Folkhälsoarbete i Sverige och internationellt Flashcards
(30 cards)
1
Q
Vilka är några faktorer som kan påverka hälsa på ett orättfärdigt vis? (Alltså att människor har olika möjligheter till god hälsa pga orättvisa och påverkbara faktorer, ej val man själv gjort)
A
Kön, ålder, socialt kapital, social position och geografisk hemvist
- Genus: Finns olika förväntningar på män och kvinnor, men i och med att samhället blir mer jämställt ökar kvinnors ohälsa (kvinnor söker dock vård i högre grad och tidigare medan män drar sig för att söka hjälp)
- Ålder: Ohälsa ökar med ålder. Dock har olika kohorter utvecklats olika över tid. Exempelvis mår ungdomar sämre idag och finns nya vårdkrav i och med nya åldersgruppen “de allra äldsta”.
- Geografi: Det finns en stor skillnad i hälsa mellan glesbygd och storstäder. De i städer har idag högre SES och utbildning, vilket har positiva hälsoeffekter. Kan dock skilja sig inom städer pga segregation.
- Social position: En mix av yrke, inkomst, materiella resurser, bostadsområdets position. Ekonomi är en stark faktor och högre SP leder till mindre riskrelaterade arbeten.
- Socialt kapital: Hur mycket nätverk/interaktioner har man med andra människor? Kollektiv resurs!
2
Q
Vad menas med “självförstärkande processer”? Vad är mekanismerna bakom dem?
A
Självförstärkande processer är cykliska förlopp där en initial förändring leder till följder som i sin tur ökar eller fördjupar den ursprungliga förändringen
- Social positon: Resursstarka grupper har större möjligheter att leva ett hälsosamt liv
- Exponering för riskfaktorer: med resurser blir riskfaktorer mindre farliga. Bättre stödmöjligheter och kan enklare övervinna exponering.
- Livscykelperspektivet: Exponering för hälsorisker i det tidiga livet leder till ohälsa senare. Viktigt med stöd till barn och unga.
3
Q
Regnbågsmodellen
A
Regnbågsmodellen används för att visa hur olika faktorer på individ, samhälls och strukturell nivå påverkar människors hälsa
- Hälsa handlar inte enbart om personliga val, utan formas av miljön och villkoren vi lever under
- 1. Kärnan: kön ålder och arvsmassa: Grundförutsättningar, faktorer vi inte kan påverka.
- 2. Individuella livsstilsfaktorer: Val vi själva gör som kost, fysisk aktivitet, sömnvanor, sexuella vanor. Många folkhälsosatsningar sker här (med betoning på att valen inte sker i ett vakuum)
- 3. Sociala och samhälliga nätverk: Stödet vi får från familj, vänner och andra omgivande personer. Bidrar till psykisk hälsa, skydd mot stress och ökad livslängd.
- 4. Levnads-och arbetsvillkor: Beskriver de strukturer vi lever inom dagligen (arbete, utbildningstillgång, boende, sjukvård, transport). Visar hur ojämna villkor påverkar hälsan.
- 5. Generella socioekonomiska, kulturella och miljörelaterade förhållanden: Lagar, välfärdssystem, kulturella normer, klimat och miljö, diskriminering. Dessa faktorer skapar ramverket för allt annat. Ex.v påverkar jämställdhetspolitik kvinnors hälsa, eller luftföroreningars påverkan på barns astma.
4
Q
Vad har WHO för uppdrag?
A
WHOs uppdrag är att leda och samordna internationellt folkhälsoarbete. Deras mål är att alla människor ska uppnå högsta möjliga hälsa, vilket definieras som “fullständigt mentalt, fysiskt och socialt välbefinnande”
- Eftersom de har ett stort samarbetsfokus gör detta att man lättare unviker konflikter
- De varnar för hälsokriser och skapar riktlinjer
- Organisationen har bland annat utrotat smittkoppor, polio (ish) samt byggt ut globala vaccinationsprogram
5
Q
Alma Ata-deklarationen
A
Antogs år 1978 och ses som startpunkt för det globala folkhälsoarbetet
- I den definieras hälsa som “ett medel och inte ett mål”
- Hälsa är inte frånvaro av sjukdom, utan välmående
- Primärvård är nyckel till god hälsa och ska finnas tillgänglig i alla länder
- Länder bör samarbeta för en global hälsa
6
Q
Vad är skillnaden på en deklaration och en konvention?
A
- En deklaration kan antas vid ett möte/konferens och är ett uttryck för mötesdeltagarnas åsikter eller uppfattningar i en särskild fråga. Deklarationen har politisk snarare än rättslig betydelse. De globala målen är en deklaration med hög ambitionsnivå för globalt hälsoarbete inom 17 områden, men ej juridiskt bindande.
