Delkurs 4 Flashcards Preview

Stats 1 > Delkurs 4 > Flashcards

Flashcards in Delkurs 4 Deck (183)
Loading flashcards...
1

En realists syn på orsakerna till första världskriget

Tysklands växande makt
En tilltagande tröghet i allianssystemet
Det växande järnvägsnätet i Europa

2

Hur har teknologins utveckling påverkat säkerheten?

Delvis för det bättre med kärnvapen då två länder med kärnvapen sällan vågar attackera varandra.
Teknik har dock minskat länders suveränitet då andra organisationer, terrorister, kan få tag i mass vapen.

3

Världsimperiesystem

Rom på sin tid. Summeriska riket, persiska eller kinesiska. De styrde allt med vilket de hade kommunikation med. Trodde att de styrde världen. Spanien på 1500-talet. UK på 1800-talet.

4

Feodalt system

mänsklig lojalitet och politiska skyldigheter bestämdes (inte)? huvudsakligen av territoriella gränser. Som medborgare hade man lojalitet till en lokal adelsman och i nästa led kanske en kung eller påven. Med alla krig som skedde byttes medborgarnas väntade skyldigheter om deras territorium gavs bort till någon annan makt efter ett nederlag.

5

Anarkiskt system av stater

stater som är relativt sammanhängande, men utan någon högre styrande instans över sig.
Antika Greklands statsstater. Italien på 1400-talet. Dynastiskt territorialstaten, en styrande familjs kontroll, Kina och Indien 500 f.Kr.

6

Vilket år skrevs den Westfaliska freden under?

1648 - etablerade den suveräna territorialstaten som dominerande politisk enhet.

7

Hur såg Libanon ut på 1970-talet?

Hobbs tanke kring naturtillstånd.

8

Hur såg Somalia ut på 1990-talet?

Hobbs tanke kring naturtillstånd.

9

Realism förhållande till internationell politik

Centrala problemet är krig och användandet av våld där de centrala aktörerna är stater. Utgår från anarkiskt statssystem.
Internationell politik börjar och slutar i enskilda staters interaktion.

Hobbs
Nixon, Kissinger i USA.
5
Nye

10

Liberalism förhållande till internationell politik

Ser ett globalt samhälle som existerar vid sidan av stater och bestämmer en viktig del av kontexts för staters handlingar.
Globala institutioner som FN mildrar den anarkiska världens bittra sidor.
Menar att realisternas konfliktfokus bortser från det faktum att det finns ett globalt samhälle och att både staters handel och medborgarnas vänskapsband är bundna mellan stater. Det finns ökad ekonomisk interdependens och ett framväxande globalt samhälle.

Montesquieu, Kant. Bentham, Mill
Woodrow Wilson
EU är liberalismens tankar i praktik
5 Nye

11

Hobbs citat om varför världen är i ett naturtillstånd

"Presis som ett stormigt väder inte innebär evigt regn, så innebär inte ett krigstillstånd evigt krig"

12

Varför har stater inte samma fokus på militär säkerhet idag?

Definitionen av säkerhet ändras i takt med att hoten förändras.

Om det största hotet inte är invasion utan IT eller en ekonomi i botten eller klimatet så är inte militären så viktig längre.

12 Nye

13

konstruktivister

betonar vikten av idéer och kulturer för hur den internationella politikens verklighet och diskurs ser ut.
Människor motiveras inte enbart av materiella intressen utan även av sin känsla för identitet, moral och vd deras samhälle eller kultur anser vara passande.
kritiserar neorealister och nioliberaler för att godta att stater söker gynna sina nationella intressen men att de inte tar hänsyn till hur dessa intressen formas. USA oroar sig mer för NKs enda kärnvapen än för UKs 500.


8 Nye

14

Det liberala perspektivets grund?

