspolitiken.
(Ska vi gå tillbaka i tiden och lyfta fram kvinnor för att de var förrycka kan vi väl lyfta fram de fattiga också, vem bryr sig om att de inte var läskunniga och antagligen inte kände till världen utanför sin by. Att inte ta med deras syn på teorier om internationella relationer är ju ändå ett klassförtryck och får dagens underklass att känna sig förminskad... )
Mer relevant finns kritik mot att militärer under sina stationeringar sexuellt utnyttjar lokalbefolkningen utan större reprimander. Eller att diplomatfruar spelar en viktig men osynlig roll. Migration av fattiga kvinnor till väst eller storstäder för att försörja familjen. Den globala sexindustrin.
Mycket av detta är sådant som inte ingår i de områden som IR teorier behandlar.
Det relevanta måste väl ändå vara att vi behöver mer politiskt stöd till de som är mest utsatta i samhället, inte huruvida detta stöd kommer från män eller kvinnor. Makthavarnas kön är inte det viktiga utan dagordningen som makthavarna diskuterar och den lär inte ändras bara för att kvinnor kommer upp i leden, inte då det som krävs för att ta sig upp i leden är vassa armbågar och rå ambition.
117 Tallberg
37
Vad säger den feministiska IR inriktningen som fokuserar på kön och den globaliserade ekonomin?
Den globala arbetsfördelningen är könad.. Den globala ekonomin är sexualiseras ekonomisk-politisk ordning. Kvinnor ses inte som familjeförsörjare och det är därför de får jobb med mindre trygghet (och långa timmar, vilket ju gör att de inte direkt har tid att gör annat än dra in pengar till familjen eftersom de jobbar ständigt...). De objektifieras sexuellt och deras omvårdnad som kvinnligt karaktärsdrag utnyttjas.
Sexturism, trafficking. Rika västerländska män mot fattiga förryckta asiatiska kvinnor.
Postkolonial feminism visar på det faktum att fattiga kvinnor från syd kan vara det som hjälper rika kvinnor i norr att bättre konkurrera mot männen i norr.
(Jag är rätt patetisk, jag lär vara en som lever för mitt jobb, men för de flesta människor skulle väl ett liv som får spenderas med sin åka hälft och sina barn vara det ultimata? Varför är det inte mer fokus på att underlätta för män att ta del av familjelivet istället för att tvinga ut kvinnor och jobba? I fattiga länder kanske det inte är möjligt, och det finns sexism, men är inte de normer som håller män borta från hemmet och håller dem på något gubbdagis värre än de som håller håller kvinnorna borta från arbete?)
120 Tallberg
38
Vad säger den feministiska IR inriktningen som fokuserar på krig, försvar och manlighet?
Kvinnors plats i militären är inte självklar. Kvinnor är nästan aldrig värnpliktiga. De gånger då kvinnor har en plats i militär konflikt är oftast via gerillor. Där man inser att de är vettiga och inte hålls tillbaka av dumma lagar. Kvinnor räknas till det civila. Liberaler skyller på lagar. Särartsfeminister förklarar detta med att män är krigiska och kvinnor fredliga. Poststrukturell och radikal feminism är ute och cyklar. De menar att det finns en könad militarism i staternas uppbyggnad och identitet, det finns strukturellt våld i statens skelett. Att resurser läggs på det militära istället för vård, skola, omsorg och då detta påverkar arbetsmarknaden som i sin tur är könad så påverkar det män och kvinnor olika, till mäns favör. (?).
Det är en norm att män är de starka med vapen och försvarar sin familj och sitt land. Kvinnan tar hand om hemmet.
När fredsbevarande blir mer aktuellt kommer kvinnan att få mer plats i militären. De är en nyckel för att komma åt kvinnor i länder med djupt rotad sexism och få dessa kvinnor att ta del i fredsbevarande projekt.
123 Tallberg
39
Vad är särartsfeminismens tolkning av könsordning inom krig och konflikt?
Syn på relationen mellan könen: Betonar olikhet
Grunden för skillnaden mellan män och kvinnor i krig och försvar: Män är starka, aggressiva, medan kvinnor är vårdande, fredliga
Uttrycksformer: Män: krigaren och soldaten. Kvinnor: modern, den goda civila
Metod för att förändra könsordningen: Vidmakthåll separata färre, kvinnliga värden får spela större roll, leder till fredligare samhälle
127 Tallberg
40
Vad är den liberala feminismens tolkning av könsordning inom krig och konflikt?
Syn på relationen mellan könen: Betonar likhet
Grunden för skillnaden mellan män och kvinnor i krig och försvar: Diskriminering i samhället, exempelvis diskriminerande lagstiftning.
Uttrycksformer: Militärer och försvaret är diskriminerande institutioner
Metod för att förändra könsordningen: Jämställdhetslag, eliminera diskriminerande regelverk, ger fler kvinnor i försvaret
127 Tallberg
41
Vad är den radikala feminismens tolkning av könsordning inom krig och konflikt?
Syn på relationen mellan könen: Betonar sexuell exploatering
Grunden för skillnaden mellan män och kvinnor i krig och försvar: Koppling mellan manlig sexualitet och aggression
Uttrycksformer: Feminisering av fienden, objektifiering och exploatering av kvinnors kroppar
Metod för att förändra könsordningen: Radikalt förändra militära värderingar och organisation
127 Tallberg
42
Vad är den poststrukturella feminismens tolkning av könsordning inom krig och konflikt?
Syn på relationen mellan könen: Uppfattar en socialt konstruerad maktordning
Grunden för skillnaden mellan män och kvinnor i krig och försvar: Skillnader historiskt skapade, institutionaliserade, men upplevs som naturligt givna
Uttrycksformer: Militarism kopplad till nations-stat, ger olika medborgaridentiteter
Metod för att förändra könsordningen: Dekonstruera, ifrågasätta och medvetandegöra
127 Tallberg
43
Vilken är kritiken mot feministisk IR teori?
Skjuter över målet och fokuserar på fel saker.
IR ska inte fokusar på individer.
Givet perspektiv som är omöjligt att falsifiera. Utgår man från könsperspektiv spelar kön alltid en betydande roll.
128 Tallberg
44
Vilka tre analysnivåer brukar man se till vid förklaring av krigsutbrott?
Orsaker inom människan (individnivå)
Lägger vikt vid individer och då den mänskliga naturen, individens bakgrund och personliga egenskaper. Tex så vi ser på Napoleon eller Hitler. Finns även genom den mänskliga naturen generaliserande drag i denna teori. Påpekas ofta att hon är ond och aggressiv. Människors dåliga förmåga för perception och ta in information som leder till krig pga missbedömningar. Feminister, allt är mäns fel.
Organiseringen av stater (statsnivå)
Strukturen är avgörande för krig. Demokratier mindre benägna till krig än diktaturer.
Inom det internationella systemet (systemnivå)
krig uppkommer i ett anarkiskt system för att alla har behov att skydda sig. Säkerhetsdilemmat. Multipelärt, hyfsat stabilt men vågmäster risk. Bipolärt, mest stabilt. Unipolärt, mindre makter allierar sig mot hegemonin.
149, 162 Tallberg
45
Vad är en vanlig definition av krig?
Storskaligt organiserat våld mellan politiskt orienterade grupper.
150 Tallberg
46
Vad är skillnaden mellan krig och väpnade konflikter?
Det är lite tvistat i akademin hur man ska definiera det idag. Men de klassiska definitionerna är.
Krig: 1000 krigsrelaterade dövoffer under en tolvmånads period.
Väpnad konflikt: 25 stridsrelaterade dövoffer mellan två parter under ett kalenderår
150 Tallberg
47
Vilka har varit de stora krigen och konflikterna sedan 1945?
1945-1960 - krig i Asien, kolonier i Afrika, Koreakriger 1950-1953
1960-1970 - konflikter i Latinamerika och Sydostasien. Guatemala, Nicaragua. Pakistan och Indien. Indien och Kina. Kina och Vietnam. Vietnam och USA. Kambodja, Sri Lanka.
1970-1980 - Mellanöstern. Oktoberkriget 1973 Israel och arabstaterna. Iran och Irak 1980-1988
1990- Soviets sönderfalls effekter i östeuropa. Armenien och Azerbajan. första Jogoslavienkriget 1991, Slovenien och Kroatien självständiga. Bosnien och Hercegovina 1992. Kosovo 1999. Ryssland mot Tetjenien 1994, 1999.
Ryssland och Georgien 2008
USA mot Afghanistan 2001, Irak 2003.
2011, Arabiska våren
2011 - Nato mot Libyen
2011 - Yemen. Syrien. inbördeskrig
151 Tallberg
48
Hur har sätten att föra krig på utvecklats genom historien?
Först pil och båge eller svärd.
1500-talet - kanoner utvecklas och territoriella stater blir vanligare
1850- talet - industrialisering tar med sig kulsprutor, taggtråd, stridsvagnar och flygplan.
1900-talet - Ångdrivna pansarförsedda slagskepp. Kommunikationsteknologin utvecklas. Konservburkar, järnväg, telegraf gör att man når längre.
