Fö: Preeklampsi

Question 1

vad är eklampsi?

vanligt?

Answer 1

Generellt krampanfall hos pat med preeklampsi

0.5/1000

Question 2

vad ska man inte behandla eklamsi med?

Answer 2

stesolid.
Är inte farligt, men barnet tvärsomnar (vilket inte går att skilja på ctg ifrån ett barn med asfyxi)

Question 3

behandling av eklamsi

Answer 3

ABCD-åtgärder
* Antihypertensiv behandling agressivit
* Häv krampanfallet – bolusdos Magnesiumsulfat och sedan infusion under tiden.

är eklamsi till motsattsenbivisat

Question 4

profylax eklamsi

när kan man få eklamsi? hur länge behöver man behadnla?

Answer 4

Profylax – Magnesiumsulfatinfusion

kan få det under grav, under förlossning och efter förlossning

Behandla till 24 h efter det senaste krampanfallet och
åtminstone 24 h postpartum.

Question 5

vid eklamsi, villl man förlossa vaginalt eller kejsarsnitt?

Answer 5

• Aldrig omedelbart kejsarsnitt vid krampanfall
• När läget är stabilt planera för i första hand vaginal förlossning (alltså sätta igenon)

Question 6

definitioner av graviditet-hypertoni?

vanlig, svår och kronsik

Answer 6

1. Graviditetsinducerad hypertoni: BT ≥
   140/90 uppmätt vid två tillfällen med 15 min
   intervall. Debut efter 20 graviditetsveckor.
2. Svår hypertoni: BT ≥ 160/110 uppmätt vid
   två tillfällen med 15 min intervall
3. Kronisk hypertoni: Hypertonidiagnos före
   graviditet eller nytillkommen hypertoni BT
   ≥140/90 före graviditetsvecka 20

så har man hypertoni före grav eller före v20 = kronisk

Question 7

defintion av preeklampsi

Answer 7

Multiorgansyndrom med hypertoni och nydebuterat engagemang
av ett eller flera organsystem och/eller den fetoplacentära enheten. Diagnosen
preeklampsi ställs vid hypertoni tillsammans med minst ett
organengagemang

Question 8

vilka organ kan vara påverkade för att uppfylla diagnosen preeklamsi?

Answer 8

Njurpåverkan:
* Proteinuri urin–albumin– kreatininkvot ≥ 8 mg/mmol. Obs gravida har redan lägre krea än normal.
* Njurinsufficiens: Kreatinin ≥ 90 μmol/l, oliguri < 500 ml/dygn

Leverpåverkan:
* Transaminasstegring >1,2 μkat/l (fördubbling), svår epigastriesmärta eller smärta
under höger arcus utan annan förklaring (detta kan bero på HELP)

Hematologisk påverkan:
* TPK < 100, hemolys (haptoglobin < 0,25 g/l eller LD > 10 μkat/l)

Neurologisk påverkan:
* Svår huvudvärk
* Persisterande synstörning, tycker inte om ljus
* Fotklonus (foten börja slå)
* Kramper (eklampsi)

Cirkulationspåverkan:
* Lungödem
* Bröstsmärta utan annan förklaring

Uteroplacentär dysfunktion
* Intrauterin tillväxthämning (detta utan organpåverkan ger alltså också preeklamsi diangos)

Question 9

vad är def av svår preeklamsi?

vad kallas de inte?

Answer 9

Svår preeklampsi: preeklampsi med minst ett av följande:
* Svår hypertoni BT≥160/110
* Organpåverkan/kliniska symptom
* Diagnos/förlossning pga preeklampsi före
graviditetsvecka 34

säg ej lätt/måttlig preeklamsi som vissa gör

proteinuri är alltså ej obligat!

Question 10

vad är patofysilogin bakom preeklamsi?
4 olika saker som alla påverkar en sak.

vad är grunden för allt?