Att individer och stater är rationella och har förmåga att reglera sina relationer för att öka den gemensamma nyttan i en värld präglad av ömsesidigt beroende.
Liberalismen antar att stater är pluralistiska till sin karaktär och ser staters agerande som en följd av konkurrens mellan olika inhemska grupper.
Andra aktörer än stater är relevanta på den internationella arenan.
Demokratier mindre benägna att kriga.
Utgångspunkt i nidivers universella fri och rättigheter
(Antar att demokratier är de stater som värnar mänskliga fri och rättigheter)
68

I liberal teori är demokrati, mänskliga rättigheter, fred, frihandel, tillväxt och mellanstatligt samarbete både mål och medel
69

Liberaler ser det internationella som ett plussummespel, med goda förutsättningar för ömsesidiga fördelar och därmed bättre förutsättningar för samarbete.
73

Tallberg

15

Hur menar Kant att internationell fred uppnås?

Via inre frihet för medborgare och yttre samarbete mellan stater.

69 Tallberg

16

Francis Fukuyama

Historien nått sitt slut

17

Vad är kosmopolitanism?

Utgår som liberalismen från individer och deras fri och rättigheter men ser stater som rätt oviktiga då de inte representerar politiska eller kulturella tillhörigheter och inte längre har samma förmåga att beskydda sitt folk eller på ett rättvist sätt tillgodose en befolknings olika intressen. Globala forum krävs för att kunna representera olika individer.

69
Tallberg

18

Neoliberal institutionalism
interdependens och institutioner

Tanken att staters misstänksamhet gentemot varandra och på så sätt setas ökade konfliktbenägenhet kan minskas med hjälp av globala institutioner.
Hjälper långsiktigt tänkande och positivt utfall av tit fot tat. Framtidens skugga får stater att inte vilja fuska i internationella avtal.

73
Tallberg

19

Robert Keohane

institutionalismens fader.
Institutioner reglerar inte bara vad som får göras utan bidrar också till att forma förväntningar på vad som kommer göras.

74
Tallberg

20

Kritik mot liberalismen

Idealistisk, finns inte universella värden för frihet och jämlikhet som liberalismen menar.

Liberalismen menar att det finns universella värden. Och argumenterar för de bästa sätten att nå dessa på rationell väg. Men kritiker menar att tex frihandel arbetar emot de universella världens då det snarare kan ses som strukturer som håller u-länder på botten och inte gynnar alla lika.

I slutänden måste stater lita till sig själva och kommer inte lita på andra för att det ska bli fred.

79-80
Tallberg

21

Den demokratiska freden

Två demokratier har inte gått i krig sedan 1815.
För att det är svårt att vinna val. För att det inte är det rationellt gynnsamma. För att det inte ligger i enighet med liberala värderingar.
Två demokratier förväntas representera sina medborgare och ingen anledning för den ene att lägga sig i vad den andre då gör mot sina medborgare så länge medborgarna respekteras.
Demokratiska stater är mer ofta öppna för frihandel och på så sätt mer beroende av fred med sina handelspartners.
Demokratiska stater frambringar mer fredligt sinnade ledare.

77-79
Tallberg

22

Kritik mot liberalismen

Idealistisk eller utopisk. Att de antar att det finns universella värden och gemensamma intressen. Det ses som orealistiskt. Fungerar bara när det redan är relativt välstånd och fredligt.
Även kritik för att de identifierar universella värden och säger vilket som är bästa sättet att uppnå detta. Frihandel och demokrati, väst pushar detta på alla även om det ej passar dem. En teori av och för väst.