1945 - kärnvapen
153 Tallberg
49
Vilka är de tre övergripande hypoteserna kring krig och konflikt i framtiden?
Krig kommer att förvunna då de inte fyller någon funktion och ej är moraliskt försvarbart. Krig är en social konstruktion och dessa kan både förändras och försvinna. Typ som slaveri. Det som talar för är att stormakter inte längre krigar och att det varit fred i västeuropa sedan WWII.
Krig kommer fortsätta prägla internationella relationer, även om typen ändras pga teknisk och social utveckling. Visar på att det finns tider i historien då stormakterna inte krigat under längre perioder och att vi innan WWI trodde att tiden för krig i Europa var över. Mellanstatliga krig kommer också att finnas kvar.
Krig kommer inte försvinna men genomgå en grundläggande förändring. Då stora förändringar sätt i ekonomi, politik, teknologi, det sociala så påverkar detta sociala institutioner och då även krig. Inte längre mellanstatliga krig med tunga arméer. Nu istället internationaliserade inbördeskrig. Man krigar inte om territorium utan istället identitet och ekonomiska resurser. Utomstående länder blandar sig i på sätt som minimerar egna förluster i mannar. Tex Jugoslavien eller Syrien
157 Tallberg
50
Vilka är de två dominerande perspektiven på internationella förhandlingar och medling?
Konflikthantering - där förhandlingar förstås som ett nollsummespel
Problemlösning - där förhandlingar ses som ett plussummespel
183 Tallberg
51
Vilka tre nya utmaningar har den traditionella diplomatin mött de senaste?
Inrikespolitikens inflytande - demokratisk diplomati
Medias betydelse
Multilateralismens framväxt
184 Tallberg
52
Vad kännetecknar demokratisk diplomati?
Efter WWI och med Woodrow Wilson i spetsen, så började diplomaternas agerande göras offentligt för folket. Det skulle vara moraliskt och följa demokratiska principer. Öppenhet har blivit större och fler tommöten sker med vanliga politiska ledare. Den internationella och nationella arenan har flutit samman mer. Beslut behöver ofta bli godkända i nationella parlament.
185 Tallberg
53
Vad har hänt sedan massmedia kom i kontakt med diplomatin? .
Förhandlingar idag får mer massmedial uppmärksamhet. Det leder delvis till sämre diskussioner då förhandlingsparter har svårt att ändra ståndpunkter och nyttja traditionella förhandlingsstrategier. Men diplomater kan också sätta en av ledarna oönskad agenda genom att få folkligt stöd via läcka till media. Diplomaters roll som informationshämnare minskas. Ibland prioriteras en bra mediabild framför att agera i krissituationer.
186 Tallberg
54
Vad har ändrats i och med att diplomatin blivit multilateral?
Förhandlingar sker allt oftare mellan flera parter än två. FN, EU stora möten som COP21. Konferensdiplomati. Detta komplicerar sättet att nå resultat då det är många parter, många frågor och många olika kulturer för hur förhandling bör skötas. Raymond Cohen talar om två typer av förhandlingskultur
högkontextuell: långsiktighet spelar roll, personliga relationer, att kunna de oskrivna reglerna. Viktigt att inte förlora ansikte framför andra.
lågkontextuell: Eftersträvar tydlighet i tal och handling, diffusa svar tolkas som att man gömmer något. Tid är dyrbart och personliga relationer blir aldrig lika viktiga.
187 Tallberg
55
Vilka fyra typer av forskning förekommer i studiet av internationella förhandlingar och medling?
Den första generaliserar och försöker förutse utfallen av olika förhandlingssituationer. Inspirerad av nationalekonomisk spelteori. Hur man gör optimala val samtidigt som man är beroende av andra.
Den andra har som mål att föreskriva och rekommendera vad som anses vara den mest effektiva förhandlingsstrategin .
Den tredje typen fokuserar särskilt på önskat utfall. En normativ ansats.
Den fjärde typen kartlägger olika förhandlingsprocesser utan att använda teoretiska analyser.
188 Tallberg
56
Vad säger förhandlingsstudierna som inriktar sig på spelteori och strategiska förhandlingar?
Alla parter är egoistiska och rationella.
Fångarnas dilemma.
Robert Axelrod - tit for tat, tid kan lösa problemet
189 Tallberg
57
Vad säger förhandlingsstudierna som inriktar sig på internationell medling?
En tredje part som går in och försöker lösa problemet. Kan ta del i att det nådda avtalet ska genomföras också, om parterna inte litar på varandra men mer på medlaren.
190 Tallberg
58
Vad säger förhandlingsstudierna som inriktar sig på förhandling som konflikthantering?
Stater ses som centrala aktörer och det internationella systemet är anarkiskt. En medlare kan lösa konflikter kortsiktigt men regimer ses inte som trovärdiga för att bevara fred.
Parterna betraktas som homogena, rationella och egoister. Man döljer sina avsikter och spelar maktspel. Osäkerhet om motpartens intentioner och trovärdighet präglar förhandlingarna.
Det viktiga för en medlare här är inte opartiskhet utan maktresurser. Hot och belöningsstrategier. Kunna tvinga parterna till förhandling. Timing extremt viktigt.
Wiliam Zartman - Det mogna ögonblicket
191 Tallberg
59
Vad säger förhandlingsstudierna som inriktar sig på förhandling som problemlösning?
Utgångspunkten är att se konflikten som ett gemensamt problem att finna en lösning på. Parternas intention och motivation är alltså viktig. Kärnan är icke-förvanskad kommunikation, att parterna vågar berätta vad de har för behov och önskningar.
Kartan och Berman delar in denna förhandling i tre delar - Diagnostisering att sätta agendan. Sen komma fram till en formel för förhandlingarna. Sedan fullfölja själva förhandlingarna baserat på detta.
Track-two diplomacy - informella förhandlingar för att lösa djupa konflikter, intressegrupper viktiga.
194 Tallberg
60
Vad är Dayton-avtalet?
Serbien, Kroatien, Bosnienhesegovina.
The peace conference was led by U.S. Secretary of State Warren Christopher, and negotiator Richard Holbrooke with two Co-Chairmen in the form of EU Special Representative Carl Bildt and the First Deputy Foreign Minister of Russia Igor Ivanov.
Curbing the participants' ability to negotiate via the media was a particularly important consideration.
The agreement mandated a wide range of international organizations to monitor, oversee, and implement components of the agreement. The NATO-led IFOR (Implementation Force) was responsible for implementing military aspects of the agreement and deployed on 20 December 1995, taking over the forces of the UNPROFOR. The Office of the High Representative was charged with the task of civil implementation. The Organization for Security and Co-operation in Europe was charged with organising the first free elections in 1996
193 Tallberg
61
Vad var principöverenskommelsen i Oslo 1993?
1993. It was the first face-to-face agreement between the government of Israel and the Palestine Liberation Organization (PLO).
The Accord provided for the creation of a Palestinian interim self-government, the Palestinian National Authority (PNA). The Palestinian Authority would have responsibility for the administration of the territory under its control. The Accords also called for the withdrawal of the Israel Defense Forces (IDF) from parts of the Gaza Strip and West Bank.
196 Tallberg
62
Varför brukar statsvetare skilja på känslighet och sårbarhet? Och vad är dessa skillnader?
Ömsesidigt beroende.
Känslighet: hur snabbt andra länders handlingar leder till negativa konsekvenser för det egna landet.
Sårbarhet: hur lätt och kostnadseffektivt landet därefter kan åtgärda eller kompensera för dessa negativa konsekvenser.
200 Tallberg
63
Varför har internationellt samarbete ökat?
Sedan mitten av 1900-talet har det funnits fyra trender i internationell politik. Ökat samarbete, mer institutionaliserat samarbete, ökad samverkan med icke-statliga aktörer samt fortsatta samarbetsproblem.
Dammarbetet ökar med ökad interpendens. Global governance, hur stater hanterar gemensamma problem.
200 Tallberg
64
Vilka tre dimensioner kan man analysera institutionalisering i?
Implicit - explicit - är samarbetet underförstått eller mer kodifierat
Decentraliserat - byråkratiserat - Bygger dammarbetet på skapandet av internationella organisationer eller inte
Mellanstatligt - överstatligt - principer för beslutsfattande
202 Tallberg
65
Vad är en internationell regim?
Principer, normer, regler och beslutsprocedurer inom ett specifikt politikområde.
203 Tallberg
66
Vad är en internationell organisation?
Internationella byråkratiska strukturer. Utmärks av att den har ett permanent säte, en personalstyrka, en juridisk personlighet och en budget.
Nafta, WHO, Nato, Opec kombinerar internationell regim och internationell organisation. Organisationerna i fråga hanterar bara ett sakfrågespecifikt regelsystem.
203 Tallberg
67
Vad är en internationell institution?
Ett samlingsbegrepp för internationella regimer och internationella organisationer och deras gråzoner.
203 Tallberg
68
Hur har samverkan med icke-statliga aktörer utvecklats historiskt?