Answer 10

• Plancentan växer in i livmodern. När de förenas med moderkakan så vidgas kärlen (spiralartäret till rör) från placentan i normala fall. Hos de som får preeklamsi så sker inte vidningen och de blir en syrebrist i moderkakan ==> ger apotos och nedbryttning och faktorer som åker ut i blodet. Faktorer ifrån syrebristen åke rut och ger en endotelskada i kvinnans olika organ. Man vet inte riktigt vad de är för faktorer som gör detta.
• Maternella faktorer påverkar också, där äldre kvinnor som har diabetes och är överviktiga har större risk för preeklamsi. man tänker då att mamman redan har endotelskada före gravidiet, och under gravideten blir denna skadan förvärad (både bt och endtelskada).
• Även immunlogisk teroiri där man tror att kvinnan har oförmåga att adaptera sig till att placentan/barnet kommer till i livmodet ==> ger infammaiton som sedan ger endotelsskda
• Kardivaskulär funktion påverka också. De som får preekalmsi har lägre CO, högre BT och högre Resisten innan man blev gravid - så man tror att hjärat har en stor påverkan och att de främst pvåerkar hur placentan utvecklas (punkt 1).

ENDOTELLSKADA ÄR GRUNDEN FÖR ALLA DESSA

Question 11

Starka riskfaktorer med preeklamsi?

Answer 11

• Autoimmun sjukdom som
  SLE eller APS är två väldigt viktiga riskfaktorer!
• Tidigare PE eller
  eklampsi
• Tidigare GH med
  förlossning före v34 eller
  IUGR eller IUFD eller
  ablatio
• Diabetes typ 1 eller 2
• Flerbörd
• Njursjukdom
• Kronisk hypertoni
• IVF med äggdonation

Tillväxthämning (IUGR)

Intrauterin fosterdöd (IUFD)

Question 12

Moderat riskfaktorer för preeklamsi?

Answer 12

• Förstföderska
• Hereditet för preeklampsi
• BMI >30
• Ålder >40 år
• Graviditetsintervall >10 år
• sBT >130 eller dBT >80
  mmHg vid inskrivning
• Afrikanskt ursprung
• Verifierad obstruktiv
  sömn-apné

Question 13

vad gör man på mvh för att hitta preeklamsi?

varför?

Answer 13

Anamnes för att identifiera kliniska riskfaktorer tidigt under graviditeten i syfte
att bedöma risken för den individuella kvinnan.

Görs för att kunna hittta dem som man kan ge profylatiskt behadnling. Behöver sedan kunna planera graviditet.

Question 14

Vilka sätt kan man hitta preeklamsi?

mer än anamnes?

Answer 14

Prediktion för early onset preeclampsia vid <34+0

Man lägger in dessa saker i en algorimt som sedan ger riskvärde.

• BT
• Hälsodeklaration
• Biomarkörer i första trimestern PAPP-A, och PLGF (placenta growth factor)
• Dopplerundersökning (v11-13) pulsatilt index i arteria uterina

Question 15

Vilka rekomederas profylax till vid preekamsi?

vad ges?

Answer 15

rekommenderas till:
* Kvinnor med en stark riskfaktor eller flera moderata
* graviditetsvecka 12 till graviditetsvecka 36
1x75 mg
* ökad risk för preeklampsi vid screening
(> 1/100 för PE före v 34) 2x75mg

man ger ASA

Question 16

hur behadnlar man blodtrycket vid vid preekalmsi?

när görs det? är det vitkigt?

Answer 16

Är otroligt vitkigt!

Vad använder man?
* Labetolol (Trandate ®) 100 – 400 mg x 2-4 är detta man använder mest!

Men även:
* Nifedipin (Adalat ®) 10-30 mg x 2-3, vilket ändå ges oftast då den sänker bt lite snabbare än trandate
* Hydralazin 25-50 mg x 3-4

Blodtryck ≥ 150/100 skall behandlas

Målblodtryck sBT <150 och dBT 80-100mmHg

Question 17

varför använder man ej betablockad vid preekalsmi?

Answer 17

risk för tillväxthämning

Question 18

vad mer än blodtrycksbehadnling ger man vid prekalsmi?

ej akut

Answer 18

• magnisium ska man överväga för att minska risk för kramp
• trombosprofylax - om risk för det
• steroider - ges om det är risk att barnet ska födas tidigt. hjälper för att barnets lungor ska utmognad och att barnet då ska klara sig bättre.

Question 19

hur behadnlar man akut hypertoni vid preekalmsi?