80
Tallberg

23

De vanliga argumenten världsledarens använder för liberalismen

Demokrati är det enda legitima styrelseskicket
marknadsekonomi är det enda effektiva ekonomiska organisationsprincipen
demokratier leder till fred
frihandel gynnar alla
internationellt dammarbete löser problem

80
Tallberg

24

Förklara liberalismen övergripande

Individer och stater är rationella och har förmågan att reglera sina relationer för att öka den gemensamma nyttan i en värld präglad av ömsesidigt beroende.
Liberalismen ser staters agerande som en konsekvens av en konkurrens mellan olika inhemska intressegrupper. På så sätt påverkar statera inre organisation hur de agerar internationellt.
Andra aktörer än stater är relevanta i IR.
I slutänden är individen den viktigaste politiska subjektet.
Vill uppnå fred, välvärld och rättvisa.
Ambition att överbygga intressekonflikter genom institutioner.
Mänskliga rättigheter är universellt gällande.
Fokus från maktförhandlingar till kompromisser.
potentiellt plussummespel
Internationella institutioner nyckeln till att undvika den internationella anarkins negativa effekter.
67 Tallberg

25

Vad säger den liberala inriktningen om normer och rättigheter?

Kritiserar kortsiktigt egenintresse.
VI når ett bättre samhälle om vi har fred och alla människor får leva fria och stater samarbetar.
Det är stort fokus på de mänskliga rättigheterna och att dessa är något som måste uppfyllas i ett bra samhälle.
69 Tallberg

26

Vad säger den liberala inriktningen om interdependens och institutioner?

Stater blir mer och mer ömsesidigt beroende och förlorar då mer och mer på konflikt utan borde hitta fredliga sätt att lösa dessa och de är bäst att göra detta via institutioner. Även epidemier är idag mer globala och kan spridas fort så där behovs samverkan.
Internationella institutioner kan hjälpa stater realisera de gemensamma fördelarna som dammarbete innebär, särskilt när dessa har mycket makt att kontrollera att stater faktiskt efterföljer slutna avtal. Sanktionsmöjligheter och framtidens skugga.
72 Tallberg

27

Vad säger den liberala inriktningen om intressekonturens och utrikespolitik?

Hur de inhemska politiska skillnaderna påverkar staters agerande på internationell arena.
liberal intergovernmentalism - en bottum-up teori.
Staten ses inte som en enhetlig aktör utan en pluralistisk inom vilken olika intressen tävlar.
75 Tallberg

28

Förklara den konstruktivistiska IR teorin generellt

Immaterielle fenomen så som kultur och idéer är sociala konstruktioner. Dvs de formas och ges olika innebörd i samspelet mellan människor. De är ständigt i förändring och det kan alltså inte tas för givet att en stat agerar efter vissa färdigt givna normer i framtiden.
Områden de fokuserar på är internationell spridning av demokrati, internationell institutionalisering, nationella identiteter.
Fokus på hur identitet och intressen formas.
Staters intressen kan inte tas för givna, de påverkas av kultur och idéer i ett land, att bara makt är det viktiga är fel.
99 Tallberg

29

Vilka två inriktningar finns det i konstruktivisten?

den konventionella och den kritiska. Men den kritiska är kopplad till postmodernism så den struntar vi i.
Den konventionella intar en position mellan postmodernism och rationalism. Det finns alltså en materiell verklighet, oavsett vad folk tycker, tänker eller säger. Men sociala verkligheter som kultur, identitet, normer och språk har stor betydelse för hur samhällen fungerar.
Samspelet mellan materiella och sociala verkligheten viktig.
kunskap och kumulativ kunskapstillväxt möjlig.
99 Tallberg

30

Hur menar konstruktivister att det finns olika regler efter vilka det internationella politiska samfundet spelar efter?

Det finns konstituerande regler och det finns regulativa regler. regulativa regler är tex trafikregler, avsedda att ha kausala effekter, tex att få människor att köra på en viss sida gatan. Konstituerande regler formar det sociala mönstret, definierar organiserade sociala aktiviteter. Det reglerar hur schackpjäser kan flyttas under spelet men ej vad man i regel får göra med me dessa pjäser.
Konstruktivisten menar att IR sker på samma sätt i form av regulativa och konstituerande regler.
De menar att realiteter fokuserat för mycket på de regulativa. Alltså hotelser och sanktioner. De tar inte tillräcklig hänsyn till de speciella spelregler inom IR som de konstituerande reglerna sätter upp.
106 Tallberg