NGOer har blivit viktiga när det gäller att sprida välstånd men också att samla in och rapportera brott mot MR samt sätta moralisk press på regeringar. FN var tidiga med sådant samarbete, idag har även världsbanken och ekonomiska institutioner börjat sammarbeta med NGOs. 1990 var NGOer ansvariga för 20% av markarbetet för våldsbankens utvecklingsprogram, 2006 var de 70%.
Realister menar att ökad inblandning av icke-statliga aktörer beror på att staterna kan använda dessa för sina intressen och att de får plats på staters villkor.
Liberaler ser detta som en konsekvens av internationella organisationers ökade behov av deras tjänster och resurser. De kan bistå med värdefull expertis, hjälpa till att utveckla politik och hålla ett öga på att stater uppfyller dessa krav.
Konstruktivister menar att det beror på en ny norm där civilsamhället ska ha en större plats. Internationella organisationer kan inte ses som legitima om de inte inkluderar representanter från det civila i det politiska.
205 Tallberg
69
Vilka samarbetsproblem finns fortfarande på den internationella arenan?
Frågor som inte blir föremål för internationellt samarbete, tex växelkurs idag.
Ibland har man förklarat intresse för dammarbete men misslyckas i försöket att nå en överenskommelse. Multilaterala investeringsavtalet.
Parter som drar sig ut förhandlade överenskommelser eller inte skriver under. 1919 USA kongressen nej till NF. 1950-talet Frankrike nej till EDC.
Brott mot internationella regimer. Ibland bara pga ökapacitet att efterfölja eller missförstånd.
Ibland räcker inte heller de internationella regimerna till för att lösa problemen även om de följs av alla. Pga politiker vill inte inskränka sin handlingsfrihet och har kortsiktiga perspektiv så de får inte igenom sin vilja. Kyotoavtalet
206 Tallberg
70
Vilka tre generationer av forskning kring internationellt samarbete?
Första generationen från 50-60-tal, när institutionerna började byggas upp igen efter WWII, FN, IMF, världsbanken och GATT. Man frågade sig vilka möjligheter dessa nya institutioner hade att förebygga konflikter efter att NF fanerat på 30-talet. Formningen var realistisk, kanske även pessimistisk. På 60-talet blev dock behavioralismen större och synen började ändras.
70-80 tal, delvis reaktion på att Bretton Woods föll. Fokus flyttas från formella internationella organisationer till internationella regimer (Stephen Krasner). EN diskusson mellan neo-liberaler och neo-realister om potentialen för samarbete.
sedan 90-talet har frågan snarare varit hur än om internationella organisationer påverkar staters agerande.
209 Tallberg
71
Vad säger Tallberg om realism och internationellt samarbete?
De är skeptiska till internationella institutioners möjlighet att påverka staters agerande och refererar till staternas maktskugga över institutionerna.
Det första motargumentet är att institutioner bara återspeglar en befintlig maktbalans. Som fortsättning på detta säger det andra argumentet att de bara fungerar så länge det finns en hegemon, med hänvisning till USA efter WWII. Enligt det tredje argumentet skulle stater inte gå med på relativa förbättringar för andra då detta med tiden försämrar deras relativa maktställning.
210 Tallberg
72
Vad säger Tallberg om liberalism och internationellt samarbete?
Liberaler tror starkt på internationellt samarbete. Deras optimism grundar sig på nationalekonomisk spelteori och tankar om transaktionskostnadsteori. Stater vill ingå i internationella institutioner då detta minskar de kostnader och ger en arena för att lösa de konflikter som uppstår i internationellt samarbete.
De skiljer på samverkansproblem, fångarnas dilemma kring tex handel eller miljö, viktigt att den internationella organisationen kan följa upp problemen, och samordningsproblem som snarare handlar om att forma de globala flyg kommunikationen eller järnvägsbredden globalt och att ordna arenor där detta kan diskuteras.
Till skillnad från realister menar de att det ej behövs en hegemon och att stater nöjer sig så länge alla får absoluta fördelar.
211 Tallberg
73
Vad säger Tallberg om konstruktivism och internationellt samarbete?
Konstruktivisterna har samma positiva inställning som liberalerna men grundar denna på en annan intellektuell tradition. De betonar den sociala miljö en internationell regim uppkommer och verkar i. Stater engagerar sig för att det är en rådande norm kring hur man bör agera. Domstolar för mänskliga rättigheter har grundats på liberala demokratiska principer om hur saker bör vara, snarare än agentintresse som rationalisterna säger.
Där liberaler menar att stater medverkar i internationella organisationer för att detta gynnar deras intressen menar konstruktivisterna att internationella organisationer kan påverka vad stater tom anser vara sina intressen, de dessa kan ändras med nya normer, idéer och argument. Stater är öppna för socialisering. Sanktioner behövs inte för att hålla stater på banen, de kommer efter ett tag vilja göra detta självmant.
212 Tallberg
74
Vad är olika normativa IR teorier kring makt?
Man diskuterar kring huruvida det ska röstas med enhällighet, röster viktade på ekonomi som i IMF. Röster dårett par stormakter har veto, FN. Under 80-90-talet fick utvecklingslider mer att säga till om vid utvecklingen av handelsregler vid WTO.
214 Tallberg
75
Vad är olika normativa IR teorier kring demokrati?
Internationella organisationers legitimitet brukade ligga i dess förmåga att hjälpa stater att lösa sina problem. Säkerhetsorganisationer hr legitimerats av deras förmåga att förhindra konflikter. De senaste har dock demokratiska kvalitet blivit viktigare. Fokus skiftar från output-legitimitet till input-legitimitet. Mer insyn, ökad medverkan av NGOs och civilsamhälle förespråkas idag. Kritik mot ökad överstatlighet.
215 Tallberg
76
Vad är olika normativa IR teorier kring effektivitet?
Kan de internationella organisationerna effektivt angripa de problem de skapats för att lösa. Vd är de för beslutsprinciper, övervakningsmekanismer och regelverk som används. Majoritetsomröstning ses som mer effektivt än konsensus. Mer övervakning brukar få staterna att följa upp bättre, samma med ambitiösa regelverk.
Den andra frågan kring effektivitet handlar om hur resurserna används, korruption och svågerpolitik dåligt.
216 Tallberg
77
Vad är gammal regionalism?
Den domineras av stadsaktörer inom ramen för mellanstatliga organisationer och ramverk.
Samarbete med specifika målsättningar inom väl avgränsade sektorer, främst handel och säkerhet.
Inåtriktad och ofta protektionistisk
220 Tallberg
78
Vad är ny regionalism?
Pluralism av statliga och icke-statliga aktörer som samarbetar inom såväl formella institutioner som på mer informell basis genom nätverk och partnerskap.
Mångdimensionell samarbete inom en rad sektorer, te:x ekonomi, handel, politik, säkerhet och kultur.
Utåtriktad och ofta direkt länkad till globalisering.
220 Tallberg
79
Vad betyder regionalism?
Det syftar till idéer, ideologier och målsättningar som syftar till att skapa eller förändra ett geografiskt område till en region.
222 Tallberg
80
Hur ser realister på regionalism?
Regioner mer baserade på politiska än ekonomiska förhållanden. Stater som aktörer. Stater samarbetar in de tjänar på det, ändras förutsättningarna ändras samarbetet.
223 Tallberg
81
Hur ser liberaler på regionalism?
Funktionalism. Vilken nivå samarbetet utgör sig bäst för att tillgodose människornas behov. Om människor kan förflytta sina lojaliteter från staterna till funktionellt indelade organisationer kanske världen blir mindre krigsbenägen.
223 Tallberg
82
Vad är neofunktionalism?
Navända för att förklara EU. Mindre ideal än funktionalismen, människor kommer inte släppa sin nationalism. Fokus på socialisering av politiska eliter. Transnationella aktörer, företag, med och driver porsessen.
223 Tallberg
83
Vad menas med spillover vid regionalism?
Spridning av samarbete från ett område till ett annat. EU började med Kol men vi lär oss att samarbeta och samarbetet inom fler och fler områden idag.
224 Tallberg
84
Vad menas med kritiska teorier om regionalism?
Menar att det inte finns någon värderingsfri vetenskap och att teori alltid utformas för ett visst syfte.
Nyregional ansatsen - dagens regionalisering grundad på nyliberalistiska principer samtidigt som den är mångfacetterad och mångdimensionell.
224 Tallberg
85
Hur ser regionalismen ut i Europa?
Idag är EU i stort sett det enda regionalistiska projektet i Europa. En institutionaliserad integrationsprocess. Verkar drivas av identitetsfaktorer
225 Tallberg
86
Hur ser regionalismen ut i Nordamerika?
Främst Nafta. Saknas regionala gemensamma institutioner. Avtalet bindande för medlemsländerna och finns en juridisk mekanism för bevarandet av samarbetet. Inga politiska målsättningar. Nyliberalt med fokus på ekonomi och liberalisering.
Lite APEC
225 Tallberg
87
Hur ser regionalismen ut i Sydamerika?
