Epidemiologi Flashcards
(23 cards)
Vad är epidemiologi?
Läran om sjukdomsförlopps demografi
- Förekomst, orsaker och effekter av sjukdomstillstånd
- Beskriver fördelningen av hälsa och ohälsa i samhället
- Handlar inte enbart om smittsamma sjukdomar
- All epidemiologi idag bygger på att identifiera den länk i kedjan som går att bryta för att förhindra sjukdom
Varför är det viktigt att studera epidemiologi?
Det visar hur sjukdom distribueras i samhället och således faktorer som har relevans för grupper som är över/underrepresenterade.
- Faktorer som influerar / avgör distribiutionen
- Tid, plats, person
- När de insjuknade, geografisk plats, vilka som drabbas (unga, gamla, sjuka, friska?)
Vilka är epidemiologins tillämpningsområden?
1. Epidemiologisk hälsoövervakning
- Organisationer som WHO, CDC och Socialstyrelsen använder epidemiologiska data för att följa hälsoläget i befolkningen över tid. Syftet är att tidigt upptäcka trender, utbrott eller ökningar av exempelvis infektionssjukdomar, psykisk ohälsa eller kroniska sjukdomar.
2. Analytisk epidemiologi
- Undersökning av orsaker och riskfatkorer till sjukdomar
- Ger grund till preventiva insatser
3. Kliniska prövningar
- Utvärderar effekten av medicinska behandlingar eller andra insatser (vaccin, folkhälsoinsatser, läkemedel)
- Central del av evidensbaserad verksamhet!
4. Prevention och folkhälsoarbete
- Identifiera vilka grupper som är mest utsatta och utforma förebyggande insatser
- Målet är att förbättra hälsan i hela befolkningen och minska ojämlikheter i hälsa
Varför är det bra med gruppjämförelser inom prevention?
- Preventivt arbete kan skräddarsys mot rätt grupp
- Enklare att identifiera bakomliggande riskfaktorer (utbildningsnivå, vikt, ålder mm)
Varför är det viktigt att ha koll på confounders i forskningen?
Behöver vara vaksamma kring vad som är ett kausalt samband och vad som påverkas av trejdevariabelproblemet
- En confounding har samband med både det vi studerar och utfallet (sjukdomen / tillståndet)
- Kan förvränga det verkliga sambandet mellan exponering och utfall
- Ex.v: vi ser ett samband mellan kaffedrickande och hjärtinfarkter. Men det råkar vara så att rökning är väldigt vanligt bland kaffedrickare, vilket gör att det egentligen är det som påverkar sambandet.
Ekologisk studie
Mäter sambandet mellan en viss exponering och ett utfall
- Rökare –> hjärtinfarkt
- Ger oss ett snabb hint om dett eventuellt samband
- Negativt: ges ingen möjlighet att justera bort eventuella förväxlingsfaktorer
- Beakta ecological fallacy! Dvs felaktiga beslut om individer som egentligen gäller grupper. Även om sambandet “lågutbildade personer dricker mer alkohol” finns så är det inget som säger att en viss individ skulle ha det beteendet bara för att den är lågutbildad. Alltså: dra inte slutsatser på individnivå baserat på grupper!
Vad är incidens?
Antalet nya fall av en sjukdom i en given tidsperiod i en viss population
Tvärsnittstudie
Tvärsnitt ur en befolkning vid en viss tidpunkt
- Mätning av variabler (exponering och utfall) sker samtidigt
- Kan ha hög generaliserbarhet beroende på aspekter av urvalet (storlek, representativitet)
- Svårt att fastställa temporala aspekter (tidsorning mellan orsak / effekt - vad hände först?)
- ^blir svårt att fastställa orsakssamband
Fall-kontroll studie
I en fall-kontroll plockas data från patientregistret ut
- Fall: personer som har sjukdomen
- Kontroll: personer som inte har sjukdomen
- Allt som man tror kan var counfounder ska matchas mellan personerna, man försöker hitta en så lik person som möjligt gällande typ kön, ålder osv
- Slumpen kan göra att kontrollpersonen är olik
Longitudinell kohortstudie
- En kohort följs över tid med upprepade mätningar
- Effektivt sätt att fånga upp lågprevalenta exponeringar
- Fastställer temporala aspekter (hönan och ägget)
- Möjliggör direkta mätningar av sjukdomars incidens
- Ineffektivt vid ovanliga sjukdomar
- I en kohortstudie med en exponerad och en icke-exponerad betingelse kan vi studera multupla utfall
Interventionsstudie (experimentell design)
- Deltagare delas slumpmässigt in i två betingelser: en grupp får behandling/ intervention och den andra får standard/ placebo
- Den har hög intern validitet och randomiseringen minskar risken för tredjevariabelproblemet
- Dock begränsad generaliserbarhet och inte alltid etiskt att genomföra
Vad är skillnaden mellan prevalens och incidens?