- Konventionen är det starkaste internationella instrumentet, som blir juridiskt bindande i de länder som ratificerar den (man verkar dock komma undan med att låta bli i dagsläget:). Exempelvis barnkonventionen. (USA är enda landet i världen som inte ratificerat barnkonventionen.)
7
Q
Vad är folkhälsomålen?
A
Ett folkhälsopolitiskt ramverk
-
Övergripande mål: ”att skapa samhälleliga förutsättningar för en god och jämlik hälsa och sluta de påverkbara hälsoklyftorna inom en generation till 2048.
1. Det tidiga livets villkor: mödra och barnhälsovård (fångar upp ohälsa genom dessa program), likvärdig och högkvalitativ förskola.
2. Kunskap, kompetens, utbildning: god lärandemiljö, likvärdigt utbildningssystem, gymnasiebehörighet, lärarbehörighet, gymnasieexamen.
3. Arbete (förhållande, miljö): ha ett jobb, goda förutsättningar och villkor, hållbar arbetsmiljö
4. Inkomster och försörjningsmöjligheter: inkomstfördelning i befolkningen, resurser för de med knappa mariginaler
5. Boende och närmiljö: sunda boendemiljöer (luft, buller, vatten), socialt hållbara områden, fullgod och ekonomiskt överkomlig bostad
6. Levnadsvillkor: livsmedelsverk, polis, riksidrottsförundet
7. Kontroll, inflytande, delaktighet: deltagande i demokratin, reproduktiv hälsa, mänskliga rättigheter
8. En jämlik och hälsofrämjande hälso och sjukvård: möter olika behov, mål att alla ska leva hälosamt från början, jämlik vård och tandvård (säg till högern:)
8
Q
Hälso-och sjukvårdslagen
A
En svensk lag som innehåller grundläggande bestämmelser för verksamheten i landets sjukvård
- Den ska inte detaljstyra verksamheten eftersom huvudmännen utifrån det kommunala självstyret ska ha viss frihet att utforma insatserna efter lokala och regionala behov.
- Vården ska vara lättillänglig, av god kvalité, bygga på respekt för patientens självbestämmande och integritet, främja goda kontakter mellan patienter och vårdpersonal
- Myndigheter: socialstyrelsen, folkhälsomyndigheten, IVO
9
Q
Smittskyddslagen
A
Alla sjukdomar som finns uppräknade i smittskyddslagen och smittskyddsförordningen är anmälningspliktiga. Det betyder att den läkare som upptäcker en sådan sjukdom ska anmäla det till Folkhälsomyndigheten och regionens smittskyddsläkare. Smittskyddsläkaren har det samlade ansvaret för smittskyddet i regionen.
- Exv klamydia, salmonella, gonorré, hepatit abc, syfilis
- Smittskyddsläkaren har mandat att tvinga
smittade individer till åtgärder - Även privatpersoner omfattas
10
Q
Patientlagen
A
- Reglerar frågor rörande patientens integritet och
möjlighet till delaktighet i vården - Exempel: Individuell vårdplanering,valmöjligheter gällande behandling och hjälpmedel, bättre tillgänglighet och information
11
Q
- Det tidiga livets villkor
A
- En jämlik mödra och barnhälsovård
- En likvärdig förskola av hög kvalitet
- Metoder och medel som sätter barnens främsta i fokus
Kärnindikatorer för uppföljning: - Riskbruk av alkohol vid inskrivning i mödrahälsovården
- Barn inskrivna i förskola
- Förskollärare med pedagogisk högskoleexamen
12
Q
De svenska folkhälsomålen
Två: Kunskaper, kompetenser och utbildning
A
- En god lärandemiljö i skolan
- Ett likvärdigt utbildningssystem
- Att motverka skolmisslyckanden genom tidig
identifiering och insats
Kärnindikationer för uppföljning - Lärare med pedagogisk högskoleexamen i
grundskolan - Elever i åk 9 med gymnasiebehörighet
- Gymnasieexamen inom 4 år efter påbörjad
utbildning
13
Q
De svenska folkhälsomålen
Tre: Arbete (förhållande och miljö)
A
- Att ha ett arbete
- Goda förutsättningar för ökad
anställningsbarhet - Goda anställnings och arbetsförhållanden
- En hållbar arbetsmiljö
Kärnindikatorer för uppföljning - Långtidsarbetslöshet
- Unga som varken arbetar eller studerar
- Krav-kontroll i arbetet
- Fysisk påfrestning i arbetet
14
Q
De svenska folkhälsomålen
Fyra: Inkomster och försörjningsmöjligheter
A