Lafta, Andiska pakten - introverta regionala projekt under 50 till 70-talen. importsubstitution och statlig styrning.
1991 börjar Mercosur, ekonomiskt projekt, baserat på tullunion, med relativt svag institutionell styrka och svagt sekretariat. Väldigt centraliserat ses som en presidentleds förhandlingsstruktur. Dammordnar positioner i WTO. Öppen regionalism.
Man vill fördjupa samarbetet, EU lite förebild, man vill ha gemensam marknad.
Alba, politisk och rättvis regionalism som kommunisterna startade för att inte behöva vara med i USAs frihandelsprojekt. Hälsa, utbildning och bistånd viktigt samarbete.
228 Tallberg
88
Hur ser regionalismen ut i Sydostasien?
Asean. Dels de kapitalistiska länderna i regionens försvar mot kommunismen, officiellt samarbete i sociala, ekonomiska och kulturella frågor. Lyckats främja stabilitet i turbulent region.
ASEAN plus tre APT (China, Japan, Sydkorea)
Viktigt att samarbeta med ekonomiska regler för att klara sig i en globaliserad värld. Tycks byggas av informella offentliga och privata aktörers nätverk.
231 Tallberg
89
Hur ser regionalismen ut i Södra Afrika?
SADC. EU som förebild. Ekonomiskt samarbete ska vara marknadsstyret och främja rörligheten av varor och kapital. Attrahera utländska investeringar.
Majoriteten av de afrikanska ekonomierna består av den informella delen av ekonomin. Denna regionaliseras dock också via gräsrotssamarbete över gränser, informell regionalisering.
233 Tallberg
90
Vad säger det dominerande perspektivet på utveckling?
Moderniseringsskolan, ekonomisk nationalism, nyliberalism och nyinstitutionalism.
Fattigdom: brist på pengar för att köpa mat och tillfredsställa andra grundläggande materiella behov
Utvecklingsmål: Transformation av traditionella självförsörjningsekonomier till moderna industrialiserade marknadsekonomier.
Centrala idéer och antaganden: Obegränsad ekonomisk tillväxt i ett marknadssystem. På längre sikt når välståndet även de fattigaste och alla gynnas av den ekonomiska tillväxten. Västerländsk utvecklingsmodell överlägsen.
Mått på utveckling: Ekonomisk tillväxt, BNP per capita. Industrialisering.
301 Tallberg
91
Vad säger det kritiska perspektivet på utveckling?
Beroendeskolan, värdssystemteori, postmarxism, postkolonialism, feminism.
Fattigdom: Oförmåga att tillfredsställa materiella och icke-materiella behov.
Utvecklingsmål: Skapa mänsklig välfärd genom socialt, kulturellt, politiskt och ekonomiskt hållbara samhällen.
Centrala idéer och antaganden: Självförsörjning. Samhällskontrollerade nyttigheter (vatten, luft, skogar). Marginaliserade gruppers intressen. Lokalt deltagande och kontroll. Mångfald.
Mått på utveckling: Tillgodoseende av allas grundläggande mänskliga behov.
Utvecklingsprocessen: "Bottom-up". Lokal kunskap. Deltagande. Småskalighet. Samhällskontroll.
301 Tallberg
92
Hur ser IR ut kring utvecklingsproblemet fattigdom?
Om fattigdom bara handlar om att inte ha råd med förnödenheter så är fattigdom enbart en ekonomisk fråga och det enda som kan lösa den är ekonomisk tillväxt. Liberalt perspektiv. Kritiker menar att fattigdom är bredare än så, självförsörjning, kulturellt utanförskap, miljö, hälsa.
Skuldkrisen 1982-83. Nyliberaler skyller på dåligt och korrupt ledarskap i länderna. Kritiker skyller på det internationella finanskapitalets utsugning av fattiga länder.
303 Tallberg
93
Hur ser IR ut kring utvecklingsproblemet hunger?
Snabb befolkningstillväxt och naturkatastrofer ses traditionellt som orsaken till hunger i världen. Därför läggs fokus på familjeplanering och matproduktion.
Amartaya Sen menar att maten räcker till på jorden men att den är för ojämlikt fördelad. Tex Bangladesh 1974, mat fanns men naturkatastrof hade satt bönder ur arbete så de hade inte pengar att köpa maten. Då är det maktstrukturer som svälter ihjäl människor. Svält sammanfaller också ofta med väpnad konflikt.
304 Tallberg
94
Hur ser IR ut kring utvecklingsproblemet hälsa?
WHO def av hälsa är fullständig fysisk, mental och socialt välbefinnande, alltså inte bara avsaknad av sjukdom.
AIDS och Malaria de största orsakerna till dålig hälsa. Kostsamt i form av liv, som kritikerna fokuserar på och kostsamt i form av samhällsekonomi som de nyliberala fokuserar på.
305 Tallberg
95
Hur ser den nyliberala utvecklingspolitiken ut?
Fortsatt kapitalistisk utveckling. Avreglering och ekonomisk liberalisering förespråkas av IMF och Världsbanken. WTOs fokus är detta, att få till utländska investeringar. Företag måste alltså med i spelet.
IMF tvingade in staterna i skuldkrisen, 1980-tal, in i strukturanpassningsprogram där staten skulle ha mindre inblandning i ekonomin. Det blev som ett krav för länder att de behövde liberalisera sin ekonomi för att få kunna låna. Detta ledde i realiteten till att de som hade det sämst fick lida, snarare än en korrumperad elit. 1999 ersattes dessa med fattigdomsminskningsstrategier från IMF och Världsbanken, lite bättre resultat.
NIC - newly industrialized countries, asien. Här var det inte nyliberala principer utan stater spelade en stor roll i ekonomisk utveckling.
Mikrokrediter idag trendigt. Individfokus och tro på marknadsekonomi.
Stort fokus på att effektivisera jordbruk, men lokalt är det dåligt, kemikalier, eroderar jord, grödor för export till väst.
Bistånd centralt, men får kritik från både höger och vänster. Höger säger att det snedvrider marknader och lägger grund för korruption, vänstern säger att det är givarlandet som styr och ställer. Det senaste har fokus skiftat från traditionell fattigdomsbekämpning till demokratisering och utveckling av civilsamhälle.
306 Tallberg
96
Vad är en rättighetsbaserad syn på utveckling?
Utveckling handlar om att tillfredsställa grundläggande mänskliga behov som människor har rätt till. Baserat på de mänskliga rättigheterna. Amnesty driver detta mycket.
310 Tallberg
97
Hur påverkar demokratisering internationell politik?
Demokrati ses som det bästa sättet att legitimera styre, ben diktatorer anordnar val för att säkra legitimitet.
Hur stater ses mäts ofta baserat på deras demokrati och deras MR mätningar.
Arabiska våren - snöbollseffekt med demokratisträvan
315 Tallberg
98
Vilka är demokratiseringens tre vågor?
1826-1926 - utvidgning av rösträtt,
1945-1060 - efter WWII,
1974-1990 - demokratin svepte över världen från Europa, Latinamerika, Asien och Afrika.
Dock så säger freedom house att demokratierna i världen har gått ständigt tillbaka sedan 2006..
317 Tallberg
99
Vilka politiska regimtyper finns det och hur definieras de?
liberala demokratier. partiellt demokratiska/partiellt auktoritära regimer. Auktoritära regimer.
Relation mellan stat, civilsamhälle och medborgare.
Är deras politiska fri och rättigheter garanterade?
proceduriell definition vanlig.
Ekonomisk vinst fortfarande viktigare än att sprida demokrati - Kina, Saudi
319 Tallberg
100
Vad säger den demokratiska moderniseringsskolan?
Transitionsteorier - vägen går från en vanlig politik elit via vissa steg till en demokrati. Linjärt från etablerandet av territoriell kontroll, förberedande fas av politisk kamp, politisk liberalisering, allmänt val och konsolidering av demokratin. Kommer från eliters förhandlingar.
Moderniseringsskolan - Demokrati bara möjlig om vissa sociala och ekonomiska kriterier redan uppfyllda. Industrialisering och modernisering leder sedan till demokratisering möjlig tack vare bla medelklass.
321 Tallberg
101
Kan internationella förhållanden motverka demokratisering?
Kolonialmakter skapade stater som hade stor "despotisk makt" att trycka tillbaka sina medborgare men liten "infrastrukturell makt". Detta var kvar när kolonialherrarna lämnade, folket förtrycktes när de försökte få sina röster hörda.
Länder blandar sig i andra läders internpolitik för egen vinning, säralt kalla kriget.
Militärt bistånd mot upprorisk befolkning.
322 Tallberg
102
Kan internationella förhållanden gynna demokratisering?
Spridningseffekter. Demokratism normer och värderingar sprids bland folken i en region oberoende av statsgränser.
Demokratistöd och demokratifrämjande insatser från andra länder. IMF knyter lån till demokratisk utveckling. USA Afghanistan 2001, Irak 2003 med ord om demokrati.
324 Tallberg
103
Vad är global miljöpolitik?
miljökrav vs utvecklingskrav.
Problemen härstammar från en ömkan om att uppnå välstånd snarare än menade aggressioner mot andra länder.