Answer 19

Nifedipin 10 + 20 + 20 mg po

eller

Labetalol 20+40+80 mg iv

upprepa till blodtrycket sjunker

Question 20

hur ska man övervaka/kontrollera en patienten som har preekalsmi?

Answer 20

Man följer dem. om de blir svår sjuka behöver amn lägga in dem och då kontrollera man:

• Blodprov Hb, TPK, ALAT, krea, urat, vid
  svår preeklampsi utvidgad provtagning
• CTG
• USG tillväxt, flödesmätning och SDP (single deepest pocket) där om man ser olighydranos (lite vatten) så är de tecken på dålig placenta.

prover för organpåverkan. UL för tillväxt på barnet.

Question 21

enda behadnling av preekalmsi

Answer 21

Överväg förlossning oavsett
graviditetslängd

Question 22

när ska man förlossa ett barn där mamman har preeklamsi?

Answer 22

Vid någon av dessa så ska man förlossa oavsett graviditetsläng:

Question 23

när ska man förlossa ett barn där mamman har preeklamsi?

alltså inte vänta utan sätta igång direkt

Answer 23

Vid någon av dessa så ska man förlossa oavsett graviditetsläng:

• Svårkontrollerat blodtryck trots
  antihypertensiv behandling
• Eklampsi
• HELLP
• Placentaavlossning
• Hjärtsvikt
• Lungödem
• IUFD

Question 24

när ska man börja överväga förlossnign vid preekalsmi?

Answer 24

• Sjunkande TPK
• Stigande transaminaser
• Stigande kreatinin
• Kvarstående neurologiska symtom
• Kvarstående epigastriesmärtor, illamående och
  kräkning med påverkade levervärden
• Allvarlig fosterpåverkan
• Svår tillväxthämning

Question 25

Har man någon nytta av att vänta långt efter v 37+0 med att förlsosa ett barn?

sectio eller vaginalt?

alltså ska man sätta igång en patient direkt eller om två veckor här?

Answer 25

nej! man har god förutsättning vid 37+0 och behöver inte vänta längre en detta med att sätta igång en gravidiet.

Stävar efter vaginal förlossning om det är efter v32+0, före det sectio

Question 26

att tänka på under förlossningen hos en kvinna med preeklamsi?

Answer 26

• Kotnrollera BT och puls
• Iv infarter
• Vätskerestriktion 2l
• EDA rekommenderas för att de gör att blodtrycket inte åker iväg

lägger ofta EDA tidigt för att man inte vill att tpk ska sjunka och man inte ska kunna lägga den sedan

Question 27

bild på komplikationer till preeklamsi i varje organsystem

vilka komplikationer är det?

Answer 27

Question 28

vad är HELLP?

hur hittar man dessa

Answer 28

komplikationer efter preekalmsi.

Man har främst symtom med epigastralgi eller smärta under
hö arcus, illamående och kräkningar. Mycket ont som en njursten.

Ser man detta hos en gravid kvinna ==> ta då prover där man ser:
* Hemolys lågt haptoglobin (< 0,25 g/l) eller
stegrat LD (>10,0),
* Trombocyter <100
* Stegrade leverenzym (ASAT, ALAT 2x ref

Dessa pat har också högt blodtryck ibland

Question 29

om man upptäcker att en pat har akut HELLP, vad gör du?

Answer 29

barnet ska förlossas direkt, sätt igenom förlossning!

Question 30

hur följer man upp och behadnlar en patienten med HELLP postpartum?

Answer 30

• Risken för eklampsi och HELLP kan kvarstå upp
  till 5-7 dygn postpartum
• Antihypertensiv behandling kan sättas ut om
  dBT<80 vid upprepade mätningar. Men majoriteten skrivs ut med bt medcin.
• Uppföljning av läkare
• Patienten bör uppmanas kontrollera sitt
  blodtryck årligen
• Förekomsten av hypertoni och kardiovaskulära
  sjukdomar är högre hos dessa kvinnor på sikt.

Question 31

vilka lådtidriskfaktor finns efter preeklamsi?

Answer 31

relativ risk hög, men absult risk låg

Question 32

är det risk att få preekalsmi igen?

Answer 32

Ja! om man har fått det före vecka 28 så är risken 50% att få det nästa graviditet med.