- Fördelning av inkomster i befolkningen
- Ekonomiska resurser för de med knappa ekonomiska marginaler och minskad långvarig ekonomisk utsatthet
Kärnindikatorer för uppföljning - Ekonomisk standard
- Varaktig låg ekonomisk standard
- Varaktigt låg inkomststandard
- Överskuldsatta
15
Q
De svenska folkhälsomålen
Fem: Boende och närmiljö
A
Tillgång till en fullgod och ekonomiskt
överkomlig bostad
Bostadsområden som är socialt hållbara
Sunda boendemiljöer på jämlika villkor
Kärnindikatorer för uppföljning
- Kommuners underskott på bostäder till vissa
grupper
- Trångboddhet
- Avstått från att gå ut ensam på grund av
rädsla
- Störd av trafikbuller (sömnstörd)
16
Q
De svenska folkhälsomålen
Sex: Levnadsvillkor
A
- Begränsad tillgänglighet till hälsoskadliga
produkter - Ökad tillgänglighet till hälsofrämjande
produkter, miljöer och aktiviteter - Stärka det hälsofrämjande och förebyggande
arbetet med levnadsvanor i välfärdens
organisationer
Kärnindikatorer för uppföljning - Alkohol, riskkonsumtion
- Fysisk aktivitet
- Grönsaks och rotfruktsintag, dagligt
- Tobaksrökning, daglig
17
Q
De svenska folkhälsomålen
Sju: Kontroll, inflytande och delaktighet
A
- Ett jämlikt deltagande i demokratin
- Ett jämlikt deltagande i det civila samhället
- Arbetet för de mänskliga rättigheterna
- Sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter
- Ökad kontroll, inflytande och delaktighet för vissa
individer och grupper
Kärnindikatorer för uppföljning - Valdeltagande i allmänna val
- Tillit till samhällets institutioner
- Tillit till andra
- Utsatthet för kränkande behandling eller
bemötande - Utsatthet för våld eller hot om våld
18
Q
De svenska folkhälsomålen
Åtta: En jämlik och hälsofrämjande hälso-och sjukvård
A
- Syfte: skapa tillänglighet för att möta olika behov
- Vårdmöten ska vara hälsofrämjande och ha ett förebyggande arbete
- God, tillänglig och jämlik tandvård
- Hälsosjukvården styr och organiserar sin verksamhet i syfte att ge jämlik vård
19
Q
Socialtjänstlagen
A
Samhällets socialtjänst skall på demokratins och solidaritetens grund främja människornas ekonomiska och sociala trygghet, jämlikhet i levnadsvillkor och aktiva deltagande i samhällslivet.
- Kommunen (genom socialnämnden), IVO och socialstyrelsen är de huvudsakliga aktörerna
20
Q
Lagar för utbildning/arbete
A
- Skollagen: reglerar tillgången till elevhälsa på alla skolor och reglerar om samråd med elevhälsa ska göra ex.v vid elevutredningar (mm)
- Arbetsmiljölagen: har som ändamål att förebygga ohälsa och olycksfall i arbetet, samt även att i övrigt uppnå en god arbetsmiljö
21
Q
Lagar för miljö / omgivning
A
Miljöbalken
- 1 § Bestämmelserna i denna balk syftar till att främja en hållbar utveckling som innebär att nuvarande och kommande generationer tillförsäkras en hälsosam och god miljö. Både verksamheter och privatpersoner ansvarar för att balken efterlevs, gällande exempelvis utsläpp, hälsofarliga produkter,
sanitära olägenheter
Livsmedelslagen - 1 § Denna lag syftar till att säkerställa en hög skyddsnivå för människors hälsa och för konsumenternas intressen när det gäller livsmedel.
- Mycket regleras på EUnivå
22
Q
Hur kan skattepolitik användas ur ett folkhälsoperspektiv?
A
- Konsumtion styrs genom skatt på ohälsosamma produkter (socker, tobak, alkohol)
- Minska skatt på sådant som främjar hälsan (frukt och grönt, göra kollektivtrafik billigare, ge barn gratis mat i skolan)
- Omfördelning av resurser skapar mer ekonomisk jämlikhet (barnbidrag, bostadsbidrag, avgiftsfri skolgång)
- Finansiering av hälsofrämjande insatser: typ gratis mödra och barnvård
23
Q
Lite olika myndigheter som arbetar inom olika områden
oklar
A
- Hälso och sjukvårdslagen: folkhälsomyndigheten, skolverket, socialstyrelsen
-
Kunskap: socialstyrelsen, skolverket, universitets och högskolerådet
Boende: boverket, BRÅ, FHM
Arbete: arbetsförmedlingen, CSN, skolverket
24
Q
Vad gör folhälsomyndigheten?