Gränsöverskridande så kräver gemensamma åtgärder.
Stockholm 1972 (öst bojkottade) - ansvarsprincipen, UNEP, nord-syd konflikt.
Havsrättsavtalet, luftvårdskonventionen om svavelutsläpp, Baselkonventionen om transport av farligt avfall.
Freoner togs väl om hand om pga de var tydlig orsak och människor blev rädda för hudcancer.
1976 Dioxin Seveso, 1984 Bhopal, 1994 Exxon Valdez, 1984 Tjernobyl.
antropocentriskt perspektiv vs ekocentriskt perspektiv
Kritiker säger att miljö är ett nollsummespel och att det är dömt att elda till konflikt och misslyckat samarbete.
Att mal det som säkerhetshot stämmer men vissa menar att man inte lägger fokus vid att lösa problemet med att få fungerande institutioner om man målar det som sådant.
327 Tallberg
104
Nämn några milstaplar i det internationella miljösamarbetet
```
Stockholm 1972
Rio de Janeiro 1992 - kalla krigets bipolaritet föll i bitar. Stater gemensamt men olika stort ansvar i att förhindra miljöproblemen, motverka nord-syd. CSD.
Johannesburg 2002, (offentlig-privat) partnerskapsinitiativet för hållbar utveckling
Rio de Janeiro 2012 -
Kyotoprotokollet
Durbanöverenskommelsen 2011
Köpenhamn 2009
329 Tallberg
```
105
Vad betyder begreppet hållbar utveckling?
tillgodoser nuvarande generationers behov utan att äventyra kommande generationers möjlighet att tillgodose sina behov
Brundtlandrapporten
Ser ekonomisk utveckling, social rättvisa och ekologisk hållbarhet som förenligt.
331 Tallberg
106
Vad utgör Agenda 21?
Ett av Rio-avtalen. Omfattande men icke bindande handlingsprogram för 2000 talet där hållbar utveckling sätts i centrum för urbana miljöfrågor, skogsavverkning, energiproduktion, avfallshantering.
Mobiliserar även civila. Mainstreaming, miljöperspektiv ska in i den praktiska politiken.
332 Tallberg
107
Nämn fyra typiska särdrag för miljödiplomatin?
Det mesta sker via globala organisationer och styrs av statssuveränitet och därför konsensus som leder till beslut av minsta gemensamma nämnare.
Vetenskap och kunskapsproduktion viktigare än övrig diplomati. Forskare/epistemiska nätverk viktig roll.
Mycket icke-statliga aktörer och grödrots aktivitet.
Ledarskap och koalitioner - EU ansvar som genomförare av Kyoto. Opec mot. Små önationer för.
Stort fokus på implementering och resultat av avtal.
335 Tallberg
108
Hur ser det liberala perspektivet på global miljöpolitik ut?
Ser alla befintliga samarbetena som bevis för att internationella organisationer behövs. Ser det som bevis för att stater ser bortom kortsiktigt egenintresse.
Miljöpolitik är typexempel på hur internationellt samarbete kan lindra alamningens tragedi. Menar att vetenskapliga, teknologiska och institutionella framsteg kommer rädda oss från klimathotet. Tror på marknadsliknande reformer som utsläppshandel.
339, 342 Tallberg
109
Hur ser det realistiska perspektivet på global miljöpolitik ut?
Skeptiska till att stater kommer ändra sitt agerande baserat på internationella överenskommelser. Mycket störrå fokus på de konflikter som kommer uppstå är naturresurser börjar sina.
Utgångspunkten är hotet mot nationell säkerhet. Även sett till orkaner, torka, översvämningar, epidemier. Större hot än terrorism enligt Pentagon.
Det svaga regelverket inom globala miljökonventioner är staternas intressekonflikters fel. Ingen vill ge upp en god levnadsstandard.
USA vill inte skriva på Kyoto för att det ger fördel till Kina och Indien.
339, Tallberg
110
Hur ser det kritiska perspektivet på global miljöpolitik ut?
De ser staters suveränitet som orsak till miljöproblemendå det motverkar kollektivt agerande bortom snäva nationella intressen. Skyller på kapitalister, patriarkat och ekonomins starka roll. eko-marxism, eko-feminism.
Kritisk till både statssystem och marknaders förmågor att begränsa global uppvärmning. Västvärlden, kapitalism, patriarkat bär ansvaret för miljöförstöring. Ideologiska, ekonomiska och institutionella strukturer som grund. Västvärldens matrealism, instrumentella synsätt och konsumtionsideologi.
339, 343 Tallberg
111
Hur ser FNs ramkonvention om klimatförändringar ut?
undertecknat 1992, trädde i kraft 1994.
Övergripande mål att hantera växthusgaser för att förhindra att korens klimat påverkas på farligt sätt. Vad som är en nivå som är farlig specificeras inte.
340 Tallberg
112
Vad utgör Kyotoprotokollet och vilka är dess flexibla mekanismer?
undertecknat 1997, trädde i kraft 2005
Åtagande för I-länder att minska sina utsläpp av 6 olika miljöfarliga gaser.
Det finns marknadsbaserade flexibla mekanismer som ska göra att man bekämpar miljöhoten på ett kostnadseffektivt sätt.
Ren utveckling - utsläppskrediter om de bidrar till att minska utsläppen i u-länder.
Gemensamt utförande - samarbetsprojekt mellan länder inom avtalet, i-länder
Handel med utsläppsrättigheter - marknadsmekanism för att minska utsläppen
340 Tallberg
113
Vad innebär de naturrättsliga idéerna om mänskliga rättigheter?
Kant och Smith argumenterar för att det fira goda samhället byggs av fria individer.
Den kristna synen att ingen människa är förmer än någon annan, grund i de mänskliga rättigheterna.
Alla människor är födda med vissa mänskliga rättigheter som inte går att avsäga sig utan bara kan bli kränkta.
348 Tallberg
114
Vad menas med de tre generationerna av mänskliga rättigheter?
Första generationen berör mest politiska rättigheter så som åsiktsfrihet, rösträtt och föreningsfrihet.
Den andra generationen utgör ekonomiska och sociala frågor, rätten till arbete, utbildning och bostad.
Den tredje generationen utgör frågor som tillfaller specifika grupper, barn, funktionshindrade, språkliga minoriteter.
Konflikt mellan individuella och sociala rättigheter.
348 Tallberg
115
Hur har institutionaliseringen av mänskliga rättigheter sett ut?
Woodrow Wilson lanserar tanken om NF 1918. Öppen diplomati, frihandel, havens fridhet, nedrustning.
(Wilson fick inte försoningsfred med Tyskland utan realisterna i senaten vann och se hur bra det gick..)
Tysklands brott mot sina medborgare gav legitimitet till samarbete som skyddar individer från sina stater.
1948 antog FN de mänskliga rättigheterna.
Genevekonventionen 1977
Europakonventionen om fri och rättigheter 1950
349 Tallberg
116
Vilka utmaningar möter och vilken kritik får de mänskliga rättigheterna?
De är fortfarande ifrågasatta av kollektivistiska samhällen och diktaturer.
Kritik att de bara är en ideologisk hegemoni som inte alls är universell i slutänden. Kritik att de inte tar hänsyn till den kultur i vilken de mänskliga rättigheterna ska upprätthållas.
351 Tallberg
117
Hur ser liberalerna på mänskliga rättigheter i kontexten av studiet av internationella relationer?
respekt för MR är ett mål i sig samt ett medel för en fredlig värld. MR viktig del av den demokratiska freden. MR det område där internationellt samarbete tydligast institutionaliserats med domstolar och tribunaler. MR gör att staters agerande blir mer förutsägbart och tar bort det anarkiska.
354 Tallberg
118
Hur ser realisterna på mänskliga rättigheter i kontexten av studiet av internationella relationer?
MR är inte en central del i deras analys av stater. De fokuserar på hur stater agerar för att överleva och fokus på materiella resurser och maktordningar. Stater skulle inte låta sin rörelsefrihet hindras av normer som MR. De kan dock använda det som ursäkt för sina ageranden.
354 Tallberg
119
Hur ser konstruktivisterna på mänskliga rättigheter i kontexten av studiet av internationella relationer?
Konstruktivister problematiserar tanken med nationella intressen och menar att de påverkas av normer, ideal och vad som är lämpligt agerande på den internationella arenan. MR får alltså relevans i dess roll som identitetsskapare och normgivare.
354 Tallberg
120
Hur ser feministerna på mänskliga rättigheter i kontexten av studiet av internationella relationer?
Postmodern feminism menar att de mänskliga rättigheterna är egentligen anpassade efter en manlig norm och MR är ett förtryck mot kvinnor. De tillskrevs historiskt först bara män.
Liberal feminism betonar universalismen i MR. MR är viktigt för vinnots sociala och demokratiska rättigheter. MR främjar jämlikhet.
356 Tallberg
121
Hur har de mänskliga rättigheterna spridit sig i världen?