- Prevalens: hur många individer har en viss sjukdom just nu?
- Förekomst / proportion i %
- En ögonblicksbild av sjukdomens utbredning
- Föreståelse för hur vanligt ett tillstånd är i en population
- Incidens: hur många har fått sjudomen under en viss tid?
- Nya fall över tid, fokus på nyinsjuknanden!!! ej alla som har sjukdomen
- Ex.v. under covid när rapporter kom om antal nya fall / vecka så var detta incidensmätning
- Detta används för att studera orsak, utvärdera riskfaktorer och mäta hastighet av sjukdomsspridning
Absoluta mått
Mäter hur vanlig en sjukdom är i en viss befolkning
- Prevalens
- Incidens
Relativa mått
Beskriver risk eller skillnad i sannolikhet mellan två grupper i förhållande till varandra
- Oddskvot: odds för sjukdom i exponerad grupp jämfört med oexponerad
- Relativ risk: andelen sjuka i en exponerad grupp jämfört med en oexponerad
Förklarande mått
Beskriver den faktiska skillanden mellan grupper i antal eller procent
- Ex.v andelen av sjukdomsfallen i populationen som beror på exponeringen
- Skillnaden i förekomst mellan grupperna
Hur beräknas prevalens
antal individer med sjukdomen/ohälsofaktorn
—–dividerat med—–
totala antalet individer i populationen som skulle kunna ha sjudomen eller ohälsofaktorn
Punktprevalens
Andelen som har haft sjukdomen vid en viss tidpunkt
Periodprevalens
Andelen som har haft sjukdomen under en viss tidsperiod (ex.v. de senaste 12 månaderna)
Livstidsprevalens
Andelen som någon gång under livet haft sjudomen
Hur beräknas indicens?
antalet individer som insjuknar under en viss tid
dividerat med
antal individer i studiepopulationen som riskerar att insjukna under samma tid
- Incidens mäter hur många nya fall av en sjukdom (eller annan händelse) som uppstår i en viss population under en viss tidsperiod
Vad är incidenstal och hur beräknas det?
Antal nya fall / sammanlagda antalet personår i risk = incidenstal
- 100 pers som följs i ett år = 100 personår
- Om vi säger att 5 av 100 insjuknade under året de följdes så är incidenstalet 5 fall per 100 personår
- Incidenstal tar hänsyn till den tid varje individ är i riskzonen
Lite oklart ?
Hur kan vi använda data på prevalens och incidens?
Prevalens:
- Viktigt för kliniska beslutsfattare och hälso- och sjukvårdsplanerare
- Var finns vårdbehovet? För vilka grupper och i vilket skede av förloppet?
- Beroende av nya behandlingsformer som används inom vården
- Kan leda till tillfrisknande eller förlängd överlevnad med sjukdom
- Samhällsförändringar kan påverka prevalensen av t.ex. hälsofrämjande faktorer
Incidens:
- Information om en sjukdom inträffar med förändrad hastighet
- Används främst för akuta sjukdomar (typ covid)
- Har större värde än prevalensdata för att kartlägga riskfaktorer
Berätta om Bradford-Hills kriterier
Det är ett antal kriterier för att enklare kunna värdera om ett funnet samband med hög sannolikhet är kausalt (alltså orsak-verkan)
- Fler kriterier = större sannolikhet kausalitet
- Sambandets styrka: liten studie = större risk för slumpmässiga fel. Svagare samband kräver större studier.
- Samstämmighet med liknande studiers resultat: alltså konsistens, ifall resultatet ej kan reproduceras bör man vara skeptisk
- Specificitet: specifika samband mellan faktor och effekt = större sannolikhet för orsakssamband
- Temporalitet: skedde exponeringen före effekten?
- Biologisk gradient: dos-respons förhållande, ex.v radioaktivitet –> infertilitet (teoretisk rimlig grund)
- Plausibilitet: finns det en rimlig förklaring till det observerade sambandet?
- Analogi: finns det vetenskapliga belägg från andra områden som är överförbara, samstämmighet i resultat. Ex.v. en drog som ger en viss effekt –> antagandet att liknande droger ger samma effekt