A
Huvuduppdraget är att främja en god och jämlik hälsa, förebygga sjukdomar och skador samt verka för ett effektivt smittskydd och skydda befolkningen från olika typer av hälsohot
- Stort fokus på det övergripande, nationella folkhälsomålet
- Stor kunskapsproduktion: sammanställer vetenskap och sprider vidare information, exempelvis om när barn bör stanna hemma från skolan eller vilka riskgrupper som ska ta olika vaccin
- De samlar även in data, håller koll på det nationella hälsoläget, håller koll på smittsamma sjukdomar och följer upp insatser som exempelvis barnvaccinationsprogrammet
25
# En statlig myndighet
Vad gör socialstyrelsen?
**Socialstyrelsen har ett brett uppdrag med fokus på saker som social omsorg, hälso/sjukvård och tandvård**
- De utvecklar kunskap, tar fram regler och riktlinjer, samt följer upp och utvärderar verksamheten inom dessa områden (exv riktlinjer för stöd vid ohälsosamma levnadsvanor)
- Statens expertmyndighet inom social och medicinsk välfärd
- Utfärdar legitimationer till hälso/sjukvårdspersonal (ex.v psykologer)
- Stödjer IVO genom att bidra med kunskapsunderlag
26
Vad gör smittskyddsenheterna, länsstyrelser, SKR, regioner och kommuner
**Smittskyddsenheterna (i varje region)**
- Ansvarar för att övervaka, förebygga och begränsa smittspridning lokalt.
- Samarbetar med vården och smittskyddsläkare.
- Informerar allmänhet och hälso- och sjukvård vid utbrott.
**Länsstyrelserna (statens förlängda arm i varje län)**
- Samordnar krisberedskap och kontrollerar att kommuner och regioner följer lagar vid t.ex. pandemier.
- Stödjer samverkan mellan olika aktörer i länet.
**SKR (Sveriges Kommuner och Regioner)**
- Är en medlemsorganisation, inte en myndighet.
- Stödjer kommuner och regioner i deras arbete, t.ex. genom rådgivning, samordning och intressebevakning.
- För dialog med staten i frågor om vård, omsorg och folkhälsa.
**Regioner (21 stycken)**
- Ansvarar för hälso- och sjukvård, smittskydd och vaccinationer.
- Styr sjukhus, vårdcentraler och smittskyddsenheter.
- Driver även viss regional utveckling och kollektivtrafik.
- Stor samlad kunskap kring vad som bidrar till en god och jämlik
hälsa, vilket gör att de har stora möjligheter att bidra.
**Kommuner**
- Ansvarar för äldreomsorg, individ- och familjeomsorg, stöd till personer med funktionsnedsättning, skolhälsovård m.m.
- Viktiga aktörer i det lokala folkhälsoarbetet.
- Har ansvar vid t.ex. smittskydd i särskilda boenden.
27
Varför kan det vara bra att sverige gör masscreeningar?
**När sjukdomar upptäcks i ett tidigt skede (innan den ibland ens börjat ge symtom) kan behandlingsmetoderna kan bli skonsammare, sjukdomsförloppet kan bli mildare och risken att dö i sjukdomen kan minskas.**
- I Sverige görs masscreening genom BVC (mätning, vägning, hörsel), mamografi, cellprovstagning
- Finns dock stora regionala skillnader
28
Sammanfattning från föreläsningen (copy paste)
* Ojämlik hälsa: Skillnader i hälsa som beror på samhällsstrukturer ller normer kan också
samhället hjälpa till att överbrygga
* Internationellt folkhälsoarbete: WHO central global aktör som samordnande för en gemensam bild av vad stater kan och bör göra för att förbättra folkhälsan.
* Svensk folkhälsopolitik: Strukturerad efter ”health in all policies”. 8 centrala folkhälsomål.
* Svenska nationella aktörer: Myndigheter arbetar med folkhälsa och för att möta folkhälsomåleninom många olika fält och på flera nivåer. Även länstyrelsen och smittskyddsenheter är statliga aktörer ute i landet.
* Regionala/lokala aktörer: Regioner centrala för folkhälsoarbetet, arbetar både strategiskt och
praktiskt (ex. screeningprogram och samtal om livsstil). Kommuner är närmast befolkningen och har därmed stora praktiska möjligheter att nå människor i riskgrupper.
* Samverkan är viktigt för att det splittrade folkhälsoarbetet ska kunna fungera, både mellan offentliga aktörer och mellan offentliga och privata aktörer
29
Vad är några faktorer som påverkar den sociala positionen?
| Enligt sociologisk teori
* Yrke
* Längd på utbildning
* Tillgång till materiella resurser (som bostadsstandard och bil)
* Sociala karaktär på ostadsområde
* Inkomst
30
Hur påverkar social position hälsan?
* Sjuklighet och dödlighet ökar med minskad social position
* Skillnader i hälsa varierar även beroende på hur vi definierar den social positionen (typ vad man tänker om sin egen position, du kan ha dålig position men typ vara lite delulu kring det så då mår du bättre)