MR var avgörande i avkolonisering, anti-apartheid, svartas rättigheter i USA. I Kalla kriget var MR västvärldens sätt att se skyldigheter mellan stat och individ. USA har dock med sin anti terrorism har tagit steg tillbaka ed sin MR.
EU kräver respekt för MR och demokrati för inträde, detta sprider MR så länge EU förblir attraktivt.
357 Tallberg
122
Hur har det mer strukturella/legala genomdrivande av de mänskliga rättigheterna skett?
Mr ska skydda individen från staten så de organ som ska upprätthålla MR måste vara till någon grad överstatliga. Det går bara att genomdriva juridiskt mot de stater som frivilligt skrivit på olika MR konventioner.
FN jobbar för MR. Europadomstolen det juridiska organ som mest effektivt bevarar MR då de som skriver under Europakonventionen om MR, 40 länder, är juridiskt bundna.
ICC fall av folkmord enligt FNs konvention ang folkmord, samt dömer brott mot mänsklighet och krigsbrott.
360 Tallberg
123
Hur ser migrationsmönstren ut idag?
Stater med gränskontroll som oumbärligt ny ide.
Det är en mänsklig rättighet att utvandra men inte invandra.
Högst relevant på både mikro och makro nivå.
Det är mer inhemsk migration än internationell.
Äkta välstånd och global utjämning har man trott ska medverka till minskad migration. Detta via ekonomisk utveckling och frihandel, men tvärt om har skett mesans frihandeln spridits.
37% av internationell migration rör sig syd till nord.
Migration globaliseras
Migration accelererar 82 milj 1970, 175 milj 2013
Migration störst ifrån medelinkomstländer
Migrationen differentieras, arbetskraft, temporär, flyktingar
Migration har feminiserats, fler och fler kvinnor, kring 50%
Migrationsmönster bryts upp och ändrar riktning. Sverige
365 Tallberg
124
Kan stater kontralera migrationen?
Vid WWI utbrott upprättade man gränskontroller och internationella asps för att kontrollera resande. Stater får inte hindra utandning, men de har duvränt bestämmande vad gäller invandring.
Gränser filtrerar mobilitet snarare än begränsar, välutbildade och högkvalificerade går fria.
EUs försöka att kraftigt reglera migration till regionen har lett till mycket människosmuggling.
Stater kan tex förvägra familjereunion men de lyckas som vi ser inte hålla sina gränser.
Vissa menar att gränskontroller inte fungerar, mest för att många som invandrar gör detta på utgånget visa eller arbetar på turist-visa.
Mer resurser än någonsin läggs dock på att försöka reglera migration.
369 Tallberg
125
Vilka är de internationella samarbetets begränsningar med hänsyn till migration?
Finns nästan inget internationellt samarbete, särskilt inte institutionaliserat, kring migration.
Det rör kontroll av befolkning och territorium som är centrala delar av sen stat och man vill vara suverän.
UNHCR, flyktingar. Genevekonventionen 1951. Budapestprocessen, Pueblaprocessen. Dublinförordningen i EU. Globala konventionen för internationell migration och utveckling, rapport 2005, 160 medverkande länder.
371 Tallberg
126
Varför migrerar människor?
Ekonomiska, neoklassiska, förklaringar vanliga. Push och pull faktorer beroende av befolkningstäthet, arbetslöshet, fattigdom eller politiska fri och rättigheter. Väldigt rationell, vilket den tråg kritik för. Ofta är informations som kritikerna får motstridig, och varför gör inte alla samma beslut i samma situation.
En nyare teori fokuserar på familjer och deras beslut, hur man kan låta någon migrera för familjens bästa, Mycket fokus på kapitalismen som sliter individer från sina rötter för att försörja en familj "där hemma". globalisering som faktor.
373 Tallberg
127
Hur påverkar migration utveckling av länder och samhällen?
För var fokus på om brist på utveckling var grund till migration. Idag är fokus på hur migration kan bidra till utveckling, både EU och DMFD talar om det.
Remitteringar, migranter som skickar pengar tillf familjer de lämnat kvar hemma och kan bidra till hemlandets utveckling. Cirkulär migration, temporär migration, lyfts som ideal typ. Hjälper nord med bristande arbetskraft och hjälper syd med pengar och kanske kunskap. Denna syn grå kritik för att undvika att bemöta migrationens orsaker. Vissa säger att denna positiva syn också är för simplifierande som säger att migration nästan bara är gott.
375 Tallberg
128
Hur påverkar migration säkerhet för stater och människor?
Det man är rädd för är att stora väger av särskilt irreguljära invandrare ska rubba staters balans. Efter 9/11 ärman rädd för att terrorister ska ta sig in i landet.
376 Tallberg
129
Hur påverkas tillvaratagandet av mänskliga rättigheter av migration?
Mänskliga rättigheter upprätthålls inte vad gäller migration till EU eller USA där många omkommer i sin försök att ta sig hit. Få stora länder vill erkänna rättigheter för irreguljära migranter.
Internationella arbetsorganisationen antog en konvention 2011 om anständiga arbetsvillor för hushållsarbete.
377 Tallberg
130
Hur har forskningen kring FN skiftat under dess historia?
Först stort fokus på internationell rätt och politisk filosofi. 1960 kom behavioristiska teorier och vilja att testa teorier och hypoteser mot empirisk fakta, det sammanföll med att nya stater bildades iim avkolonialiseringen. Idag kritik för att fokusera för mycket p konstruktivism och för lite på teori. Men realism och liberalism och de konstruktuvistiska börjar komma tillbaka.
418 Tallberg
131
Hur ser FNs organisationsstruktur och maktfördelning ut?
De centrala organen är säkerhetsrådet, generalförsamlingen, sekretariatet, internationella domstolen, förvaltarskapsrådet samt ekonomiska och sociala rådet.
Säkerhetsrådet: 5 permanenta, 10 roterande om två år. Bestämmer om våld och tvingande åtgärder enligt kapitel VII. Hot mot internationell säkerhet.
Generalförsamlingen: inte bindande, alla.
Sekretariatet: Verkställande del. leds av generalsekreteraren.
Domstolen i Haag: Följer internationell rätt, inga sanktionsmedel, men normativt inflytande.
ICC ligger i Haag, rör folkmord, brott mot mänskligheten och krigsbrott. (Inte del av FN?)
Förvaltarskapsrådet: hade som uppgift att hjälpa vid avkolonialiseringen men gör inte mycket idag.
Ekonomiska och Sociala rådet: ekonomiska, sociala, MR, kvinnor, befolkningsfrågor, miljö, kultur, transport och narkotika.
420 Tallberg
132
Hur har FNs roll förskjutits från fredsbevarande till mer fredsframtvingande?
Första generationens fredsbevarande tandade om att de stridande parterna samtyckte, att insatsen var opartisk och att våld endast nyttjades i självförsvar.
Den andra generationens fredsbevarande handlar fokuserar på att försöka lösa inomstatliga väpnade konflikter och motverka humanitära kriser.
424 Tallberg
133
Vad gör FN och varför försöker de återskapa stater som fallerar?
Fin vill undvika de konflikter, kaos, anarki som ofta uppstår när en stat kollapsar och är därför villiga att som i Kosovo eller Östtimor gå in med stor kraft för att rädda staterna och skydda folket.
426 Tallberg
134
Vilka konsekvenser för arbetet inom FN får det att FN ska värna om både staters och individers rättigheter och skyldigheter?
mellanstatligt samarbete baserad på principen om staters suveränitet och jämlikhet (..). Traditionellt har fokus varit staters säkerhet men större fokus läggs nu på individers säkerhet från staten. Skyldighet att skydda har lyfts mycket.
427 Tallberg
135
Man hör ofta att FN behöver reformeras, vilka aspekter vill man vanligen ändra?
Man vill ändra säkerhetsrådet då detta ses som att ha låsts maktbalansen från 1940 talet.
FN vill ha mer pengar, att alla stater betalar det de är skyldiga iaf.
Det är svårt att organisera en så stor och lös organisation som FN effektivt. Prat om komparativa fördelar eller subsidiaritetsprincipen.
430 Tallberg
136
Vilka är de tre mest framträdande integrationsteorierna?
neofunktionalism - ser transnationella aktörer som de som samlar makten
intergovernmentalism - medlemsstater driver integration
multi-level governance - komplexiteten med att EU ärret politiskt flernivåsystem
435 Tallberg
137
Hur ser EUs historiska framväxt ut?
1952 - EKSG - Shuman, Monnet
1957 - EEG, Euroatom - i Rom
1960 talet slut - EG för de tre ovan
1993 - Namnet EU - Maastricht
1997 (9) - Amsterdam - utrikes och säkerhet stärks
2000 (3) - Nice - utrikes och säkerhet stärks
2004 - författningsfördraget
2009 - Lissabon - EU utvecklas som politiskt system, befogenheter förtydligas och beslutsfattande förenklas och parliament får större makt.
438 Tallberg
138
Vad kännetecknar EU som politiskt system?
Hybrid systembländar mellanstatligt och överstatligt.
Liknar federation, uddelning mellan central och nationell nivå. inom den centrala finns makteldning mellan lagstiftande, verkställande och dömande makt.
439 Tallberg
139
Vilka är EUs huvudsakliga institutioner?
Kommissionen, parlamentet, rådet, Europeiska rådet och domstolen.
Komissionen är verkställande, initiativ till ny lag, handel och konkurrens är deras stora ansvar, de ska också se till att stater efterlever EU beslut. Delro var stark men efterföljare har gjort rollen som president svag.
Råd och parlament är lagstiftande. Rådet är de nationella ledarnas ställe. Parlamentet brukade vara bara rådgivande men har idag mer makten av en andra kammare och har också fått makt att granska kommissionen.
Europeiska rådet - stats och regeringschefer.
EU domstolen - lösa konflikter mellan EUs parter samt se till att medlemsländer föser EU lag.
439 Tallberg
140
Hur ser EUs beslutsprocesser ut?
kommisionen initierar lag. Skickas till EP och rådet som följer en medbeslutandeprocedur, alltså är dessa ida jämställda och behöver vara överens.
EU följer gemenskapsmetoden, då EU är överstatligt vill man att man ska vara hyfsat överens, kvalificerad majoritet, EU lag företräder nationella lag. I hög grad integreras EU via juridik.
Samordningsmetod - frivillig politisk samverkan. Tex forskning eller utbildningspolitik där EU inte har lagstiftande makt. Mer politisk än juridisk som de traditionella beslutsprocesserna.
442 Tallberg
141
Hur ser uppdelningen av maktbefogenheter ut mellan EU institutionerna och medlemsländerna?
EU har exklusiva befogenheter vad gäller tillunion, konkurrens, penning och handelspolitik.
Det är delad lagstiftad befogenhet på inre marknaden, jordbruk och fiske, miljö. social, transportpolitik samt rättsliga och inrikesfrågor.
Medlemsländerna har ensamt maktbefogenhet över ekonomi (inte EMU dock?), industri, sysselsättning, kultur, utbildning samt utrikes, säkerhet och försvarspolitik.
inre åtgärder brukar EU lagstifta om. yttre åtgärder är mer spritt ansvarsområde.
Ständig konflikt mellan att krävda handling från EU och behålla egen makt i staterna.
konflikt mellan negativ och positiv integrering.
443 Tallberg
142
Vad säger neofunktionalism-forskningen om EUs integreringsprocess?
kombination av funktionalism som avser samarbete inom vissa politiska områden, och federalism som avser en sorts statsbildning.
spillover, samverkan på några områden leder till behov av mer samverkan.
Integrationsprocessen föder en socialisation av den politiska eliten som börjar se sig som européer.
Kritik mot neofunktionlaism är att den verkar vara deterministisk och att den verkar tro att integration är automatisk. Anses vara ideologisk och ge stöt åt integrationsivrare.
446 Tallberg
143
Vad säger intergovernmentalism-forskningen om EUs integreringsprocess?
Statscentrerat, bygger på realism. EU analyseras som mellanstatligt.
Liberal intergovernmentalism talar om hur staters preferenser påverkas av kamper mellan intressegrupper.
De ser integration som konsekvensen av medvetna val från staterna. EUs institutioner ska inte ses som egna organ med egna viljor utan som redskap för staterna i sitt samarbete.
Kritiker menar att denna teori bortser från det faktum att mycket politik från EU bedrivs mellan de stora mötena med staternas representanter och att denna vardagspolitik i EU sätter ramarna för staterna, inte tvärt om. Kritiker menar också att det tekniskt är svårt för stater att ta tillbaka makt de gett till EU, så stater har inte så mycket makt som teorin menar.
447 Tallberg
144
Vad säger multi-level governance forskningen om EUs integreringsprocess?
Flernivåstyre.
Beslutsfattande anses ske i nätverk av aktörer, snarare än strikta hierarkier med regeringar och institutioner.
Kritiker menar dock att det är oklart vilka aktörer som faktiskt har mest betydelse i denna förklaring. Orsak och verkan är svårt att visa. Den förklarar hur saker ser ut snarare än att ha en teori. Förminskar staters egentliga makt när de fokuserar på alla aktörer.
448 Tallberg
145
Vilka sorters krigs och fredsforskning finns det?
Krigsforskning grundar sig en del på Sun Tzu, det konventionella.
Efter Vietnam gerillans vinster mot Framkrike och USA 1950- och 1960 samt Mujahedins vinst över Ryssland 1980 började ny forskning om asymmetrisk krigsföring.
USAs snabba seger över Irak i Kuwaitkriget ledde till tal om kliniskt krig med smarta bomber och flygvapen.
Idag forskas det kring hur krig accepteras som politiska medel.
Kant börjar tanken om den evige freden 1700-tal, internationella normer och institutioner ska begränsa staters agerande och bevara fred.
Inom rationalismen och med kärnvapnets inträde blev det stort fokus på spelteori och taktik i en värld med kärnvapen. Spridningsoptimister - påpekar att fler stater med kärnvapen kan vara bättre.
De som kritiserar realisterna fokuserar mer på hur missuppfattningar hos beslutsfattare och organisationer kan leda till krig. Organisationsforskare.
Fredsforskning fokuserar mycket på sambandet mellan krig, fred, ekonomisk utveckling och statsbyggnad.
159 Tallberg
146
Vad säger realismen generellt om IR?
Den sätter makten i centrum för analys. Då stater varit, och kan anses fortfarande vara, de aktörer som har mest makt fokuserar realismen främst på stater.
Den internationella politiken sker på en anarkisk arena, alltså att det inte finns någon övergripande internationell auktoritet.
Internationell politik tycks inte ändrats allt för mycket de senaste tusen åren och realismen har lättast att förklara varför, stater bryr sig i slutänden om sig själva och sin makt. IR präglas ständigt av krig, konflikter och misstänksamhet.
147
Vilka sex principer formulerade realisten Hans J. Morgenthau?
1. Politiken och samhället styrs av objektiva lagar som grundar sig i den mänskliga naturen, som är oföränderlig. Det går att utveckla teorier som förklarar dessa lagar.
2. Ledare för stater tänker i termer av intresse, sin definieras som makt. Vi kan därför objektivt förklara dessa handlingar.
3. Intresse definierat som makt är en universell princip, som gäller över tid och rum. Makt är en persons kontroll över en annan.
4. Politik är moral, men det kan finnas en motsättning mellan moral och framgångsrik politik.
5. Det finns ingen universell moral. Den ena statens moral är inte nödvändigtvis den andra statens moral.
6. Politik är en autonom sfär. För att förstå politik måste det politiska abstrahergas från andra sfärer. Det som utmärker den politiska sfären är intresse definierat som makt.
55 Tallberg
148
Vad är Waltz ändring av Morgenthaus principer?
Han godkänner dem men istället för att säga att det grundar sig på den mänskliga naturen så menar han att den internationella politikens oföränderlighet beror på att den alltid haft en viss struktur, anarkisk. Och att det är denna struktur som får statera att bete sig på ett visst sätt, de följer maktpolitiska principer.
56 Tallberg
149
Vilka tre centrala begrepp använder realister i sin analys av den internationella politiken?
Säkerhetsdilemmat - Svårt att avgöra om militär upprustning är offensiv eller defensiv vilket leder till en spiral av upprustning och osäkerhet som leder till konflikter.
Maktbalans - Maktbalans det enda som kan hindra krig, alltså jämförbara militära resurser. kärnvapenländer strider inte (Indien och Pakistan?)
Polaritet - Stormakters påverkan på det internationella systemet. Bipolärt, multipelärt, unipolärt. Bipolärt tros vara mest stabilt.
58 Tallberg
150
Vad menar realisterna med sin teori om hegemonis stabilitet?
En förklaring på hur väst kan ha varit så fredligt sedan WWII. Det beror på USAs dominerande position i den kapitalistiska världsekonomin. Det har varit unipolärt och USA har haft stort och nära dammarbete med väst.
60 Tallberg
151
Vilken är kritiken mot realismen?
Dels att den är högst reduktionistisk. Studiet av internationell politik reduceras till stater och deras intressen definierat som makt. Kultur, politiska institutioner, ideér eller socioekonomiska förhållanden tas ej hänsyn till. Det enda som ändras över tid enligt realister är teknologisk utveckling.
Idag ses det inte som självklart att stater skulle vara det största hoten i den internationella renen och gentemot befolkningar. Inbördeskrig vanligare än mellanstatligt idag. Terrorism, miljöförstöring dåliga socioekonomiska förhållanden tycks vara viktiga i dessa nya konflikter.
64 Tallberg
152
Vilka fyra uppgifter har stater generellt gett ansvar för till internationella organisationer?
Utarbeta gemensamma regler och normer mellan de medverkande staterna.
Konflikthantering, antingen konfliktförebyggande eller tvistelösning via tribunaler och internationella domstolar.
Allianser och producentsammanslutningar.
Organisationer som arbetar med bistånd till länder eller folkgrupper.
200(?) Tallberg
153
Vilka tre aspekter är utmärkande för överstatlighet?
Medlemsstaterna delegerar makt till självständiga organ, övernationella institutioner.
Medlemsstaterna använder sig av majoritetsomröstning, snarare än enhällighet eller konsensus.
Medlemsstaterna har gett internationell rätt företräde framför nationell rätt.
204 Tallberg
154
Vad är FNs mat-för-olja projekt i Irak?
.
| 217 Tallberg
155
Hur såg Marshall hjälpen ut?
.
| 310 Tallberg
156
Vad är Parisdeklarationen om utveckling som skrevs under 2005?
.
| 310 Tallberg
157
Vad är världssocial forum?
.
| 311 Tallberg
158
Vad menar Dag Hammarsköljd med preventiv diplomati?
. 428 Tallberg
159
Vad gjorde Folke Bernadotte i FN?
. 429 Tallberg
160
Sommeoffensiven?
.
| 156 Tallberg
161
Taipingupproret
.
162
neoliberalism i IR?
8 Nye
163
neorealism i IR?
8 Nye
164
vad är moralens roll i internationell politik enligt skeptiker?
Eftersom det inte finns några institutioner so håller någons ansvarig har moral ingen tyngd i IR.
Makt är lika med rätt
Anarki är fråntar av styre, inte total laglöshet och dödande, så det finns nog val men skeptiker menar att man då bara ska välja det som är bra för sin stat. Men man kan inte acceptera fullständig skepsis för det finns val och ledare kan göra mer och mindre moraliskt väl. Total ordning kan inte alltid föregå rättvisa.
26 Nye
165
vad är moralens roll i internationell politik enligt statsmoralisterna?
Staters suveränitet viktig. Man kan inte bara se till staters intentioner i deras agerande utan det är viktigt att se till hur väl de följer de internationella reglerna för att baserat på det se om de beter sig moraliskt eller ej.
30 Nye
166
vad är moralens roll i internationell politik enligt kosmopoliterna?
Den internationella politiken är inte bara en samling stater utan en samling individer. Att tala om rättvisa, moral, borde då fokusera på rättvisa för individer.
De menar att det är moraliskt att göra något åt den skeva fördelningen av resurser, att sprida MR, och att detta görs gentemot individer och inte stater. De ser inte statsgränser som det relevanta, vilket realisterna kritiserar dem för med att deras idé, om den genomförs, skulle leda till oordning. Men att bara sprida MR behåller doning men ökar rättvisan mellan individer.
31 Nye
167
Vilka är de fem principerna om jus ad bellum - omständigheterna under vilka det är moraliskt acceptabelt att tillgripa våld?
```
rättfärdigat skäl
rätt avsikt
legitim auktoritet
sista utväg
rimlig chans till framgång
29 Nye
```
168
Vilka är de tre principerna om jus in bello - hur våld ska användas enligt moraliska principer
följ krigets lagar
upprätthåll proportionaliteten
respektera principen om icke-stridandes immunitet
29 Nye
169
Vad är def av en stat och suverän stat?
En stat ha rett territorium och suveränitet. Som i land.
Suverän stat är en stat som inte svara till någon övermakt.
USA har stater, de är inte länder.
Regering kan refereras till som stat, men är såklart inte en stat.
Nation kan användas som synonym till stat ibland, men lite fel då detta mer refererar till en grupp med gemensamt språk eller kultur. Alla nationer behöver inte ha en stat och alla stater är inte nationalstater.
37 Nye
170
Vad är def av makt?
Förmågan att uppnå mål och syfte.
Förmågan att påverka andra för att uppnå önskat resultat.
Dahl - förmågan att få andra att göra saker de annars inte skulle gjort. beteendedefinition
Politiker ser ofta till tillgång till resurser som makt, lätt att mäta.
Makt ät inte det samma som auktoritet. Makt är empiriskt, auktoritet är moraliskt.
42 Nye
171
Vad är hård makt?
Militär, ekonomi, handelsförbindelse, befolkning.
| 44 Nye
172
Vad är mjuk makt?
Ideal som andra vill ta efter, platser i internationella institutioner
44 Nye
173
Vad är skillnaden på supermakt och stormakt?
Supermakter är i bipolära system, stormakter i multipolära system
46 Nye
174
Vad menas med en struktur i IR? och vad menas med en Process?
Struktur är enheters konfiguration, process är interaktionen mellan enheterna.
Realister fokuserar mer på struktur, hur mycket resurser olika länder har. Processen handlar mer om hur väl resurser används, en mer social dimension.
46 Nye
175
Vad är systemstabilitet och kritiks stabilitet?
Systemstabilitet ändtår att ju tätare band det är i en organisation desto mer stabil kommer läget inom systemet vara, ju mer hobbesianskt desto mer instabilt.
Kiritisk stabilitet är som i kalla kriget, det är stabilt för man vet att det skulle vara för stor skada att göra något aggressivt. MAD
48 Nye
176
Vad menas med staters nationella intresse?
Realister menar att deras intresse alltid är att få så mycket makt som möjligt
Liberaler menar att stater som internt bryr sig om MR och demokrati och frihandel kommer bete sig bättre mot länder som delar dessa värderingar än de som inte gör det, även om de länder man interagerar med har samma maktposition i det internationella systemet.
50 Nye
177
Vilka fyra förhållningssätt finns det i politisk psykologi som brukar användas när man studerar IR på individnivå?
Kognitiv psykologi - Undersöker de processer som människor försöker skapa ordning av oordnad information. Alla diktatorer är lika stort hot och lika onda som Hitler.
Motivationspsykologi - Viktiga spelares självkänsla, social acceptans och känsla av effektivitet. Driften att undvika det plågsamma i att erkänna sina misstag.
Beteende ekonomi - Människor tar större risker i att undvika förluster än att anförskaffa sig vinster. USA blev mer ovilliga att dra sig ur Vietnam ju fler män de förlorade.
Psykobiografi - Freudianskt, fokuserar på att kartlägga ledares personliga bakgrund och hitta dolda motiv.
54 Nye
178
Vad utgör statsnivån för analys av IR?
Liberaler och marxister fokuserar särkilt på statsnivån och menar att det som sker politiskt inom ett land och de system som finns inom ett land, demokrati, respekt för MR, kommunism, har stor påverkar på hur de beter sig mot andra länder.
En ny forskningsgren inom statsnivån är byrokratipolitik, där olika departement tros driva sina departements bästa och att kampen mellan dem påverkar vilken IR landet sedan för.
55 Nye
179
Systemnivå utgörs av vadå?
Det handlar om analys på flera nivåer. Särskilt liberaler och konstruktivister bryr sig om detta. Då de ser systemen mellan stater som mer relevanta än vad realister gör.
58 Nye
180
Vad är ett paradigm, en teori, en hypotes och ett axiom?
paradigm - "en systematisk redogörelse för de grundläggande antaganden, begrepp och påståenden som en analytisk inriktning använder sig av" - Robert Merton. Paradigm kan ses som den grund på vilken vi bygger allt högre och smalare kunskapsstrukturer.
teori - preliminära påståenden om hur världen fungerar. härledda från paradigm
hypoteser - används för att pröva teorier, ett påstående om vad vi kan väntas hitta i världen och sen får empeton samlas in för att se om vi hade rätt.
Axiom - varje paradigm utgår från axiom, ej ifrågasatta antaganden. Dessa är alltid nödvändiga för att vi inte ska börja ifrågasätta allt.
60 Nye
181
Vad utgör det realistiska paradigmet?
Alla delar:
Stater är viktigaste aktörerna
Anarki har stark inverkan på staters agerande
All politik är i slutänden maktpolitik
klassisk realism fokuserar på både idéer och materiell makt - humanistiskt
neorealister fokuserar på systemorienterare teorier - naturvetenskapligt
hårda realister - stater fokuserar främst på säkerhet och makt
mjuka realister - fokuserar på internationell ordning i staters målsättning
182
Vad utgör det liberala paradigmet?
tre inriktningar
ekonomisk - fokuserar främst på handel, inte för att det hindrar dem att gå i krig per se utan för att det får stater att definiera sina nationella intressen på sätt som gör krig mindre relevanta. Ekonomisk tillväxt kan användas istället för militär erövring.
social - personliga kontakter reducerar konflikter genom att främja förståelse.
politisk - betonar institutionernas roll. Förlänger framtidens skugga och hjälper stater samarbeta. Fredstillstånd innebär en tendens till fred. Institutioner skapar knala av kontinuitet, en möjlighet till ömsesidighet (varje transaktion blir inte lika viktos, alla vinner i längden), skapar informationsflöde och möjlighet att lösa konflikter.
63 Nye
183
Vad utgör det konstruktivistiska paradigmet?
Struktur skiljer sig från realisternas och liberalernas def av den. Det är inte bara enheternas antal eller konfiguration utan också de institutioner och kulturella rutiner som gör dem till de de är och hur de kan samarbeta. Sociala strukturer formar individer och borde forma stater också. Strukturer kan förändras genom social interaktion.
Skeptisk till allt för rigida antaganden om staters intresse.
Pratar om inflytelserika institutioner.
68 Nye
